Oh Mary Saint Mary

Jag flyttar till Wordpress.

Sat, 06 Jun 2009 17:54:23 +0000

Ursäkta besväret, jag vet att det är lite jobbigt, men nu flyttar jag till http://marysaintmary.wordpress.com Glöm inte flytta alla bokmärken och lägga till mig på bloglovin!

Teckenspråk, det är internationellt va?

Fri, 05 Jun 2009 12:51:33 +0000

En liten sneak-peak på min nya blogg: jag har precis skrivit en teckenspråks-FAQ. Kolla in! Flytt nära förestående!

Maj månads musik

Thu, 04 Jun 2009 15:24:03 +0000

En ganska blandad lista, mycket taget från folks playlists (mest Elisabeths, tror jag!). Jag älskar hela grejen med hur man kan dela med sig på Spotify. Kulturspridning ftw! Juliette & the Licks: Hot Kiss har jag lyssnat massor på i min mp3 för att den är så röjig. Fatboy: Way Down Low är skön och ståbas funkar alltid. Blev dock lite besviken när jag lyssnade på resten av skivan, den var lite seg. Jag föredrar psychobilly faktiskt. Muse: New Born, från skivan Origin of Symmetry (2001). Hela skivan är fantastisk. Som en blandning av Radiohead och Rage Against the Machine. Omväxlande soft och hårt. Episkt. Jag vet faktiskt inte varför jag aldrig har kollat upp dem förut! Och för alla Twilight-fans, så är Muse Stephenie Meyers favoritband (och musa, höhö). Shonen Knife: Top of the World är tydligen en cover på The Carpenters (som jag aldrig har hört). Härlig låt iallafall, bandet är från Japan. Kent: Blåjeans. Jag erkänner. Jag har börjat gilla Kent. Det är inte kul men så är det. Cyndi Lauper: Money Changes Everything. En bra låt bara! The Cardigans: You’re the Storm. Benjamin fick visst nåt Cardigansryck för ett tag sedan. Jag tycker de är överskattade men den här låten gillar jag. Milow: Born in the Eighties hittade jag på Karins blogg, tack igen! Soft mys, bra text. Band of Horses: The Funeral är en riktigt, riktigt bra låt som jag hittade i en Youtube-video med en minst sagt duktig cyklist. Slänger in den för att den är så sjukt cool! Primal Scream: Jailbird. Den här låten känner jag igen från nåt gammalt avsnitt av NileCity, tror jag. Det passar ju bra med Henrik Schyffert och revival och grejer. Green Day: ¡Viva la Gloria! och hela skivan 21st Century Breakdown är helt fantastiska, som sagt. Lily Allen: Fuck You. Ironi i ett nötskal. Hole: It’s All Over Now, Baby Blue finns fortfarande inte på Spotify men ni kan lyssna på den här. En Dylan-cover. Jag ÄLSKAR Courtneys röst!

Pojke + pojke = lycklig flicka

Wed, 03 Jun 2009 16:25:43 +0000

Ojsan hoppsan, närapå beskösrekord igen för min lilla bloggpost nu senast. Att länka till DN är tydligen effektivt, men nu fick jag lite dåligt samvete för att jag inte skrev så mycket mer om artikeln. Länken i inlägget under detta leder alltså till en DN-artikel, skriven av Linda Leopold, som handlar om Star Trek-slash. Slash är, som ni redan vet om ni har gjort er läxa och läst min blogg ordentligt, berättelser med homosexuellt tema, baserade på någon redan existerande fiktiv värld, till exempel Star Trek, Harry Potter, Buffy the Vampire Slayer och så vidare. Ett utmärkt blogginlägg för den som är intresserad av varför bögrelationer och -sex är så intressanta för heterokvinnor finns på Tanja Suhininas blogg. (OBS! Mycket text.) Varför läser jag slash? Jag har funderat på det ibland. Vad är det som är så kittlande? Till att börja med kan jag konstatera att jag läser nästan enbart Harry/Draco-slash. Jag gillar hela ärkefiende-grejen, det ger en väldigt speciell spänning åt förhållandet. Och två killar dessutom, vilket bara blir en boost av detta. Enkelt sett skulle jag väl kunna säga att jag helt enkelt gillar det. Att det är en fetish eller något. (Jämför många mäns intresse för pseudo-lesbisk porr, av män, för män.) Men jag tror också att det tilltalar mig för att 1) Jag behöver inte identifiera mig med någon av karaktärerna, när det gäller sexet kan jag inte ens identifiera mig, eller jämföra mig, vilket är ganska skönt. 2) Jag gillar att det inte är könsrolligt. (Jag undviker slash där den ena av killarna gjorts om till feminin, fjollig eller kvinnlig, det känns helt ointressant.) (Och nu har jag skrivit precis samma sak som alla andra har skrivit om slash. Fast jag har faktiskt tänkt ut det själv innan jag läste det någonstans.) För övrigt, så håller jag på och fixar med min nya blogg. Flytt nära förestående!

OMG, slash i DN!

