Metrobloggen

Sista chansen att ytterligare vässa formen. Sista chansen att göra sig illa. Man kan se på detta pass sista riktiga pass innan EM med olika ögon, men likväl ska det genomföras och presteras på.

För min del väntar tonushöjande träning och lite liiiite teknik. Kommer kära stående 5-steg och jag sticker ut hakan och säger att allt annat än personligt rekord vore fiasko. Därutöver kan det bli några kulkast och det kommer definitivt bli lite lätt spjutkastande. Ska kolla om den behandling jag fått för min armbåge/underarm här nere har hjälpt. Back-up planen är att testa ut placering av smärtstillande under passet så att vi vet var vi ska sätta sprutan under EM. Rapport kommer naturligtvis efter passet imorgon förmiddag. Tills dess får ni hålla tillgodo med denna, extremt "modelliga" bild signerad Ryno Quantz.

/ D

Sveriges första JVM-medalj sedan Carros guld för åtta år sedan säkrades inatt mycket överraskande av ölänningen Marcus Nilsson, som höjde sitt personliga rekord med ungefär 400(!) poäng under tiokampen. Visst medaljhopp fanns inför tävlingen, men då snarare hos förra årets JEM-medaljör Petter Olsson. Petter gjorde förvisso en helt ok tiokamp, även om han själv (om jag känner honom rätt) inte håller med och slutade på åttonde plats med sina 7515 poäng. Marcus radade upp personliga rekord - 6 eller 7 stycken om jag räknat rätt och slutade på imponerande 7751 poäng. Således bara 50-talet poäng bakom mitt eget personliga rekord. Förvisso med juniorbetingelser, men likväl det bästa resultatet av en svensk junior någonsin (före bl.a. ovannämnda Petter Olsson och svenske "vuxenrekordhållaren" Nicklas Wiberg).

Hela truppen här nere följde ivrigt killarnas framfart och förundrades av resultatrapporterna som trillade in. STORT grattis Marcus!

/ D

Utöver träning är det inga större svårigheter att få tiden att gå här nere. Det finns gott om andra rastlösa människor... Här nedan ses t.ex. Linus, Jesper, Philip och Nicke fördriva tiden med lite boule i hotellets trädgård.

Hann själv delta i den efterfoljande rekordserien i vattenvolleyboll (läs: vattengris), innan det var dags för det dagliga besöket inne hos terapeuterna. Massage av hamstrings och laserbehandling av hälsenan stod på programmet. Apropå hälsenan så har det ju (tyvärr) varit lite av en följetong här på bloggen. Sedan jag kom ner hit och fått daglig hjälp (flera timmar per gång om så bedömts nödvändigt, så har den dock blivit betydligt bättre. Idag, under det högkvalitativa stav- och sprintpasset kändes den absolut noll. Otroligt skönt - känns nästan lite overkligt.

Apropå stavpasset i sin tur så fick jag tag på denna bild som bättre illustrerar vad som hände. Finns nog (som tur är) inga foton på själv hoppet...).

För de som vill se fler bilder av Ryno (på fler än mig!) från pågående precamp kan ni klicka här och därefter klicka på "Precamp i Palafrugell 1".

/ D

Har fått en första laddning bilder från Fotograf Ryno och säger TACK! Sjukt coola!

Släpper dem lite undan för undan här på bloggen. Här kommer de första:

/ D

Det sägs att man "inte är en riktig stavhoppare förrän man brutit en stav. Då är jag en riktig stavhoppare nu. Å andra sidan har varken Jesper eller Alhaji någonsin brutit en stav...

I första hoppet med full ansats avbröt jag hoppet pga en kraftig vindpust. Staven landande på veven som man använder för att höja och sänka ribban. Den har fått liknande smällar ett otal gånger förut, men denna gång var den tydligen värre...

I nästa hopp hann jag nämligen inte mer än börja pendla bakåt innan staven small. En ömmande hand, ett blåmärke på armbågen, ett på revbenen och en bula i pannan blev minnet av denna monumentala händelse. Dessutom var TV4 där och filmade, så det kan finnas dokumentation... På't igen och det gick väl skapligt utan att vara några glänsande hopp de sista.

