<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0">
<channel>
<title>Schlaraffenland</title>
<description>Med kritiska ögon studerar jag samtiden. Så mycket dumt det finns. Och det värsta är att vi accepterar sådant!</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.10864715</link>
<lastBuildDate>Sun, 21 Mar 2010 12:52:12 +0000</lastBuildDate>
<generator>Polopoly</generator>
<webMaster>metrobloggen.se@metro.se</webMaster>
<category>livsåskådning</category>
<category>betraktelser</category>
<category>vetenskap och miljö</category>
<ttl>30</ttl>
<image>
<title>Metrobloggen</title>
<url>http://www.metrobloggen.se/gui/rss_logo.jpg</url>
<link>http://www.metrobloggen.se</link>
<width>144</width>
<height>22</height>
</image>
<item>
<title>1900-talets martyrer 6 - Óscar Romero</title>
<description>&amp;Aring;r 1998 placerades tio statyer p&amp;aring; Westminster Abbey i London. De f&amp;ouml;rest&amp;auml;ller nutida kristna martyrer som m&amp;ouml;rdats under 1900-talet. Jag kommer att ih&amp;aring;gkomma dessa personer som d&amp;ouml;tt f&amp;ouml;r att de st&amp;aring;tt upp f&amp;ouml;r sin starka tro, utan att ge vika f&amp;ouml;r ondskan i sina samh&amp;auml;llen. Den sj&amp;auml;tte martyren p&amp;aring; Westminster Abbey &amp;auml;r: &amp;Oacute;scar Romero, 1917-1980 Han f&amp;ouml;ddes i El Salvadors huvudstad San Salvador 1917. Han var en salvadoransk romersk-katolsk pr&amp;auml;st och&amp;nbsp;var &amp;auml;rkebiskop av San Salvador 1977-1980. Han var en anh&amp;auml;ngare av &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Befrielseteologi&quot;&gt;befrielseteologin&lt;/a&gt; och tog en aktiv st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r fattiga och f&amp;ouml;rtryckta. Tidigare hade makten och f&amp;ouml;rtrycket i Latinamerika utgjorts av tre delar: milit&amp;auml;ren, mark&amp;auml;garna och kyrkan.&amp;nbsp;De bek&amp;auml;nde sig&amp;nbsp;som kristna och i&amp;nbsp;princip var de f&amp;ouml;r religionsfrihet, men de motsatte sig krav fr&amp;aring;n befolkningen n&amp;auml;r de ville ha&amp;nbsp;social r&amp;auml;ttvisa och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. N&amp;auml;r kyrkan b&amp;ouml;rjade&amp;nbsp;ta st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r de fattigas r&amp;auml;tt och ville ha sociala f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, b&amp;ouml;rjade&amp;nbsp;en f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse av kyrkan&amp;nbsp;med arresteringar, tortyr och till och med&amp;nbsp;mord.&amp;nbsp;USA hade intressen i l&amp;auml;nderna och var r&amp;auml;dd att de skulle falla f&amp;ouml;r kommunismen. De&amp;nbsp;underst&amp;ouml;dde de onda korrumperade regimerna, och s&amp;aring;g mellan fingrarna mot massakrer och brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. USA ville &amp;auml;ven underminera huvudkyrkans arbete med att gynna fundamentalistiska och karismatiska sekter, som sa sig vara kristna. &amp;Oacute;scar Romero&amp;nbsp;m&amp;ouml;rdades av agenter fr&amp;aring;n den salvadoranska regimen under en predikan i ett litet kapell i sjukhuset Divina Providencia i&amp;nbsp;huvudstaden San Salvador den 24 mars 1980. &amp;Aring;r 1994 har hans salighetsf&amp;ouml;rklaringsprocess p&amp;aring;b&amp;ouml;rjats. Det &amp;auml;r det f&amp;ouml;rsta steget att bli helgonf&amp;ouml;rklarad. &amp;Oacute;scar Romero f&amp;aring;r f&amp;ouml;r mig representera alla de modiga m&amp;auml;nniskor som st&amp;aring;r upp f&amp;ouml;r sina &amp;aring;sikter, och inte ger vika mot ondskans makter. Dessa rakryggade m&amp;auml;nniskor&amp;nbsp;&amp;auml;r raka motsatsen&amp;nbsp;till&amp;nbsp;de fega som demonstrerar f&amp;ouml;r fr&amp;auml;mlingsfientlighet och nazistiska &amp;aring;sikter bakom masker och kl&amp;auml;der som visar makt. De vill inte st&amp;aring; &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;r sina &amp;aring;sikter utan fegt g&amp;ouml;mmer sig bakom en f&amp;ouml;rkl&amp;auml;dnad, helst i en h&amp;ouml;gljudd grupp som vill skr&amp;auml;mma folk till tystnad och lydnad. En annan feg grupp &amp;auml;r de kriminella som stj&amp;auml;l, f&amp;ouml;rst&amp;ouml;r och skadar m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r egna f&amp;ouml;rdelar. N&amp;auml;r r&amp;auml;ttvisan hinner fatt dem, sitter de&amp;nbsp;i r&amp;auml;ttssalen och&amp;nbsp;ljuger, uppmuntrade av en f&amp;ouml;rsvarare. Kan inte dessa skitst&amp;ouml;vlar st&amp;aring; f&amp;ouml;r vad de gjort, och ber&amp;auml;tta stolt om sina d&amp;aring;d och ta det straff de f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar. Har de st&amp;auml;llt sig medvetet p&amp;aring; r&amp;auml;ttvisans andra sida, ska de ocks&amp;aring; kunna st&amp;aring; f&amp;ouml;r sitt negativa st&amp;auml;llningstagande. Romero stod f&amp;ouml;r sina &amp;aring;sikter om r&amp;auml;ttvisa och v&amp;auml;grade&amp;nbsp;tystna f&amp;ouml;r ondskans makt, trots att han visste att han kunde m&amp;ouml;rdas. Han dog, men &amp;ouml;verlever till framtiden f&amp;ouml;r sin sin st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r godhetens seger. &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%93scar_Romero&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; svenska Wikipedia&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.signum.se/signum/template.php?page=read&amp;amp;id=377&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Signum.se&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/%C3%93scar_Romero&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; engelska Wikipedia&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.westminster-abbey.org/our-history/people/oscar-romero&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Westminster Abbeys hemsida&lt;/a&gt;</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14355420</link>
