Oom livet

Att tro rimligt

Sat, 20 Mar 2010 22:42:18 +0000

Att bilda sig en god uppfattning om någonting är en livets konst som vi åtminstone kan hoppas att vi blir bättre på i och med våra allt fler livserfarenheter och kunskap. Notera att jag inte hänvisade till det faktum att vi blir äldre. Högre ålder bidrar inte i sig till förmågan att bli klokare eller fatta bättre beslut i livet. Det gör dock vår allt mer omfattande erfarenhet, och bild av verkligheten. Hur som helst, så bär vi hela tiden med oss en verklighetsuppfattning eller en tro om hur verkligheten ser ut. Det är denna verklighetsuppfattning, och hur man bör göra för att forma en så korrekt sådan som möjligt, som jag kommer skriva lite om nu. Alla verklighetsuppfattningar (hädanefter refererar jag till detta som verk.), består av tro på olika fakta om världen som vi övertygats av genom endera personliga erfarenheter, inlärd kunskap om olika ting i världen, och genom social prägling. (Det senare kanske vi bör vara lite extra skeptiska mot.) Av dessa tre saker bildar vi en verk. och för att bilda en god sådan krävs det att vi antar vissa saker vi inte kan veta säkert är sant. (Vilket kanske är allt om man drar det riktigt långt men så djupt ska vi inte gå ikväll.) Min poäng är att det är en dumhet att säga att vi bara tror på det vi blir bevisade är sant. Och detta av den enkla anledning att vi vet att det finns oerhört mycket som vi ännu inte upptäckt, eller kan klart bevisa. Att säga man måste ha bevis för allt man tror på i denna verklighet, måste logiskt sett göra ens värld mycket, mycket mindre än den verkliga världen, då den verkliga världen rimligen innefattar en mängd oupptäckta och obevisade saker. Var klok man måste därför våga anta vissa obevisade saker om verkligheten, precis som man gör i poker när man räknar på vilken möjlig hand den andre kan tänkas sitta på. - Det skulle ju kunna vara vilken som helst.. men är det troligen inte säger vårt förnuft och vår erfarenhet. Vårt förnuft och vår erfarenhet måste vara sammankopplade så att vi dels kan bedöma våra erfarenheter förnuftsmässigt, men också förankrar vårt förnuft i våra erfarenheter så att vi inte irrar iväg oss i tankarna (som kan gå hur långt som helst). Vi måste anta vissa saker i livet, och bör inte basera detta på vad andra har sagt, eller vad vi har präglats att tro endast, utan vi bör för att få en så klar verk. som möjligt använda vårt förnuft i kombination med våra erfarenheter.. vad andra har sagt kan bara adderas till kategorin "inlärd kunskap" och bör granskas av förnuftet på samma sätt som all inlärd kunskap. En sak till av stor vikt, är att vara klar och närvarande, för att kunna dels erfara så mycket så som möjligt, men även hantera erfarenheten och minnas den. Och viktigt är att våga tro på det som verkar mer rimligt att tro på än att itne tro på baserat på vad du vet om saken samt dina egna erfarenheter, och det oavsett vad andra säger.

Det moraliska livet!

Sun, 07 Feb 2010 14:30:34 +0000

”Det moraliska livet är menat att ge en viss karaktär och en viss typ av känslor, handlingar och det tillsammans med ett excellent intellektuellt liv.. .. Given that adult human life involves choice, we must choose correctly if we are to realize our essential potential and become what we essentially are. And we may, of course, choose incorrectly, thereby failing to actualize those potentialities and instead actualizing others. The study of ethics is to assist us in making the right choices and thereby in actualizing the potentialities that will make us the distinctive creatures we are.” -Aristoteles Och för Aristoteles betyder detta att etik hjälper oss att göra de val som frigör vår självmedvetenhet som rationella varelser. Och märket för självmedvetenhet är lycka: personen som har aktualiserat sin essentiella potential är en lycklig person, menar Aristoteles. Allt hämtat från Western Ethics, Arrington (1997) sid. 90.

