Metrobloggen

Ikväll kommer Maria,. Då får jag berätta allt om min spännande vecka med gester o allt.

Maria lyssnar. Leo gillar detta.

Dagen har vart bra och det var inget strul med att fastna i all snö i morse utan det var bara starta och dra iväg. Gött!

I Halmstad flöt allt också perfekt. Jag var förvarnad om långa köer för att få lasta eftersom halva Sverige lider av saltbrist och nu styr mot Halmstad för att få sin beskärda del av saltbåten som just lagt till. Något köande blev det aldrig för organisationen i hamnen var lika smidigt väloljad som Bosse Bildoktorns tjänstebil och lastningen gick i Mc Donalds Drive Thru speed.

Tungt vatten.

Efter vägen såg jag folk på (nästan) vart enda hustak med snöskyfflar i högsta hugg. Media rapporterar ju om det ena taket efter det andra som brakat ihop efter det enorma snötrycket ovanpå.

Usch vad sorgligt med ridskolans tak i Uddevalla där en häst skadades så svårt att den tvingades avlivas.

Jag oras alltmer över mina två platta tak hemma. Hur mycket bär takkonstruktionen egentligen? Kommer dom att klara tyngden? Gäller försäkringen om det brakar ihop? Jag bestämde mig för att ta tag i problemet och skottade fram stegen.

Jag vill inte vänta och se vad som händer när snön från huset rasar ner över utbyggets tak.

Det gick fortare än jag trott att skotta av taken, men oj oj oj vad snön var tung! Jag är glad att jag skottade för vem hur mycket mer snö det kan komma innan denna ovanligt vintriga vinter är över?

Att skotta kostade lite svett, men att taket brakar in kostar... Usch, vilken mardröm.

Bara balkongen kvar...

Nu kopplar jag av med lite facebook och goda kvällsmackor. Jag har inte fått någon körning ännu för i morgon, men jag ligger först i turordningen så allt kan hända. Jag gillar när det händer.

-

God afton.

Rast.

På väg till Halmstad. Längesen jag malde motorvägsmil.

Konfortabelt men tråkigt. 

Jepp, så sammanfattar jag gårdagens snöoväder. Bilar i diket, bilar i krock och långtradare ståendes i ishala backar. Men som dom säger i den här branchen när något gått galet; "Nåja, det var ingen som dog i alla fall".

Onsdag 3/2 i bilder:

Aj aj aj. Jag kanade in i min grindstolpe som fastnade mellan skärmen och bakljuset. Jag fick ta fram vinkelslipen och kapa bort stolpen. Tur att det finns svets...

Flisbilsekipage på väg till värmeverket som inte kommer upp för backen. Isbekämpare kämpar dock framför.

Bilist som inte fick stopp i halkan, körde rakt in i sidan på lastbil.

Om en drar framför och en putter på bakom så kanske det går?

Ishalka ut i skogen.

Ingen ko på isen, men väl en lastbil som slirar på isen.

Efter alla tak som rasat in av den tunga snön beordrades halva manskapet upp på taket för snöröjning. Ramla inte ner bara gubbar.

-

God morgon.

Snön fullständigt vräker ner utan ände. Men snö ger jobb. Tack för det SMHI eller var nu snön kommer ifrån.

Uppdatering:

* Jag har fortfarande problem med lufttrycket på lastbilen. Igår kväll när jag kom hem letade jag efter luftläckor. Något olovlig pysljud  hittade jag nu inte men väl en avärgad kabel till en luftventil. Kan den rackar´n ha med saken att göra? Hur som helst ska jag fixa den idag för någon slags funktion måste den ju ha?

* Mamma är hemma hos min bror Martin och hjälper till med barnen eftersom Martins söta Karin har opererat åderbråck i benen. Martin är visserligen också dödförklarad av Jehovas vittnen men har tigit still om saken och kan därför besökas i största hemlighet.