<guid isPermaLink="false">19.14355420</guid>
<pubDate>Sun, 21 Mar 2010 10:42:03 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title>1900-talets martyrer 5 - Martin Luther King</title>
<description>&amp;Aring;r 1998 placerades tio statyer p&amp;aring; Westminster Abbey i London. De f&amp;ouml;rest&amp;auml;ller nutida kristna martyrer som m&amp;ouml;rdats under 1900-talet. Jag kommer att ih&amp;aring;gkomma dessa personer som d&amp;ouml;tt f&amp;ouml;r att de st&amp;aring;tt upp f&amp;ouml;r sin starka tro, utan att ge vika f&amp;ouml;r ondskan i sina samh&amp;auml;llen. Den femte martyren p&amp;aring; Westminster Abbey &amp;auml;r: Martin Luther King Jr, 1929-1968 Han f&amp;ouml;ddes i Atlanta i Georgia&amp;nbsp;i&amp;nbsp;Sydstaterna och v&amp;auml;xte upp i ett hem d&amp;auml;r b&amp;aring;de far och farfar&amp;nbsp;var pastorer i baptistkyrkan. &amp;Auml;ven han blev baptistpastor. Tidigt kom han i kontakt med segregationspolitiken i USA och arbetade med att f&amp;aring; samma r&amp;auml;ttigheter som&amp;nbsp;de vita.&amp;nbsp;Han&amp;nbsp;blev&amp;nbsp;en av de mest k&amp;auml;nda folkr&amp;auml;ttsaktivisterna i V&amp;auml;rlden. F&amp;ouml;r detta&amp;nbsp;tilldelades&amp;nbsp;han Nobels fredspris 1964. Han uppm&amp;auml;rksammades n&amp;auml;r han var med och organiserade&amp;nbsp;den 13 m&amp;aring;nader l&amp;aring;nga bussbojkotten som de svarta gjorde efter att Rosa Parks v&amp;auml;grats plats i en buss i Montgomery i Alabama 1955. Denna r&amp;ouml;relse kallades f&amp;ouml;r Walk for freedom (promenad f&amp;ouml;r frihet). Kings&amp;nbsp;mest k&amp;auml;nda tal &amp;auml;r &amp;quot;&lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.hpol.org/record.php?id=72&quot;&gt;I have a dream&lt;/a&gt;&amp;quot; som han h&amp;ouml;ll den 28 augusti 1963 i samband med en marsch till Washington f&amp;ouml;r arbete och frihet&amp;nbsp;samt lika r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r vita och svarta. Denna manifestation&amp;nbsp;samlade 200.000 deltagare. King&amp;nbsp;blev skjuten till d&amp;ouml;ds i i Memphis, Tennessee den 4 april 1968. Den tredje m&amp;aring;ndagen i januari, som &amp;auml;r n&amp;auml;rmast Martin Luther Kings f&amp;ouml;delsedag den 15 januari, &amp;auml;r numera en nationell helgdag i USA, &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther_King,_Jr._Day&quot;&gt;Martin Luther King, Jr. Day&lt;/a&gt;. Det finns mycket skrivet om Martin Luther King s&amp;aring; jag h&amp;auml;nvisar till mina l&amp;auml;nkar l&amp;auml;ngst ner f&amp;ouml;r mer l&amp;auml;sning och f&amp;ouml;rdjupning. Martin Luther King f&amp;aring;r f&amp;ouml;r mig representera alla som k&amp;auml;mpar mot or&amp;auml;ttvisor och f&amp;ouml;rtryck. Personer som sitter i f&amp;auml;ngelser &amp;ouml;verallt i V&amp;auml;rlden, n&amp;auml;r de reagerar mot regimer som i sin legitimitet anser sig ha tolkningsf&amp;ouml;retr&amp;auml;de om hur befolkningsgrupper ska s&amp;auml;rbehandlas. Jag n&amp;auml;mner nedan tv&amp;aring; personer som har visat att det g&amp;aring;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra samh&amp;auml;llet om man har en stark tro p&amp;aring; det som man anser &amp;auml;r r&amp;auml;tt, trots stort motst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n &amp;ouml;verheten och r&amp;aring;dande lagar som f&amp;ouml;rtrycker individer och grupper. Den f&amp;ouml;rsta &amp;auml;r s&amp;ouml;mmerskan&amp;nbsp;&lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosa_Parks&quot;&gt;Rosa Parks&lt;/a&gt;, 1913-2005. Den 1 december 1955 v&amp;auml;grade hon att flytta p&amp;aring; sig n&amp;auml;r en vit man ville ha hennes plats p&amp;aring; bussen. Hon reagerade mot raslagarna, som best&amp;auml;mde att en svart var tvungen att l&amp;auml;mna sin plats &amp;aring;t en vit om de ville ha deras sittplats. Detta skedde i en demokrati d&amp;auml;r en grupp m&amp;auml;nniskor kunde diskriminera andra enligt g&amp;auml;llande lagar om s&amp;auml;rbehandling. Den andre &amp;auml;r &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Nelson_Mandela&quot;&gt;Nelson Mandela&lt;/a&gt;, 1918-, som k&amp;auml;mpade mot apartheid i Sydafrika. F&amp;ouml;r detta fick han sitta i f&amp;auml;ngelse i 27 &amp;aring;r, varav 18 &amp;aring;r p&amp;aring; Robben Island. Han tillsammans med flera andra lyckades till slut f&amp;aring; bort raslagarna i landet. Han frigavs den 11 februari 1990 och valdes till Sydafrikas f&amp;ouml;rste svarte president 1994. Han satt p&amp;aring; den posten till 1999. Parks och Madela&amp;nbsp;f&amp;aring;r representera alla de som k&amp;auml;mpar mot f&amp;ouml;rtryck och or&amp;auml;ttvisor i V&amp;auml;rlden. Dessa tv&amp;aring; visar att man inte beh&amp;ouml;ver offra sitt liv f&amp;ouml;r sin sak. Ensam &amp;auml;r stark, men tillsammans med alla medm&amp;auml;nniskor i V&amp;auml;rlden som k&amp;auml;mpar f&amp;ouml;r samma saker, s&amp;aring; blir det en ohejdbar kraft som verkar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Dessa tv&amp;aring; personer&amp;nbsp;ger hopp till alla de som &amp;auml;nnu inte f&amp;aring;tt sina medborgerliga r&amp;auml;ttigheter tillgodosedda. &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther_King&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; svenska Wikipedia&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther_King,_Jr.