Metrobloggen

Det går segt på fronten skapa ny blogg för mig! Och detta gör att inläggen här blir få =( Ska försöka skärpa mig!

Jag har varit sjuk ett tag nu och inte kunnat träna. Känns helt kasst eftersom jag ändå kom in i en bra träninsperiod innan förkylningen slog till! 

Eftersom det gick så bra med träningen skulle jag ju försöka mig på att lägga till CB kuren igen. Men även detta fick ligga på is pg.a förkylningen kände jag. 

Idag tänkte jag ändå att dagen skulle vara inne! Och det har gått riktigt bra faktiskt. Jag är väldigt stolt över mig själv över följande händelse som inträffade för ca 20  minuter sedan: 

Elin går till ICA för att lämna tillbaks filmen hon och Paula hyrde igår (Gamer - inget jag rekomenderar, hade kunnat göras mycket bättre) och fick såklart för sig att hon skulle äta lite mat ändå... Ni vet "äh jag börjar i morgon" - principen som man dragit allt för många gånger. Plockade ihop ingridienter till Tacos... När allt var ipackat sa jag till mej själv: NEJ , VA FAN! Och så packade jag ur allt igen, lämna min film och gick hem! Nu sitter jag här och är extremt hungrig men också extremt nöjd och stolt över mig själv! 

Det är ju som sagt de första tre dagarns som är kritiska när man äter den här kuren i den här formen. De dagarna mår man piss och tänker på mat. Sedan slutar man vara hungrig. Då är det mest bara jobbit de gångerna man känner att man vill tugga på något, att man vill ha en annan smak i munen samt all den förbannade McDonaldsreklamen som är på TV som man helt plötsligt lägger märke till!

Jag är som sagt riktigt nöjd över dagen! Jag har förvisso inte tränat, men jag har pluggat en hel del, gått upp redan klockan 6 för att få in den här rutinen ni vet som jag talat om tidigare... Och jag känner att jag till och med har lust att plugga lite till!

Dessutom har jag haft en skål  med godis (bjudgodis) framför mej på bordet hela dagen utan att ens vara sugen... ok, lite sugen (det är Geisha-lösgodis i den) har jag varit, men inget jag inte kännt att jag kan kontrollera. 

Det är såhär det ska vara för att man ska lyckas med den här kuren. Man ska vara mentalt redo för att köra, annars faller man dit. Det vet jag av allt får mycket erfarenhet. Jag hoppas nu jag kan klara de nästkommande dagarna lika galant! Håll tummarna för mig!

Det är dåligt med uppdateringar här det måste jag erkänna... 

Jag måste se till att fixa min nya blogg snart, den kan jag ju blogga med direkt från mobilen! Det ska bli mer fart på skriveriet då det lovar jag!

Så, kanske en liten uppdatering då? 

Jag har kommit igång mer träningen nu på riktigt! Har i dagens läge gått ner 1,5 kilo sedan starten... Inför invägningen på måndag ska jag enligt målet ha gått ner 2 kg totalt... 0,5 kg kvar alltså. 

Jag har tagit mig till gymet riktigt många gånger och gått minst en timma varje gång... Eller snarare jag har gått 90 minuter alla gånger utom i måndags då jag gick dit efter jobbet. Och egentligen ska jag inte behöva gå dit när jag jobbat tycker jag för då går jag så jäkla mycket ändå! 

Måndag var också den förbannade dagen då stegräknaren fick för dig att lägga ner. Eller snarare, den glappar så den startar om hela jävla tiden. Först på morgonen på jobbet kollade jag på den och då stod den på 4000 steg. Sedan när jag kollade på den igen var den hela avstängd. Lite skak i den och vipps var den igång, men den stor på noll! Så det var bara att svära lite och sedan knata vidare. När jag sedan gått hem och till gymet stod den på något på 6000 steg. Så jag hade redan då gått minst 10.00 steg den dagen! Jag böt om och då måste den ha nollställt sig igen för när jag gått min timma stod den åter igen på 6000 steg... Så då räknade jag med att jag i alla fall hade gått 16000 steg den dagen + att jag sedan gick hem... så kanske en 17.000 steg i alla fall... MINST. Det är rätt bra...Men det hade varit ännu bättre om jag bara hade haft en fungerande stegräknare.

Mitt stegmål jag fick förut från Tappa.se där deras metod går ut på att man ska äta som man brukar men gå mer steg så fick jag fram att de tyckte jag skulle gå 11000 steg om dagen för att gå ner 0,5 kg i veckan. Jag har mitt dagliga stegmål nu på 12.000 steg om dagen. 

Så, jag anser mig rätt duktig med gymgåendet och idag är jag kanonfökyld och måste verkligen verkligen hålla i mig själv för att inte gå ner till gymet. Det är framsteg det, vill jag lova! Jag har ju ändå varit där måndag, tisdag och onsdag... så en vilodag behöver jag minsann. Dessutom ska man ju inte träna när man är sjuk! 

Vad mer? Tänkte jag åter igen skulle försöka mej på att äta upp mina CB shakes som jag har kvar. Ska försöka smyga in det nu när träningen går så bra. Vi får se. Tanken är att börja i morgon, fredag. Men jag får se hur det blir nu när jag är förkyld... 

Det  var en kort och rörig uppdatering... Jag är ändå riktigt nöjd med mig själv över att jag börjat ta mig till gymet! Jag har dessutom fått klartecken från jobbet att de även i år kommer att förnya mitt medlemskort på ett år =) Kanonbra för mig som egentligen inte hade råd att förnya det själv. Så nu finns det helt enkelt inga mer ursäkter! 

Beack 2010 - here I come!

Ett av de 10 budorden är: Du skall icke bära falsk vittnesbörd...

Vad hände igår?
Jag skulle ha åkt till den kungliga hufvudstaden på eftermiddagen för att ha Kick-off med jobbet men "sjukanmälde mej". Förvisso är jag snuvig och hostig, men har inte feber och ont i halsen vilket vad den officiella anledningen till jobbet.

Nu var det ju inget direkt viktigt just eftersom vi ändå bara skulle käka mat och spela biljard ihop, men ändå en lögn. Jag var hemma och inte gjorde något vettigt alls på hela dagen för utom att GÅ TILL GYMET! Så kanske var det ändå lite bra att jag inte åkte. Jag har alltså tagit mig till gymet två hela dagar i rad nu! Det är ändå rätt bra måste jag tycka!

