Metrobloggen

Riktigt viktiga saker gör att man blir varm i hjärtat. Att få höra att någon som man bryr sig väldigt mycket om har det så bra just nu gör mig riktigt glad. Att något som känts tungt kan vändas till att bli riktigt positivt. Det är på riktigt glädjande för mig.

Glädjen kommer från min systers dotter som i dagarna här har fått en riktigt inspirerande o bra start till gymnasiet som hon verkligen kan behöva. För oss som redan gått igenom den resan, att välja vad man vill bli o hela det där köret vet hur nedrans tufft det är. Vad då, "vad jag vill bli"? Det är så dumt! Kan ärligt inte sluta att reta mig på de! "Vad man vill bli"? Det är något som inte stämmer där riktigt, det känns som när man hör dem orden som att det är definitivt avgörande. Att här o nu ska jag helst bestämma mig. Varför undrar jag? Bestämma över någon som är så ung, som inte alls kan veta exakt o ändå läggs det fram som om det är avgörande. Nää, det där gillar jag inte. Livet är fullt av möjligheter. Vad livet fylls av bestämmer vi enbart själva.

Så för att inte göra historien så där vansinnigt lång :) så börjar något mycket spännande för dig nu gumman. Du har flyttat till ett internat. Nya kompisar o en massa nytt roligt. En helt ny stad som ändå inte är allt för långt hemifrån. Jag tror på detta, ta vara på de o gör det till ditt. Vad som nås längre fram vet ingen o det behöver inte heller du tänka på nu. Kanske väljer du något nytt eller så är detta något som du vill ge en chans denna gång. Det är viktigt att man kan få känna så, det finns alltid valmöjligheter. O framförallt så är inte tiden något som enbart är nu, det är bara ett sätt att mäta det vi tror är så dyrtbart. Nää ta den tiden du behöver, det kommer bli bra ;)

Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån
Låt dina växter får leva där de trivs
Lås inte in dina plantor i ett drivhus
Låt de få slippa ett onaturligt liv
Låt den du älskar få pröva sina vingar
En dag så flyger din älskade rätt Från Björn Afzelius "Ikaros

Imorn är det dags att släppa laptoppen o dricka kaffe på relativt bestämda tider. Ingen Spotify musik från högtalarna på ett tag o inte heller så mycket youtube:ande... jajajaj det går nog att vänja sig av med det också ;) förutom det där med KAFFET kan däremot bli lite svårt ;)

Men är ju synd att klaga på den otroligt LYXIGA ledighet jag o Kristian har haft tillsammans. Hallå, Åsa, du kan inte klaga... i så fall får du viska väldigt tyst så ingen hör dig "nästan 2 månaders semester"....

Jo det har varit en mycket bra sommar, i min smak. Har ju knappt märkts här men nog har det rört på sig. I lägenheten, mellan mig o sambon, små strapatser lite här o där, lägenheten igen, natur upplevelser, geochacing, besök, fika, mys, party, Michaels död ..... hmmm som jag kanske inte borde skriva om nu utan vid ett annat tillfälle kanske. Jo kanske, för jag gillar inte de där att skriva i stundens hetta. Som;

"Vet ni, idag så var jag o sambon vid herrgården o där.... " nää det är inte jag. Kanske en orsak också varför bloggen står still ibland o därför som det varierar med besökare. Men vaddå, det är inte min poäng, min poäng är.... hmmm... ja det kan man undra, men mest intresset för att skriva de jag tänker o känner. Så kan man sammanfatta de för att slippa göra allt för stora spår i era huvuden :) kanske ska skona er lite från mina funderingar.

Nää men som sagt! Kanske så dyker det upp lite bilder här i höst som är minnen mer än utfyllnad för denna blogg. Det är så jag vill ha de.

O vips så är det nu mindre än 9 timmar kvar tills jag kliver in på skolgården o skolans grindar. Hmmm.... känns skumt verkligen. Har ju levt ett annat liv här ett tag. Som min far sammanfattade de en morgon (när vi hade varit på krogen o dessutom spelat tv-spel till sent) när han insåg att vi hade sovit till 11.30... "men Åsa, du är väl ingen tonåring heller" Ha... ja han är för skön den mannen. Förstår inte att livet behöver inte vara det samma jämnt.

