Metrobloggen

Skapa din egen Metroblogg Klicka här!

Hey there people I´m Bobby Brown

En oväntad singelframgång var veckans högsta nykomling på den svenska singellistan för exakt 30 år sedan. In på plats sju på listan 1979 gick Frank Zappa med "Bobby Brown". Låten blev så småningom etta både Sverige och Norge och fick stora framgångar även nere på kontinenten i Europa. Men i engelspråkiga länder vågade man inte släppa låten som singel utan "Danicin fool" blev 45:a som bäst i USA. Orsaken till detta hänger säkerligen ihop med texten. Skulle låten sjungits på svenska hade den aldrig blivit spelad på radion och tveksamt om den blivit en hit alls. Frank Zappa var en kontroversell och nyskapande kreatör som totalt spelade in drygt 60 album fram till sin död 1993. Zappa blev 53 år gammal. Låten är en ironi över den amerikanska drömmen samtidigt som den berättar storyn om Bobby Brown som hamnar i lite udda sexuella sällskap och provar på både det ena och de andra. "She had my balls in a vice, but she left the dick I guess its still hooked on, but now it shoots too quick". "I can take about an hour on the tower of power long as I gets a little golden shower" "Oh God I am the american dream
With a spindle up my butt till it makes me scream".  Låten banade vägen för lite större kommersiella framgångar för hans album i Sverige. "Bobby Brown" fanns med på "Sheik Yerbouti" och den blev hans första Top-10 skiva i Sverige. På albumet är Frank förklädd till en arab. Men titeln kan också ses som en humoristisk koppling till KC & The Sunshine Bands discohit "Shake your booty". Både titlarna uttalas ju precis likadant!

Skrivet av rotab 4 augusti 2009 klockan 19:08

Dansa till Boogie Wonderland!!!

Det var blivande discoklassiker på den svenska singellistan för 30 år sedan, i slutet av jul 1979. Upp till första platsen gick Patrick Hernandez med "Born to be alive". Donna Summer behöll andra platsen med "Hot stuff" och upp fyra platser till plats tre var Anita Ward med "Ring my bell". De mest sålda albumen hade disco på plats tre: Earth, Wind & Fire med albumet "I am". Disco-hiten som sålde detta album var så klart "Boogie Wonderland". Tvaå på listan var Electric Light Orchestra med "Discovery" och etta var Dire Straits andra album "Communique". Dire och ELO samt singlarna har vi skrivet mer om tidigare i bloggen. Senare i veckan återkommer vi med nykomlingarna.

I videon nedanför finns "Boogie Wonderland". En klassisk video från 1979 där sångaren Maurice White är i högform och blåsarna snurarrar runt på både sig själv och instrumenten. Körtjejerna får stor plats på scenen...det kan väl inte bero på höga klackar, röda skinnbyxor och glittriga toppar...?

Skrivet av rotab 29 juli 2009 klockan 10:59

Is it a kind of a dream floating out on the tide...

En av 60- och 70-talets stora, Art Garfunkel, gick för 30 år sedan in på den svenska singellistan på plats 19 med balladen "Bright eyes". Låten är en av långliggarna på den svenska listan med 32 veckor. Låten nådde som bäst upp till plats tre. Låten var ledmotiv ur den tecknade filmen "Den långa flykten" ("Watership down"). Baserad på Richard Adams bok med samma namn. Huvudrollerna spelas av två kaniner! "Bright eyes" skrevs av den brittiska låtskrivaren och producenten Mike Batt. Låten var ingen större framgång i hemlandet USA, men är Arts största soloframgång i Europa, bland annat som etta i England. I övrigt har han naturligtvis nått de största framgångarna ihop med Paul Simon i duon Simon & Garfunkel. De hade tre USA-ettor: "The sound of silence", "Mrs Robinson" och "Bridge over troubled water".