Jag har båda dessa gångerna gått 90 minuter på rullbandet och märkte från dag till dag att det var mycket lättare dag två. I förrgår gick jag 1 km på nivå 5 och blev trött efter det. Då valde jag att gå ner på nivå 4 och gå i 500m för att sedan gå 1km på nivå 5 följt av 500m på nivå4 osv... Det var kanske lite onödigt långsamt med nivå 4 men jag kände att när det ändå var första gången jag tog mig dit så skulle jag vara glad om jag ens gick i 60 minuter! Målet var 120 men jag kom iväg för sent så jag var tvungen att gå tillbaks till jobbet innan, där av endast de 90 minutrarna.

Igår orkade jag gå hela 90 minuter på nivå 5 och eftersom jag ökat snabbheten i steget så valde jag att hålla mig kvar på 90 minuter. Jag ska försöka köra på med nivå 5 hela veckan och kanske till och med se till att öka det till 120 minuter om jag hinner. Nästa vecka kan jag börja nosa på att kanske gå vissa bitar lite snabbare. Målet är ju att så småningom börja jogga. Allt utefter vad mitt skadade knä tillåter mig dvs. Jag har ont i det idag dock...

Hur som helst så byggdes Rom inte på en dag och jag är jäkligt nöjd över att jag tagit mig till gymet två dagar i rad. Maten får jag försöka fixa till allt efter som...

En katt sägs ha nio liv och med tanke på hur många gånger jag meddelat "idag ska jag börja mitt nya liv" med träning och fokus på skolan så borde jag vara en katt. 

Förra veckan var jag taggad och oj vad jag skulle satsa! Det har gått sådär eftersom det visat sig vara grymt mycket att göra på det nya jobbet jag har. Dessutom jonglerar jag ju tre andra jobb och då blir det svårare att få tiden att räcka till. Så, även om jag förra veckan hade planer att klara av allt på en gång så är jag ändå riktigt nöjd med att jag skötte mina jobb samt faktiskt tog mig iväg på föreläsningarna dessutom. Det är ett steg i rätt riktning måste jag få tycka. Och jag tillåter mig att vara nöjd med det steget! 

Denna veckan är det dags att ta ytterligare ett steg frammåt. Det är i alla fall målet. Jag ska försöka ta mig till gymet någon gång varje dag för att gå på löpnabdet. Eventuellt får jag dispens på fredag för då jobbar jag och när det gäller just det jobbet går jag en hel del under arbetet. 

Målet för denna vecka är alltså att: jobba och ändå pallra mej till föreläsningarna vilket jag gjorde förra veckan men även att lägga till träning i schemat. 

Jag startade om mitt program på VK och min viktprofil inbjöd inte direkt till några positiva glädjetjut! Det var ord som: Hölsorisk, Extremt överviktig, Dåligt med Träning samt bara äta 1300 kcal om dagen... Men det ska väl fungera... Har man gett sig fan på det så ska det väl gå... eller?

Så, mitt mål är att gå ner 25 kilo med start idag! Mitt mål är att försöka göra det på 25 veckor och sedan jobba på att hålla vikten. Det sade VK vara ett bra mål och man bör inte gå ner mer än ett kilo i veckan för att inte förlora så mycket muskelmassa. Muskelmassan hjälpte tydligen ämnesomsättningen. He he, så det är därför jag har så dålig ämnesomsättning ;-) Dvs. för att jag inte har några muskler. 

Hur som helst så kommer jag nästan att missa hela Beach 2010 säsongen för mitt måldatum om jag startar idag är 19 juli. Men å andra sidan kommer jag nog vara supernöjd om jag går ner... säg 15 kilo. Då kommer jag nog känna mig riktigt smal.

Så, vad göra? Försöka ta mej till gymet som jag sa. Det visar sig att jag bara har medlemsskap till 9/2 kvar så efter det får vi se hur det blir. Inte har jag råd att införskaffa mej ett nytt gymkort inte. De hade dessutom höjd priserna så det känns ju riktigt tråkigt. Men man kanske kan blinka med sina vackra ögon åt pappas håll så kanske han lånar ut... Men han är ju inte gjord av pengar han heller så... Vi får se, vi får se. 

Nytt för denna veckan är också att jag ska försöka ta mig upp med tuppen även de dagar jag inte börjar jobba tidigt. Idag gick jag upp klockan 05:00 och började "arbetsdagen" redan klockan 06:00. Vi får se om detta kommer hålla i sig, men jag är hoppfull! 

Nu ska jag återgå till mitt arbete!

"Nu tycker jag att vi alla tillsammans i denna sal sjunger We shall Overcome" 

Ja, så sa Birgit Friggebo i Rinkekeby 1992 i ett otroligt pinsamt ögonblick. Hur tänkte hon när han avbryter Carl Bildt genom att i mikrofonen säga: Hallå, Hallå! Nu tycker jag att vi alla sammans i denna sal sjunger we shall overcome. Följdfråga: Hur många i Rinkeby trodde hon skulle kunna den låten? Samt hur skulle detta kunna stilla oron och rädslan samt hanågot som helst att göra med debatten om främlingsfientlighet som då var ämnet...?  

Hur som helst så är detta det enda jag tänker på när jag hör den låten. Hon har för alltid förstört den! 

Från början var det förvisso en protestsång och den var viktig för the Civil Rights movement i USA och den är skriven redan 1903. Sedan dess har den använts genom åren av diverse stora ledare i USA. Friggebo kanske bara ville vara som en av dem. 

Hur som helst så valde Bruce Sprinsteen att sjunga den igår under "Hope for Haiti" galan från New York [och LA].

Så har jag beslutat att försöka gå minst en timme varje dag... förhoppningsvis två... Men det får man ju såklart se vad som hinns med och inte... 

Nu har det blivit dags att göra slag i saken och jag sitter hemma och velar mellan om jag ska gå till gymet och gå där eller om jag ska gå utomhus. Det är väldigt fint väder ute samt att jag inte riktigt vet om gymkortet är gilltigt fortfarande... Minnet säger mig att jag har betalt fram till någon gång i mars... Men jag är inte helt hundra på det. 

