Metrobloggen

Skapa din egen Metroblogg Klicka här!

Någon som vet

Träffade en vän i går . som jag inte sett på ett tag och hon berättade om ett nytt tv program som tog upp och visade upp företag som lurade privatpersoner. Någon som vet eller sett någon reklam om det på tv. Har tänkt att skriva till dem om företaget som lurade min mamma.

Tycker det är bra om det finns ett sådant program , så alla kan få bli varnade av de företag som lever gott på att lura andra människor. Finns ju tyvärr en hel del sådana tjuvföretag.

Min mamma håller ju på att sälja sitt hus och skall ha en lägenhet, för hon har inte råd längre med sin pension att betala två dyra lån. Ett lån som hon ofridvilligt fick betala till ett blåsföretag, som förstörde hennes badrum och tog betalt för det. Hur hennes egen son gick in och plockade ut pengar från hennes konto och betalade blåsräkningen.

Så vet ni om det finns ett sådant tv program så skriv vad det heter, så skall jag skriva dit.

Skrivet av Marie-anne 7 februari 2010 klockan 16:02

Jag har vandrat tusen mil

              

Jag har vandrat tusen mil

 

Jag har vandrat tusen mil

med ångest i min hand

jag har gråtit mången tårar

i ångestfyllda land

 

Jag har känt den starka smärtan

maran piskat har min rygg

jag har bett om ljus och värme

och att få känna mig trygg

 

Jag har vandrat tusen mil

med längtan till dig

jag har gått och trott i livet

att du skulle komma tillbaka till mig

 

Men du har inte kommit

jag har förstått att du är död

så lång tid det har tagit

att förstå att du är död

 

Du är den jag alltid ska älska

aldrig glömma den du var

Du min älskade son

i mitt hjärta finns du alltid kvar.

 

Jag har vandrat tusen mil

med piskan i min hand

jag ska vandra tusen åter

tills jag hamnar på din strand

 

Älskar dig Marcus

och jag vet att din strand är vackrare än min

saknar dig och älskar dig in i evigheten

skriven av Marie-anne Thörnström den 27/ 5- 2005

                                           

Skrivet av Marie-anne 6 februari 2010 klockan 17:52

Jag och min älskade son som inte finns längre

   

Jag och min älskade lille Marcus har just bestigit ett berg en bit från kebenekaise. Fotor är taget för 26 år sedan, då jag var en lycklig mamma till min förstfödda lilla son. I dag skulle min älskade son varit 27 år, men tyvärr lämnade han detta livet när han var 20 år. Har väldigt svårt att titta på fotona när han var liten. Han var en underbar och lugn liten kille. Livet går vidare på ett annorlunda sätt. Jag har ett ok liv i dag och mycket glädje runt omkring mig. Men som livet var förrut blir det aldrig. Ett barn fattas alltid i min barnaskara.

Älskar dig Marcus in i din evighet

Skrivet av Marie-anne 31 januari 2010 klockan 16:58

Jag är så glad

Hej alla

 Som ni märker så har jag inte ork att skriva så ofta längre. Jobbet har tagit mig mycket tid, och jag har verkligen fått kämpa för att komma någon vart, och det har gett lön för mödan. Ni undrar väl alla vad det var i det stora paketet som jag vann. Jag fick sex deignade tallrikar från kosta boda i limegrönt. De var jätte snygga. Gick in på kosta bodas hemsida och såg vad de var värda 3000 kr. Herre gud alltså. I veckan som gått har jag också vunnit 4 designade juiceglas, jättefina, en underbart vacker klocka och 3000 kr. Och i fredags klarde jag min budget på 350 000 kr och fick en löneökning med 3000 kr, och allt som jag nu säljer har jag 25 % utöver min lön. Har en stor affär på gång med ett företag på 50 000 kr. Får jag in denna affären så blir det 12 250 kr till som läggs på min lön.

Ja jag har verkligen kämpat och vunnit fina saker och fått en fast anställning. Detta trodde jag ju aldrig i min ålder.

