En plats vid eken

Livet skört som glas

Mon, 08 Mar 2010 21:07:20 +0000

När stora tragedier inträffar känner vi oss så små. Allt som för en stund sen var så klart blir som bortblåst, allt stannar och försvinner. Kvar blir som ett tomt hål eller vakum som gör så fruktansvärt ont och ohållbart. Fullständigt ur balans. Jag tror att både du och jag känner igen oss, den där gången. Samtidigt så vill man alltid så väl när det drabbar någon i ens närhet. Omöjligt att veta hur du o jag känner, det kan aldrig bli lika. Men att respektera o visa att man finns det är detsamma för oss alla, även om det inte alltid visar sig. Det går inte att förbereda sig livet är inget vi kan äga Livet är något vi lär oss att vårda och vara rädda om, på många sätt skört som glas och ändå precis ditt egna När smärtan blir som hårdast ser vi klart livets sprödhet Att vi lever här och nu inte då och inte förr Ändå är det så svårt att greppa när dem kära o nära inte längre står där vid våran sida inte längre kan nås, är inte där Tårarna får ge oss sitt svar för alla älskade dar i våra minnen lever dem nära o kära kvar det kan aldrig från oss försvinna En klen tröst är att höra att andra har varit med om det förr, man förstår säger dem. Så är det ju, något man inte riktigt vill höra i stunden, för man känner att smärtan är för stor. Men jag vill ändå att du ska veta att jag kommer aldrig glömma hur det kändes. Och minna minnen kan ingen stjäla från mig, dem gör att du lever hos mig än. Kramar till dig o din familj. Kom ihåg att det är du som rår över dina känslor, ingen annan.

Låt Esantila stannas hos oss

Fri, 19 Feb 2010 18:08:53 +0000

Jag önskar att du som läser detta vill stödja Esantila och hennes familj. Dem har bott här i Sverige i över 3 år men nu kommer dem få lämna vårat land. Det händer dagligen tänker du nu och visst är det så. Du tänker säkerligen även att vi här i Sverige kan inte hjälpa alla. Nää så är det också. Men något som är stort fel i vårat land är att så många som kommer hit får vänta så många år innan dem får veta. Varför ska det vara så? Varför ska en familj hinna bo in sig, få vänner, trygghet o stabilitet o sedan få veta att det inte är för evigt? Det är så fel!!! Läs om Esantila och hennes familj som är specielt fall. Jag jobbar på hennes skola och vet mycket väl vilken härlig tjej detta är och hur mycket hon utvecklats under dessa 3 år. Det finns en familj som kommer från Albanien, och familjen har varit här i 3 år och 3 månader. Esantila är 10 år, går på Birgittaskolan och är gravt hörselskadad/döv. Hon har utvecklats enormt sedan de kom till Sverige och fått börja på Birgittaskolan. Idag kan hon både svenskt teckenspråk och svenska och är en glad och pigg tjej som älskar att lära sig mer. Innan hon kom hit hade hon inget språk. I Albanien som familjen kommer från finns ingen skola för henne. Det är ju helt galet att skicka tillbaka henne till Albanien och ta ifrån henne sina två språk hon fått lära sig här. Hennes pappa är hämtad av polisen och sitter i förvaring tills familjen ska skickas tillbaka nästa vecka. TV4 har intervjuat familjen förra veckan, och i intervjun såg man henne att teckna till mamman ”Jag kan inget albanska, bara Svenska. Jag vill stanna kvar i Sverige.” Pappan i familjen har överklagat många gånger, och även min pappa (Janne Carlsson) har jobbat mycket med detta. De har gjort nästan allt som går att göra – kontaktat myndigheterna, tidningar, TV men det är segt. Skriv under på följande sida upprop.nu/RNUP Gå med i Facebook gruppen LÅT HENNE STANNA I SVERIGE www.facebook.com/group.php Se gårdagens manifestation www.tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/orebro