Så, frågan är om man ska ta och träna utomhus idag, kanske till och med lägga sin promenad så att man går förbi stan och gymet för att kolla hur länge kortet är gilltigt... Eller så tar man och bara går ner dit för att sedan träna om kortet fungerar och om det inte fungerar är det bara att fortsätta gå utomhus... Det är svårt det där för jag känner mig trött och vill ju egentligen varken gå utomhus eller inomhus

Men, det var ju det där med dopet ja... och hårklipperiet he he... Och det är väl lika bra att bara ta tjuren vid hornen och gå ner dit... *suck*. Det är nu jag märker hur latmasken kommer fram. Viljan finns kanske inte till 100 pocent... för då skulle jag ju redan ha varit där nere med tanke på att jag hade planerat att börja träna klockan 10. Jag borde gå ner på stan också och inhandla ett litet block... ett träningsblock där man kan skriva upp hur mycker man tränar och när man tränar osv... 

Ja, som ni märker skriver jag nu mest en massa onödigheter... allt för att jag ska slippa att gå till gymhelvetet! Det är fruktansvärt svårt att bryta vanor. Jag tycker mig märka att tar man sig dit en gång är det svårt att inte ta sig dit dagen efter eftersom man ser att det inte var så jobbigt som man trodde det skulle vara. Lika så är det svårt att ta sig dit igen om man missat några dagar för då är man tillbaks i samma invanda mönster av lathet igen. 

Att säga att man ska sluta vara lat är en sak, att sedan utföra det i praktiken är en annan... Nu packar jag min väska och beger mig ner till gymet... Just DO it!

Ojojoj... Jo jag hade ju som plan att jag inte fick klippa mej för ens jag gått ner 10 kilo... funderar starkt på att ändra detta till 5 he he... 

Detta beror inte på någon latmaskförklaring utan helt enkelt på att jag nu fått lite av en deadline... Min blivande guddotter ska döpas i vår och då jag meddelade att 27/2 var den enda dagen jag inte kunde sa modern till barnet att det ändå nog var lite tidigt. Men nu är dagen spikad och det är om mindre än en månad som detta skall äga rum... 

20/2 ska jag alltså stå framför en massa folk i en kyrka och jag skulle ju helst se at jag hade hunnit klippa mig innan dess he he... man vill ju gärna inte att folket ska tro att ungen ska få ett skabbtroll som ser ut typ som Patti Smith i det här klippet från 25th anniversary of Rock and roll hall of fame där hon, Bruce och U2 framför "Because the Night" skriven av Springsteen men inspelad av Patti Smith. 

Jag beslutade mig ju i måndags för att nu jävlar ska jag banta :-) 
Min profil på VK ger mig 25 veckor att gå ner 25 kilo. Undrar hur man kommer se ut när man gått ner 25 kilo, det är ju rätt mycket liksom. Mins inte när jag senast väde det... Måste ha varit på högstadiet innan jag pajjade mitt knä... 

Hur som, nu är jag taggad och jag har till och med hittat mitt gymkort, så från och med nästa vecka ska jag faktiskt försöka ta mig dit. Börja med att gå på rullband alt. crosstrainer och sedan så småningom börja springa lite tror jag... allt utefter vad knät säger åt mig att jag kan göra eller inte. Ska också försöka att simma minst en gång i veckan... Om jag har tid vilket jag hoppas jag kommer att ha!

Som morot eller motivation har jag beslutat att jag INTE får klippa mig, vilket är något som verkligen behövs för håret är fruktansvärt slitet och känns jobbigt att ha utsläppt, för ens jag gått ner 10 hela kilon! Det kommer kanske inte hålla, jag menar vänta ytterligare 10 veckor till... Men förhoppningsvis kommer jag gå ner snabbt i början eftersom jag kommer chocka kroppen med att faktisskt träna, det är den ju inte direkt van vid he he! 

Så det är i alla fall planen. Ska också försöka att inte väga mig mer än en gång i veckan. Enligt Vk är det invägning på måndagar så jag skrev min startvikt från och med i måndags men jag fuskade lite och la på 1hg eftersom det då blev ett heltal  Eller, det är inget att le över för det vågen visade var något av ett förnedrande resultat. Jag har alltså gått upp ALLT jag tappade senast och mer därtill. Nu väger jag åter igen mer än någonsin. Men, ett jobbigt år, nytt kök utan ugn och svårt att komma in i matrutiner får käna som utsäkt för detta. Nu är det nytt år, jag är full av förväntan inför detta året och jag har gett mig fan på att jag ska lyckas! Om 25 veckor är det mitt i sommaren... DÅ är det dags att se till att målet är nått! Sedan kommer resten av året (jag tecknade ett års medlemsskap) gå åt till att jobba med att hålla vikten! Det är i alla fall planen, vi får se hur det hela kommer att arta sig!

Jag röjjer runt hemma nu och letar febrilt efter de där dyra jävla pennorna jag köpte för 30 spänn styck på Åhléns som jag skulle skriva anteckningar med... Och i mitt letande hittade jag... 

GYMKORTET! 

Så nu slipper jag köpa ett nytt för 100 kronor samt att jag nu kan börja gå mina promenader inomhus, kanske läsandes en bok eller tittandes på tv, i stället för ute i kylan och snön! Tjoho! 

Eller vänta nu... betydde detta att jag faktiskt inte har några ursäkter kvar...

Hur gick det då igår med mitt nya liv kanske ni undrar? 

Det gick rätt bra faktiskt då jag jobbade två timmar, för att sedan ta mej till föreläsningen direkt efter jobbet. Trots att jag visste att den inte hade relevans för kursen i stort. Tänkte smita i pausen men sedan ville övriga kursdeltagare att vi skulle köra över pausen och sluta tidigare i stället... Elin var inte glad, men eftersom hon satt långt ner rakt framför föreläsaren och tycker det är jäkligt respektlöst att resa sig upp och gå när någon pratar, så fick hon bita ihop och sitta kvar. Mobilspel och facebook fick bli räddningen (kanske lika respektlöst men mindre synligt). 

Någon längre promenad blev det inte, men Rom byggdes inte på en dag, så jag får försöka få in det på schemat inom en snar framtid. Det blev pasta och riven ost till middag i brist på annat och det var kanske inte det nyttigaste man kan äta, men det var i alla fall något! 

På kvällen kom lillebror hit. Han vantrivs i sin bostad och vill inte laga mat i sitt kök eftersom han bor i korridor och är lite blyg/folkskygg... kalla det vad du vill. Han svammlade om att gå ner på stan och handla mat på Max. Det är tur att man har en snäll och klok syster när man själv håller på att ta tåliga beslut. Han har inga pengar han heller nu i slutet på januari, precis som jag, och då är det ju jäkla dumt att lägga sina sista ören på dyr snabbmat! Jag tvingade i honom nudelsoppa som jag hade här. Han åt två hela paket! Sedan försökte han ge mej 5 kronor men jag sa NEJ. Nudlarna hade dessutom gått ut för två veckor sedan så om inte han äter upp dem inom en snar framtid så skulle de ändå slängas. Han var mycket tacksam och insåg nog själv också att det var dumt med Max. Hur tänkte han att han skulle äta resterande del av veckan liksom!

