En blogg om att hitta balansen i livet. Just nu handlar den rätt mycket om vikt. http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.3863785 Wed, 10 Feb 2010 11:08:38 +0000 Polopoly metrobloggen.se@metro.se föräldrar och barn hälsa mat och dryck 30 http://www.metrobloggen.se/gui/rss_logo.jpg http://www.metrobloggen.se 144 22 Jadå, det ska väl inte vara nån omöjlighet? Julen har satt sina spår. Stress och förkylningar och dåliga vanor som smugit sig tillbaka...dags att ta itu med allt detta. Jag skulle precis trösta mig med en semla (vab med två barn) då det slog mig med förfärande klarhet: Var det inte nästan 10 veckor sen jag var hos VV? Jo, det var det nog. Kanske mer? HJÄLP! Nästa fråga: Var var vågen? Jag dammade av den, ställde mig ovanpå och upptäckte att jag korsat den magiska 60-gränsen. Nämen nu får det räcka, tänkte jag. Så nu kör jag propoints.... http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13981810 19.13981810 Wed, 10 Feb 2010 11:08:38 +0000 Nej, nu sjönk skutan. Alva har ont i magen och behöver stanna hemma och eftersom jag också har rejäla känningar så fick det bli jag som vabbade. Men jag tror inte på magsjuka utan gissar på rejäl magkatarr. Sen ringde en kollega och trodde jag skulle vara med på ett rep som jag antecknat att jag INTE skulle vara med på, och så var det en låt som inte alls funkar vilket beror på att vi har olika versioner på noter, så det måste lösas. Och så trodde hon att jag skulle vara med på ytterligare ett rep som tillkommit senare. Jag sa direkt när datumet kom upp att jag inte kan, men tydligen har inte informationen gått vidare. Jag har slutredovisning på min kurs då nämligen. Och den kursuppgiften har jag öht inte ens TITTAT på än! Det slutade med att jag ändå lovade komma en timme, efter att mitt andra åtagande tagit slut, alternativt försöka smita ifrån det lite tidigare. (vilket jag tror går bra). Det är kanske inte är jättekonstigt att vi får magkatarr? MEN nu när jag är hemma kan jag faktiskt kolla på den där låten lite extra och skriva en redovisningsuppgift. Inget ont som inte har något gott med sig. http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13690083 19.13690083 Wed, 13 Jan 2010 08:44:54 +0000 Skjutsat, diskat, dammsugit, tvättat, kokar nu bönor....allt flyter på och jag hinner ändå med en promenad innan jobbat. Visst blir man förvånad! Ikväll är det dags för första ridlektionen på över en månad. Undrar om jag kommer ihåg vad som är fram och bak på hästen? http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13680517 19.13680517 Tue, 12 Jan 2010 12:35:25 +0000 Det är dags nu. Vardagsfällan har slagit igen efter en relativt lugn period med mycket tid för familjen, och nu känns det som jag sitter fast som i en rävsax. Varje gång jag börjar jobba igen ifrågasätter jag hur jag handskas med mitt liv och min tid. Ändå leder dessa frågor sällan till några stora förändringar. Det harvar på som vanligt, och snart har man vant sig igen. Jag kan konstatera att jag är borta från familjen fyra av fem kvällar i veckan (och ungefär en fredagskväll samt lördag i månaden) Dessutom är det många helgrep fram till mitten av mars, då det tunnar ut lite. Jobb 80% (tjänstledig 20) rätt mycket kvällstid. Universitetsjobb ca 3 undervisningstimmar i veckan (kvällstid). Sångcoach MINST tre timmars undervisning i veckan och ganska mycket helg-rep musikalrep) också kvällstid. Det här är roligt, även om det just nu känns ganska rörigt. Kören: en fredagskväll i månaden (se ovan) och en lördag i månaden (dock inte kväll) samt en del extra-rep. Vissa