Avslutade passet med att sätta nytt pers på 60 meter (6.29). Må vara i lite för stark vind, men jag har sprungit i betydligt starkare vind utan att nå tider som vara så här bra. Är dock inte helt nöjd med löpningen. Accelerationen är helt suverän, men efter det hittar jag liksom inte upp till det där "supersteget" jag hade förra sommaren. Får ta och hitta det på EM istället.

/ D

Är vad som väntar imorgon. Med det menar jag att man laddar lite extra för detta passet. Det sista passet innan EM där man får definitiva kvitton på dagsformen. Kommer köra stavhopp med full ansats och därefter några maxade sprintlopp. Självförtroende är en färskvara och man vill inget hellre än att fortsätta höja självförtroendet till bristningsgränsen. Att få med sig resultat på träning som indikerar att det kan hända stora saker på tävlingsbanan. Det ska bli högt och det ska gå fort. Hur fort? Hörs imorgon...

/ D

Hittade denna av Ryno. Gör sig bättre än mina när man lägger upp den på bloggen. Notera alla glammiga shades...

/ D

Händer stora saker i den kanadensiska staden. Junior-VM pågår med två tiokampskillar i elden. Och de går bra. Riktigt bra. Följ framfarten på denna blogg.

/ D

Var som vanligt (och knappast förvånande) inget större intresse kring señor Almgren på dagens mediaträff, men vi hann med att plåta lite coola bilder med Ryno. Förhoppningsvis får jag honom att dela med sig av några av dem så att jag kan lägga upp dem på bloggen inom kort...

Nu närmast väntar någon timme vid poolen innan det är dags att bege sig in i "Sverigerummet" för nålar och massage.

/ D

Så här ser en tiokampares skouppsättning ut. Detta är vad jag släpat med mig från Sverige. Helt sjukt faktiskt. Men oj så bra det kommer bli...

/ D

...ser i sin grova form ut så här. Inga års- eller personbästa ligger ute än så länge, men för de riktigt inbitna kanske denna lista säger en del i alla fall. Värt att notera är att för första gången på mycket mycket länge (någonsin?) finns inte en enda tysk med i tiokampen. 30 man till start in alles.

AUT Schwarzl Roland
BEL VAN ALPHEN Hans
BLR KRAUCHANKA Andrei
BLR MIKHAN Eduard
CZE SEBRLE Roman
ESP Félix Agustín
EST ARRO Mikk-Mihkel
EST PAHAPILL Mikk
EST RAJA Andres
FIN HALVARI Mikko
FRA Barras Romain
FRA El Fassi Nadir
FRA Geffrouais Florian
LAT Eriņš Edgars
LAT Vaisjūns Atis
LTU DRAUDVILA Darius
NED SINTNICOLAAS Eelco
NED VOS Ingmar
NOR RISE Lars Vikan
POL DRó?D? Marcin
RUS DROZDOV Aleksey
RUS KHARLAMOV Vasiliy
RUS POGORELOV Aleksandr
SRB DUDAS Mihail
SRB SARCEVIC Igor
SUI WALTER Simon
SWE ALMGREN Daniel
SWE WIBERG Nicklas
UKR Kasyanov Oleksiy
UKR Nikitin Yevhen