Hur som helst! Nu sitter jag här med datorn i knät och det är ca en timma innan klockan skulle ringt. När man jobbar knasiga arbetstider så vaknar man oavsett man vill eller inte när man brukar gå upp. Så jag bestlutade mej för att stiga upp (eller ja, sätta mig upp i sängen och blogga i alla fall) redan nu. Det är för övrigt en idé jag tänkt jag skulle försöka mej på. Att faktiskt ha klockan på 05:00 samtliga vardagar från och med nu för att på så sätt få in en rutin. Jag menar, två av de fyra jobben jag just nu jonglerar kräver att jag går upp då, vilket resulterar i att de dagar man jobbar är man trött och vill inte gå upp för att man har svårt att somna kvällen innan och sedan är man halvdöd på kvällen efter osv... Så varför inte få som rutin att alltid börja dagen klockan 06:00 (vilket är då jag normalt går hemifrån). Vi får se hur det går! Kanske blir det en sväng runt jobbet på morgonen varje dag. Det blir ändå ca 60 minuters promenad... Hm... det vore något det tror jag!

Dagarna innan nyår kände jag lycka och jag blev full av energi. Årsskiftet skulle bli ett sätt för mig att ringa ut det gamla och ringa in det nya. Förra året var ett besynnerligt år på många sätt och vis och jag har inte haft ork, tid och kanske framför allt lust och mental styrka att styra upp mitt hem. Sedan jag flyttade in hade jag bott med diverse oupppackade kassar och liknande vid sidan av soffan. Jag har inte tagit mig för att skaffa soffkuddar och skyllt på att det inte funnits några bra. Det har det förvisso inte, men jag kan inte heller säga att jag har letat särskillt aktivt! Tavelramarna som jag köpte i höstas hade ännu inte blivit upphängda och även det skylldes på oförmåga att göra det själv. Det hade inte varit något problem att ta dit någon som skulle görat, typ Pappa, för flera månader sedan. Men jag var nog inte mentalt redo att få i ordning tror jag. 

Jag valde också att vila upp mej och lämna förra terminens fiasko bakom mig! I stället fokusera helt på den nya terminen som började igår. Igår började mitt nya liv, igår lanserade jag den nya versionen av mig själv! Med ett nytt abonemang på VK är målet att gå ner 25 kilo med start igår! Målet är att göra det på 25 veckor, men vi får se! I morgon kommer lönen och då ska jag börja äta upp den resterande CB-kuren jag har kvar är tanken. Det har gått sådär med den och den första anledningen är att det är svårt och jobbigt att komma in i det, den andra anledningen är att det är rätt dumt och en latmans väg till smalhet, och den tredje anledningen kan ha varit att jag inte haft råd med mat så jag har känt att jag ätit för att jag måste och då har det mest blivit stop i huvudet och så har man avbrutit. När lönen kommer har jag möjligheten att köpa vanlig mat om jag skulle vilja, och jag hoppas att det kommer få mej ett steg närmare att klara av den jobbiga första veckan. Men jag vet så väl som ni att det bara är en ursäkt jag har, till att skjuta upp det tills onsdag, i realiteten kommer det vara lika pissjobbigt i morgon som alla andra gånger jag försökt! 

Vi får se hur det går med alla planerna. Igår gick det i alla fall galant! Jag hoppas det kommer gå lika bra idag och jag ska nog försöka avsluta detta nu och se till att börja med vad som är min läsplanering för dagen!

Idag är första dagen på vårterminen här på Uppsala universitet. Det medför för mig nya förväntningar och nya friska tag!

Efter jul, nyår och födelsedag har man dragit på sig mer kilon än vad man borde, så det är en av sakerna som ska ändras med start idag. Beach 2010 - here I come! Eller något i den stilen i alla fall. Vi får se hur det kommer att gå. Jag har i alla fall tecknat ett nytt medlemskap på Viktklubb.se och vi får se hur det går. Problemet är bara att jag packat ner min dietvåg någonstans i flytten... och jag vill inte direkt gå och köpa en ny... så det blir till att gå ner i källaren och leta och hoppas att den inte ligger nånstans i någon låda som står ute hos mamma och pappa... 

Sedan var det skolan som började idag som jag skrev ovan. Detta har Elin styrt upp genom att dels få jävligt bra jobb-pass denna perioden och sett till att i alla fall första tentan inte är en av dessa jobbdagar. Sedan har Elin också förberett sig genom att pusslat och räknat dagar hit och dagar dit och sidor hit och sidor dit och kommit fram med en rätt hyffsad läsplanering vilken ska resultera i att hon har läst klart allt som ska läsas en vecka innan tentamen. Dessutom har hon i denna läsplanering endast räknat med vardagar vilket kommer att, om allt går som planerat, resultera i att hon faktiskt kommer kunna ta helgledigt denna termin! Vi håller tummarna för detta, och vi håller också tummarna för att detta med att tala om sig själv i tredje person är ett övergående stadium . 

Vad mer? Jo, igår kollade jag klart på alla avsnitten som finns på Desperate Housewives så nu har jag inte heller något som drar mig från studierna i tv-väg... Från och med nu är det ingen tv på dagarna som gäller (dock kan undantag kanske göras för lunchrast då Hem till Gården för hoppningsvis börjar igen på fyran). 

En strikt termin kommer det bli eftersom jag nu mera har fyra jobb jag ska jonglera samt banta och plugga... Men med lite planering ska vi väl klara av det också! Ska också försöka se till att jag inte inte gör ingenting någon dag [konstig mening]. Dvs. skulle det vara så att jag helt enkelt redan läst allt på min planering för dagen redan innan dagen börjar, då börjar jag med nästkommande dags planering osv... Jag ska försöka att inte sitta sysslolös pluggmässigt någon dag under vardagarna... Hur det går får vi se, och det är bara ett mål, det är klart man måste få ta en dag ledigt för att leka med kompisar om man skulle vilja det! 

Som sista grej är tanken att jag ska leta reda på mitt gymkort faktiskt... Och försöka ta mig dit och simma, springa på rullband eller faktiskt gå på något pass... Vi får se hur det går, steg ett är i alla fall att hitta skiten! Annars får man betala 100 kronor för ett nytt kort! Inte OK enligt mig, men det är väl så de måste göra för att folk inte ska slarva bort korten hela tiden. 