Martin ringde igår och var orolig över vår kära moder, "Hon blir allt mer verklighetsfrånvarande" sa bror. Vi konstaterade att över 50 år i en sluten sekt ofrånkomligen sätter sina spår.

* Cookie löper vidare men är nu mindre på sin vakt. Jag har förklarat för henne att "om vi är inne i huset så kan ju ingen stjäla vårt hus, eller hur, så då behöver du inte skälla på alla små ljud du hör". Jag tror att hon förstod.

Jag har inte fått någon körning än, men det har aviserats om salttransport från Halmstad eftersom saltet tryter i Otterbäcken. Nu ska jag dricka upp kaffet och gå ut och skotta mig fram till lastbilen med en ny fräsch kabel.

God morgon.

Det blev ingen körning idag så vad passar då bättre än att fixa till några irriterande småfel?

Följande har fixats:

* Nya patroner till lufttorken. Det är två på min lastbil(!).

* Bytt ett rostigt luftrör.

* Bytt läckande dräneringsventiler på två lufttankar.

-

Övrigt ovärderlig information i ovanstående fall:

* Kostnad: Ca 2 500 kronor samt två frusna fötter och två såriga händer.

* Tacksam: Över att jag är händig och klarar mycket själv.

* Undrar: Var ventilen som flög iväg flög åt?

Typisk fixsituation.

I morgon har jag fått körning och det känns bra att ha ordning på kärran igen.

Over and out

"Das Auto" säger en djup storrökarröst efter folkareklamen som skulle få självaste TV-4´as Bengt Magnusson grön av avund.

Das Auto? Nej, kära VAG, ni får nog vänta i en sisådär 50 år till innan det tyska språket blir hippt.

Mia har pecis åkt hem efter en kort men mysig helg.

Magen krånglar.

Cookie löper och är lite "vaktig".

Jag har hittat den krånglande luftventilen på lastbilen. Hämtar reservdelar i morgon. Gissar på en tusenlapp men kan lika väl bli två.

Mia och jag vill bilda familj men det är komplicerat.

Brorsan Martins söta Karin ska operera benen på Sahlgrenska i morgon. Sedan ska dom köpa en familjebuss.

Jag försöker även att hålla kontakten med mina andra två brorsor som är "ute", Mattias och Magnus, men det är inte lätt.

Morbror Erling bor under en presenning. Han har fått gasol till värme och lite färdiglagad mat. Vi är rädda att han ska frysa ihjäl. Han borde tas om hand på nåt vis, men han vill ju inte den envetna karln.

-

Å så senaste grannytt:

* Mika jobbar på och har träffat en tjej, men varmvattenkranen i duschen måste fortfarande manövreras med ett polygrip.

* Kjell´s Landrover har spruckit i motorblocket. Kjell köpte en gammal 745 så länge.

* Lars&Jennys husvagn står kvar, men Lars var över och hämtade Fia-spelet som låg kvar sedan i somras.

* Holger var med på ett helt uppslag i lokalblaskan. En jättefin artikel om familjen Bengtssons snöröjarinsats här i Vargön.

* Jerry fick med sig sin gamla skoltrumpet hem från sin mamma. Jerry undrar om jag störs av hans trumpetande. Jag undrade om han störs av att jag startar lastbilen i svinottan. Ingen av oss var störda.

Over and out

Varför hänger man ut den misstänkta polischefen med både namn och bild?

Lever vi inte i en rättsstat? Är inte varje misstänkt oskyldig tills dess motsatsen bevisats?

Dom var i min yttre vänkrets. Dom bodde på landet i ett stort gammalt vackert trähus. Dom eldade med ved och hade lagt i pannan för sista gången och gått och lagt sig. Ute var det vargavinter och dom hade eldat på rätt så hårt hela dagen för att hålla värmen.