Skrivet av rotab 26 juli 2009 klockan 21:08

Voyager - Halfway hotel

Du behöver inte skämmas om du inte kommer ihåg det här. För trettio år sedan kom brittiska rockbandet Voyager in på den svenska singellistan på plats 18. Bandet hade varit på Englandslistan med låten, men inte högre än plats 33. Nu blev det en oväntat framgång i Sverige för rockballaden. I övrigt har de nog inte gjort några större avtryck någon annanstans i världen. Bandet leddes av Paul French som spelade keyboard och sjöng. I bandet fanns inga större kändisar även om Paul Hirsh, gitarristen, tjugo år senare var med och turnerade med Status Quo. Men gillar du klassiskt pop, så kan det här vara något för dig.

Skrivet av rotab 23 juli 2009 klockan 22:38

En basgång och så en klassiker

När pianot börjar, gitarren spelar sin slinga och basgången går igång. Då har man hört början på en av de stora discoklassikerna. "Good times" med amerikanska bandet Chic. I grund och botten kanske mer en duo med Nile Rodgers och Bernard Edwards som kärnan och låtskrivare. För trettio år sedan klev de in på den svenska topplistan på plats 17. Något stort intryck på den svenska singellistan gjorde inte låten på den här tiden ,  utan hamnade som bäst på plats 16. En hit på discoteken var den emellertid och etta i USA och femma i England. Ett halvår tidigare hade bandet fått sin första singelhit i Sverige med "Le freak" som hamnade Top-10 i Sverige och som i motsats till "Good times" hamnade på Poporama och Heta högen.

Chic hade i mitten av 70-talet skapats av Rodgers och Edwards och fick en del Top-40 hits i hemlandet. 1978 fick de möjlighet att träffa klubbdrottningen Grace Jones på klassiska Studio 54, men blev inte insläppta av dörrvakten. Irriterade på detta gick de hem och jammade i studion och skrek inledningsvis "Ahh...fuck off!". Men till skivsläppet ändrades det till "ahh..freak out". Vilket alltså blev inledningen till "Le freak", även det en av discons mest kända intron.

"Good times" storhet och lite av kultstatus hänger också ihop med att beaten och basen utgjorde grunden till en av hip-hopen och rapens allra första och största framgångar: Sugar Hill Gang och "Rapper´s delight". Att Queen har lånat bagången till "Another one bites the dust" är ju inte heller någon koppling som kräver Sherlock Holmes skarpa analys. 

Bernard och Edwards var vid den här tiden en av de stora inom discon och skapade samtidigt med Chic bland annat även två klassiska discohits åt Sister Sledge: "We are family" och "He´s the greatest dancer". Året efter "Good times" producerade de och skrev de Diana Ross stora återtåg till hitlistorna med albumet "Diana" från 1980. Där finns ju megahiten "Upside down" med och även "I´m coming out", som användes som signaturmelodi till Körslaget! Nile Rodgers var med och producerade "Let´s dance" ihop med Bowie 1983.

Bernard Edwards avled redan 1996, endast 43 år gammal. På videon nedan finns en inspelning gjord på klassiska Budokan, bara dagarna innan han avled i lugninflammation. Efter tre minuter kommer förutom ett break med Bernards bas även Nile in och rappar ett par rader ur "Rapper´s delight"!

Skrivet av rotab 20 juli 2009 klockan 11:00

Born to be alive - En discoklassiker!