Fundamentalism

Wed, 06 Jan 2010 16:09:32 +0000

Jag tänkte i följande text yttra mig om vad fundamentalism är utifrån att precis ha läst sociologen Anthony Giddens göra just det samma. Fundamentalism handlar i korta ord INTE om vad människor tror på, utan om varför de tror på det och hur de rättfärdigar det. Fundamentalism är ett ytterst kontroversiellt begrepp, eftersom att många av dem som kallas fundamentalister knappast skulle hålla med om att dem är det. Giddens definierar begreppet fundamentalism som "belägrad tradition", då det inte är vad fundamentalisten tror på som avgör ifall denna är fundamentalist utan- precis som tradition i mer generell bemärkelse- om varför de tror på det och på vilket sätt de rättfärdigar det. Fundamentalism handlar inte i första hand om mer traditionella kulturers motstånd mot västerländskt inflytande eller om ett avfärdande av västvärldens dekadens. Fundamentalism kan utvecklas i alla slags kulturer. Den har ingen plats för tvetydigheter och mångfald i fråga om tolkning eller identitet- den avvisar dialogen i en värld där både fred och överlevnad är beroende av just dialog. Och det är oerhört paradoxalt att fundamentalismen inte har plats för mångfald i form av tolkning då det alltid är någon som tolkat/ tolkar. Fundamentalismen är inte baserad på rationellt förnuft utan istället på traditioner som försvaras och rättfärdigas i form av "belägring" i abstrakt mening, just som Giddens säger. Fundamentalism handlar i korta ord INTE om vad människor tror på, utan om varför de tror på det och hur de rättfärdigar det.

Om människans moralistiska verklighetssyn.