Mitt i natten tjuter ett ilsket intensivt ljud. Det är brandvarnaren. Det hade blivit soteld. Gammal tjärbeäggning i den heta skorstenen hade självantänt av värmen och elden letade sig ut i trossbotten. Huset var övertänt och familjen bestående av mamma pappa och en son hinner precis ut, ut i bara mässingen. Barfota står dom i iskylan och ser sitt hus i lågor.

Hela den sommaren bodde familjen i tillfälliga byggbaracker medans deras nya hus byggde intill. Det var ett alldeles sprillans nytt hus, men inte var det som deras gamla. Nej, det var ett standardhus typ vanlig tråkig svensk villaförort. Släkt och vänners avkopierade gamla familjefoton på bröllop, dop, och konfirmationer stod prydligt uppradade i den nya fina bokhyllan.

Hela huset doftade som ett MIO-möbelvaruhus. Allt var nytt, från sängläder till porslin till skor. Precis allt! Nytt och fint, men inget av det var deras eget. Alla gamla minnen var borta för alltid, favoritofflorna, älsklingskaffemuggen och hemmavideofilmen från semestern på Mallis.

"Vi vaknade av brandvarnaren" satte sig bergfast i mitt sinne och jag blev helt brandvarnarmanisk. En i varje rum, hallar och i pannrummet. 13 stycken. Dom enda rum här som saknar brandvarnare är badrummen.

Mindre kul är att leta rätt på just den brandvarnaren som tiggandes piper om nytt batteri, så därför ska jag nu börja med att byta samtliga batteri på samma årsdag. Det blir en notering i almanackan på den 30 januari som den stora brandvarnarbatteribytardagen. 13 styck 9 volt batteri a´ca 13 kronor blir 170 spänn. Kan du hitta en billigare brandförsäkring?

Jag vill också vakna av brandvararen

I väntan på en körning kan man...

-

... byta dammsugarpåse...

... hänga upp en nylackad eklist på tork...

... och vattna blommorna.

I väntan på en körning.

Ligger på första plats på turordningslistan.

Jag tog min drömbil på liten tur till Vänersborg.

Lotta på Göstas Korv bjöd på dagens som hon lovat. Lotta var inte bra i armen än men jobbade ändå med en illa grimas.

En tant som nog inte hade alla indianer i kanoten babblade på om sin ischias och jag svarade artigt mellan tuggorna på pannbiffen.

Över till det statliga monopolet för lite helgdryck och som minsann lovade mirakel.

Hm, kan ju funka. Jag testar!

På Ica Kvantum blir förvirringen så total över ett nyuppsatt räcke med en total snedgir med gersågen att jag helt tappar hela inköpslistan.

Inte blir det bättre av att dom ställer kluriga frågor drygt 11 månader för tidigt. 

Till slut tog jag mig samman och inhandlade lite gott nybakt.

I kassan stod det "Köp medges ej" i kortläsaren. Då jag helt säkert visste att jag hade pengar på kontot blev jag så stel av förvåning att jag inte ens iddes att skämmas inför alla i kön bakom som säkert tänkte; "Ha ha, han har inga pengar".

Den behagligt osminkade kassörskan på 30+ lugnade mig; "Det är säkert bara något datastrul, det är ju fredag och allt kan hända"

Med en klump i magen; Wrooom hem till Vargön igen med ABBA´s passande Money Money på högsta och skyndsamt in med alla varor loggade jag sedan in i min internetbank. Jo då, alla stålarna var kvar. Puh!

Nu är allt det goda är i skåpen och vinet på temprering. Det är fredag och allt kan hända.

Over and out

Ännu en dag utan körning, så vad passar då bättre än att ta fram verkygen och vända sig åt me(c)ka? (Ok, den var torr jag erkänner)

Dekalerna är på plats, men tyvärr blev den övre texten något mindre än den undre när det istället skulle ha varit tvärtom. Någon reklambyrå som gör som man säger? Hör av er i så fall.

Snyggt blev det i alla fall med dekalen på solkepsen.

Jag passade på att dekorera drömbilen med lite annonstext också. Silver, diskret men ändå tydligt.