/ D

/ D

En landslagskompis sa det så väl när vi var på lägret i Portugal i våras: ”Form är 80% mentalt”. Det här året har jag kunnat träna bättre än någonsin tidigare (kanske t.o.m. FÖR bra) och påbörjade tävlingssäsongen med den vetskapen, men tack vare att jag varit ledig en hel del från mitt jobb har det blivit en otrolig fokus på just idrottandet. Jag har känt att jag haft något stort på gång och därigenom också satt rätt hög press på mig själv: att jag direkt ska gå ut på tävlingarna och se persen flyga all världens väg. Det är lätt att glömma bort hur bra prestationerna är från början och att det krävs mer än bara en grym fysik för att överträffa dem. När resultaten inte varit som jag velat/trott så hamnade jag i en nedåtgående spiral. Ville ännu mer och presterade sämre. Till slut började jag ifrågasätta om jag verkligen var så bra tränad som jag trodde. Coach och jag lade om träningen – tränade ändå mer kvalitativt för att locka fram formen. Jag blev sliten och de skavanker som jag dragits med p.g.a. den tuffa träningen under året blev allt värre. Det blev med ens inte alls särskilt inspirerande att träna och tävla… och prestationerna blev ännu sämre. Ett tag under sommaren tyckte jag inte ens att det var särskilt kul att idrotta.

Vändpunkten kom då jag diskuterade med en närstående om min frustration och att jag inte visste hur jag skulle komma ur den och hitta den eftertraktade FORMEN:

- Vilka alternativ har ni?
- Boosta träningen med ännu högre kvalitet, eller bryta av och fokusera resten av tiden fram till EM på återhämtning och se till att verkligen bli av med skavankerna.
- Ok, ärligt talat – klarar du av att boosta träningen ännu mer? Du säger ju attdu haltar ur sängen varje morgon och verkar ha känningar både här och där.
- Eh ja, men jag är 30 och sysslar med en av världens tuffaste sporter – det ska göra ont.
- Inför VM sa du att det gått så bra för att du var skadefri när du kom dit, men fine – vilka är argumenten för att välja respektive alternativ?
- Det beror helt på vad man tror på: antingen så tror man att dålig from beror på dålig eller för lite träning, eller för mycket eller för hård träning?
- Och i år har du valt att träna med högre kvalitet?
- Precis!
- Men inte tränat lika mycket?
- Eh jo, vi har tränat mer också. Jag tränade ju för att kunna göra 8000 poäng.
- Så om jag förstår det rätt, så har du tränat mer än någonsin tidigare och med högre kvalitet…?
- Ja
- …och du tycker att det verkar som en rimlig lösning att, nu när du känner dig tung och inte presterar de resultaten du vill, träna ännu hårdare?

Finns ju naturligtvis bara ett svar på den frågan. Sagt och gjort. Vi lade om träningen (igen) till att ha en flera veckor lång period med lugnar träning och MYCKET vila. Nypremiären skedde på Karlstad GP och det slutade ju med pers, årsbästa och lite-snubbel-ifrån-ett-pers-till.

Här på precamp är jobbet med de grundläggande 20 procenten (träningen) till största delen redan gjord och det som återstår är att pumpa sig så full med självförtroende så att det mentalt sett inte finns några barriärer för höga, några hinder för svåra eller några problem som inte går att lösa.

Arbete pågår…

/ D

Kula på förmiddagen och diskus på eftermiddagen. Två relativt snabbt avklarade pass som båda resulterade i en "bock". Kulan kändes stabil, men fick inte på några riktiga träffar. Diskusen i sin sida var stabil och med ett par hyggliga träffar.

Mellan passen blev det lite "vattenvolleyboll" som resulterade i lite för mycket färg på axlarna och i nacken, men det är ju lika bra att vänja sig...

Imorgon är det mediadag här nere. Presskonferens runt lunch med eventuella efterföljande intevjuer och fotografering. Tycker sånt är rätt skoj. Ingen träning däremot. Jag laddar istället för torsdagens pass: stav och sprint.

/ D

EM invigs på Olympiastadion i Barcelona på måndag kväll. Då ska delar av svenska truppen tåga in med den svenska fanan. Gissa vem som ska bära den?

Precis som Stefan Edberg gjorde (om än i ett något större sammanhang...) i samma stad 1992. Kommer jag gå i täten och vifta med flaggan. Fick uppdraget av förbundskapten Stefan Olsson och det ska bli riktigt skoj. Har aldrig varit med på en invigning av ett evenemang av denna typ och att få göra debut som fanbärare är ju inte fel…

/ D

Eller åtminstone skakig fotografering (tack Jimmy - jag veta att det är svårt). Nicke och mitt 250-lopp från söndagen fångat från "allra andra steget". Löpningen kändes som sagt bra, om än inte med det där allra hetaste flytet. Sparar det till nästa sprintpass på torsdag...