Tue, 15 Dec 2009 09:26:42 +0000

Jag snubblade precis över ett gammalt pm i djuretik, och började läsa igenom vad jag hade skrivit. Som tur är så fick jag, då det nu är 5-6 år sedan jag skrev pm:et, en del nya tankar kring det hela. Pm:et behandlar boken Djur är inte människor som är skriven av Ingemar Nordin, där han kritiskt granskar veganismen som bla. Peter Singer och Tom Regan är förespråkare av. Nordins teoretiska ram skulle kunna sägas vara en antropocentrisk och humanistisk etik. Följande så menar Nordin kort och gott att det är människan som skapat moralen, och det kanske pga. att vi ska kunna överleva tillsammans som art. ”Det är vi, de moraliska agenterna, människorna, som riktar in vår bedömning och tilldelar oss själva och andra varelser och föremål värde, kanske ett egenvärde. Utan oss, ingen moral, inget ont eller gott, inget rätt eller orätt, Det är vi – inte djuren, växterna eller stenarna – som exempelvis pekar på ett stycke vildmark och säger att det är gott eller, vilket var vanligare förr, ont. Det är vi – inte djuren, växterna eller stenarna – som pekar på lejonflockens dödande av antilopen och säger att det är grymt. Det är vi – inte djuren, växterna eller stenarna – som pekar på slaveri, tortyr och mord av andra människor och säger att det är orätt.” -Nordin, 1997 s. 46-47 Det finns några saker jag vill påpeka kring dessa antaganden. För det första så framhålls evolutionära anledningar ofta som något slags förklarande egenvärde i sig, vilket det inte är. Såhär: "Jamen det är så därför att artens fortlevnad ska säkras.." Men vad är det för anledning egentligen? Vad är det för egenvärde och syfte med en arts fortlevnad? Jag menar att det inte stannar där. Det finns ett ytterligare Ja men varför då, att ställa. Sedan så vill jag ge ett annat synsätt på moralens existens i vår värld. Nordin menar att det är vi människor som har skapat moralen. Nordin lägger upp sina resonemang med människans potential till ett moraliskt förnuft som en grundläggande faktor för det kollektivt jämställda värdet av en människa. Han anser att alla människor är lika värda och det på grund av den i arten liggande potentialen till rationalitet och förmågan till moraliska överväganden. Han kritiserar det Tom Regan hävdar att det är egenskapen att vara ett livssubjekt som ger moraliska rättigheter. Han belyser det faktum att det är människan som gett en verklighet åt moralen och att vi som moraliska agenter skulle vara skyldiga djuren, som då är moraliska patienter moraliska rätigheter av den anledning att de är livssubjekt, inte stämmer. Vad Nordin vill belysa i citatet ovan, är att det moraliska förnuftet och den moraliska förmågan, är en förutsättning för moral över huvud taget. Han spelar på människans vetskap om sin egen förmåga till moraliska överväganden som en avgörande faktor för vårat högre moraliska värde. Det är endast vi som har påvisat förmåga till moraliska överväganden och därmed kan endast vi, tillmäta andra ting och varelser ett värde. Den tanke som jag fick.. är att det kanske inte riktigt förhåller sig så. En fundamental skillnad mellan människan och djuret är medvetandet. Djur är medvetna varelser, medan människor är varelser som är medvetna om att de är medvetna varelser. Och det är pga. vårat "högre" medvetande som vi har någon slags moral att förhålla oss gentemot i våran verklighet. Djuret har ingen moral att förhålla sig gentemot i sin verklighet, precis som Nordin beskriver. Men människan har det. Men att vi själva skulle ha skapat moralen är bara någonting som Nordin plötsligt antar utan att överväga andra möjliga alternativ. Han ser på verkligheten, och lägger märke till att moralen är en mänsklig företeelse på denna planet, och drar den slutsatsen att det är vi som har hittat på den. Och det av evolutionär anledning. MEN.. tänk om det är så att vi, istället för att ha skapat moralen, på grund av vår "högre" medvetenhet än djuren ser moralen i verkligheten och därav har den att förhålla oss till. Djur är endast medvetna. De är inte medvetna OM att de är medvetna. Om moralitet inte existerar i deras verklighet pga. att de inte är tillräckligt medvetna. Och den existerar i vår pga att vi är MER medvetna. Vad är det då som säger att VI kan göra anspråk på att ha SKAPAT den själva, och att vi bara kan modifiera den efter eget tycke? Tänk om den moraliska aspekten av verkligheten är något vi ser och är medvetna om för att den faktiskt existerar, och att vi ser det pga. vår medvetenhet. I så fall skulle det finnas ett objektivt rätt och fel i vår värld, och utanför vår värld enligt vad som kan vara rimligt för oss att anta. (Jag skriver "vara rimligt för oss att anta" därför att en ytterligare högre medvetenhet än den vi har, kanske skulle se något mer.) Men likväl som att djuren INTE behöver vara moraliska för att de bara kan förhålla sig gentemot SIN verklighet vilken inte innefattar någon moral, så måste människan i och med sin medvetenhet vara moralisk av samma anledning med skillnaden att vi faktiskt befinner oss i en verklighet där moral existerar. (Detta gäller givetvis endast människor som är moraliskt medvetna.) Sedan om det är en skyldighet att vara moraliskt god, är en fråga som kan diskuteras. Ont och gott kan diskuteras. Jag tror att det finns positivt respektive negativt, och att gott och ont har med det att göra. I vår bedömning av vad som verkligen är gott respektive ont spelar ofta avsikt, och resultat in. I grund och botten så är det dock fortfarande positiva eller negativa handlingar, tankar eller resultat. Sen om man blandar dessa och mäter dem tillsammans (ifall det nu är möjligt) så kan man kanske göra en bedömning om en handling var mest god eller mest ond. Eller så kanske handlingen bedöms som ond redan vid innehavandet av 30% ont? Jaja... det är också någonting man kan gå in på och filosofera över, men det är inget jag ämnar göra just nu. Poängen är.. iaf. att det kanske faktiskt finns en moralisk aspekt av verkligheten, och att vi ser den tack vare vår högre medvetenhet om verkligheten och därför kan förhålla oss gentemot den. Så frågan är nog inte ifall djur har rättigheter, utan hur vi väljer att förhålla oss moraliskt gentemot djur. För uppenbarligen finns det flera moraliska sätt att förhålla sig gentemot dem, och alla är just moraliska. Sen de som menar att man kan plåga djur, och som argumenterar för att det INTE skulle vara moraliskt förkastligt då djuren inte innefattas i någon slags moral, det är ungefär samma sak som att den anarkistiske aktivisten bryter mot lagen (som finns) för att han inte tycker att den borde finnas. Nu menar ju som tur är Nordin inte att det är okay att plåga djur, vad jag har förstått. Nordin menar att det finns många andra ting och varelser i världen som kan tillmätas eller tyckas ha moraliska värden men att den moraliska egenskapen är ett egenvärde i sig. Och att det är VI som tillmäter ting i världen moraliska värden. Men om den tanken jag presenterat skulle stämma så är inte detta fallet. Ifall vi tack vare vår medvetenhet är medvetna om en moralisk aspekt av verkligheten, så kan det mycket väl vara så att moralen är någonting att upptäcka.. någonting som vi kan se mer av.. och att den INTE är någonting godtyckligt av oss skapat för att "överleva", utan istället en del av den verklighet vi befinner oss i och en ytterligare faktor som vi har att förhålla oss gentemot i vårat varande i den verklighet vi lever i.

Dagens tips

Tue, 01 Dec 2009 12:11:15 +0000

Se till att du trivs i din tillvaro, dvs. din verklighet.

Varför konspirationsteorier?