av projekten är roliga men inte alla. Tyvärr kan man ju inte välja att vara med på vissa saker utan får ta helheten eller hoppa av. Ambivalent. Företagskör, dagtid en timme i veckan, en bra tid, men splittrande eftersom det är en kontakt till och en annan arbetsgivare att hålla koll på. Ridning: en kväll i veckan, tar ca 2 timmar tar det. Den är en oas. Cellgrupp, som vi öht inte hinner med detta år. Musikråd, mitt ständigt dåliga samvete, men egentligen inte så betungande. Jag är inte ensam om ansvaret, vilket känns skönt. Lovsångsteam, ungefär var tredje helg. Vi är med båda två. Det vill vi prioritera. Vi är inte ledare utan "bara" med, vilket känns skönt. Träningen på Livskraft som jag försöker hinna med. Det får dock bli mest på dagtid (barnens skoltid). Jag får byta ut roligare pass som jag inte hinner gå på mot lite tråkigare på möjliga tider. Och framåt våren kan jag springa i skogen. Lite extralektioner med elever som frågar efter det. Detta har jag hittills strypt nästan helt, men nu har jag tagit mig an ett par förfrågningar. Sen har vi förstås barnens och makens aktiviteter: maken tränar Powerstrike på onsdagar och det är i stort det enda han göra förutom jobbet. Paulina tränar karate 1-2 ggr i veckan (Fredrik skjutsar då), spelar fiol på skolan och är med i fiolgrupp (jag skjutsar då). Det räcker för henne. Julia gör ingenting särskilt på kvällarna just nu, skulle behöva en aktivitet. Alva släpper ridningen from vt och går på Funky Kidz en gång i veckan istället, jag skjutsar henne oftast då. Det räcker för henne också tycker jag. Vi vill gärna att barnen ska vara med i en kör men hittar inga tider som funkar. Jaha, blev man klokare av det här? På nåt vis känner jag mig lugnare när jag spaltat upp en del av sakerna. Vad måste jag ta bort? Detta ska jag fundera över samtidigt som jag förbereder klart lektionerna och plockar fram alla noter. http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13666534 19.13666534 Mon, 11 Jan 2010 08:13:18 +0000 Så är det. Idag blev det kyrkan från kl 9, sång, spel, mat, prat...i nämnd ordning. Kombinerat med skjutsande av dotter nummer två till kalas, och tillbaka igen. Väl hemma promenad. När vi kom hem från den hade ovan nämnda dotter tagit sin sovsäck och förkunnat för sin lillasyster att hon skulle sova över hos en kompis. Sen knallade hon över dit. Modern till denna kompis trodde att vi skickat henne och protesterade därför inte även om hon blev lite förvånad. Det hela löste sig dock och dottern FICK sova över. Men det hade varit bra om hon förankrat det lite bättre hos sina målsmän först! Nu är det dags för disk och lektionsförberedelser. Jag sparar alltid det bästa till sist. Och så ska vi städa ut julen helt och hållet. http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13660473 19.13660473 Sun, 10 Jan 2010 17:32:43 +0000 Är det fler som tycker att en skolvecka på en endaste dag känns helt ok? Man får liksom känna på det litegrann och så vips är det helg igen. Nu har vi visserligen smugit igång med fritids redan under lovet, eftersom jag jobbar för fler än en arbetsgivare och därför inte har lov riktigt som vanligt. Men skoldag är ändå skoldag. Det låter så präktigt på nåt vis. Och skolväskan, och gympapåsarna, och på måndag är det fiolen, håhå jaja.... Och så alla dessa aktiviteter. Jag som älskar mina ridlektioner och tjatat sida upp och sida ner här på bloggen om mina obefintliga framsteg i ridkonsten, känner plötsligt hur BESVÄRLIGT och KALLT det kommer att bli när jag på tisdag måste dra till ett stall efter en lång arbetsdag. Jag