/ D

Så kan man sammanfatta denna vilodag här i Palafrugell. Tillbringade 2.5 timme inne hos terapeuterna och fick hjälp med både saker jag bad om och saker de hittade. Det här är den enskilt största fördelen med att vara på precamp. Det är förbaskat roligt, man får ladda i lugn och ro, träffa de andra svenskarna och så vidare, men att ha tillgång till alla kunniga och duktiga läkare, sjukgymnaster, naprapater och massörer är en ynnest och det gör att man kommer till EM med en förhöjd fysisk status.

Utöver det rekordlånga besöket hos terapeuterna så hann Nicke och jag med att besöka såväl stranden som poolen och därmed sampla den spanska solen. Den biter. Blir till att använda mycket solskyddsfaktor och keps inne på arenan i Barca.

Nu under kvällen kom en stor laddning med aktiva, tränare och ledare. De sista anländer på onsdag kväll. På lördag så kommer de första av oss att åka in till tävlingshotellet i Barcelona. Själv åker jag in på söndag.

Innan dess ska det dock tränas en del. Närmast imorgon väntar kulteknik under förmiddagen och sedan diskusteknik i kvällningen. Hoppas på att kunna sätta bock för dessa grenar precis som jag redan gjort för längd, höjd, 400 meter och 1500 meter (och eventuellt häcken).

Nu blir det lite "Gonatt-Wii"

Sov sött!

/ D

Nicke hoppade högt...

Premiärpasset här i Palafrugell avklarat och det kunde verkligen ha gått sämre. Fortfarande lite tunga ben sedan styrkepasset i fredags och en låååång resdag igår, men resultaten kan jag inte klaga på. Saxade 1.80 och flög högt över 1.95 i höjden. Har aldrig hoppat högre än så på träning... Nicke hoppade naturligtvis högre än så, men så har han också ett betydligt bättre pers.

Därefter avverkade vi en maxad 250-ing där ordningen blev den omvända. Jag löpte in på 27.7 i blåsten och även om jag aldrig maxat en 250-ing förut så är jag nöjd med tiden.

Tiden fördrivs precis som i Feldkirch ifjol med en hel del Wii, förutom de frekventa besöken hos terapeuterna. Idag har jag (i tur och ordning): kört ultraljudsbehandling, fått massage för vaderna inför passet, fått laserbehandling på hälsenan inför passet, isat hälsenan med kylpåse efter passet, "knäckt" ut min rygg, fått massage av mina baksidor, fått akupunktur-nålar i rumpan, fått en Voltarenspruta i hälsenan och satt kyltejp runt densamma. Som sagt - elitidrott är inte friskvård...

/ D

Efter (för min del) 18 timmars resand är nu de första delarna av truppen framme och installerade på Hotell Alga i Palafrugell i nordöstra Spanien. Hög tid att få sova lite. Imorgon väntar lättare träning på arenan 3 km härifrån.

/ D

Annan typ av SADISM...

Passade på att färdigställa inbjudan till höstens SADISM, den tiokamp som jag arrangerar för vänner och bekanta varje år i september (som jag berättat om tidigare), när jag sitter och väntar på mitt anslutande flyg från Zürich till Barcelona. Saknade dock e-mail adressen till en av mina vänner, som nyligen bytt jobb. Jag skickade honom ett SMS där jag skrev "Nu är det äntligen dags för härlig SADISM. Vad är din nya e-mail adress?" Det visade sig dock att han inte bara bytte mailadress utan också telefonnummer. Tjejen som numera har hans mailadress ringde nämligen upp mig och hotade att polisanmäla mig för sexuella trakasserier. På riktigt! Löste sig efter att jag förklarat sammanhanget.