Sun, 22 Nov 2009 13:10:42 +0000

Jag har idag läst en del artiklar, om de konspirationsteorier som flödar på nätet, samt kommentarer på dessa. Dessa artiklar kan ni själva läsa här, här, och här. En av artiklarna menar att det är kaos som föder konspirationsteorier, då människor vill ha ordning. "Människor vill ha ordning och reda. Både i byrålådorna och i universum. Oordning och slump har aldrig stått högt i kurs, vi står inte riktigt ut med den. Om någon dödar statsminister Olof Palme bör det vara enligt en större plan, absolut inte frukten av någon slump. Och när Gud inte längre är den som styr upp allting blir det allt viktigare med mayafolkets gamla kalendrar eller hemliga militära eliter." -Dn Hmm, undrar vad det finns för forskning som styrker dessa antaganden? Med dessa antaganden så är det kanske rimligt att tro att de människor som förespråkar konspirationsteorier vill ha mer ordning än andra? Eller är som artikeln menar att konspirationsteorin är en ordningsersättare för religionen, och "Guds ordning"? Men är vi mindre religiösa nu än för 20 år sedan? Och är verkligen tro någonting som fyller ett behov av ordning så till den grad att människor tror på det orimliga? Eller är det de flesta tror på kanske fullt rimligt utifrån deras individuella erfarenheter, logik, och kunskap om världen? Jag skulle nog anta det senaste. Jag tror inte att konspirationsteorier är någon slags ersättare, med ordningsfunktion, för det som fanatisk religion tidigare står för. Visst tycker vi människor om att förstå saker och att ha ordning till viss mån. Och vissa till den grad att de är beredda att sätta ordningen framför en rimlig sanning. Men kan verkligen konspirationsteorierna ens ge ordning? För mig tycks det snarare röra till i grytan. Det finns ett otal konspirationsteorier åt en massa olika håll om i princip allt. Jag skulle inte säga att de skänker människor ordning. Snarare så har en tidigare ordning frångåtts. Och detta är pga. gemene mans tillgång till information. Orsaken till alla dessa konspirationsteorier är i grund och botten historiskt verkliga händelser liksom Tonkinbuktsintermezzot, JFK, och sänkningen av Lusitania. Att beslut fattas av makthavarna färgat av ekonomiska maktintressen är någonting som det är naivt att inte räkna med. Och många av de anledningar som använts till politiska åtaganden, genom historiens gång, har visat sig vara skenbara anledningar med bakomliggande maktintressen som verklig orsak. Precis på samma sätt har religion genom tiderna använts av makthavare som den ultimata krigsmotivationen gentemot befolkningen. Vad kan väl motivera människor mer till krig än att "vår tro" är hotad? Tidigare så har ju inte gemene man alls haft tillgång till så mycket information som vi har nu i och med internet. Vem som helst kan snabbt få en övergripande bild över alla politiska skumraskaffärer som har genomsyrat historien. Tidigare har enskilda konspirationer och skandaler uppmärksammats en viss tid, tills det är något nytt i ropet som media lyfter fram och människor glömmer.. går vidare med sina liv. Vi kan se historiska händelser liksom allt ifrån att USA startade Vietnamkriget med att "hitta på" att en amerikansk båt sänkts (tonkinincidenten) "Oops.. det var visst ett misstag" säger de efteråt när de redan startat kriget och gjort det de velat. Tja, visst har regeringen utrymme att göra ett och annat misstag ibland, när det passar deras syften.. det glöms snabbt av allmänheten vars liv går vidare. Och det är politikerna medvetna om.. att de har råd meden och annan skandal med jämna mellanrum, och ett och annat "misstag". Snart är det något nytt som är aktuellt. Tack vare nätet kan man se en samlad bild av hur makten har skötts genom historien.. och den är inte särskilt vacker. Ekonomiska intressen är en oerhört stor del av den världspolitik som har förts och som förs Ekonomi = makt. Och makt = vad vissa människor är beredda att döda och göra allt möjligt hemskt för. Nej, konspirationsteorier är ett uttryck för den skepsis som har uppkommit gentemot "makten" i samband med den ökade informations och kommunikationstillgången vi internet. En sak som jag dock ser nu är oerhört viktigt, för att motverka konspirationsfanatism och att människor tappar sig själva i denna djungel av möjliga sanningar, är en ordentlig utbildning av kritiskt tänkande och källkritik i utbildningsväsendet. Att förmågan till att kunna bilda sig en egen vettig, rimlig uppfattning, lärs ut i skolan är nu kanske viktigare än nånsin? Och det är nog så att det är det ökade utlärandet av just detta kritiska tänkande som bidragit till viss del till alla dessa konspirationsteorier, vilket nu ÄNNU mer leder till vikten av kunskapen om kritiskt tänkande och källkritik. Vad kan vi rimligen tro på? är en någonting av oerhörd vikt för samhället att utbilda i. Jag hoppas att så blir, och att denna fördomsfulla, avfärdande kritik av konspirationsteorier lämnas därhän likväl som den fanatiska tilltron till dessa, och även den naiva tilltron till maktens välmening som också kan tillskrivas fanatism.