Ljuset i mitt liv är att jag skall bli mormor. Jag är så överlycklig att det nu skall komma en liten människa i mitt liv. Barnet skall födas samma månad som Marcus föddes i juli, och det skulle inte förvåna mig om den lille kommer på samma dag som Marcus föddes. Jag är så glad att min dotter träffat en sådan underbar och ordentlig kille. Han är verkligen en riktig svärmorsdröm och jag känner mig så trygg att hon hittat en sådan bra kille. En ärlig och bra kille med fast jobb och inga problem. Så detta ska bli så enormt. Den första mars flyttar de in i en ny fin lägenhet. Ja livet leker och jag börjar känna mig lycklig igen.

Skrivet av Marie-anne 30 januari 2010 klockan 11:17

Brevet från himlen till min älskade mamma

 

      BREVET FRÅN HIMLEN TILL MIN ÄLSKADE MAMMA

Nu är jag här i himlen och tittar ner på dig,
jag vet och jag känner, hur du saknar mig.
Jag känner av din stora smärta,
som du för alltid har i ditt hjärta.

Jag kom ner till jorden ett litet tag,
detta var en skriven lag.
Min tid på jorden blev inte lång,
jag skulle tillbaka till himlen, nästan på en gång.

Ett lån till dig jag bara var,
och jag kunde inte så länge stanna kvar.
För jag var en gammal själ,
och detta kände du mamma, så väl.

Älskade mamma, när du känner en kärleksfull vind,
är det jag som smeker din tårfyllda kind.
När du känner saknad och sorg i ditt bröst,
är det jag som finns bredvid dig, och ger dig tröst.

När jag står vid din sida ibland,
känner jag vårt starka kärleksband.
Då längtar jag också efter dig,
precis så starkt som du längtar efter mig.

Men varje gång du stilla viskar mitt namn,
känn hur jag kärleksfullt tar dig i min famn.
Känn hur jag ger dig av all min styrka,
och vet att du är den mamman jag alltid ska dyrka.

Älskade mamma, jag ber dig, lev ditt liv fullt ut,
tills den dagen då ditt liv tar slut.
För då min älskade mamma och vän,
ska du och jag åter mötas igen.

Skriven av
Marie-anne Thörnström den 21-4-2003

mamma till Marcus 82-02

Skrivet av Marie-anne 23 januari 2010 klockan 16:49

Jag har fått fast anställning

               

Nu har min provtid gått ut på jobbet och jag har fått fast anställning. Är så glad eftersom det är så svårt med jobb i dessa tider. Trodde ju aldrig att jag skulle få ett nytt jobb när företaget som jag jobbade på lades ner.

Blev också månadens försäljare på vårt kontor med motiveringen

En kvinna i sin bästa ålder med ett stort arrangemang på sitt arbete. En försäljare som kommer att gå långt och tjäna massor med pengar.Alltid glad och för en posivit stämmning på kontoret .

Jag är så rörd . Denna veckan vann jag också en listtävling ( Det är när man säljer annonser till nya företag och hjälper dem med deras marknadsföring). Jag listade in 60 000 kr och tvåan listade in 39 000 kr. Så jag har vunnit ett stort paket som jag skall få öppna på jobbet i morgon + 700 kr.

Ja detta känns hur bra som helst Verkar ju bli mitt år 2010.

Sen skall jag också bli mormor i juli månad. Mitt första barnbarn föds då och det blir lite som livets efterrätt.

Nu är det dags att laga storkok, Brukar göra det på söndagar för att slippa laga mat i veckorna.

Ha en underbar söndag alla

Skrivet av Marie-anne 17 januari 2010 klockan 11:30

En hälsning från Åsa

Hej alla

Vill lämna en liten hälsning från vår vän Åsa här på bloggen.Åsa fick åka in på sjukhuset för några dagar sedan , och hade då fått en blodförgiftning i sin lever som spritt sig till gallgångarna. de satte in pencellin som stoppade blodförgiftningen. I går var jag och hälsade på Åsa på sjukhuset och hon är på bättringsväg. Denna fina otroliga vän och granne som jag har. Jag har nog inte en vän som ger så mycket positiv energi som hon gör.