/ D

Den köriga dagen är till slut över. Som extra krydda hade resebyrån bokat in mig (och mina stavar) från Köpenhamn istället för Arlanda, vilket borgade för lite härligt sista-minuten-stressande för att boka om biljetterna. Nu är allt i alla fall ordnat, tvättat, packat och klart, så det är dags för kudde. P.g.a. stavarna blir det en lååång dag imorgon, med 5 timmars häng i Zürich som en av höjdpunkterna. Anländer till hotellet i Palafrugell sen på lördagkvällen.

Nattinatt!

/ D

På SATS under fömiddagen skedde invägningen...

I samband med Team Barcelona-träffen i Malmö i December vägde jag 93 kg. Den uttalade ambitionen från min och Coachs sida var att jag till EM skulle ligga på 84-86 kg. 

Inför passet i förmiddags vägde jag in mig på den officiella vågen på SATS Stadion och noterades för 85 kg. Således helt enligt plan och hela 8 kg (!) mindre än i December. Passet i sig gick finfint. Inte så tufft - få reps och set och ingen blodigare belastning.

Nu ska jag börja ta tag i det bombnedlag som är min lägenhet och styra upp mig själv inför avresan. Huh.

/ D

Totalt sett gav trekampen ett bra formbesked: utomhuspers i kula (13.92), ett bra häcklopp förutom en nästan förödande monsterislagning (15.41) och ett riktigt fint längdresultat (7.26). Extra nöjd är jag med sättet som resultaten kom till. Både i kula och i längd kom det bästa resultatet i sista omgången - när jag hade press på mig att, i kula få upp ett bra resultat (började med en fingerrullare och ett övertramp) och i längd att vinna tävlingen. Inför mitt sista hopp låg jag 3(!) poäng bakom ledaren james Beckford och behövde öka 2 cm före att gå om. Jag ökade med 23 cm.

Nicke då? Han hade problem med ansatsen i längd och trampade över eller sprang igenom i 4 hopp med tilltagande smärtor i hälen (längd är värsta grenen smärtmässigt). För att inte riskera något inför EM valde han att avbryta tävlingen. Annars hade han naturligtvis vunnit trekampen (hade behövt ca 6.80 i längd för att besegra mig...).

När jag efter prisutdelningen såg fram emot att komma tillbaka till hotellet, käka middag och skyndsamt påbörja den långa bilresan hem, blev det istället dopingkontroll. Kunde "prestera" fort för egen del, men det var lång väntetid för att få  lämna in provet.

Så här ser A- och B-proven man till slut lämnar ut. I bakgrunden syns själva protokollet.

Idag gör det rätt ordentligt ont i hälsenan igen... Gjorde ont redan under längdtävlingen - det är det här med att springa/hoppa på den - låta den kallna och sedan köra igång igen... Jag kommer inte att vara smärtfri på EM, utan det kommer att handla om att tåla smärtan. Där kommer den medicinska back-upen i landslaget att vara ovärderlig. Genom massage, tejpning och övriga behandlingar ska vi nog kunna få den här sargade kroppen att hålla ihop i tio grenar...

Idag väntar en dag som går i logistikens tecken, där jag ska fixa allt som fixas ska innan avresan. Förutom, tvättning, bankbesök, datoriserande, diverse inköp, packning, städning, hämtning av kompletterande landslagskläder i Solna, m.m. ska jag även hinna med ett kortare träningspass. Traditionsenligt väntar ett tonushöjande styrkepass så här dagen innan avresa till precamp (halva knäböj, frivändningar, frekvensbänk).

Apropå avresa så vet jag fortfarande inte vilken tid imorgon som jag ska åka. Måste ta ett annat plan än resten av truppen eftersom jag flyger med stavar för Nicke och mig...

Hörs!

/ D

Hemma efter rally genom sommarnatten. Måste sova nu, så jag skriver mer om tävlingen imorgon. Tills vidare får ni hålla till godo med en intervju som Fredrik Trahn gjorde med mig  inför tävlingarna igår och idag. Den hittar ni här.

Godnatt!

/ D

Mer info kommer inom kort. Tills vidare kan ni hålla tillgodo med detta (scrolla ner til botten...).

/ D