Colour of the wind

Thu, 14 Jan 2010 21:58:25 +0000

Den här texten o låten är bland det finaste som Disney har i sitt arkiv. Tycker verkligen att den säger massor mer än det som är uppenbart. Hur vi möter alla människor omkring oss, som en del människor kan ha svårt att respektera för den dem är. Love it! Colour of the wind "Pochahontas" (You think I’m an ignorant savage And you’ve been so many places I guess it must be so But still I cannot see If the savage one is me How can there be so much that you don’t know? You don’t know... ) You think you own whatever land you land on The earth is just a dead thing you can claim But I know every rock and tree and creature Has a life, has a spirit, has a name You think the only people who are people Are the people who look and think like you But if you walk the footsteps of a stranger You’ll learn things you never knew you never knew Have you ever heard the wolf cry to the blue corn moon Or asked the grinning bobcat why he grinned? Can you sing with all the voices of the mountains? Can you paint with all the colors of the wind? Can you paint with all the colors of the wind? Come run the hidden pine trails of the forest Come taste the sunsweet berries of the Earth Come roll in all the riches all around you And for once, never wonder what they’re worth The rainstorm and the river are my brothers The heron and the otter are my friends And we are all connected to each other In a circle, in a hoop that never ends How high does the sycamore grow? If you cut it down, then you’ll never know And you’ll never hear the wolf cry to the blue corn moon For whether we are white or copper skinned We need to sing with all the voices of the mountains We need to paint with all the colors of the wind You can own the Earth and still All you’ll own is Earth until You can paint with all the colors of the wind

Se bakåt ;)

Wed, 06 Jan 2010 19:12:02 +0000

Se framåt och se året som något "Nytt spännande som kommer". Nytt år, nya steg, nya möjligheter.... ja nytt år. Inga löften här för mig men klart det alltid är roligt med ny termin. En sak som slagit mig är att man allt för sällan tar tag i alla dessa kort som man har ligger o skramlar där i datorn Finns det ens någon som kommer ihåg hur man fick bete sig förr för att kunna se sina bilder? Alltså innan man hade den digitala eran? Det är verkligen guld att kunna spara så många bilder i datorn. Man kan bläddra, slänga och modifiera. Fast ärligt så glömmer jag bort dem. Foto är så vansinnigt kul men det blir lite slumrandes just nu tyvärr. Så därför, här är lite minnen av en massa mys! Det bästa som finns med kamera är ju att ta mackro, det är guld verkligen! En dag kan försvinna hur fort som helst. Sen finns det mycket annat trevligt att ta på som våran lägenhet och när.... hmmm... ja jag kryper på golvet. Hahahha, det får en verkligen att le, nu när det är så kallt ute. Sköt om er! Kramizzzzz

Ett leende, det är julen

Mon, 21 Dec 2009 21:49:46 +0000

Ja nu är granen klar här hemma, känns mysigt med riktig gran. Det är specielt även om min näsa gör lite motstånd först. Blir alltid så, att jag känner lite lite utav allergin, men brukar ge sig ;) Så det känns rätt lugnt inför julen här. Inte alls en lång lång lista med såna där "måsten" som man hör så där omkring sig. Alltså det har jag inte varit så mycket för alls, men på något sätt så dras man in i det där lite grann ändå. Förskräckligt ärligt talat! Framförallt om man är helt ledig, som jag är nu ett antal dagar, så varför skulle jag ödsla den tiden på "måsten" o stress. Så detta år tog vi ner julen ännu mer, för att verkligen bara se till vad den egentligen är. Vill bara ha det mysigt o skönt tillsammans o göra det till en mysig helg. Förvisso så står det en gran där, men inte för att den SKA stå där, utan för att det är mysigt. Så mycket mer tänker vi inte göra, det räcker o är lagom. Här om dagen så mötte vi en man i våran portuppgång som jag inte sett här alls förut. De ska inte kunna komma in eftersom det är kod o porttelefon. Han hade ett skrämmande uttryck o var helt snorig i ansiktet. Han gick bara förbi oss, upplevde honom som trött o smått arg. Tänkte bara en sak "Vad hade han inne i vårat trapphus att göra, knappast någon som han har besökt här precis. Läskiga människa, hoppas han inte kommer tillbaka". Vi gick sedan upp, jag tog lite kaffe o tittade på Musikhjälpen som varit nu en vecka www.musikhjalpen.se Någonstans där gick det upp för mig vad denna man troligen hade gjort i våran trapp. Troligen hade han varit inne här i trappen en stund för att värma sig. Fråga mig inte hur han kom in men något slog mig att han verkligen frös o troligen var en uteliggare. Jag blev arg på mig själv, eftersom jag alltid tänkt på dessa människor i vårat land som inte har tak över huvudet. Det kan bero på mycket, en del av dem är inte så fina som man vill tro att dem är osv osv. Men ändå så kan jag inte hjälpa att tänka på dem. O varje jul brukar jag skänka pengar till stadmissionen som verkligen kom som en påminelse just då :) Så jag tänker som så även denna jul ge ett litet bidrag till deras arbete för dem som inte har ett tak över huvudet. Det är lätt att tänka som så att det inte rör mig o det är ju självklart sant. Jag rår väl om dem nära o kära som jag har omkring mig. En gammal uteliggare som dricker för mycket ska ju inte jag ta hand om. Visst är det så. Men på något sätt har dem aldrig gjort mig något o jag tycker dem som arbetar för dem inom organisationen gör ett fantastiskt jobb verkligen. Har en nära vän som det höll på att gå väldigt illa för o som hamnade där en kort tid, att inte ha ett tak över huvudet. Finns ytterligare en man i stan här som samlar burkar hela dagarna. Ibland brukar han få en flaska av mig o jag har aldrig känt att han kommer tjata eller tigga av mig. Snarare möter han en alltid med ett leende o är inte det viktigt så vet jag inte vad. Det känns viktigt för mig att man kan få en medmänniska att le utav en fjuttig liten pet flaska. Här är stadsmissionens hemsida o E.M.Ds fina låt o tankar om dem hemlösa. www.stadsmissionen.se/ E.M.D i nyhetsmorgon