Så, let the games begin!

Jag ska ju som ni kanske vet byta blogg och bloggadress och jag är i valet och kvalet om hur fan jag ska göra med den nya bloggen... Dvs. om jag ska föra över innehållet från den eller inte... 

Det är ett jobb som jag i så fall ska börja med innan jag ger er den nya adressen... Men det tar ju sin lilla tid det också... 

Kanske ska sätta mig med det nu i helgen för på måndag börjar en ny termin! 

Grattis alla som tar examen idag!

Jag hatar när det inte blir som jag vill och jag är nog inners inne rätt konservativ av mig. Allt ska vara som det alltid har varit

Jag la t.ex. ner och slutade kolla på Grey's Anatomy under en period bara för att det kom en hel radda med nya karaktärer samt att två karaktärer försvann. Den ena tillfälligt genom att den fick dö och den andra drog iväg och var m.i.a i bra många avsnitt. Det tycker inte Elin om. Nu har jag dock lugnat mig och kollat på resterande avsnitt av dem som finns för denna säsongen. Och det är riktigt bra, som alltid. 

En annan serie som jag bojkottade var en annan favorit nämligen Desperate Housewives. När säsong 5 började gjorde de bort sig och förflyttade hela serien fem år fram i tiden. Fruktansvärt galet enligt mina "det ska vara som det alltid varit" tankar och jag slutade såklart kolla. Jag menar, allt hade ju i princip ordnat upp sig så att min manliga favvo Mike  äntligen fick sin Susanne och det var liksom det som man gick och ville hela tiden från dag ett... 

Men sedan spolade de fram fem år och vips, det är inte ihop längre. Det är inte OK.

Hur som helst så börjar jag helt plötsligt bli utan bra serier att kolla på nu. Dexter blev ingen favorit så jag avvaktar lite med säsong två på den. Och då tänkte jag att jag skulle ge Desperate Housewives en chans till. Och oj vad bra det är! (är ännu bara på avsnitt 6 av den säsong [5] som jag dissade förut). När man bara kommer över det faktum att det inte alltid blir som man tänkt sig så är det riktigt, riktigt bra!

Jag märkte direkt att jag saknat min favoritkaraktär Lynett Scavo. 

Redan från början gillade jag henne. Hon är helt underbar. Hennes karaktär är också den som haft det tuffast. Hon kämpade i början av serien med fyra små barn och en karriär som hon sedan fick lov att ge upp. Hon kämpade och övervann cancer och hon är, trots att hon är en sliten hemmafru, alltid otroligt vacker. 

Felicity Huffman är en personlig favorit. Hon har ett speciellt utséende och jag tycker att hon är väldigt vacker. Hon är alltid glad, naturlig och sprallig. 

Hennes man Bill verkar också vara en jättebra man och jag hoppas att deras äktenskap är ett av dem som kommer hålla livet ut. Han skrev en jättefin (eller mest rolig) visa som han sjöng i Oprah när han pikade sig själv för att han inte var lite känd och snygg och cool som de övriga i filmen de var där för att tala om: Whild Hogs, men nämnde i texten att det inte gjorde något eftersom han hade Felicity vilket gjorde honom till den coolaste av dem alla. 

Spola fram dett klipp till 2:20 så får ni höra William H Macys roliga visa. 

Igår var jag och Jaken på Luftslottet som sprängdes. Vi har båda läst böckerna och båda varit nöjda med filmerna. Vi såg ettan också ihop men inte tvåan. 

Jakob tyckte helt klart denna filmen var den bästa av dem och jag var lite osäker. Han såg även tvåan relativt nyligen så han har den i färskare minne än mig. Jag står mellan tvåan och trean och det är också de böcker jag tyckte var bäst.

Efter filmen tänkte jag köpa med mej lite mat från stan men eftersom Jaken också skulle äta så käkade vi kinamat ihop. Jaken tog buffé och jag en rätt. Man får mat för två personer när man äter där. Det var enorma mängder mat på min tallrik och det var dessutom den största tallrik Jaken hade sett sa han. Det var typ en pizzatallrik som dessutom var lite djup. Jag åt ca 1/3 av maten och det bar emot att jag fick lämna resten. Men 2010 är året så Elin ska lära sig att man slutar äta närman är mätt oavsett hur gott det är och hur mycket man har betalat för maten! Överätningen är ett minne blott! 

Läste också någonstans att det spekuleras om att Kristin Stewart ev ska spela Salander... Jag kan verkligen inte se henne i den rollen... 

Och det har ju även talats om Idas gamla "flamma" George Clooney som Micke Blomqvist... Något jag inte heller är helt hundra nöjd med he he... 

Det ska tilläggas att jag inte heller är helt nöjd med rollsättningen till de svenska filmerna rent utseendemässigt. När man läser skapar man ju en bild av karaktärerna. Men man får inse att man inte är varken producent, regissör eller framför allt rollsättare och bita ihop och se filmerna om man vill och skita i det om det inte passar. 

När det gäller Clooney och Stewart känns Clooney för gammal och Stewart för ung... Men ska man gå enligt böckerna ser ju Salander ut som att hon är typ 15 så det kanske blir jättebra i slutändan! Det ska också åter igen understrykas att dessa två namn endast är rykten och spekulationer från diverse tidningar och internetsidor.

Fredagsmys tycks ju ha blivit ett koncept som många talar om nu för tiden. Tackar chipsreklamen för detta... 

Men är det fredagsmys om man sitter själv i sin lilla lägenhet med chipsskålen och myser?

Ikväll kommer killen jag var förlovad med en gång i tiden, killen jag spenderat över 6 år av mitt liv tillsammans med. Vi gjorde slut i April och vi är fortfarande vänner. Jag lånade bestick av honom för mina födelsedagsmiddagar och då jag idag lämnade tillbaks dem så bjöd han på lite lunch sedan gick vi ner på stan ihop. Vi knatade runt och jag frågade om jag fick bjuda på middag ikväll eftersom han inte sett hur fint det ser ut nu när jag fått iordning. Det ligger mer till hands att jag hälsar på honom i vårt f.d. gemensamma hem än att han kommer hit till mig faktiskt. 

Så, vi ska käka lite hop samt kolla på På spåret är tanken. Och då börjar jag fundera lite över konceptet fredagsmys. Fredagsmys sker väl med folk man tycker om? Jag tycker fortfarande om Olle som vän och som människa och jag känner absolut inga kärlekskänslor för honom. Det känns mer som att tiden tillsammans har spenderats som bror och syster än som älskande... och det är väl ett tecken på att vi inte ska leva ihop om något! 