Dagens citat.

Fri, 20 Nov 2009 17:50:29 +0000

“We are spiritual beings, having a physical experience.” –Bob Proctor

Cirque du Soleil

Thu, 05 Nov 2009 16:47:26 +0000

Då har man gått och sett den spektakulära föreställningen Saltimbanco, av Cirque du Soleil! =) Det är häftigt vad artisterna visar på för möjligheter i livet. Vad vi kan göra, och åstadkomma med oss själva. =) Saltimbanco är den show, av Cirque du Soleil (en av världens största cirkusar) som har pågått under längst tid (över 15 år) så man skulle nästan kunna klassificera den som en klassiker. =) Detta är lek, på hög nivå! (Visas btw varje dag i Götet t.o.m. den 8:e! Gå och se!)

Massvaccinationens bakomliggnade orsaker.

Wed, 04 Nov 2009 18:01:29 +0000

Att det är viktigt för vissa människor att vaccinera sig förstår de flesta av oss. Och då handlar de om de grupper som riskerar att dö, ifall de får en influensa. Men för resten av befolkningen då? Givetvis är det även förödande för samhället ifall en stor del av befolkningen samtidigt insjuknar, vilket det finns en överhängande risk med då svininfluensan är såpass smittsam. Därav en god orsak att massvaccinera befolkningen. EKONOMISKA Idag lästa jag en artikel i Dn, där läkare säger att "nyttan överväger de små riskerna". Jo visst, men ur vilket perspektiv? Ok, för landet ur ett ekonomiskt perspektiv förstår vi det. Det är ju inte bra för ett land om en stor mängd av befolkningen blir sjuka samtidigt. Och för personer som kan dö av influensan överväger nog också nyttan riskerna. MEN, frågan för många är om det för den normalfriska individen är lönt att ta vaccinet. Då sätts nytta vs. risk i ett helt annat perspektiv. Jag läste nyss här, att en genomgången influensa ger ett bättre immunförsvar inför kommande influensor längre fram, medan en årlig vaccinering kan försvaga immunförsvaret i längden och göra att man får en redig smäll senare då kroppen kanske inte alls kan hantera en influensa den annars skulle klarat, om man gått igenom några stycken. Vaccinet verkar dessutom inte förrän efter 3 veckor visar nya studier på, så man riskerar alltså att både vaccinera sig för att sen också få influensan. Det vaccin Sverige har köpt in är inte heller det bästa, då det innehåller squalen och tiomersal (innehåller kvicksilver), och det finns andra alternativ som bla. ges till militären i Tyskland, och det svenska vaccinet har dessutom rekommenderats å starka vägnar att INTE tas av gravida. Men.. Sverige kan ju av ekonomiska skäl inte nu köpa in ett nytt och mindre farligt vacin, då det skulle vara alldeles för dyrt. Ur kortsiktliga ekonomiska intressen är det bra att ta vaccinet. I det långa loppet kanske inte. För individen är det antagligen bättre att genomlida influensan ifall man skulle få den, då den för det första kanske inte ens skyddar då den verkar så sent vilket är lagom till jul då vaccinering av allmänheten börjar i slutet av november, och svininfluensan är redan nu i full gång. Sen så är squalen ett otestat ämne, som är förbjudet att ges till människor i USA. Och i artikeln i Dn jämför de tiomersalets mängd kvicksilver med vad du får i dig av att äta en portion fisk, men GIVETVIS är det skillnad på att äta och injicera ett gift. Nej, jag tänker INTE vaccinera mig då jag är frisk, ung och stark, och det uppenbarligen är av ekonomiska intressen de vill genomföra en massvaccination. Vilket perspektiv som används är avgörande för debatten, och förespråkarna för vaccinering talar sällan ur allmänhetens individuella perspektiv. En del menar att man bör vaccinera sig för andras säkerhet, dvs de som inte kan vaccinera sig. Men eftersom du bara smittar när du är sjuk av denna influense så skyddar du andra lika väl genom att vara hemma om du blir sjuk. God kväll!

Dagens citat

Fri, 30 Oct 2009 18:20:23 +0000

"It's the possibility of having a dream come true that makes life interesting. There is only one thing that makes a dream impossible to achieve: the fear of failure. But if you don't fear, you will not fail." -Paulo Coelho