Tue, 02 Jun 2009 16:53:38 +0000

Mhm, jaha...man kanske borde börja kolla på Star Trek? :)

#8: Type O Negative: Paranoid

Tue, 02 Jun 2009 16:37:04 +0000

Type O Negative är ett ganska speciellt hårdrocksband som jag lyssnade mycket på i mina tonår. Mörkt, tungt och långsamt och mycket oseriöst. De har gjort en hel del covers, men jag väljer Black Sabbaths Paranoid eftersom det är just en hårdrocksklassiker. Övriga covers är ofta poplåtar, och de är såklart väldigt omgjorda, men jag tycker det är kul att de har lyckats göra om en hårdrockslåt så pass mycket. Videon är lite oseriös, ni får ha överseende. Originalet i en liveversion: Type O Negative har även gjort två olika covers på Black Sabbats låt Black Sabbath (en vanlig och en "from the Satanic Perspective"). Bland övriga covers Peter Steele och grabbarna har gjort kan exempelvis nämnas Cinnamon Girl (Neil Young), Summer Breeze (Seals and Crofts), ett Beatlesmedley med bland annat Day Tripper, och Hey Pete (Hey Joe, som gjorts känd av Jimi Hendrix).

Produkten jag inte visste att jag ville ha

Mon, 01 Jun 2009 18:05:33 +0000

Patsy var på genomresa så vi träffades och hängde en stund. Skoj! Fick även en present, totalt oväntat. Värsta spännande: Kroppspuder från Lush, innehållandes bland annat rosblad! (Ja, de är väl malda, men ändå.) Puder är nåt jag aldrig i livet skulle få för mig att köpa, men som det gamla talessättet lyder: Om Lush tillverkar det, vill jag ha det! Och fick ett skitbra mattips från Henrik: rödlök, tonfisk, crème fraiche. Blanda, värm, krydda, ät, typ. Äter det nu, perfekt när man egentligen inte orkar laga mat. Tack båda två!

Vart ska jag flytta?

Sat, 30 May 2009 12:33:39 +0000

Jag är inte så lite trött på Metrobloggen just nu. Därför planerar jag att inom en snar framtid flytta till ett annat blogghotell. Den stora frågan är förstås vilket? Jag tänkte att ni läsare kanske kan tipsa? Vad jag vill ha kvar från Metrobloggen: *Kommentarsfunktionen, så att man kan svara på folks kommentarer utan att skriva en ny. *Autopingning (fast jag vet inte, det kanske är helt lätt att göra själv?) *Lätt att använda (men det är väl de flesta) Vad jag vill ha utöver detta: *Kunna skriva vilka HTML-taggar jag vill (så att jag kan lägga in roliga funktioner, embedda filmer varifrån jag vill, göra egen design, osv) *Kunna tagga & kategorisera inlägg. *Så lite reklam som möjligt, men det är inget krav. *Statistik är kul men inget måste, eftersom jag använder getclicky.com. Just nu nosar jag lite på Wordpress, någon som har provat och har en åsikt?

#9: Robyn: Cobrastyle

Sat, 30 May 2009 08:58:03 +0000

Nummer nio på min lista över bästa covers är Robyns version av Teddybears-låten Cobrastyle. Båda versionerna är riktigt bra, och jag kan nog inte bestämma mig för vilken jag gillar bäst. De har olika musikslingor och Robyn har ändrat lite i texten (originalet är på jamaicanska, vilket nog är lite svårt för en blond svenska att göra rättvisa). Det jag gillar mest med Robyns version är rösten och hennes underbara uttal, av "som'th'n'" till exempel. Ni får ursäkta den tråkiga videon, men det är den enda med bra ljud som finns på Youtube. (Vad trött jag blir på skivbolagens rensningar!) Originalet, med Teddybears STHLM featuring Mad Cobra (en jamaicansk dancehallartist), är självt ett ihopplock av olika låtar. Mad Cobras rap, till exempel, är samma som i hans egen låt Press Trigger (Spotify). Originalet av Cobrastyle var ännu svårare att hitta på Youtube, här är en förkortad variant: (Lyssna på hela på Spotify.) En annan bra cover som Robyn har gjort är Princes Jack You Off. Vad gäller Teddybearscovers måste ju självklart Hiphopper (originalet heter Punkrocker) av Thomas Rusiak nämnas, även om Teddybears själva backade upp honom i den låten.

MarySaintMary tipsar om mailadresser

Fri, 29 May 2009 17:13:25 +0000

Pretentioner och seriositet är tydligen det nya svarta efter Henrik Schyfferts show och diverse andra kulturpersonligheter som minsann vill bli tagna på allvar. Så jag tänkte motvikta lite. Som vanligt. När man var yngre hade man ju så himla uppfinningsrika och roliga mailadresser. Eller roliga och roliga, men iallafall lite speciella. Jag minns att jag hade adresser av typen blackroseimmortal@hotbrev.com och melloncollie@sadness.ro (min arbetsförmedlare var mindre glad över den senare, kommer jag ihåg). Jag vet att vissa har kvar sina gamla, men de flesta jag känner har bytt till tråkiga, seriösa mailadresser av typen förnamnefternamn@mail.se. Så jag tänkte ge lite tips på mailadresser som sticker ut lite ur mängden. Vissa kanske lite mer riktade än andra. (Tack Patsy, och förlåt!) fantastiska@fyran.com jagsjungersomjagvill@slemmig.torsk scrapbooking@trollhättan.nu curtan@överklass.com deadskin@trial.wtf motherload@datanörd.sims takemedown@paradisecity.home gitarrschej_86@twilight.omg bitter@fitta.äh problem@mattan.nu marknad@finspång.zzz röksugen@fest.fy piratpartiet@bryssel.nu strippshow@ettan.lol studenten@arbetslös.nu Så här kan man ju hålla på hur länge som helst!