Varför inte göra ett stativ till laptopen tänkte jag och tog fram svetsen.

Här satt tidigare lådan med öppningsventilen till draget så några nya borrhål behövdes inte. I fästet skjuts sedan vid behov ett...

... stativ ned med en skiva för laptopen. Perfekt när man behöver söka adresser och telfonnummer, eller varför inte uppdatera sin facebookprofil?

-

Over and out

Plats 12.

Så det blir nog inget köra idag heller, men jag oroar mig inte. Det viktigaste är att jag kör in tillräckligt så att jag kan betala företagets utgifter, själv har jag ju förmånen att leva på starta eget bidrag.

Maria retar mig för att jag lever på bidrag. Jag är nämligen mycket negativ till alla bidrag hit och dit. Det bästa vore väl om alla kunde klara sig utan bidrag, men det kanske är en overklighet?  Jag svarar kaxigt att; "Det är inget bidrag - Det är skatteåtebäring. Jag har nämligen betalat in så mycket skatt så det är inte mer än rätt att jag får tillbaka lite".

Jag stod still igår också. Jag lyssnade på partiledardebatten och monterade mysljus (porrljus, förföringsljus, raggarljus) i lastbilen. Politikerna lät som några barnungar i en alldeles för liten sandlåda. Jag fattar inte; Dom ska ju vara mediatränade, våra politiker? Inte är det väl mediastrategerna som tränat dom till att kasta meningslösa ord likt sand i huvudet på varandra?

Det finns så mycket viktigt att prata om och så slarvar dom bort allt utrymme i talarstolen på att kommentera varandras vara eller icke vara. En viktig fråga dom kunde ägnat sig åt istället är hur dom ska hantera Sverigedemokraterna om dom lyckas ta sig in i riksdagen. Men dom fyller antagligen bara på sina små hinkar och kastar sand på dom.

Roligare än Reinfeldt och Ohly.

Snyggare än både Maud och Mona.

Sexigare än Andreas Carlgrens frisyr.

-

God morgon.

Åhhh, om jag ändå inte hade min stora ölmage...

Rätt klädd

Sur 1:

Dekalerna med namn, nummer och adress blev helt fel. Gubben på reklamfirman, ja jag får väl säga gubbe när han kallade mig för "grabben", har på eget bevåg ändrat på både storlek och stil på min beställning. Jo, "det skulle synas bättre" sa han. Men bokstäverna går ju långt förbi både karossskarvar och annat tryck. Jag messade honom nu, "Gör inget mer förrän jag kommer i morgon". Hoppas att han väntar.

 Sur 2:

Försäljare som ringer i ett. "Vi har allt inom rengöringsmedel! Fri hemleverans vid beställning över 5 000 kronor. Vi har både tvättmedel och duschschampo och självklart kan vi skriva allt som "avfettningsmedel" på fakturan". Nej tack. Jag köper mitt duschschampo på Ö&B för 10 spänn - som duschschampo.

Trevliga är dom dessutom, trevliga som sjutton. Anna från Örnsköldsvik till exempel, som sålde ett komplett redovisningsrådgivningsprogram för endast 495 + moms i månaden, var hur söt som helst på rösten. Egentligen ville jag passa på att fråga henne om hon sett några  renar och samer för det intresserar mig en del, men nej jag vågade helt enkelt inte.

På kursen jag gick fick jag lära mig att aldrig säga vare sig "ja" eller uppge min adress. Dom fulingarna spelar nämligen in samtalet och klipper ihop det till ett accept och skickar en faktura bums. Sedan går det aldrig att få tag på dom igen.

Men fräckast var nog Håkan, handelsresanden i kassaskåp, som nu ikväll sökt upp mig personligen och malde på i en iskall kvart på farstun om värdet med ett värdeskåp för blott 894 + moms i månaden.

Förlåt alla som jag ringt på och pratat strunt hos. Nu vet jag hur det känns. Förlåt.

God afton. 