&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; engelska Wikipedia&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.westminster-abbey.org/our-history/people/martin-luther-king&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Westminster Abbeys hemsida&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/1964/king-bio.html&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Nobelprize.org&lt;/a&gt; &amp;nbsp;</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14295580</link>
<guid isPermaLink="false">19.14295580</guid>
<pubDate>Sun, 14 Mar 2010 17:00:02 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title>1900-talets martyrer 4 - Elisaveta av Ryssland</title>
<description>&amp;Aring;r 1998 placerades&amp;nbsp;tio statyer p&amp;aring;&amp;nbsp;Westminster Abbey i London. De f&amp;ouml;rest&amp;auml;ller&amp;nbsp;nutida kristna martyrer som&amp;nbsp;m&amp;ouml;rdats&amp;nbsp;under 1900-talet. Jag kommer att ih&amp;aring;gkomma dessa personer som d&amp;ouml;tt f&amp;ouml;r att de st&amp;aring;tt upp f&amp;ouml;r sin starka&amp;nbsp;tro, utan att ge vika f&amp;ouml;r ondskan i sina samh&amp;auml;llen. Den fj&amp;auml;rde martyren p&amp;aring; Westminster Abbey &amp;auml;r: Storfurstinnan Elisaveta av Ryssland, 1864-1918 Hon heter p&amp;aring; engelska: Grand Duchess Elizabeth Feodorovna of Russia eller Elizabeth Feodorovna Romanova. Hon var en kvinna som f&amp;ouml;ddes med en silversked i munnen, men &amp;ouml;det ville n&amp;aring;got annat av hennes liv. Hon f&amp;ouml;ddes 1864 som en tysk prinsessa av&amp;nbsp;huset&amp;nbsp;Hessen. Elisabet eller &amp;quot;Ella&amp;quot; som hon &amp;auml;ven kallades gifte sig&amp;nbsp;1884 med storfursten&amp;nbsp;&lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Sergej_Alexandrovitj_av_Ryssland&quot;&gt;Sergej Alexandrovitj&lt;/a&gt;&amp;nbsp;av Ryssland, 1857-1905. Han var tsar &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_II_av_Ryssland&quot;&gt;Alexander II&lt;/a&gt;:s femte son. &amp;Auml;ktenskapen sades vara lyckligt, men de fick inga barn.&amp;nbsp; Elisavetas liv f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades drastiskt n&amp;auml;r Sergej spr&amp;auml;ngdes till d&amp;ouml;ds vid en bombattack&amp;nbsp;av socialister den 18 februari 1905. Efter makens d&amp;ouml;d s&amp;aring;lde hon allt hon &amp;auml;gde 1909. Hon beh&amp;ouml;ll inte ens sin vigselring. Med pengarna&amp;nbsp;instiftade hon S:ta Marta och Marias kloster och blev dess abbedissa. Inom detta &amp;ouml;ppnades ett sjukhus, kapell, apotek och &amp;auml;ven ett barnhem.&amp;nbsp;Elisaveta och hennes medsystrar hj&amp;auml;lpte Moskvas fattiga och&amp;nbsp;sjuka.&amp;nbsp;De bes&amp;ouml;kte de v&amp;auml;rsta slumomr&amp;aring;dena och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte lindra de mest utsattas&amp;nbsp;n&amp;ouml;d&amp;nbsp;i samh&amp;auml;llet s&amp;aring; gott de kunde. N&amp;auml;r den &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Ryska_revolutionen&quot;&gt;ryska revolutionen&lt;/a&gt; st&amp;ouml;rtat tsarv&amp;auml;ldet 1917 och tagit makten i landet f&amp;auml;ngslades&amp;nbsp;den abdikerade tsaren Nikolaj II och hans hustru Alexandra av Hessen (Elisavetas syster)&amp;nbsp;och deras fem barn, Olga, Tatiana, Maria, Anastasia och Aleksej. Hela&amp;nbsp;familjen avr&amp;auml;ttades&amp;nbsp;i Jekaterinburg den 17 juli 1918 d&amp;aring; bolsjevikerna trodde att&amp;nbsp;familjen skulle bli befriade av den vita arm&amp;eacute;n. Elisaveta och Varvara Yakovleva, en av hennes medsystrar fr&amp;aring;n klostret&amp;nbsp;samt sex andra&amp;nbsp;tillf&amp;aring;ngatogs&amp;nbsp;&amp;auml;ven de p&amp;aring; order av Lenin den 7 maj 1918 och f&amp;ouml;rdes bort tillsammans fr&amp;aring;n Moskva.&amp;nbsp;De vistades p&amp;aring; olika platser och&amp;nbsp;hamnade den 20 maj i&amp;nbsp;Alapaevsk. N&amp;auml;r den vita arm&amp;eacute;n n&amp;auml;rmade sig f&amp;ouml;rdes de bort den 18 juli till en gammal j&amp;auml;rngruva.&amp;nbsp;De misshandlades och sl&amp;auml;ngdes&amp;nbsp;ner i ett 20 meter djupt gruvh&amp;aring;l d&amp;auml;r de skulle d&amp;ouml;. Bolsjevikerna sl&amp;auml;ngde ner granater i h&amp;aring;let, men bara en av dem dog direkt av granaterna. Elisaveta dog senare av skadorna hon f&amp;aring;tt i fallet. Den 8&amp;nbsp;oktober 1918 fann den vita arm&amp;eacute;n kvarlevorna efter Elisaveta och hennes f&amp;ouml;ljeslagare.