Så, är detta fredagsmys?

Igår var jag, Jaken och Markus på filmen Avatar i 3D. Tanken var först att de tre muskitörerna Per, Jaken och Markus skulle gå men Per frågade om jag ville/kunde köpa hans biljett eftersom han inte skulle hinna hem från jobbet i tid. Eftersom jag velat se filmen tackade jag ja till erbjudandet även om det kändes i plånboken. 



Filmen handlar om Jake, en fd. marinsoldat som får chansen att åka till Planeten Pandora och deltaga i det så kallade avatarprogrammet. Människorna har skapat avatarer av sig själva som liknar Na'vi folket som bebor planeten. Av en händelse hamnar Jake mitt ibland dem och lär sig bli en av dem. Detta skapar konflikter för Jake då han måste rapportera tillbaks till människorna som vill förstöra deras hem för att komma åt rikedommar som finns i jorden under dem. 

Filmen var väldigt bra även om vi satt långt ut på vänsterkanten. Den är otroligt vacker och vädigt spännande. Jag brukar nästan alltid titta på klockan under biobesök men denna gång gjorde jag det inte en enda gång. Trots att filmen var 2h och 40 minuter. 

Jag rekomenderar den verkligen! 

Ok, om ni inte tycker om att man talar om bajs och om ni tillhör dem som inte insett att alla människor bajsar och det innefattar även snygga tjejer, killar, kändisar och mig, kanske borde sluta läsa... 

Men, faktum är att även jag ibland måste gå på toaletten och göra nummer två eller hur man nu vill kalla det. 

I morse pallrade jag mig upp och åkte till jobbet för att göra rätt för mig. Jag hade EN markering kvar på mitt busskort och man brukar kunna åka på en markering både dit och hem. Men vad händer? När jag skulle till att låsa och var klar blev jag lite nödig och först stod jag och velade i typ en minut om huruvida jag skulle gå till bussen eller gå på toaletten. Jag gjorde bedömningen att jag skulle hinna gå på toa så jag gjorde detta.

Sedan var jag ju tvungen att ta ut en hundring ifall jag skulle missa bussen för då skulle tiden gå över "resa på samma markerings-grejen"... Det tog ju förvisso också lite tid... Så, när jag har ca 20 meter kvar till busshelvetet åker den... Jag tänkte inte springa efter den som en idiot utan det var bara att bita i det sura äpplet!

När nästa buss kom, var den nån minut försenad, varför kunde inte min buss varit det liksom... Så jag testade om kortet fungerade vilket det inte gjorde och sedan vara det bara att punga ut med 80 jävla spänn för att komma hem. Så indirekt kostade mitt toalettbesök mig 80 kronor!

Ni som känner mej och läser samt ni som hängde med hit från min förra missär-blogg kommer sucka nu... 

Jag ska göra't igen tänkte jag... BYTA blogg! 

Någonstans var det kul att ha metrobloggen då man hade en vision om att komma upp i det där antalet läsare som till slut skulle generera att man fick betalt för sitt skriveri. Då var det också många som var in på sidan och kommenterade eftersom de själva ville ha läsare i sin statistik. Det var självklart ett spel för galleriet och man märkte att många av dem bara läst några rader och skrev något de trodde passade in i själva sammanhanget. Men plikttroget svarade man dem genom ett besök i deras blogg. 

Hur som helst så tog de för ett tag sedan bort det faktum att man skulle få betalt här och då slutade random folk helt enkelt läsa bloggen, eller läsa är kanske fel ord, men många slutade att kika in helt enkelt för de behövde då inte längre mig i statistiken för sin blogg. (Ursh jag åter bitter, men det är jag inte. Det är kul att folk kikade in, även om de bara ville få mej till sina bloggar. Och några av dem som kikat in stannade kvar och det är jag jätteglad för). 

Så, jag har nu tagit beslutet att jag ska byta blogg igen. Denna gången till ett ställe där jag förut varit och bloggat, ett ställe där jag trivdes. Jag ska nog föra över innehållet i denna blogg till min nya blogg och så även innehållet från mina tidigare bloggar. 

Det som kommer hända mina vänner är dock att jag ska skaffa en adress en gång för alla nu (tror jag)! Så ni kommer förhoppningsvis inte behöva bry er om jag skulle få ett ryck om ett år igen och byter bloggsida... 

Jag ska väl fixa och trixa lite med den nya bloggen innan ni får adressen, så kika in här ibland sålänge för diverse inlägg om onödiga saker, diverse springsteenlåtar och diverse annats skit! 

Nu ska jag fixa och dona är hemma... för idag är det ingen vanlig dag, idag är det Elins födelsedag!

Igår medans jag gjorde mig i ordning för att åka till Paula kollade jag på de avsnitt av Grey’s Anatomy som jag inte sett och i de senaste avsnittet var det en tjej som behövde donation av ett hjärta. Christina säger till henne att hon bara behöver försöka hålla sig levande till nyår för då brukar det vara en massa fulla förare ute i trafiken och många olyckor. Makabert, men förmodligen sant. 

Är ni osäkra på om ni kan köra så kan ni förmodligen inte det. Försök att låta bilen stå så länge som möjligt. Det är ändå inte bara er egen säkerhet utan även andra medbilister man bör tänka på. 

Ta det lugnt i traffiken och lyssna på denna underbara låt och tänk en gång extra innan ni sätter er bakom ratten idag. 



Wreck on the highway
Last night I was out driving
Coming home at the end of the working day
I was riding alone through the drizzling rain
On a deserted stretch of a county two-lane
When I came upon a wreck on the highway

There was blood and glass all over
And there was nobody there but me
As the rain tumbled down hard and cold
I seen a young man lying by the side of the road
He cried Mister, won’t you help me please

An ambulance finally came and took him to Riverside
I watched as they drove him away
And I thought of a girlfriend or a young wife
And a state trooper knocking in the middle of the night
To say your baby died in a wreck on the highway

Sometimes I sit up in the darkness
And I watch my baby as she sleeps
Then I climb in bed and I hold her tight
I just lay there awake in the middle of the night
Thinking ’bout the wreck on the highway
(Bruce Springsteen) 

Idag är det årets sista dag,
i morgon får man glömma allt och ta nya friska tag!

Så jag tänkte att det väl vore på sin plats att summera
detta år som för mig på många sätt inneburit slutet på en era. 