Vet ej när hon kommer hem igen, men som sagt hon är på bättringsväg, så just nu varken orkar eller kan hon skriva på sin blogg.

Kram till er där ute och ta vara på dem ni älskar, vi vet aldrig hur morgondagen blir 

Skrivet av Marie-anne 7 januari 2010 klockan 18:47

Den gamla själen

           

Det var en gång en gammal, gammal själ som hade levt många, många människoliv på jorden och nu var nästan färdig med sin tillvaro som själ också.

Ja, snart skulle den smälta samman med och bli en del av den Stora Andligheten som uppfyller Evigheten.

För tillfället kände den gamla själen sig lite ensam där den satt i tomrummet mellan det senaste männsikolivet och den kommande Sammansmältningen. De bästa vännerna hade redan gett sig av, den gamla själen kunde se dem där nere på jorden, hur de uppfyllde varsin männsika med iver, förundran och tankar av alla de slag.

-Jag vill dit, sa den gamla själen. Jag har fortfarande en god portion glädje kvar. Jag vill dit och ge dem den.

-Men din tid till sammansmältningen är så kort, varnade Vakten. Visst kan du ge dem glädje, men om du är hos dem så kort tid, ger du dem också en väldig sorg när du lämnar dem.

-Jag vet, sa den gamla själen. Men jag vill ändå. Jag vill ge dem så mycket glädje att den hjälper dem över sorgen sedan.

 -Så låt det bli som du vill, sa Vakten och släppte iväg den gamla, gamla själen.

 Då fick ett människopar på Jorden ett barn som de så länge önskat. Det var den raraste unge som strödde glädje över den från den dag han föddes, den ogrumlade glädje som människorna känner när deras själar träffas och med förtjusning känner igen varandra från evigheten.

 -Men har du inte väldigt kort tid kvar? viskade mammans själ till den gamla själen i den lille pojken.

-Tiden är kort, men glädjen är stor, svarade den gamla, gamla själen.

 Och fastän mamman inte hörde deras samtal, väckte viskningarna en anande oro hos henne, en fläkt av kunskapen att vi inte äger något på jorden, inte varandra, inte oss själva ens. Allt kommer till slut att tas ifrån oss, allt vi bär på, alla kära omkring oss, slutligen även vårt liv och vår kropp.

Men gossen växte och fick med sin glädje mamman att glömma sådana tankar. Och pappan var hos dem och gladdes, han också.

Ja, den gamla, gamla själen fick leva sin sista tid precis som den hade önskat. Men tiden var kort, även med människors mått var den kort, och stunden kom då sammansmältningen skulle ske.

Den gamla, gamla själen fick kallelse att utan dröjsmål infinna sign till ceremonin, och måste lyda. För människorna såg det ut som att pojken fick en plötslig död.

Deras sorg var oerhörd, just som Vakten hade förutsagt. Men eftersom allt de kunde minnas av sitt barn var glädje och endast glädje, kunde de uthärda sin sorg, just som den gamla, gamla själen hade förutsagt.

Och därför, istället för att låta de gamla, gamla själarna bara sitta av sin sista lilla skvätt tid i tomrummet, blev det i fortsättningen sed i Evigheten att skicka dem att skänka sin sista stora glädje till människor som behöver den.

Sorgen, sedan, ja den oundvikliga sorgen, den har människorna genom glädjen fått kraft att uthärda och så småningom vända till något gott.

Ur boken "Jag saknar dig, jag saknar dig" av Peter Pohl & Kinna Gieth

Skrivet av Marie-anne 6 januari 2010 klockan 12:16

Lite av varje

I dag är det sista lediga dagen, för i morgon får man upp kl fem och i väg till jobbet igen. Avskyr verkligen att gå upp så tidigt, men man måste ju försörja sig. Gillar verkligen inte att pendla till jobbet, men jag trivs så bra på mitt jobb och med mina arbetskamrater.