Us against the world

Sun, 06 Dec 2009 20:16:49 +0000

Kan bara säga en sak. Denna låt är våran min kära, av helgens minnen ;). Den handlar om oss rakt igenom. Blir varm av orden o tanken på våran resa tillsammans. Älskar dig. Us against the world Against the world Us against the world Against the world You and I, we’ve been at it so long I still got the strongest fire You and I, we still know how to talk Know how to walk that wire Sometimes I feel like The world is against me The sound of your voice, baby That’s what saves me When we’re together I feel so invincible Cause it’s us against the world You and me against them all If you listen to these words Know that we are standing tall I don’t ever see the day that I won’t catch you when you fall Cause it’s us against the world tonight Us against the world Against the world There’ll be days We’ll be on different sides but That doesn’t last too long We find ways to get it on track And know how to turn back on Sometimes I feel I can’t keep it together Then you hold me close And you make it better When I’m with you I can feel so unbreakable Cause it’s us against the world You and me against them all If you listen to these words Know that we are standing tall I don’t ever see the day that I won’t catch you when you fall Cause it’s us against the world tonight We’re not gonna break Cause we both still believe We know what we’ve got And we’ve got what we need alright We’re doing something right Cause it’s us against the world You nad me against them all If you listen to these words Know that we are standing tall I don’t ever see the day that I won’t catch you when you fall Cause it’s us against the world tonight Us against the world You and me against them all If you listen to these words Know that we are standing tall I don’t ever see the day that I won’t catch you when you fall Us against the world Yeah it’s us against the world, baby Us against the world Tonight Us against the world Against the world Us against the world