I början av Januari firade jag min 25-årsdag, 
en härlig fest i goda vänners lag!

En av födelsedagspresenterna var en tripp till Uppsala Konsert och Kongress, 
där jag fick avnjuta Håkan Hellströms sjönsång utan stess. 

I Februari firade Olle och Jag,
våran sexårsdag. 

Sedan i början av April
hände något som fick tiden att stå still. 

Vi beslutade oss för att det inte var vi två
och att vi då åt skilda håll skulle gå. 

Det stora argumentet var att vi var så olika, vilket fick oss båda att grina. 
Den verkligan anledningen nu såhär i efterhand, hette faktiskt Evelina. 

Nästkommande tid upplevde jag som i en dimma
Jag försökte koncentrerade mig på att upp mot ytan simma. 

2009 var också det året vi äntligen fick ihop ett lag, 
och kunde vårrusa med friska hurtiga tag!

I början av Juni kom nästa smäll
då Olle var med Evelina var eviga kväll. 

Mitt i all förtvivlan fanns han där, 
min älskade Bruce, med sina underbara ord och sin fina karaktär. 

Han räddade mig och fick mig att åter ta tag i mina dar, 
Han har en stor plats i mitt hjärta och där kommer han alltid att finnas kvar. 

Sedan var det dags att ta examen för jakt, 
och terminen rullade på i snabb takt.

Jag har också frågat mig själv om det var förutbestämt, 
men att vi hamnade i samma grupp som Evelina känns nu mest som ett dåligt skämt. 

Hur skulle det varit om vi gått en annan dag, 
hade det då fortfarande varit han och Jag?

I Juli fick jag äntligen flytta
men att få nycklarna gjorde egentligen ingen nytta!

Jag vände i dörren och tänkte med tårar i ögonen att "här kan jag inte bo"... 
här kommer jag alldrig att finna hemma-ro! 

Lite färg och en målare till Pappa fixade paniken
och vips så tystnade alla sorgeskriken. 

Färg, möbler och textilier gjorde stor nytta, 
nu känner jag att jag absolut inte vill flytta! 

Hösten har varit kaos och stress
jag har faktiskt varit riktigt trött och riktigt less. 

Jag tog med mej Tyrren på Katalin, 
snackade med Moneybrother, oj vad han är fin ! 

I höstas kom hon, som vi väntade, ojojoj
"min" lilla Emilia , med vilken jag i framtiden planerar att ha mycket skoj!

Sedan åter igen iväg till Katalin jag stack, 
denna gången för att hänga med Per Persson, och hans pack!

Tack vare Bruce och min gitarr har jag åter funnit en vän,
jag talar om musiken som nu värmer mitt hjärta igen. 

Det har blivit några låtar under hösten, 
en spelning också där jag fick beröm av John för rösten. 

Det var väl i korta drag mitt underliga år
hoppas att jag ett bättre 2010 får. 

Trots att året varit fyllt av mycket smärta och osäkerhet, 
är detta något jag vet: 

Det som hände var för det bästa och nu känns det helt rätt, 
även om uppbrottet kanske kunde skett på annat sätt. 

Jag menar, jag hade gärna varit utan Evelina, 
men nu är det som det är och jag tänker inte mer över henna grina. 

2010 blir vad jag gör det till, det är något jag vet!
För det är i första hand vi själva som skapar vår egen verklighet! 

Nu hoppas jag att ni alla får,
ett riktigt riktigt... 
GOTT NYTT ÅR!

Igår i bilen till pingisen frågade Anders mig om jag hade haft några "lösa förbindelser" sedan Olle och jag gjorde slut. Jag sa att det hade jag inte. Jag har varken haft tid eller ork eller kanske ens intresse av det känner jag. Det har emellan allt jobb och allt plugg varit skönt att bara vara själv. 

Jag har inte kännt direkt panik över att sitta själv på helgerna. Det har varit mest skönt måste jag säga. 

I somras använde jag mig också av argumentet att jag inte var "emotionellt-tillgänglig". Även om jag var singel rent praktiskt var jag kanske inte det i huvudet. 

Anders fråga och kanske mer mitt eget svar fick mig att inse att jag talade i dåtid. Jag har inte kännt mej sugen på att gå ut och träffa folk, inte heller kännt något direkt behov av det. Jag kan inte heller säga att jag har något direkt behov av det nu heller MEN jag känner att jag absolut skulle vara redo för det om en sådan situation skulle uppstå. 

Nu hör ju saken till att jag inte heller är direkt nöjd med min vikt och mitt utseende så jag kanske hindrar mig själv lite också. Vem skulle vara intresserad av mig liksom. Men nu ska jag ju satsa stenhårt på beach 2010 ;-) Så jag är redo "when the summer's here and the time is right to go racing in the street"

I morse när jag gick till jobbet beslutade jag mig för att lyssna på något annat än det vanliga [Bruce Springsteen, Serena Ryder eller Melissa Horn] och flippade igenom mina alladeles för många artister och låtar i ipoden och hittade den här låten: 



Så nu funderar jag lite på vad det är för kille jag vill hitta... är det en Hero jag vill ha, som är stark, snabb och "fresh from the fight"... Det kanske framtiden får utvisa... helst vill man ju ha en sån där karl som finns i filmerna, en sån där bra en... typ Mc Dreamy i Grey's anatomy, Booth i Bones, Pete i Private Practise... Ja, och en rad andra som jag inte kan komma på just nu...

Julen är över och det har varit vardag i några dagar redan. Något jag märkt eftersom jag har jobbat måndag tills idag. 

Hur har då julen varit? Jo den har för min del varit mycket lugn och skön. Fick chansen att vila upp mej ordentligt vilket varit mycket skönt eftersom jag har stressat mig genom helt hösten känns det som. 

Jag jobbade riktigt länge på onsdagen och hade tur då min lillebror skulle in till stan och handla alla sina julklappar så jag fick skjuts hela vägen ut till mamma och pappa. På vägen stannade vi till hos Olles föräldrar och önskade God Jul!

Julafton var lugn med Kalle-Anka, Julmat, Familjen, Farmor och Julklappar, som sig bör. Jocke hade lagt ner en förmögenhet på klappar i år och jag hade dåligt samvete för att jag inte kunnat köpa så mycket som jag velat. Men men, det är inget att göra åt egentligen, jag hade helt enkelt inte råd.... 