I går hade jag min dotter och hennes pojkvän på middag här. Min mamma var också här, och hon tycker så mycket om min dotters pojkvän. Ja han är verkligen en svärmorsdröm. En riktigt snäll och ordentlig kille. Dagen före nyårsafton var jag och tittade på deras nya lägenhet som de skall flytta ihop i . Vilken fin lägenhet, med stor terass och stor trädgård. Ja jag är överlycklig att hon hittat en sådan jättefin kille, som hon har hittat.

I dag skall jag laga den rätten som jag blev bjuden på , på nyårsafton. Med kyckling, mango chutney och chips. Hoppas att den går hem här till mina pojkar. Ha nu en fin vecka alla kram

Skrivet av Marie-anne 3 januari 2010 klockan 12:43

En lugn och fin nyårsafton

Hade en underbart rolig och trevlig nyårsafton tillsammans med min älskade dotter, hennes bästa tjejkompis och hennes lilla dotter och hennes mamma och mina två hundar. Vi åt jättegodmat med kyckling och chips och ris. En ny rätt som jag aldrig har smakat, men det var verkligen gott. Också min favorit till efterrätt, Kladdkaka. Vi spelade så skall det låta och gud vad jag skrattade. Vilket roligt spel. Och sen denna lilla ljuvliga tjejen på ett och ett halvt år, hon är bara så helt underbar, Och sen att se denna unga tjej med sitt barn: Hon är en sådan jättefin mamma. Klockan tolv ställde vi oss på balkongen och tittade på raketerna, och då kom det först en rislampa som steg jättehögt i luften och sen 12-15 lampor till som skred upp i himlen och blandade sig med raketerna. Det var en otroligt vacker syn och mycket, mycket märklig. Ja det var första gången sen jag fick mina barn som jag firade nyårsafton någon annanstans. Har ju alltid haft barnen hemma och bjudit på Mammas ostgratienerade fläskfile.

Nästa Nyårsafton vet jag precis vad jag skall göra, då står jag tillsammans med någon och den nyårsafton är redan bestämmd.

Ja nu är det 2010 och jag vet att detta blir ett kanonår. Det är en del saker som hänt som jag inte kan berätta om ännu. men det är glädjande och bra saker. Jag ser verkligen fram i mot detta året eftersom jag vet att det ska föra med sig vissa saker som gäller mig.

Jag önskar att vi alla får ett bra år utan våld, droger, tjuvar, blåsare och banditer. Låt oss ge kärlek till våra medmänniskor. Varm kram till er alla från Marie-anne

Skrivet av Marie-anne 1 januari 2010 klockan 20:37

Happy New year

Vill önska er alla ett riktigt gott nytt år. I kväll skall jag för första gången inte fira med alla mina barn. Är bortbjuden på middag och ska fira nyår i lugn och ro med trevliga människor. Det blir en lugn kväll, precis som jag vill ha det. Ska ha med mina hundar, för den ena är rädd för raketer så det är fint att jag kan ta med dem. Ha nu en riktigt fin kväll alla . Kram från Marie-anne

Skrivet av Marie-anne 31 december 2009 klockan 12:35

Regnbågens bro

 

Någonstans finns en bro mellan himlen och vår jord...

Just på vår sida om himlen finns en alldeles särskild plats, Regnbågens bro.

Då ett barn, som stått oss särskilt nära i livet, till sist dör, börjar det sin vandring till Regnbågens Bro.

Därbortom, väntar grönskande ängar och böljande kullar på våra älskade barn, där de kan springa och leka tillsammans. Där finns gott om mat, vatten och solsken som håller våra barn varma och nöjda.

Alla de barn som varit sjuka  återfår sin hälsa och styrka. De som varit skadade eller trasiga, görs hela och starka igen, just sådana vi minns dem i våra drömmar om dagar i en tid som gått.