31 år äldre

Sun, 29 Nov 2009 22:24:04 +0000

Har haft en riktig mys helg. Känns som en lång lång härlig födelsedag, fast det enligt kalendern var idag, den 29 november. Det är riktigt mysigt när det känns så, det är då jag mår som bäst o känner mig sprallig. Att känna sig uppskattad, att få bestämma helt o hållet vad dagen ska innehålla o bara få mysa. Då ler jag o blir varm, när jag mår bra tillsammans med den jag älskar. Pusss till dig Kristian! Tänker inte vara någon dagboks skrivare här nu o ta fram klockslagen minut för minut med risk för att bli tröttsam. Dessutom är det inte alls min stil, inte ens om jag så ska berätta för vänninan om en händelse, så okvinnligt de kan bli med andra ord Det viktigaste för mig är att känna kärlek, det går upp mot allting annat. Samt att få ge o känna uppskattningen. Rent ärligt så kan inte prylar o pengar ge mig det, på fullaste allvar. Även om det skulle vara något jag drömt om så skulle det inte funka att lura mig om jag inte kände att det var på riktigt. Att den här personen vill ge mig det här av ren kärlek, det går inte om jag inte känner de. Ärligheten. Det var de som gjorde denna helg så mysig. Fick ett uppdrag att leta reda på en sak i vardagsrummet, någonstanns. Högt uppe på Tv möbel stog mitt favo vinglas med en lapp i sig. Fick ta en stol för att nå. Där i fanns det ett viktigt meddelande om att det nalkades vin o riktigt riktigt god mat hihihiiii... mys mys med andra ord. Detta var i lördags o jisses vilken fullträff på maten. Smakade så gott o kvällen var lyckad. Uppkklädda o myste runt här hemma, bara jag o Kristian. Det var härligt. Kärlek med andra ord!!!! Blev lite sent ;) Så dagen som är D, eller hur säger man nu då, började med att frukosten var serverad o sedan en proemand ut för första advent. En riktig grå o kall dag, snön saknades. Men mysigt att gå runt där o titta, hålla om varandra o sen.... ja.... så kom det ytterligare en berlock till mitt Thomas Sabo Charm Club armband YEEEE!!! Använder detta armband nästan daligen så det är kul att utöka de, med en Convers sko. Sitter fint där på armen!!! Så kan säga att detta var en sån där födelsedag som jag önskar fler skulle ha. Inte en massa måsten o tider att passa för att det ska vara på ett särskilt sätt. Utan lugnt o stilla, mysigt o strosandes runt. En fika blev de o här ikväll valde jag att äta Sushi vilket inte Kristian gör. Synd för honom eller hur det smakade riktigt bra. Kunde snickra ihop den själv över nätet, min beställning som jag inte gjort förr. Det var kul!!! Så gott. Tack för att du finns vid min sida, älskar dig o tack för en fin dag. Nästa helg tar vi släkten

Mmmm jul !!!

Mon, 23 Nov 2009 17:31:43 +0000

I år önskar jag att julen blir så där lugn o mysig som är den stora poängen med jul. Oavsett vem man är, så är väl julen den tiden som ska kännas magisk eller i alla fall en tid som är något annat. För visst kan det vara så att julen kan vara en plåga o inte så värst mycket stäming då. Fast kanske kan det ändå ge något, som inte är av beteckningen jul. Sen så kan det också vara så att man är helt fanatisk för denna högtid!!! Jag har inte tyckt illa om julen, det kan jag inte säga. Men jag kan bara inte med när det blir ett stort krav av julen. Att det ska krävas en massa högt o lågt, det ska firas hit o dit o det ska verkligen överglänsa med precis allt. Som maten, presenterna o allt "pling plong" av junk saker. Det beror nog på att det inte riktigt har funnits hos mig, kanske skulle se det annorlunda då. Men jag vet också att jag är en person som inte kan ge o känna bara för att det förväntas av mig. Det är inte äkta o jag sviker verkligen min personlighet. Därför har det alltid varit så att just presentbiten har varit svår, eftersom jag vill ge något som har betydelse, inte för att jag ska "jaga" för att det förväntas av mig. Får vara billigt eller dyrt, det har inte heller betydlesen. Det ska kännas som att jag vill ge, det är betydelsen. Tror att många har varit där, gjort så... att "jaga" efter paket för att det förväntas. Vad är det för sätt? Hur kan det ha blivit så? Att önska är en sak, men att inte alltid få sina önskningar har nästan blivit fel o det ger en stress. Dels att komma på vad som ska önskas o att man girit VILL att man ska få de. Till vilket pris o vad är det vi ger? Pengar? Materia? Prylar? Kärlek? Ja allt de där o visst en del kärlek kan det förvisso finnas med i bilden. Men något är glömt, glädjen finns inte riktigt. Så denna jul, har vi satt stopp för mass handlande o ge presenter till dem små o mellan stora i släkten i första hand. Min systers barn. Det känns mer på riktigt o att ge till oss andra om man känner att det där vill jag ge, av ren vilja. Tänk vad allt kändes mycket lättare. Varför ska man ge när det skapar mer stress än nytta??? Nää, det är inte jag. Känns som denna jul kommer bli den som andra tror att dem jagar efter.