&amp;nbsp;Hennes kvarlevor&amp;nbsp;f&amp;ouml;rdes till Jerusalem&amp;nbsp;d&amp;auml;r de idag vilar&amp;nbsp;i Maria Magdalena-kyrkan. Elisaveta&amp;nbsp;blev kanoniserad (helgonf&amp;ouml;rklarad), f&amp;ouml;rst inom den ryskortodoxa kyrkan utanf&amp;ouml;r Ryssland 1981, och d&amp;auml;refter inom den ryska ortodoxa kyrkan 1992. Hon heter&amp;nbsp;som helgon&amp;nbsp;S:ta&amp;nbsp;Elisabet Romanova eller p&amp;aring; engelska St. Elizabeth Romanova. Den m&amp;ouml;rdade ryska tsarfamiljen har ocks&amp;aring; kanoniserats. I Jekatrinburg har man byggt en ny kyrka &amp;aring;r 2000-2003 p&amp;aring; platsen d&amp;auml;r familjen d&amp;ouml;dades. Den &amp;auml;r helgad till alla helgon i ryssland. L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Wikipedia&amp;nbsp;i artikeln&amp;nbsp;&lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Church_of_All_Saints,_Yekaterinburg&quot;&gt;Church of All Saints, Yekaterinburg&lt;/a&gt;. Elisaveta f&amp;aring;r f&amp;ouml;r mig representera alla modiga kvinnor som inte vill ge med sig av sitt kall och fly f&amp;auml;ltet n&amp;auml;r pr&amp;ouml;vningens stund kommer. De som inte viker fr&amp;aring;n sin &amp;ouml;vertygelse, med tron att de t&amp;auml;nker och handlar r&amp;auml;tt enligt medm&amp;auml;nskligheten och solidariteten. De st&amp;aring;r emot ondskans hantlangare och vill hj&amp;auml;lpa sina medm&amp;auml;nniskor i alla l&amp;auml;gen. De som delar p&amp;aring; sitt sista br&amp;ouml;d till en som &amp;auml;r hungrig. De som offrar sin tid och ibland sitt liv f&amp;ouml;r andra, &amp;auml;r de riktiga hj&amp;auml;ltarna som vi inte f&amp;aring;r gl&amp;ouml;mma bort. Till skillnad fr&amp;aring;n till exempel &amp;ouml;verbetalda fotbollsspelare som lyckats sparka in en boll mellan tv&amp;aring; tr&amp;auml;p&amp;aring;lar. De &amp;auml;r inga hj&amp;auml;ltar, de bara utf&amp;ouml;r sitt jobb f&amp;ouml;r att roa andra med lek och spel. De sanna&amp;nbsp;hj&amp;auml;ltarna&amp;nbsp;ska vara v&amp;aring;ra f&amp;ouml;reblider, f&amp;ouml;r att vara&amp;nbsp;ledstj&amp;auml;rnor&amp;nbsp;f&amp;ouml;r att&amp;nbsp;visa att m&amp;auml;nniskan &amp;auml;r en god varelse som vill varandra v&amp;auml;l. &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Princess_Elisabeth_of_Hesse_and_by_Rhine_%281864%E2%80%931918%29&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; engelska Wikipedia&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.westminster-abbey.org/our-history/people/grand-duchess-elizabeth&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Westminster Abbeys hemsida&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.friedrichfroebel.com/saint.html&quot;&gt;En kort biografi &amp;ouml;ver hennes liv och tips p&amp;aring; litteratur p&amp;aring; friedrichfroebel.com&lt;/a&gt; internationella kvinnodagen</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14273959</link>
<guid isPermaLink="false">19.14273959</guid>
<pubDate>Thu, 11 Mar 2010 22:24:03 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title>1900-talets martyrer 3 - Janani Luwum</title>
<description>&amp;Aring;r 1998 placerades&amp;nbsp;tio statyer p&amp;aring;&amp;nbsp;Westminster Abbey i London. De f&amp;ouml;rest&amp;auml;ller&amp;nbsp;nutida kristna martyrer som&amp;nbsp;m&amp;ouml;rdats&amp;nbsp;under 1900-talet. Jag kommer att ih&amp;aring;gkomma dessa personer som d&amp;ouml;tt f&amp;ouml;r att de st&amp;aring;tt upp f&amp;ouml;r sin starka&amp;nbsp;tro, utan att ge vika f&amp;ouml;r ondskan i sina samh&amp;auml;llen. Den tredje martyren p&amp;aring; Westminster Abbey &amp;auml;r: Janani Luwum, 1922-1977 Han&amp;nbsp;f&amp;ouml;ddes och v&amp;auml;xte upp byn&amp;nbsp;Mucwini&amp;nbsp;i norra Uganda. Som ung l&amp;auml;rare omv&amp;auml;ndes han till&amp;nbsp;kristendomen&amp;nbsp;1948. I sin egen hemby varnade han f&amp;ouml;r farorna f&amp;ouml;r alkohol och tobak, och enligt de lokala myndigheter st&amp;ouml;rde han ordningen. 1949 studerade han vid Buwalasi Theological College och &amp;aring;terv&amp;auml;nde d&amp;auml;refter till sin hemby. Han studerade vidare och&amp;nbsp;blev diakon 1955 och&amp;nbsp;pr&amp;auml;stvigdes &amp;aring;ret d&amp;auml;rp&amp;aring;. I september 1966 uts&amp;aring;gs han till provinssekreterare f&amp;ouml;r kyrkorna i Uganda, Rwanda, Burundi och Boga-Zaire. Han blev biskop f&amp;ouml;r den anglikanska kyrkan i norra Uganda 1969. Idi Amin tog makten i Uganda vid en milit&amp;auml;rkupp 1971. Hans v&amp;auml;lde byggde p&amp;aring; hot, v&amp;aring;ld och korruption. 1972 utvisade han alla&amp;nbsp;indier i Uganda och konfiskerade deras egendomar.&amp;nbsp;M&amp;aring;nga av dem hade arbetat med handel och distribution av livsmedel, vilket ledde till att livsmedelshandeln och ekonomin i landet slogs s&amp;ouml;nder. Under Idi Amins skr&amp;auml;ckv&amp;auml;lde skedde&amp;nbsp;bland annat massmord p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor fr&amp;aring;n acholi- och langostammarna i norra Uganda. hundratusentals m&amp;auml;nniskor m&amp;ouml;rdades. Mitt under detta kaos valdes Janani Luwum till &amp;auml;rkebiskop f&amp;ouml;r den anglikanska kyrkan i Uganda 1974. I december 1976 mitt i en direkts&amp;auml;nd gudstj&amp;auml;nst kritiserade han regimen. S&amp;auml;ndningen avbr&amp;ouml;ts av regimen. Fler protester f&amp;ouml;ljde och i februari 1977 skrev&amp;nbsp;Luwum och 17 andra anglikanska biskopar i Uganda&amp;nbsp;ett &amp;ouml;ppet brev och protesterade mot&amp;nbsp;regimens v&amp;aring;ldsd&amp;aring;d. Den&amp;nbsp;16 februari f&amp;ouml;rdes Janani Luwum och&amp;nbsp;n&amp;aring;gra andra bort&amp;nbsp;och avr&amp;auml;ttades. Han efterl&amp;auml;mnade en &amp;auml;nka och&amp;nbsp;fem barn. Senare&amp;nbsp;f&amp;ouml;rdes hans kropp till S:t Pauls kyrka&amp;nbsp;i Mucwini d&amp;auml;r han ligger begravd. 