Våra barn är lyckliga och nöjda men, ändå fattas något, alla känner de saknaden efter någon särskilt utvald, någon de lämnat efter sig. De springer alla omkring tills den dag kommer då en av dem hastigt stannar upp, för att skåda bort i fjärran... Dennes blick är spänd och uppmärksam, iver och otålighet får dennes kropp att skälva. Plötsligt störtar barnet iväg från gruppen, flyger över det gröna gräset så fort dennes ben bär vårt barn, allt snabbare och snabbare...

DU har blivit upptäckt och när du och ditt älskade barn möts, kastar ni er om varandra i outsäglig lycka, för att aldrig mer skiljas åt. Överlycklig kastar sig barnet i våran famn medan din varma hand åter smeker barnets älskade kind och ännu en gång ser du in i dessa vackra ögon, som så länge saknats i ditt liv, men alltid funnits i ditt hjärta.

Tillsammans vandrar ni sedan över Regnbågens Bro...för att aldrig mer skiljas åt.

     

Skrivet av Marie-anne 28 december 2009 klockan 11:52

Mina fem barn i en country dans

Kunde inte låta bli att se mina fem barn tillsammans igen. tänk om det varit så här

elfyourself.jibjab.com/view/wOLTdLdUjCE10MU5

Skrivet av Marie-anne 25 december 2009 klockan 18:00

En rofylld jul

  

Vi fick en lugn och rofylld jul och jag blev så glad för mina julklappar. Fick ett vackert guldhalsband av min son , med en diamantboll. Ja så kan det bli när man vinner mycket pengar på tipset. Fick vackra ängla påslakan av min dotter och jättefina sminksaker och badsaker av mina andra pojkar. Tack mina underbara fina barn för att ni är sådana underbara, ärliga och empatifyllda människor. Här finns ingen falskhet hos er. Ni tänker på andra människor och skulle aldrig lura en annan människa för att vinna något själv. Men så har ni också alltid fått stå för vad ni gjort. Ni har fått lära er att gör man något dumt så måste man stå för konsekvenserna och att ärlighet varar längst. Ni har aldrig haft föräldrar som skyddat era dumheter utan ni har fått lära er att stå på egna ben. Jag älskar er av hela mitt hjärta. För ni är de finaste barn som finns.

Det blev en fin jul med god mat och min mamma var också här och fick världens bästa julklapp. Och då var det tårar av glädje.

Jag hoppas att ni alla har haft en fin jul.

Sorg och glädje går hand i hand. Det fick vi också uppleva denna julafton, Ett liv släcktes och ett liv föddes.

Kram till er alla

Skrivet av Marie-anne 25 december 2009 klockan 14:39

Så otroligt vackert

Skrivet av Marie-anne 24 december 2009 klockan 14:22

Tänd ett ljus kl 3 i dag

                 

I flera år är vi många som tänt ett ljus på julafton kl 3, och även i år vill jag att vi som saknar någon som vi älskar tänder ett ljus kl 3. Att i stillhet stå en stund tillsammans och låta ljuset värma våra frusna själar och låta ljusets låga brinna upp till våra älskade som vi saknar i Änglarnas stad.

God Jul älskade Marcus

I går var jag nere på din grav och berättade hemligheten och jag såg ditt vackra ansikte framför mig hur du skattade och log. Jag vet hur glad du är nu älskade vän. Jag önskar så att du var här hos oss. Och jag saknar hur du stod bakom ryggen på mig och snodde råa prinskorvar och nystekta köttbullar. Hoppas du har en fin jul i Änglarnas Stad med alla de andra vackra änglarna.

Puss och kram från Mamma tills vi ses igen

                    

Skrivet av Marie-anne 24 december 2009 klockan 11:37

Önskar er alla en riktig lugn jul

Vill önska er alla en riktigt lugn och fridfull jul. Hos mig har inte den där julglädjen infunnit sig. Jag har klätt granen och julpysslat, men det blir aldrig som det var förrut. Istället tänder jag massor med värmande ljus för alla människor som lever vidare i livet med ett sår i sitt hjärta och sin själ.