Discons storhetstid var på väg att ta slut för trettio år sedan, men det var ändå då som flera av de riktiga stora discoklassikerna kom. För exakt trettio år sedan gick M med sin "Popmuzik" upp på den svenska singellistans första plats! Låten hade kommit in på singellistan sex veckor tidigare men tog nu steget upp till den första platsen. Tvåa på listan var en annan discoklassiker, Donna Summer med "Hot stuff" (lack och läder anno 2007 på Donna i videon där...) . Låten blev hennes bäst placerade hit på den svenska singellistan med den här andraplatsen. I övrigt hade hon tre femteplatser med "Love to love you baby" 1976, "I feel love" 1977och "She works hard for the money" 1983. Trea låg Janne Malmsjö med den svenska versionen av "Halleluja". Den går väl inte in under epitetet discoklassiker, men det gör däremot veckans högsta nykomling på plats fyra: Patrick Hernandez med "Born to be alive". Detta är en av historiens största one hit wonders. Hernandez var 1979 en trettioåring som under 70-talet hade turnerat som bakgrundssångare till franska artister. 1978 hade han träffat den franska producenten Jean Vanloo och tillsammans skapade de "Born to be alive". Låten kom ut i Frankrike redan i november 1978 och första guldskivan kom i Italien vid årsskiftet 78/79. Hernandez hade en Spansk pappa och en Italienska/Österriska som mamma. I april gick den upp som etta i Franrike och var vid denna tidpunkt, i mitten av juli 1979, fortfarande etta där. Låten är ju en av de stora discoklassikerna men blev ingen superhit varken i England (10:a) eller USA (16:e) även om den var etta på den amerikanska danslistan. Totalt fick den minst guldskivestatus i mer än 50 länder världen över...! Intressant är att en av bakgrundsdansarna när Patrick Hernandez uppträdde var... Madonna  Louise Ciccone! Som enligt legenden blev uppmanad av Patrick att lämna bakgrunden och börja sjunga på egen hand! Men det är nog en annan historia... En helt annan historia är att när Patrick gick in på den svenska topplistan så hade låten redan funnits på den svenska topplistan i flera veckor, i en version av Rick Fernando. Men det får vi väl återkomma till! Som bonus skickar vi med Patrick Hernandez i en show från 2000-talet i fall man är nyfiken på hur han ser ut numera...

Skrivet av rotab 13 juli 2009 klockan 22:30

Rockpile

För 30 år sedan gick Rockpile in med två skivor på den svenska albumlistan, men ändå inte... Dave Edmunds och Nick Lowe hade sedan mitten av 70-talet lirat ihop tillsammans med Billy Bremner och Terry Williams. Lowe och Edmunds låg på olika skivbolag vilket gjorde att de inte kunde göra skivor under namnet Rockpile, men de var flitiga att turnéra, både i Europa och i USA. Nick Lowe var den första artsiten som fick kontrakt på det klassiska brittiska skivbolaget Stiff! 1979 var det alltså dags att släppa två album, "Repeat when necessary" där Dave Edmunds sjöng och "Labour of lust" där Nick Lowe sjöng. Från Edmunds album kom två stora englands hits "Girls Talk" (som Elvis Costello skrivit) och "Queen of hearts". "Crawling from the wreckage" blev en mindre hit. Från Lowes album kom "Cruel to be kind" och "Switchboard Susan", den senare en Mickey Jupp låt som Gyllene Tider gjorde en cover på, "Marie i växeln" och kallade sig då för Rockfile...! Marie? Ja, hon satt i växeln på Gyllenes skivbolag EMI. Mickey Jupp? Ja, Rockpile spelade och Nick Lowe producerade första sidan (men inte andra) av hans "Juppanese". Lowes album blev som bäst 20:e i Sverige medan Edmunds skiva blev 17:e. Men det var bara Lowe som hamnade med en låt från skivorna på Poprama, och då med "Cruel to be kind" År efter, 1980, kunde så Rockpile släppa sitt första och enda album under eget namn. Terry Williams blev sedermera trummis i Dire Straits.

Skrivet av rotab 8 juli 2009 klockan 21:54

Dire Straits

Nio månader tidigare hade Dire Straits självbetitlade debutalbum smygit in på den svenska topplistan på en blygsam 40:e plats. Nu i början av sommaren 1979 kom uppföljaren "Communique". Debutalbumet hade  redan i maj 1978 släppt ifrån sig singeln "Sultans of swing", som floppade helt i England när den kom ut. Men efter att låten slagit i USA och blivit no 4 i början av 1979 blev den en Top-10 hit i England också i februari 1979. Debuten är en av långliggarna på den svenska topplistan med hela 72 veckor på listan och var uppe på sjätte plats i mars 1979. Uppföljaren var för 30 år sedan tvåa efter Abba, men kom strax upp på första platsen och hade hela 12 veckor som etta på den svenska albumlistan. Låten "Lady writer" hamnade på Poporama, men bandet var inget singelband i Sverige. Sanningen är den att endast tre singlar från Dire Straits har hamnat på Top-20 i Sverige. Efter "Communique" lämnade Mark Knopflers bror David Knopfler bandet och Dire Straits blev väl mer och mer Marks projekt.  