Salt är ballt när det är kallt.

Ball transport?

Jag beställde dekaler att sätta på lastbilen igår. Mitt företagsnamn med hemsideadress och telefonnummer.

Jag fundrar på att beställa T-shirts med tryck på. Svarta T-shirts. Om man beställer många så blir dom riktigt billiga, ja till och med billigare än Biltema. Jag gillar billigt. Dessutom kan jag ta ut dom på företaget om loggan är så stor att det är "omöjligt att använda dom för privat bruk" som skattemyndigheten säger.

"Det är jättebra kvalité! Du får med dig en att testa. Vad har du för storlek?"

"XXL"

XXL brukar bli XL efter en tvätt. Jag avskyr trånga T-shirts, min gigantiska mage blir ju ändå gigantiskare då.

"Jag har ingen XXL. Här har du en XL, dom är stora i storlekarna".

Men dom var jättesmå i storlekarna. XL känns som en M och kommer att bli en S efter en tvätt. Jag får ge den till min flickvän Maria.

Maria tjatar om att hon vill ha en gammal otvättad T-shirt av mig "att nosa på när jag är borta". Men det låter ju jättesnuskigt så det är nog bäst ändå att jag tvättar den.

Övrigt värdefullt vetande:

* Handla för minst 100 och du får köpa ett paket Löfbergs Lila för 15 på Torpa Hemköp i Vänersborg.

* Min "överlevnadslåda" med fack för allt, från fästingplockare till laptop, har fått ett nytt bredare fack för lastbilscentralens breda transportsedlar.

* Ibland skriver jag på danska bara för sjov (kul).

Men egentligen stavas det mat sort.

God morgon.

Det stavas mikroblogg och inte mickroblogg säger Catten .

Ok då.

Inget köruppdrag än men ligger som nr. 1 på turordningslistan.

Det är gott att leva just nu.

Ingen oro, ingen ångest. Bara frid i sinnet. Jag vet inte varför, det bara är så och jag passar på att trivas.

GM, svininfluensa och Haiti. Jag bryr mig men låter mig inte knäckas. Kanske det plötsligt kommer en rejäl käftsmäll så man ramlar baklänges... eller inte.

Jag funderar inte mer på saken för just nu är det gott att leva.

Nej, det verkar inte bli någon körning idag heller så jag går loss med fixarverktygen istället.

Påbyggare kallas dom yrkesmän/kvinnor som bygger på den utrustning beställaren av en ny lastbil önskar.

På min lastbil kan jag öppna släpvagnsdraget och koppla loss släpet inifrån utan att behöva gå ut. Praktiskt och tidseffektivt, men påbyggarna hade bultat fast öppningsannordningen mitt på instrumentbrädan. En mardröm för vilken estetiskt sinnad chaffis som helst!

Jag förlänger växelspakskonsollen bakåt.

För att det ska vara tillåtet att öppna draget innifrån så måste hela den klumpiga lådan (med gul vridventil på bilden) användas, med lock och allt. Detta för att förhindra att man oavsiktligt råkar öppna draget under färd, vilket skulle vara en katastrof! Rent tekniskt så skulle man annars kunna byta ut hela lådan mot en lätt knapptryckning på instrumentbrädan.

Nästa gång lusten faller på ska jag dölja luftslangarna lite bättre.

Nu flyttar jag bak öppningsannordningen bakom växelspaken. Detta ser betydligt snyggare ut och är inte minst mer ergonomiskt rätt.

Klart att koppla.

Kvar att göra (b.la):

* Byta ut trasig kamera över flaket.

* Fixa varningsfyrarna på hytten.

* Fixa baklämmen så att den stänger sig utan att jag ska behöva gå ut och slå på den.

Till sist; Har ni hört historien om bonden som tappade l(e)ämmen på foten så att all säden rann ut?

Over and out

Att skriva blogg har vart som en slags terapi för mig. Jag började skriva av mig alla ord jag bar på inuti då jag blev uppsagd från det jobb som jag trivdes så bra med, det jobb jag hade tänkt att stanna kvar vid tills det var dags för pension.