Skrivet av Marie-anne 19 december 2009 klockan 21:43

Önskar er en fin helg

      

Hej alla

 Kommer in och önskar er en fin helg. Julen har inte infunnit sig hos mig, men i vår familj blir inte jularna som de varit innan. Det är för mycket hysteri i vissa familjer dyra julklappar som köps och ibland undrar jag hur fan har folk råd . Folk klagar på att de inte har några pengar, men när julen kommer så ska det handlas för tusentals kronor.

Här i vår familj är vi tacksamma för att vi får vara tillsammans och att alla mår bra.Julklapparna är inte det viktigaste.

Satt och tänkte på min f.d bror och hans familj för några dagar sedan. Tänk vad dessa människor förstörde för andra genom att betee sig så illa som de gjorde. Blir fortfarande fly förbannad när jag tänker på hur de lurade sin egen mamma och farmor. Men de har fått ett grymt straff som de fortfarande inte vet om.Ska bli kul att en gång få se deras giriga miner.

Nu ska jag ta bilen och köra ut i skogen en runda med mina älskade hundar. I Torsdags fyllde min stora älskade Sanny 9 år. Hon är så pigg och glad och fortfarande älskar hon när vi tar cykeln och cyklar iväg, hon och jag och Honey. Ni må tro det är en syn när jag kommer cyklande med mina två stora hundar, som springer jättefint vid min sida. Vi tar ju det lite lugnare nu för tiden för hon börjar ju bli till åren.

Ha en fin lördag alla

stor kram

Skrivet av Marie-anne 12 december 2009 klockan 13:25

MIN BOK

Skrivet av Marie-anne 6 december 2009 klockan 17:56

Herre Gud vilken underbar kväll

I Torsdags var jag på Casino och åt julbord och tittade på Elvis show. Åh vad roligt vi hade. Först för festade vi på jobbet och lekte en massa roliga lekar och gjorde oss fina. sen åkte vi till casino och åt ett otroligt julbord. Sen var det dags för denna underbara show. Vi diggade fett vid vårt bord och sen hade min chef gjort en otrolig cup mot mig. Helt plötsligt säger Elvis kopian uppe på scenen. Are that someone how wants a kiss. Då ställer min jobbarkompis sig upp i frack och fluga och skriker och pekar på mig ( helt ovetande om att det är min chef som fixat detta ). Jag ville bara sjunka ner genom golvet. Ner kommer Elviskopian och pussar mig rätt på munnen inför alla åskådare. Heer Gud vilken cup alltså. Så häftigt. Vi hade en underbar kväll och det var verkligen längesedan som jag hade så roligt. Lite bilder på kvällen kommer här

Jag På mitt jobb

Elvis show

Jag och min jobbarkompis diggar till Elvis

Kyssen från Elvis

Jag lite generad efteråt.

Skrivet av Marie-anne 5 december 2009 klockan 18:01

Casino och Elvis Presley show

En stor idol för mig är Elvis Presley. Fast han inte finns längre i livet så lever hans låtar fortfarande.Minns hur jag som tonårstjej tillsammans med mina vänner spelade Elvis på högsta volym på våra skivspelare på mitt tonårsrum.

Nu på Torsdag är det äntligen dags. Jag skall på Casino i Malmö och äta julbord och titta på Elvis show. Jag är helt överlycklig och har fixat håret och köpt en skitsnygg guldklänning. Och inte ett smack kostar det mig. Jobbet bjuder på allt. Vi får till och med Mark att spela för. Så man får ju hoppas att lyckan ler mot en och man vinner lite. Skall bli skitkul.

Också hoppas jag att de spelar en av mina favoritlåtar Suspicius mind.

Ha det bra alla

Kram

Skrivet av Marie-anne 1 december 2009 klockan 19:49

Nu har du väl glömt ?