1979 st&amp;ouml;rtades Idi Amin och han flydde landet och blev aldrig rannsakad f&amp;ouml;r sina v&amp;aring;ldsd&amp;aring;d och vanstyre av landet. Han dog i exil i Jeddah i Saudiarabien 2003. Janani Luwum f&amp;aring;r f&amp;ouml;r mig representera alla m&amp;auml;nniskor som har makt, men &amp;auml;nd&amp;aring; har mod att protestera mot or&amp;auml;ttvisor, v&amp;aring;ld och annnat f&amp;ouml;rtryck, med risk f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rlora sin maktposition och i v&amp;auml;rsta fall &amp;auml;ven sitt eget liv. Med civilkurage f&amp;ouml;ljer de sin&amp;nbsp;&amp;ouml;vertygelse utan att bli nickedockor till en galen&amp;nbsp;regim. De reagerar mot folk&amp;nbsp;som bara s&amp;auml;ger ja till allt, s&amp;aring; l&amp;auml;nge de sj&amp;auml;lva f&amp;aring;r ha det bra och f&amp;aring;r f&amp;ouml;rdelar, utan att reflektera om andra medm&amp;auml;nniskor far illa. Som tv&amp;aring; exempel n&amp;auml;mner jag&amp;nbsp;f&amp;ouml;rst m&amp;aring;nga akademikers motst&amp;aring;nd i Sverige att ta emot f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljda judar under nazisternas v&amp;auml;lde. De var r&amp;auml;dda att&amp;nbsp;l&amp;auml;rda judiska flyktingar skulle ta deras jobb p&amp;aring; universiteten. Det andra exemplet &amp;auml;r&amp;nbsp;&amp;ouml;vertagandet av judarnas f&amp;ouml;retag till underpris i bland annat Norge (ren konfiskation), n&amp;auml;r de var tvungna att fly undan fr&amp;aring;n nazisternas ockupation 1940. De personer som t&amp;ouml;rs st&amp;aring; emot dumhet &amp;auml;r riktiga hj&amp;auml;ltar och v&amp;auml;rda all respekt i minne, ord och h&amp;aring;gkomster. &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Janani_Luwum&quot;&gt;&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Janani_Luwum&quot;&gt; L&amp;auml;s mer p&amp;aring; engelska Wikipedia&lt;/a&gt;&lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.dacb.org/stories/uganda/luwum_2janani.html&quot;&gt; L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Dictionary of African Christian Biograhpy&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.westminster-abbey.org/our-history/people/janani-luwum&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Westminster Abbeys hemsida&lt;/a&gt;</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14230857</link>
<guid isPermaLink="false">19.14230857</guid>
<pubDate>Sun, 07 Mar 2010 10:36:04 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title>1900-talets martyrer 2 - Manche Masemola</title>
<description>&amp;Aring;r 1998 placerades&amp;nbsp;tio statyer p&amp;aring;&amp;nbsp;Westminster Abbey i London. De f&amp;ouml;rest&amp;auml;ller&amp;nbsp;nutida kristna martyrer som&amp;nbsp;m&amp;ouml;rdats&amp;nbsp;under 1900-talet. Jag kommer att ih&amp;aring;gkomma dessa personer som d&amp;ouml;tt f&amp;ouml;r att de st&amp;aring;tt upp f&amp;ouml;r sin starka&amp;nbsp;tro, utan att ge vika f&amp;ouml;r ondskan i sina samh&amp;auml;llen. Den andra martyren p&amp;aring; Westminster Abbey &amp;auml;r: Manche Masemola, 1913-1928 Hon var en ung sydafrikanska som bodde i Transvaal tillsammans med sin familj.&amp;nbsp;De levde&amp;nbsp;i ett kargt landskap under enkla f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, d&amp;aring;&amp;nbsp;deras stam&amp;nbsp;tidigare hade f&amp;ouml;rdrivits fr&amp;aring;n sin ursprungliga hemtrakt av kolonisat&amp;ouml;rer som ville &amp;aring;t deras b&amp;ouml;rdiga jord. &amp;Aring;r 1919 b&amp;ouml;rjade en mission&amp;nbsp;i hennes del av Transvaal som startades av den&amp;nbsp;anglikanska munken&amp;nbsp;fader Augustine Moeka. Manche kom i kontakt med&amp;nbsp;missionen, och tillsammans med sin&amp;nbsp;kusin Lucia, b&amp;ouml;rjade de g&amp;aring; p&amp;aring;&amp;nbsp;deras undervisning tv&amp;aring; g&amp;aring;nger i veckan, f&amp;ouml;r att&amp;nbsp;ta&amp;nbsp;till sig av&amp;nbsp;det kristna budskapet inf&amp;ouml;r sitt dop. Manches f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ville inte att&amp;nbsp;hon skulle forts&amp;auml;tta tr&amp;auml;ffa mission&amp;auml;rerna, d&amp;aring; de var r&amp;auml;dda att&amp;nbsp;hon skulle l&amp;auml;mna dem och inte heller vilja gifta sig med den man som de valt&amp;nbsp;skulle bli hennes make. Men hon trotsade dem och ville bli&amp;nbsp;d&amp;ouml;pt och kristen.