Nää om man skulle avrunda o satsa på att sova så där vid 12 något sånt. Kan tänka mig att flera av mina kollegor har samma problem ikväll ;) Nää men nattuggla som man är så kanske man skulle ta en promenad med Kristian. Godnatt på er!

Tack tack regn. O tack tack Madde för att du kommer o beösker oss i veckan här. Så vi faktiskt fick gnistan till att tag i köket på riktigt. Alltså HALLÅ... hur länge har inte grejerna stått där för att köra järnet med slita o dra i gamla tapeter, slippa o sätta upp nya. Men NÄÄÄ, det har stått där ett bra tag nu o inte alls infunnits någon känsla. Inte så konstigt dock när humör o känsla har en stor inverkan även för de kreaktiva.

Men idag, snacka om att vi känner varandra jag o Kristian. Båda hade samma tanke, "idag så kör vi fullt ut med tapeterna"... så får Madde komma hit o vara den förste att inspektera det hela. Tror bestämt man får ta o rulla ut den röda mattan för henne. Kramar i massor till dig tjejen ;)

Min kompis är ärligt denna. Knasig som jag är så tycker jag detta är verkligt kul att grejsa runt med på väggen så den blir slät. Så kan ju Kristian hålla sig med den andra ;) *FNISSSSS* Den här får han inte röra!!!

Bort bort hemska fula tapet!!!!! Huaaaaa, hur kan man vilja ha det så här?????? Bara riva ner, riktigt tillfredsställande är det!!!

Så här ska det se ut. Dock gör ju inte ljuset sig rättvist i vanlig ordning men den är typ ljus-grå-lila beroende på lite ;)

Så jobba på nu Kristian så kan du få lite massage till kvällen ;)

Riktigt snabbt så att det blir suddigt!

Like A Comet

Blazing `Cross The Evening Sky

Gone Too Soon

Like A Rainbow

Fading In The Twinkling Of An Eye

Gone Too Soon

Shiny And Sparkly

And Splendidly Bright

Here One Day

Gone One Night

Like The Loss Of Sunlight

On A Cloudy Afternoon

Gone Too Soon

Like A Castle

Built Upon A Sandy Beach

Gone Too Soon

Like A Perfect Flower

That Is Just Beyond Your Reach

Gone Too Soon

Born To Amuse, To Inspire, To Delight

Here One Day

Gone One Night

Like A Sunset

Dying Whit The Rising Of The Moon

Gone Too Soon

Gone Too Soon

Jag vet att Du vill att vi håller ditt budskap, din energi och kärlek i våra hjärtan och ger det absolut största till våra medmänniskor. Det var din vilja, ditt liv och största mening. Så Michael, Du lämnar mig aldrig för du har redan en stor plats i mitt hjärta. För mig är Du Mannen med Hatten. Vila i frid, tänder ljus för dig. Love You Always.

Tack Sofie för att du delar med dig till mig av din tripp till Götet. Det blir mer på riktigt när det inte är media som tar bilder. Tack!!!!

Tror att bilden talar för sig själv. Du finns för alltid i våra hjärtan Michael, du strålar fortfarande o har för alltid din plats på jorden.

Vila i frid!

Genom mindre lätta stunder, när jag stängde in mig på mitt rum och frågade mig VARFÖR så fanns en väg av lättnad som verkligen fick mitt hjärta att lätta. En del saker under tonåren ville jag inte prata om, höll dem för mig själv. Det fanns folk o vänner nära mig som "lyssnade", men på något sätt så finns det aldrig någon som helt kan förstå, som precis allt annat i livet.