Det var för lite drygt ett år sedan och resan fram till idag har vart krokig och... intressant. Nu har jag lyckats uppnå min gamla dröm om att bli egen företagare och allt känns bara så bra att inga fler ord behövs. Eller?

Jag skulle ju i och för sig kunna berätta om veckan som gått, om måndagen och onsdagen som bara flöt på som smör i solsken. Jag skulle kunna nämna tisdagen som gick i kaosets tecken, från den gamla gubben som för en skogspromenad parkerat sin vita pedantskötta gamla WV Jetta mitt i korsningen(!) där vi vände, om att sitta ohjälpligt fast i snön och om att få sitta mitt i en mörk skog och vänta i två timmar på en servicebil för en trilskande växellåda.

Jag skulle kunna berätta om Olle som varit bonde hela sitt liv men som en dag blev allergisk. "Att ta en anställning som 50 åring kändes helt omöjligt, jag vill inte ha någon chef över mig som pekar med hela handen", berättade Olle i vår kommunikationsradiokommunikation. Olle fick tips om en anläggningsbil som var till salu och på den vägen är det.

"Olle kom. Olle kom."

Olle hade stängt av komradion.

"Ursäkta, men det brusar så. Jag blir störd mitt i boken. Jag lyssnar på talböcker förstår du."

"Ah. Vad lyssnar du på just nu? Är det en deckare eller kanske något romantiskt?"

"Näe... Jag är inte särskilt romantisk så här mitt i veckan. Just nu så lyssnar jag på Fyrväktaren. Det är Regina Lund som läser. Du kan få låna den, men jag har lovat min hustru att få läsa den efter mig, men efter henne så kan du få..."

"Tack, men jag lyssnar på P1."

"P1 lyssnar jag aldrig på, men jag slår över till P4 Extra med Lotta Bromé nu klockan ett. Hon är bra Lotta."

Olle fick ett kabelbrott och blev helt utan ljus på släpets högra sida och jag satte mig fast i snön. En kaosdag. 

Torsdagen blev helt ledig. Eftersom det är lite att göra just nu så finns det en turordningslista så att alla ska få köra rättvist. Jag hade nummer 16 i turordning så chansen att få en körning var minimal. Det passade mig perfekt att vara ledig för jag hade massor av ärenden att uträtta.

Jag tog en dagens vid Göstas Korv på torget i Vänersborg. Lotta kom ut på baksidan.

"Heeej, vem släppte ut dig?" retades jag.

"Nu ska du inte va dum. Det är faktiskt lite synd om mig för jag har skadat mig i armen och är sjukskriven. Jag har bara varit här på besök och ska ta bussen hem nu".

"Du kan få åka med mig om du vill, visst bor du också ute i Vargön?"

Lotta nummer två hojtar inifrån luckan; "Akta dig för att åka med okända män Lotta"

"Vem säger att det är hon som ska akta sig?" skojar jag.

Vi tar vägen via Hemköp och Netto. På Hemköp är det extrapris på köttfärs, 39.90 kilot. På Netto bunkrar jag upp med äppeljuice. Kanonbilligt och riktigt god. Lotta berättar om hennes x-man som nu mer är hennes särbo. Han kör buss.

"Vi fixade det så att han körde och jag jobbade som värdinna. På det viset kunde vi ta med barnen på semester utomlands. Vi har vart överallt, Spanien, Italien och London. Något vi aldrig skulle ha haft råd med annars."

Lotta vill bjuda in på kaffe men jag måste hem och gå igenom en liten pappershög på skrivbordet och smörja draget på lastbilen. "Ok, men nästa gång bjuder jag dig på en dagens vid gatuköket".

Orden kom till slut, inte många men några. Jag behåller bloggen ett tag till, jag kan behöva babbla ur mig en massa ord igen.

God morgon.