&amp;nbsp;De&amp;nbsp;misshandlade henne d&amp;aring; de trodde hon var f&amp;ouml;rh&amp;auml;xad och&amp;nbsp;f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte stoppa henne att &amp;aring;terg&amp;aring; till kyrkan. Manche ska ha sagt&amp;nbsp;att hon troligtvis skulle bli d&amp;ouml;pt i sitt eget blod. Den 4 februari 1928 f&amp;ouml;rdes hon till en enslig plats d&amp;auml;r hon d&amp;ouml;dades (eller hade d&amp;ouml;tt av sina skador), och begravdes i en sluttning. Manches yngre syster blev sjuk och dog strax efter&amp;aring;t. &amp;Auml;ven hon blev begravd vid samma plats som Mache. Invid gravarna planterade deras far n&amp;aring;gra tr&amp;auml;d f&amp;ouml;r att markera platsen. &amp;Aring;r 1935 b&amp;ouml;rjade kristna bes&amp;ouml;ka platsen d&amp;auml;r hon l&amp;aring;g begravd. Manches mor l&amp;auml;t d&amp;ouml;pa sig 1969 och &amp;aring;r 1975 satte kyrkan i&amp;nbsp;Sydafrika&amp;nbsp;upp Manche Masemola&amp;nbsp;p&amp;aring; en lista f&amp;ouml;r &amp;aring;minnelse &amp;ouml;ver hj&amp;auml;ltemodiga kristna. Varje &amp;aring;r den f&amp;ouml;rsta helgen i augusti samlas m&amp;auml;nniskor vid hennes grav f&amp;ouml;r att hedra&amp;nbsp;hennes minne. Om du &amp;aring;ker till London kan du&amp;nbsp;bes&amp;ouml;ka Manche Masemolas staty p&amp;aring; Westminster Abbey&amp;nbsp;och hedra denna unga&amp;nbsp;kvinnas minne. Manche Masemola f&amp;aring;r representera alla unga m&amp;auml;nniskor som&amp;nbsp;f&amp;aring;tt offra sina liv&amp;nbsp;f&amp;ouml;r att de velat f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra sina liv, hj&amp;auml;lpa andra eller&amp;nbsp;haft en tro om en b&amp;auml;ttre framtid. I Sverige har vi bland andra &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Fadime_Sahindal&quot;&gt;Fadime Sahindal&lt;/a&gt; och &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Hron&quot;&gt;John Hron&lt;/a&gt;&amp;nbsp;som d&amp;ouml;dats som&amp;nbsp;martyrer&amp;nbsp;mot ondskans v&amp;auml;lde. &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Manche_Masemola&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; engelska Wikipedia&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.westminster-abbey.org/our-history/people/manche-masemola&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Westminster Abbeys hemsida&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.dacb.org/stories/southafrica/masemola_manche.html&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; sajten: Dictionary of African Christian Biography&lt;/a&gt; &amp;nbsp; Bilder p&amp;aring; Manche Mansolas grav finns p&amp;aring;&amp;nbsp;bloggen: &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://khanya.wordpress.com/2009/09/21/holy-places-thin-places/&quot;&gt;Holy Places&amp;ndash;Thin Places&lt;/a&gt;</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14212656</link>
<guid isPermaLink="false">19.14212656</guid>
<pubDate>Fri, 05 Mar 2010 07:06:03 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title>1900-talets martyrer 1 - Maximilian Kolbe</title>
<description>&amp;Aring;r 1998 placerades&amp;nbsp;tio statyer p&amp;aring;&amp;nbsp;Westminster Abbey i London. De f&amp;ouml;rest&amp;auml;ller&amp;nbsp;nutida kristna martyrer som&amp;nbsp;m&amp;ouml;rdats&amp;nbsp;under 1900-talet. Jag kommer att ih&amp;aring;gkomma dessa personer som d&amp;ouml;tt f&amp;ouml;r att de st&amp;aring;tt upp f&amp;ouml;r sin starka&amp;nbsp;tro, utan att ge vika f&amp;ouml;r ondskan i sina samh&amp;auml;llen. Den f&amp;ouml;rsta martyren p&amp;aring; Westminster Abbey &amp;auml;r: Maximilian Kolbe, 1894-1941. Han var en polsk franciskanmunk. Han hade bland annat g&amp;ouml;mt judar undan nazisternas f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelser. F&amp;ouml;r detta internerades han i koncentrationsl&amp;auml;gret Auschwitz. Hans f&amp;aring;ngnummer var 16670. N&amp;auml;r en f&amp;aring;nge lyckats fly skulle tio andra straffas med att de skulle sv&amp;auml;ltas till d&amp;ouml;ds i l&amp;auml;gret. Kolbe tog en av de d&amp;ouml;dsd&amp;ouml;mdas plats. N&amp;auml;r de sp&amp;auml;rrats in bad Kolbe b&amp;ouml;ner och sj&amp;ouml;ng psalmer och uppmuntrade de andra. Efter tre veckor levde fortfarande Kolbe och tre andra, s&amp;aring; nazisterna d&amp;ouml;dade dem med&amp;nbsp;giftinjektioner den 14 augusti 1941. Den man som p&amp;aring;stods ha flytt hittades senare drunknad i en latrin i l&amp;auml;gret. Franciszek Gajowniczek, mannen som&amp;nbsp;Kolbe bytte plats med &amp;ouml;verlevde Auschwitz. Han&amp;nbsp;engagerade sig att&amp;nbsp;inte Kolbe skulle gl&amp;ouml;mmas bort. 1982 kanoniserades Kolbe och blev ett helgon, S:t Maximilian Kolbe.&amp;nbsp;Hans helgondag&amp;nbsp;&amp;auml;r den 14 augusti. Gajowniczek vistades p&amp;aring; Petersplatsen i Rom vid kanoniseringen. Maximilian Kolbe f&amp;aring;r f&amp;ouml;r mig representera alla oskyldiga m&amp;auml;n, kvinnor och barn som&amp;nbsp;m&amp;ouml;rdades av nazisterna f&amp;ouml;re och under andra v&amp;auml;rldskriget. Alla judar, handikappade, romer, kommunister, homosexuella och alla andra som hade oturen att leva&amp;nbsp;under en tid d&amp;aring; intolerans och&amp;nbsp;nazistiska ideal r&amp;aring;dde i ett land. Tyskland av idag &amp;auml;r helt motsatt mot nazisternas &amp;ouml;nskan om en idealstat. Bland annat &amp;auml;r&amp;nbsp;dagens Tyskland&amp;nbsp;ett m&amp;aring;ngkulturellt samh&amp;auml;lle&amp;nbsp;och inte ett &amp;quot;etniskt&amp;quot; rensat samh&amp;auml;lle. Tyv&amp;auml;rr forts&amp;auml;tter nazismen m&amp;ouml;rda