Måste bara berätta om en episod som jag var med om i Söndags. Åkte till affären för att handla och helt plötsligt råkade jag på en av mina gammla vänner. En av de som drog när Marcus dog. Hon stannade och började prata och började berätta om sina barn. Hur är det med dina barn då frågade hon mig till slut. Jo då det är bra och jag berättade lite kortfattat om vad de gjorde och sa sen och Marcus , han är fortfarande lika död som han var för 7 år sedan.Kan erkänna att jag stirrade henne rakt i ögonen när jag sa det, med en stor gnutta ironi.

Men Marie-anne svarade hon, jag trodde faktiskt att du glömt och gått vidare. Du ser så fräsch och trevlig ut. HOppsan tänkte jag, hon är fortfarande en sån där struts som sticker huvudet i sanden.

Fortfarande utan att släppa blicken från hennes ögon och med ett leende på läpparna fick jag riktigt till det.
- Du gamle vän, jag vet att jag ser fräsch och trevlig ut, men att glömma Marcus det kommer jag aldrig att göra, precis lika lite som jag kommer att glömma att du försvann från mig i min värsta stund. GOD JUL på dig

Ni skulle bara se hennes min.

Sen vände jag på klacken och gick. Jag var tvungen att smyga in bland böckerna och stå och fnissa för mig själv en stund. och jag är helt säker på att nästa gång vi träffas , så kommer hon att göra precis som hon gjorde när Marcus dog och när hon träffade på mig. Låtsades att inte se mig eller tittade åt ett annat håll. Men jag fick iallafall säga det som jag just då kände och det kändes så jävla bra.

Kram på er alla från Marie-anne mamma till Marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad och aldrig någonsin glömd

Skrivet av Marie-anne 25 november 2009 klockan 20:29

jag tävlar

Jag är med i  Sitas tävling om hennes hemmastickade mössor. Vill du tävla så gå in på denna länken.

www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp

Skrivet av Marie-anne 22 november 2009 klockan 20:02

Önskar er alla en trevlig helg

                        

Hoppas ni alla har det bra, Själv är jag lite sur, för någon stal min nya fina cykel när jag ställt den vid stationen när jag var på jobbet, När jag kom med tåget så var cykeln borta, och i dag gick bilen i sönder. Ja nu börjar mina oturssaker. Nu händer allt på en gång. Bilen har varit strulig länge och vi hittar inte felet, så nu får det vara nog. Lägger inte mer pengar på den bilen. Och tjuvjäveln som stal min fina cykel som jag fått av min mamma kan dra åt helvete.

Nu skall jag kika på robinson, kul att det börjat igen

 Ha en fin lördgaskväll

 kram

Skrivet av Marie-anne 21 november 2009 klockan 19:58

Änglarnas tid

Satt och sökte på Änglar och fick upp denna fina låten. Jag är väl inte den som brukar lyssna på Magnus Carlsson, men jag tyckte denna var så fin.

I går var jag och shoppade på mitt metroblogg kort. Köpte en hel del snygga kläder och ett par läckra stövlar. Har ju inte tagit ut några pengar alls, så nu tog jag ut allt och handlade för. Skit kul.

Undra varför inte metrobloggen skall betala ut pengar till sina bloggare längre. Har de betalt ut för mycket pengar så det inte går ihop.

Ha nu en trevlig kväll alla

Skrivet av Marie-anne 15 november 2009 klockan 19:16

Sök i denna blogg

Prenumerera på bloggen

Mina favoritlänkar

Marie-anne
Kvinna
Om mig: jag är en fem barnsmamma med ett barn i döden och fyra barn i livet. Hela min familj förändrades den 7 oktober 2002 när min son och barnens storebror lämnade detta livet. I fem år har jag levt kvar utan ett av mina barn.Jag är även författare till självbiografin TILL MINNE AV MARCUS. I min bok kan ni följa mina första år i helvetet, genom dödsbud, begravning,att inte vilja leva längre. men också hur jag så smått lär mig att leva med sorgen. Boken kan beställas på min hemsida

porträtt från en kyrkogården

TILL MINNE AV VÅRA ÄNGLAR

Blogglista

  • Blogg listad på Bloggtoppen.se