Mamma hade krävt en önskelista av både mig och min bror innan jul. Hur skulle hon annars veta vad hon skulle köpa menade hon. På min önskelista hade jag skrivit: Hej Tomten [skämt] jag önskar mig Pengar! Min moder uttrykte missnöje och bad mig skriva mer! Jag önskade mej då ett munspel, två dvd-filmer [twillight och the wrestler], en bok: Sadako and the thousand paper cranes, hörlurar, pengar till soffkuddar, hållare till munspel, en nackspikkudde... Ja, det var nog det jag önskade mej på listan... Allt lyckades finna sin vän genom tomten till mig! Eller nej, jag tar tillbaks... nackhållare till munspelet fanns inte när Jocke skulle köpa, samt nackkudden hade de inte när mamma var in på Life... Dock skulle jag  kanske få en hållare i födelsedagspresent samt att jag fick pengar av mamma att inhandla nya vinterskor för som jag snällt frågade om jag kunde köpa nackkudde för i stället vilket gick bra... Jag är mycket mycket nöjd med mina klappar!

Ursch var bortskämd jag är känner jag. Visserligen var det inte några direkt dyra saker jag önskade mig då t.ex. filmerna var rätt gamla och billiga, så även boken... Men mina nära och kära vet ju om min ekonomiska situation och de kände nog att de ville ge mig saker då de vet att  jag inte kommer ha råd med dem själv nu en tid framöver. 

Juldagen gick mestadels åt till att spela The River på mitt nya munspel. Jag fattar inte riktigt hur man får till de där bended-tonerna på inandningen, men det kommer nog snart. Det var relativt enkelt att spela introt men sen mellan verserna blev det krångligare... 

Men övning ger färdighet! Jocke spelade gitarr till ibland och han sa att det lät bra (jag litar på honom). När jag får eller köper min hållare kan jag börja jamma själv! 

Juldagen spenderades hos Farmor och jag tänkte inte så mycket på det kalas som då utspelar sig varje år i Olles familj eftersom hans bror fyller år just den dagen. Jag saknade det inte direkt mycket eftersom vi ändå aldrig var särskilt mycket med varandra då Olle och jag utan var och en minglade med dem de tyckte bäst om helt enkelt. Olle blev alltid överförfriskad och så var det även i år fick jag höra på omvägar. Och i år var det tydligen utan dess like. Det involverade en del förvirring då han kom hem till föräldrarna och stod i hallen utan att veta om han var ute eller inne, sedan även en del uppkastande vilket involverade en vacker gammal soffa och en väldigt förbaskad mamma. Så kan det gå när inte haspen [läs: när man inte har nån fästmö som tjatar och gnatar att man borde sluta dricka] är på... 

Sedan var det hemfärd redan söndag morgon tidigt eftersom mamma och pappa skulle upp till Sveg för att städa ur lägenheten där som de nu har sålt. När skjutsen går är det helt enkelt bäst att passa på att hänga med! 

Det var min jul det. Kanske inte superkul att läsa om, men där var den i alla fall! Hoppas ni andra hade det bra!

Idag var det nog den jobbigaste dagen på jobbet någonsin! 
Sjukt mycket att göra, en "ny" kollega som är jävligt jobbigt... Och så förbannat ont i ryggen! Jättebra när man ska lyfta saker hela tiden!

Jag var kvar till efter 14:00 idag. Det har inte hänt sedan typ min andra dag när Jessica var sjuk och det bara var jag och Håkan där vilket resulterade i att jag, ny och förvirrad, inte hade någon att fråga när Håkan var uppe på sina avdelningar. 

Hur som helst så blev det äntligen klart och jag kom äntligen hem. Nu sitter jag här och ska försöka packa för att dra ut till mamma och Pappa. Min bror skulle in hit och handla julklappar så jag tänkte lifta med honom ut! Jippi! Slapp busshelvetet! 

Så, nu är jag äntligen ledig och i morgon ska jag sova sova sova sova! 

Tyvärr kommer min ledighet mest bestå i plugg, plugg och åter plugg... Samt försöka berätta för mina föräldrar om min nya gitarr som jag köpte för en månad sedan... he he

Önskar er alla en riktigt god jul!

Jag är inte bara sveriges lataste människa utan också en av sveriges dummaste tror jag! Jag  menar bara en idiot kan få för sig att börja banta precis innan jul och nyår! BARA EN IDIOT!!!!!!  Motiveringen löd: Men jag hatar ändå julmat! Följdfrågan som inte kom upp i mitt huvud för ens idag denna dan före dan före dopparedan lyder: Nej, men frågan är Hatar du julgodis också?????  Som sagt, jag erkänner, jag är en idiot! A fool, a foooooooool!

Så jag har beslutat att börja med VK igen efter nyår. Det är stabilt och det fungerar om man bara tar sig tid att väga och mäta allt som man ska! Så så ser planen ut i alla fall och sedan får vi se. Börjar nog med CB och ser om det går och går det bara under några få måltider får det vara så och jag ser till att jag inte överstiger VK's gräns för kaloriintag... Så ser planen ut. Har redan tänkt ur vilken meny jag ska servera när familjen kommer hit på min födelsedag och det kommer gå kanon med CB då om jag nu skulle vilja det. Joråsatte... så ligger det till, säg vad ni vill, jag gör vad jag vill ändå! 

Nu till nästa punkt på agendan:

Hur hittar Elin ny bra musik? 
Ofta genom slumpen, ibland genom andra och allt som oftast på tv och film. Det är t.ex. så jag hittade "time of times" som spelas i Siba-reklamen, så hittade jag även Foo Fighters live version av "Times like these".

Så, för många år sedan spelades en låt i slutet av ett avsnitt av Cityakuten. Jag var självklart tvungen att googla på texten på en gång och hittade Joni Mitchells underbara låt River. 

Jag har haft denna låten i huvudet hela dagen och det är inte fy skam eftersom den är fruktansvärt bra. Jag hittade ingen albumversion av den på youtube så ni får hålla till godo med en liveversion:

Idag kom lönen... och lika snabbt som den kom försvann den igen... Men å andra sidan så är i stort sett alla julklappar inhandlade nu. Jag menar, hyra och räkningar he he... det är väl sekundära utgifter

Inhandlade även ett jättefint julklappspapper på Åhléns. Tänkte försöka få tag på något som man kanske kunde använda till vanliga paket även i sommar he he... Och mina julklappar blev riktigt fina! Dock hittade jag inga ettiketter någonstans så än så länge är det post-it-lappar som gäller... 

Nu lite mer L.A Ink och sedan iväg till Erik och Frida för lite julmys!