Skrivet av rotab 4 juli 2009 klockan 20:13

Electric Light Orchestra

ELO, det var ett av svenskarnas favoritband, under en tioårsperiod från mitten av 70-talet till mitten av 80-talet. I mitten av juni för 30 år sedan släppte Jeff Lynne och hans vänner sitt nionde album, "Discovery". Ingen singel nådde upp på Top-20 i Sverige, men "Shine a little love" och "Don´t bring me down" blev båda Veckans Smash Hit i Kaj Kindvalls radioprogram Poporama. Albumet blev som bäst nummer två i Sverige, efter Dire Straits "Communique". Albumet blev etta i England och femma i USA. Förutom de svenska hitlåtarna blev även "The diary of Horace wimp" (med sina Bee Gees falsetter...) och "Confusion" Top-10 hits i England. På "Discovery" började Jeff Lynne använda mer syntar än tidigare, vilket han skulle ta ett steg längre  på nästa album, "Time". ELO skapades i början av 70-talet då Jeff Lynne, Roy Wood & Bev Bevan lämnade The Move och bildade ett nytt band. Man hör verkligen kopplingen mellan ELO och The Move i låten "Blackberry way"

Skrivet av rotab 2 juli 2009 klockan 13:15

Abba

För 30 år sedan var Abba och "Voulez-vous" det mest sålda albumet i Sverige. Skivan hade kommit in på listan i början av maj och var nu inne på sin 10:e raka vecka som nummer ett. Albumet första singel "Chiquitita" hade kommit ut i februari och nådde sin bästa position samma vecka som albumet kom ut, nummer två. Abba var egentligen mer ett albumband än ett singelband i Sverige. I motsats till t ex i England och Australien där bandet släppte ett flertal singlar från varje album, så var "Chiquitita" enda singeln som nådde upp på Top-20 i Sverige från 1979 års album. På Kaj KIndvalls Poporama hamnade dock andra singeln "Does your mother know". I England blev "Chiquitita" tvåa och "Does your mother know" fyra. I England släpptes även en dubbel 7" med "Angeleyes/Voulez-vous" i juli 1979 och blev som bäst nummer tre. "As good as new" släpptes aldrig som singel i Europa, men etta i Mexiko blev den! I London gjorde Abba 1979 de berömda konserterna på Wembley.

http://www.youtube.com/watch?v=Dd2CHg22hK0

Skrivet av rotab 1 juli 2009 klockan 19:19

Sony Walkman 1979

Det var idag för 30 år sedan, 1 juli 1979, som Sony lanserade sin Walkman. 2600:- kostade den då, vilket naturligtvis var ganska så dyrt. Men 385 miljoner Walkmans har sålts sedan dess. Dessutom hjälpte den ju till att skapa jogging-trenden. Och senare i vinter kommer vi att återkomma till den trenden när Göran Rydh gör entré på hitlistorna!

Skrivet av rotab 1 juli 2009 klockan 13:42

70-tals discon fanns kvar och så en fransk ballad

På den svenska topplistan i slutet av juni 1979 fanns det flera låtar som vi alla kan minns som discoklassiker. Det är ganska intressant att dessa låtar faktiskt fanns med samtidigt. Här fanns på Top-10 M med sin "Pop Muzik" (3), Gloria Gaynor med "I will survive" (4), Donna Summers "Hot stuff" (5), Earth, Wind & Fire med "Boogie wonderland" (7). Högsta nykomling var på elfte plats en annan blivande discoklassiker; Anita Ward "Ring my bell" (11).