Rusk o mys

Wed, 21 Oct 2009 05:00:55 +0000

Hösten, sitt speciela som man antingen gillar eller som man drar en stor suck åt för att endast längta ihjäl sig till sommaren igen. Bli så där gnälligt tjurig för att det praktiskt taget bara kan "gå ut för nu".... Ja det finns ju alltid bättre o sämre dagar o tider. Usch vad tråkigt det skulle vara annars. Eller hur? Fast fullt så där positiv är nog inte ens jag :) Däremot så kan jag verkligen inte tycka att det är en hemsk tid här o nu. Tvärtom! Det är nog nu jag vaknar som mest på ett sätt, blir mer så där öppen o vill bara njuta av höst. Särskilt naturen som ger så mycket mer till oss än vad vi kan förstå. "Det är synd om människan" sa August Strindberg, vilket jag fukkomligt kan hålla med om. Vi förstår ju inte ens vad vi har hos oss här o nu ens, inte ens framför näsan på oss. Att se tiden här som något mysigt, med mörker, ljus, värme o kyla. Är inte de känslor som på ett sätt är ganska så mysiga. Att efter en rask promenad, där kyla biter sig fast, så kommer man in, tar varm choklad o slänger sig i soffan med en filt, levande ljus högt o lågt. Mmmmm... kanske en bra bok just för stunden som också får en att fundera lite. Som denna som jag nyligen sträcklästes i slutet. Vilken kamp hon har gjort genom sitt liv o hon grjade de, medans myndigheter såg tvekande ut. Det är strongt. O oj oj oj vad jag grät. Här kommer en del från hennes bok om hennes kamp i livet. "Känn pulsen slå" Berny Pålsson Ibland slår det mig att jag var så nära att kasta bort allt det här. Jag har varit nära döden så många gånger, hatat och föraktat livet och slösat bort min tid på ett ingenting. Men det finns tid kvar, det finns tid att utforska och upptäcka världen i det här nya skimrande ljuset, i den värld där inga demoner utan jag själv styr. Jag vet inte hur jag kommer att leva om ett år eller ens om en vecka, men just nu, just idag väljer jag bort drogerna. Just nu, just idag, väljer jag bort självdestruktivitet, och mitt mål är att arbeta hårt med mig själv för att nå det som jag äntligen vågar längta efter, friskheten som jag till sist tror på. Jag är glad över att vara levande. Lägg fingertopparna mot handleden. Känn pulsen slå. Det är ditt liv och det är värt mer än allting annat.

Mannen med hatten

Mon, 05 Oct 2009 21:04:21 +0000

Det var länge sen nu, som Mannen med hatten fanns i mina tankar, trots att jag vet vart jag har dig. Det är alltid denna tid på året som vi återfår kontakten, säg vad kan det bero på? Med "vissa" så är det bara så att tiden har sin gång. Även om tiden o livet inte alltid är samma sak. Jaja... Av en händelse kom Tarot på tal och jag tänkte som så att jag skulle ta ett kort bara så ur inget. Men utav de kortet som jag fick upp förstog jag ganska så snart vad som fanns i mina tankar. Eftersom kortet var The Tower. Man får tro det eller ej, men det var aningen sammanträffande just ikväll att jag tar detta kaotiska kort. Det är inte alls bevis för något, inget som man ska följa o tro på, absolut inget bevis för något. Det är endast kort, ärligt så är det så. Men, jag kan inte släppa, att just detta kort kommer upp nu ikväll. Så pass att jag bara måste säta mig o blogga om de. Det finns inga rätt o fel med Tarots betydelse. Fritt från tolkning enligt mig för att man på något sätt ska hålla fötterna något sånär på jorden. Men självklart kan man tolka allt väldigt djupt o grundligt efter symboler o tecken. Det kan leda precis dit du vill eller inte. I vilket fall som helst kan jag inte släppa innerbörden med detta kort just ikväll. För mig symboliserar kortet livet, som här o nu är i spilror. Livcts rötter är i gungning och tillvaron känns rörig. Det är ofta en stor pågående förändring som hållt på under en lång tid som nu fått sin absoluta topp. Behöver inte alls ses som något negativt utan snarare att något nytt kommer byggas ur detta myller av händelser, förändringar, uppror, kaos.... ja allt de där som kan sätta livet i gungning. Som ett torn på en strand. För mig betyder kortet helt klart ett uppvaknande. Händelser gör att vi vaknar. Nya vägar kan nås. Jag tror vännen min att detta är på sikt något viktigt som händer. Inte enbart kaos o myller av frågor. Det handlar också om att se bortom här o nu, att se att ur detta kan något bra kliva fram. Jag tror på er, att ni kommer greja detta. Ibland är inte svaren tydliga o direkta utan kommer i små små skeenden.