Dans o musik har alltid varit nära mig, på hög volym instängd på rummet, själv, tankarna o problem kan släppas fria. O det var där som Michael, den store mannen inom allt som rör musik, kom till mitt hjärta. Jag vet att för just Dig så låter detta som vilken tonåring som helst o säkerligen så var det kanske även så... men min familj hade problem som inte läktes över en natt på många sätt o därför så var musik o dans verkligen att fly iväg en stund. Michaels rytm o speciella musik var något betydligt bättre än något annat. Att fly in i musik, dansa o hänryckas med i den, kan ingen annan förstå än den som verkligen varit där. Det är precis samma sak som att ryckas med in i rave, house, dance... you name it! Det är specilet, som en riktig drog.

Michaels texter är även dem talande till hjärtat. Han har ett verkligt konstnärligt sätt att skriva texter. Varje ord står han för, det är på riktigt om det så är på halvt skoj o glädje eller på fullaste allvar. Det går att hitta något för alla sinnesstämningar som jag verkligen gillar med honom. En bred o sann underhållare som står för det han gör.

Idag kan jag inte hålla mina tårar borta när Du inte längre får finnas på jorden. Jag önskar verkligen att du nu får vila, att ingen mer ska kunna döma dig, ingen mer ska kunna tolka o göra narr av dig o att du verkligen får vila i frid. För visst är det härligt med media som verkligen ska gräva i allt när det gäller dem riktigt stora kändisarna. Gräva fram det där som verkligen kan ge en reaktion o ge rykten. O främst när det gäller Michael, för han är ju enbart "skum" eftersom han inte är en "svensson" o gör knasiga saker. Så tänker många o det är så tråkigt att om den bilden börjar så blir den bestående inom medians värld.

Men jag är ärlig o står för ordet kärlek till världens största stjärna. Vem har har skapat så mycket fantastiskt inom musiken? Vem har gjort så mycket för världen genom bidrag o fonder? Vem är så egagerad i alla människors rätt? Ja för mig är han så stark på många sätt. O om det är sant, att han verkligen gjort närmande på barn, så är det självklart inget som jag skulle stödja honom i. Men det är inte för den sakens skull som jag älskar honom utan för den kraftfulla människa han var. Som har hjälpt mig genom mycket, gneom sin enorma kraftfullhet. Love you Michael!

Villa i frid. tidigare blogginlägg

Jag har läst någonstanns, där en professor av något slag, hävdade att katter inte har något minne. Dem kommer inte ihåg på samma sätt som ex. en hund. Därför så kan man inte heller säga att en katt har någon smak eller att den kan komma ihåg vad som hände på en given plats.

Ähhhh.... What??? Det där förstog jag inte alls då o nu är jag ännu mera övertygad. Ex. hur kan det komma sig att en katt inte äter en viss sorts kattmat? Totalvägrar, oavsett om man försöker blanda den med något annat gott. Hur kan katten komma o be om mat vid ungefär samma tidpunkt på dagen? Ja osv..... funderar fortfarande på det där.

Tidigare har våran lille svarte vän här hemma aldrig kunna acceptera ett kattkoppel. Det har gått så långt att man fått på honom kopplet där han lagom vid detta tillfälle förvandlats till en orm, som ringlar sig ur kopplet. Eller så kommer man en bit framåt där han desperat hoppar rätt upp i luften för att slingra sig ur. Och lyckas, såklart!!! :) Eftersom han är en fri ute-katt som går sin egen väg, kommer hem när han känner för det. Har gjort de sen den dagen han var 2 år ca. o nu är han 7 år.

Men nu när vi bor här, mitt uppe på stan, så försökte vi igen med kopplet. Kändes som att inombords rådde ett stort kaos eftersom vi visste hur det gått innan. Men kan ni fatta, han går helt otroligt bra i kopplet. Helt sannslöst är det. Helt förbluffande fantastiskt härligt bra!!!! Vissa bitar om man går där det är för mycket folk, vill säga utanför våran innergård, så får man bära honom en liten bit kanske. Men annars funkar det kalas.

O vad säger du om det PROFESSORN!!! Har katter inget minne alltså?! Menar du att han är så dum, att han inte minns hur kopplet funkar o är??? Eller kan det vara så, att han vet (för den där katten är smart) att det är enda sättet för honom att få komma ut här på stan.

                     Tänk på den du PROFESSORN!!!