m&amp;auml;nniskor. Tidningen Expo listar upp ett antal oskyldiga offer i Sverige f&amp;ouml;r sk&amp;auml;ckv&amp;auml;ldets hantlangare under &amp;aring;ren 1982-1995. &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://expo.se/2003/48_289.html&quot;&gt;Expo nr 2/1995&lt;/a&gt;. Jag hoppas att listan inte har f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngts efter det. &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Maximilian_Kolbe&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; svenska Wikipedia&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Maximilian_Kolbe&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; engelska Wikipedia&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.westminster-abbey.org/our-history/people/maximilian-kolbe&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; Westminster Abbeys hemsida&lt;/a&gt; &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://saints.sqpn.com/saint-maximilian-kolbe/&quot;&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; sajten Saints.SQPN.com&lt;/a&gt;</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14192332</link>
<guid isPermaLink="false">19.14192332</guid>
<pubDate>Wed, 03 Mar 2010 07:06:03 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title>Martyrer från 1900-talet på Westminster Abbey i London</title>
<description>P&amp;aring; Westminster Abby finns en fris ovanf&amp;ouml;r porten med tio nischer som st&amp;aring;tt tomma sedan medeltiden. 1998 fylldes dessa nischer med statyer med tio martyrer som d&amp;ouml;tt f&amp;ouml;r sin tro. Dessa &amp;auml;r kvinnor och m&amp;auml;n&amp;nbsp;fr&amp;aring;n hela V&amp;auml;rlden som hade en tro&amp;nbsp;som ledde dem till d&amp;ouml;den. H&amp;auml;r i centrala London har de f&amp;aring;tt en plats till evigheten. De st&amp;aring;r som en p&amp;aring;minnelse om att deras g&amp;auml;rningar inte ska gl&amp;ouml;mmas. Dessa &amp;auml;r fr&amp;aring;n h&amp;ouml;ger till v&amp;auml;nster: Maximilian Kolbe Manche Masemola Janani Luwum Storfurstinnan Elisaveta av Ryssland Martin Luther King Jr &amp;Oacute;scar Romero Dietrich Bonhoeffer Esther John Lucian Tapiedi Wang Zhiming Jag skriver mer om dem i kommande bloggar. Om du vill se frisen med 1900-talets martyrer, finns Westminster Abbey mitt i London, inte l&amp;aring;ngt fr&amp;aring;n parlamentshuset.</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14178981</link>
<guid isPermaLink="false">19.14178981</guid>
<pubDate>Mon, 01 Mar 2010 21:00:03 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title>Personer som mördats för sin tros skull</title>
<description>I England&amp;nbsp;p&amp;aring; Westminster Abbey i London&amp;nbsp;finns denna fris med martyrer fr&amp;aring;n 1900-talet. Dessa kvinnor och m&amp;auml;n har&amp;nbsp;m&amp;ouml;rdats f&amp;ouml;r sin&amp;nbsp;tros skull och vilja att hj&amp;auml;lpa sina medm&amp;auml;nniskor, f&amp;ouml;r att skapa en b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld f&amp;ouml;r alla. P&amp;aring; bilden syns fyra av dessa martyrer. Dessa &amp;auml;r:&amp;nbsp;Storfurstinnan Elisaveta av Ryssland, Martin Luther King Jr, Oscar Romero och Dietrich Bonhoeffer. Mer om dem i kommande bloggar. Nischerna&amp;nbsp;p&amp;aring; Westminster Abbey hade st&amp;aring;tt tomma sedan medeltiden och f&amp;ouml;rst 1998 fick 1900-talets martyrer ta plats i tomrummen. Drottning Elizabeth II invigde dessa sommaren 1998. &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/129587.stm&quot;&gt;L&amp;auml;s mer om detta p&amp;aring; BBC News hemsida.&lt;/a&gt;</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14088110</link>
<guid isPermaLink="false">19.14088110</guid>
<pubDate>Sat, 20 Feb 2010 20:48:03 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title>En modig kvinna - Emmeline Pankhurst</title>
<description>I f&amp;ouml;rra bloggen n&amp;auml;mnde jag modiga kvinnor som k&amp;auml;mpade f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter vid sekelskiftet 1900, och framf&amp;ouml;r allt f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;tt att f&amp;aring; delta vid val. Det fanns en tid d&amp;aring; vissa (l&amp;auml;s: m&amp;auml;n) tyckte att kvinnor inte f&amp;ouml;rstod sig p&amp;aring; viktiga saker, och ans&amp;aring;g att kvinnor stod l&amp;auml;gre i f&amp;ouml;rst&amp;aring;nd &amp;auml;n m&amp;auml;n. Vilket trams! En av dessa k&amp;auml;mpande kvinnor&amp;nbsp;var &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Emmeline_Pankhurst&quot;&gt;Emmeline Pankhurst&lt;/a&gt;, (1858-1928). Hon och hennes medsystrar (och -br&amp;ouml;der), lyckades f&amp;aring; till st&amp;aring;nd f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som lade grunden till ett mer j&amp;auml;mlikare samh&amp;auml;lle i V&amp;auml;steuropa. Kvinnor som k&amp;auml;mpade f&amp;ouml;r kvinnlig r&amp;ouml;str&amp;auml;tt kallades f&amp;ouml;r &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Suffragett&quot;&gt;suffragetter&lt;/a&gt;. &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Civil_olydnad&quot;&gt;Civil olydnad&lt;/a&gt; var metoden de anv&amp;auml;nde i sin str&amp;auml;van att v&amp;auml;cka uppm&amp;auml;rksamhet. Fast vissa anv&amp;auml;nde