http://www.youtube.com/watch?v=I0PamtXZO70

På plats 15 fanns Richard Clayderman som hade fått en singelhit i Sverige med "Ballade pour Adeline" tack vare att den var signaturmelodi till programmet Trädgårdsdags med Ulf Schenkmanis. Det är så det skapas en klassiker! Men låten skrevs redan 1976 av Paul de Senneville som hade skrivit den till sin nyfödda dotter, Adeline. Clayderman (som egentligen hette Philippe Pagès) fick i hård konkurrens av 20 andra uppdraget att spela in låten. Och blev en hit ute i övriga världen också, men då utan hjälp av Trädgårdsdags!

http://www.youtube.com/watch?v=gfsgXJQ0ebU

Skrivet av rotab 1 juli 2009 klockan 09:36

juni 1979

30 år från nu så är vi alltså på gränsen mellan det första och andra halvåret 1979. Gyllene Tider håller på och spelar in sitt debutalbum och Pink Floyd håller på med "The wall". Men både skulle få vänta ett halvår till på att se dagens ljus. På den här tiden kom den svenska topplistan ut varannan vecka och man redovisade de 50 mest sålda albumen och de 20 mest sålda singlarna. Vi skall komma ihåg att det fortfarande var nästan fem år kvar till CDn, så det var vinyler vi talade om. Inte ens 12" hade nått fram till Sverige än... Men Sugarhill Gang var snart på gång...

De mest sålda singlarna för 30 år sedan hade det årets Eurovision som draglok. Det hade gått redan 31 mars i Jerusalem och 19 länder deltog. Milk And Honey från värdlandet Israel vann med 125 poäng för sin klassiker "Halleluja". Sverige hade skickat iväg Ted Gärdestad som fick ihop 8 poäng med "Satelit", tack vare poäng från Irland, Israel och Grekland. 17:e plats blev det.

Men så här tre månder efter tävlingen var vinnarbidraget inne på sin 10:e vecka och var fortfarande etta. Jan Malmsjö hade gjort en svensk version och han låg tvåa... Holländska Xandra hade blivit 12:a i Israel men lockade svenskar in i skivaffären och fanns kvar på listan.

http://www.youtube.com/watch?v=CtUb-KAD2Ts

Mest minnesvärt från den tävlingen är kanske annars det tyska bidraget "Dschingis Khan" med gruppen med samma namn. Fyra blev de i tävlingen och så här års hade de halkat ner till plats sex på den svenska singellistan.

http://www.youtube.com/watch?v=W_esCf2GSTI

Skrivet av rotab 1 juli 2009 klockan 00:11

It was thirty years ago...

Ja... Beatles sjöng ju egentligen om att det var 20 år sedan Sgt Peppers höll på med bandet, men den här bloggen kliver upp högre på berget och spanar 30 år tillbaka. Det går inte att komma ifrån att 30 år från nu så hamnar vi i skarven av 70- och 80-talen, och det var en tid som var spännande och intressant. På 70-tals sidan hade discon och punken format musiken och på andra sidan 80-talet väntade de första syntharna på sin framgång. Vi kommer i den här bloggen att ta utgångspunkten i den svenska topplistan för att guida er genom den tid som var thirty years ago...

Skrivet av rotab 30 juni 2009 klockan 23:51
rotab
Om mig: Ja... Beatles sjöng ju egentligen om att det var 20 år sedan Sgt Peppers höll på med bandet, men den här bloggen kliver upp högre på berget och spanar 30 år tillbaka. Det går inte att komma ifrån att 30 år från nu så hamnar vi i skarven av 70- och 80-talen, och det var en tid som var spännande och intressant. På 70-tals sidan hade discon och punken format musiken och på andra sidan 80-talet väntade de första syntharna på sin framgång. Vi kommer i den här bloggen att ta utgångspunkten i den svenska topplistan för att guida er genom den tid som var thirty years ago... Förutom information om låtar och artister hittar du också bra länkar till videosar om de vi skriver om.

Sök i denna blogg

Prenumerera på bloggen

Mina favoritbloggar

Mina favoritlänkar