måste ha blivit förslöad! NU ska jag (favorit i repris:) förbereda lektioner, vilket kommer att ta ansenlig tid, sen ska jag sticka emellan med ett Body Pump-pass och så är det förberedelser igen. För ikväll tänker jag ta helg. Imorgon är det repdag igen. men inte hela dagen, bara fyra timmar. Det klarar vi. Man måste härdas! Och detta sagt av en som i mångas ögon har ett riktigt lyxjobb. "Är det inte kul att sitta modell, Mona Lisa?" Jag får jämt höra det: "Åh är du sångpedagog? DET måste ju vara ett ROLIGT jobb!" Jag blir riktigt skuldmedveten, för jag tycker faktiskt inte alls att jag har så roligt jämt. Vem går omkring dagarna i ända och har roligt? En måndag i januari? MEN det är ibland rätt så stimulerande, utmanande och intressant och ibland är det också faktiskt...ok då, det ÄR ganska roligt! Men det är fortfarande ett jobb! ALLT mänskan tar sig för regelbundet blir vardag. Kanske rentav kungen och drottningen sitter på Nobelmiddagen och tänker så här: Pust, ännu en slitsam dag i arbetskläder. Vanligt folk skulle bara veta vilken taskig OB vi har! Och hur svårt det är att konversera med en atomfysiker på ena sidan och en litteraturprofessor på den andra." VILKEN TUR att jag iallafall inte har DET jobbet! Tänk er själva hur det skulle blivit. "Så intressant det där med svarta hål, berätta mer....(eller ännu hellre, kryp genast in i ett och försvinn!)" http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13634922 19.13634922 Fri, 08 Jan 2010 09:16:15 +0000 God fortsättning och gott nytt decennium! 20 grader kallt idag. Och imorgon ska det bli ännu kallare. Det är en helt fantastisk vinter. Fast ett pucko körde på Fredriks bil idag och märkte det inte ens! Tvingade ut honom i diket och körde sen bara vidare. MORR! Bilen är inte riktigt kry. Imorgon tar vi farväl av julen med ett litet trettondagsfirande, till vilket jag bakat två jättestora chokladtårtor. Barnen är mycket förtjusta. Bara glasyren innehåller ett HALVT kilo smör och 9 dl florsocker....ja ni förstår säkert att det är en riktig orgie vi pratar om här. Vi äter "österländsk" mat. Chokladtårtan är väl iofs inte särskilt österländsk men det är iaf silverkulor på den, så den passar in i temat "guld, rökelse och myrra". Slutligen får barnen gå på skattjakt. En liten glittrande present, för att tomrummet efter julen inte ska kännas så stort. Jag minns själv hur det var som barn. Det stora "deppet" inträdde varje julaftonskväll när man insåg att det nu var ett helt år till nästa jul. Det hjälpte inte ett dyft att mamma pratade om att det skulle komma en hel sommar mellan och en födelsedag och allt möjligt roligt. Julen var Kungen! Därför uppfann vi Trettondagspresenten. Ren terapi alltså. Ha det gott i kylan. Stanna inne! http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13609107 19.13609107 Tue, 05 Jan 2010 22:29:23 +0000 Haha! Det här var ju roligt. Ner i Vänern. Och så en annan pöl. Vad bra vi är! http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.12071724 19.12071724 Fri, 25 Sep 2009 09:52:52 +0000 Nu ska jag rida på Mynta. Mamma håller i grimskaftet. Men nu rider jag alldeles själv! http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.12064108 19.12064108 Thu, 24 Sep 2009 20:28:04 +0000 En stolt nummer 3002 innan start. Hejarklacken, som hjälper till att värma upp. ...hinder på vägen... Sjö i vägen... sådärja... snart i mål... En trött tjej... ...blöt och trött... ..som precis kommit i mål! "Jag klarade det!" http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.12064022 19.12064022 Thu, 24 Sep 2009 20:24:51 +0000