tyv&amp;auml;rr skadeg&amp;ouml;relse och v&amp;aring;ld n&amp;auml;r de blivit tillr&amp;auml;ckligt provocerade. Emmeline kunde ha stannat vid sin h&amp;auml;rd och ta hand om man och barn och sk&amp;ouml;tt om sitt hem och&amp;nbsp;utseende. Hon kunde ha &amp;auml;gnat sitt liv &amp;aring;t shopping, resor&amp;nbsp;och n&amp;ouml;jen, och efter&amp;aring;t helt&amp;nbsp;utschasad &amp;aring;ka p&amp;aring; spa och knyta ihop sina nerver. Men hon ville annat av sitt liv. Tack Emmeline, och alla andra&amp;nbsp;som hade kraft och mod att reagera mot dumhet och gamla f&amp;ouml;rlegade tankes&amp;auml;tt. &amp;quot;Att t&amp;auml;nka stort &amp;auml;r bra, men att t&amp;auml;nka r&amp;auml;tt &amp;auml;r st&amp;ouml;rre&amp;quot;. Emmeline Pankhurst blir arresterad utanf&amp;ouml;r Buckingham Palace i London i maj 1914.</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14028776</link>
<guid isPermaLink="false">19.14028776</guid>
<pubDate>Mon, 15 Feb 2010 07:06:02 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title>Helt onödiga produkter? Del 3 - Modeskor</title>
<description>S&amp;aring;g en artikel om trender i en tidning och kunde inte slita mina &amp;ouml;gon fr&amp;aring;n dessa &amp;quot;pumps&amp;quot;. Oj, om jag var tjej skulle jag rusa iv&amp;auml;g till aff&amp;auml;ren och k&amp;ouml;pa mig ett par. Ack s&amp;aring; fula, s&amp;aring; opraktiska och s&amp;aring; o&amp;auml;kta material. Ingen annan vettig m&amp;auml;nniska skulle k&amp;ouml;pa dem, S&amp;aring;&amp;nbsp;JAG skulle f&amp;aring; vara ensam att f&amp;aring; g&amp;aring; omkring i dessa p&amp;aring; stan. Alla skulle titta p&amp;aring; mig och beundra min d&amp;aring;liga smak. &amp;Auml;ntligen &amp;quot;Jag syns!&amp;quot; Jag har f&amp;aring;tt min plats i rampljuset! Eller hur t&amp;auml;nker skodesignerna och hur st&amp;aring;r det till i huvudet p&amp;aring; konsumenterna? V&amp;aring;rens skokollektioner ser ju helt anskr&amp;auml;mliga ut. S&amp;aring; fula skor har inte jag sett p&amp;aring; l&amp;auml;nge i vanliga skoaff&amp;auml;rer. De ovann&amp;auml;mnda pumpsen ljuger till och med om materialet de &amp;auml;r gjorda av. &amp;quot;Skinnimitation&amp;quot;? Kunde de inte skriva rakt ut &amp;quot;Plast&amp;quot;. Vem vill strutta omkring i plastskor? Askungen hade i alla fall stil. Hon gick omkring i glasskor. Dorothy i &amp;quot;Trollkarlen fr&amp;aring;n Oz&amp;quot; knallade&amp;nbsp;p&amp;aring; sin gula tegelv&amp;auml;g (Yellow brick road) i ett par r&amp;ouml;da rubinskor. De sylvassa klackarna &amp;auml;r tillbaka i v&amp;aring;r, och de ska g&amp;auml;rna vara mycket h&amp;ouml;ga. Jag har tidigare bara sett s&amp;aring;dana skor p&amp;aring; damer som inte anv&amp;auml;nder dem att g&amp;aring; i, utan mer anv&amp;auml;nder dem n&amp;auml;r de ligger ner, om jag ska vara lite mer finst&amp;auml;md i spr&amp;aring;ket. N&amp;auml;r jag for till stan mitt p&amp;aring; dagen en s&amp;ouml;ndag, var det var &amp;aring;tta minusgrader och sn&amp;ouml;n vr&amp;auml;kte ner. D&amp;auml;r bland alla sn&amp;ouml;h&amp;ouml;garna s&amp;aring;g jag en kvinna i 25-&amp;aring;rs&amp;aring;ldern komma struttande kl&amp;auml;dd i en minimalt kort sn&amp;auml;v kjol och extremt h&amp;ouml;gklackade skor. Hon stultade omkring bland isfl&amp;auml;ckar och sn&amp;ouml;drivor. Hon s&amp;aring;g bara komisk ut i sin outfit, s&amp;aring;g mer ut som hon hade rymt fr&amp;aring;n en nattklubb f&amp;ouml;r att k&amp;ouml;pa cigaretter eller h&amp;auml;mta ut mer pengar i en bankomat. &amp;quot;Stackars kvinna&amp;quot;, t&amp;auml;nkte jag. Hon &amp;auml;r i ett vinterkallt klimat och har inget f&amp;ouml;rst&amp;aring;nd att kl&amp;auml; sig efter&amp;nbsp;v&amp;auml;dret. Hon har nog inga hj&amp;auml;rnceller kvar. De kanske har fr&amp;auml;tts bort av alla &amp;aring;ngor fr&amp;aring;n kosmetika, eller att hj&amp;auml;rncellerna har d&amp;ouml;tt p&amp;aring; grund av att syretillf&amp;ouml;rseln strypts i de tajta kl&amp;auml;derna. Kanske har nervgiftet Botox spridit sig i hennes blodk&amp;auml;rl upp till hj&amp;auml;rnan. Var det det h&amp;auml;r som kvinnosakskvinnorna kring sekelskiftet 1900, satt i f&amp;auml;ngelse f&amp;ouml;r? Friheten att kl&amp;auml; ut sig som sexobjekt&amp;nbsp;som klippt ur en&amp;nbsp;amerikansk&amp;nbsp;rap-video eller som damclowner i kortkort? Har alla hungerstrejker, fastkedjande vid offentliga byggnader och f&amp;auml;ngelsestraff varit helt i on&amp;ouml;dan? Som tur finns det massor av&amp;nbsp;medvetna kvinnor som engagerar sig i annat &amp;auml;n sitt eget utseende. Man beh&amp;ouml;ver inte kl&amp;auml; ut sig till clown f&amp;ouml;r att vara snygg. Fler exempel p&amp;aring; pumps &amp;agrave; la 2010. Det blir nog en vinglig f&amp;auml;rd i sn&amp;ouml;drivorna i dessa. Och s&amp;aring; n&amp;aring;gra k&amp;auml;ngor &amp;agrave; la 2010. S&amp;aring; modetjejer, g&amp;aring; ut i skog och mark i dessa &amp;quot;k&amp;auml;ngor&amp;quot;, speciellt i modellen utan t&amp;aring;h&amp;auml;tta.</description>
<link>http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13971390</link>
<guid isPermaLink="false">19.13971390</guid>
<pubDate>Tue, 09 Feb 2010 12:12:03 +0000</pubDate>
</item>
</channel>
</rss>