Metrobloggen

Det var faktiskt länge sen något så svinigt som svininfluensan dök upp. Länge sen dvs som så mycket skitsnack, lögn och vilseledande propaganda gjort sig gällande som sanning. Kortfattat har jag egentligen bara ett enkelt budskap här att förmedla: Om du inte redan har vaccinerat dig, LÄS FÖR F-N på ordentligt om allt detta innan du gör ett beslut.

Problemet med oss Svenskar är att vi är något förbannat godtrogna och naiva. Säger en auktoritet något till oss tar vi det som ord från gud själv. Vi tror ALDRIG att personerna i maktpositioner vill oss något annat än det allra bästa utan förbehåll. Vi sitter med vår Aftonbladet i handen o tror att vi tar del av objektiva nyheter och betvivlar inte ett ord av vad som sägs.

Jag har utbytit några ord med många JA sägare till vaccinet. De har en sak gemensamt: ingen har läst ett ord bortom aftonbladet och rapport. Så låt mig delge några saker som INTE sägs på rapport:

- På bipacksedeln som levereras med vaccinet står i klartext bland biverkningarna: Andningsuppehåll, koma, DÖD. (självklart inte de vanligaste, men skulle du ta en panodil om det stod DÖD ens som ovanlig biverkning?) En läkare i Amerika som hela tiden varit JA sägare har te.x plötsligt ombett alla runt sig en 180 vändning efter att ha läst detta och gjort flera klipp på youtube om detta.

- Vaccintillverkarna är juridiskt friskrivna från några som helst åtal som följd till vad vaccinet kan ställa till med, nu eller senare. Jag behöver nog inte ens påpeka vilka signaler detta skickar.

- Vaccinet är i sin kontext helt otestat, det är vi, befolkningen, som är försöksaporna. De säger att "det är så likt de vanliga flumsa vaccinen så det är inget att oroa sig över". Åter igen, andra forskare säger istället att det kan vara en oerhörd skillnad. Vill du ta chansen?

- Betydligt färre har dött i svininflusensan än den årliga och för de flesta är svininfluensan mildare än en vanlig. Data och kalkyler har KONSEKVENT överdrivits både i sin presentation til allmänheten och som grund för åtgärdsbeslut.

- Många som tar vaccinet blir sjuka i flera dagar med "influensa liknande symptom" som det heter men många har rapporterat att det varit lika illa som att faktiskt bli sjuk. Dumt? ja!

- Tillverkarna av influensevaccinet tjänar MILJARDBELOPP på denna massvaccinations-hysteri. Du kanske trodde det var good-will? eller iaf rimliga pengar? think again!

- Förutom risken med att injicera virus finns en rad giftiga ämnen med i vaccinet. Ett av dessa ämnen rubriceras te.x som "starkt giftigt". Men det är klart, höjdarpolitiker i Tyskland har redan fått en specialvariant på vaccinet där alla gifter plötsligt kunde tas bort. Sug på den! Tydligen var gifterna så pass farliga att de inte kunde ges till politiker iaf, men oss vanliga dödliga är det inte lika viktigt med.

Det här är bara ett axplock av denna galenskap till kompott. Mitt råd är detta: LÄS PÅ. Låt inte aftonbladet och uppskrämda grannar vara dina primära informationskällor. TÄNK EXTRA NOGA om du har barn som du gör beslutet för. De ska leva ännu längre med den här skiten i kroppen och barn påverkas ofta värre av giftcocktails som denna.

Var inte naiv, LÄS PÅ!

Här kan du börja: http://www.vaccinationsfaran.se

På nätet just nu sprids en video där en flicka läser upp ett tal inför en stor kongress. Hennes tal är gripande om fiskar som dör, hål i ozonlagret, smätande polarisar och allt det andra vi har vant oss vid att höra. Hon vädjar till politikerna att göra en skillnad och rädda hennes framtid. Talet är gripande och alla som tittar känner självklart att något måste göras och håller med henne i varje ord. Men vad händer sen?

Det ingen tycks vilja inse med detta problem är att det inte räcker med några småändringar här och var. Vi räddar inte jorden med några lågenergilampor i garderoben. Vi måste göra ändringar som radikalt förändrar våra liv. Vad sägs om att ta ned 42 tums plasman från väggen och byta ned till en liten 4 tums skärm att ha i knäet som drar sådär en hundradel så mycket el? Hur skulle du känna för ett bensinpris på 40 spänn litern, eller kanske bli vegetarian 5 dagar i veckan? Vad sägs om allt detta samtidigt och mycket mer? Börjar du känna dig ovillig?

Faktum är att vi troligen skulle behöva sanera våra liv på all detta onödiga. Allt det vi ser som självklarheter eller rentutav rättigheter idag skulle vara ett minne blott. Känner du många som skulle vara villiga till detta? Det gör inte jag och jag ska helt ärligt säga att inte heller jag är villig att göra detta, all min vetskap till trots att vi faktiskt mår sämre snarare än bättre av allt detta "extra" vi har i våra liv.

Människan har seglat långt bort från sitt ursprung och naturliga miljö. Vi kanske inte tänker på det, men vi är faktiskt inte alls gjorda för att leva i betongklossar omringande av elektronik. Ändå är vi förhäxade av det vi själva skapat till den gräns att vi hellre går under som ras än att backa tillbaka till någonting som mer liknar vårt ursprung.

Rädda jorden? Ja visst, men inte utan min xbox!

Videon kan du se på denna länk: http://media.causes.com/510213

Kristian

Som ni alla kanske har märkt var det oförlåtligt länge sen jag bloggade något. Det har varit flera orsaker till detta men mestadels har det handlat om att jag inte haft tid eller lust. Vi får se framöver om bloggintresset vaknar till igen. Hoppas allt är fint med er alla!

Kristian

Den klassiska julgransbelysningen har funnits i ett antal årtioenden, och den har alltid sett på pricken likadan ut. Numera kan man köpa den med ljus i silver eller guld, eller kanske med fejkad stearin som det är på våran, men i övrigt har den alltid haft samma design.

Mysteriet ligger i sladden, eller ska jag kanske säga SLADDHELVETET!? Hur är det möjligt att så otroligt många har svurit över den överdrivet korta sladden mellan ljusen var jul utan att en endaste tillverkare kommit på den klyftiga tanken att göra den lite längre? Eller vad sägs om sladdändarna som ska ned till vägguttaget? Hur många gånger har man inte trasslat runt hela den fördömda slingan och otroligt nog blivit nöjd med ljusens placering bara för att finna att de förbaskade sladdändarna inte når ihop till uttaget? Vore det så otroligt mycket begärt att göra dessa några meter längre?

Herre gud min skapare!! Nu ska ni få höra mina kära julgransljustillverkare. Börja med att dra ned volt-talet på lamporna och sätt dit en trafo för att göra slingan säkrare för barn, husdjur etc. Fortsätt med att paralellkoppla lamporna så vi slipper leta den trasiga lampan i 2 timmar. Fortsätt sedan med att förse varje ljus med 2 uttag istället och bifoga ett antal sladdar i olika längder som sedan kopplas fritt mellan dessa så att man äntligen kan sätta ljusen där man vill. Avsluta med att göra sladdändarna som ska till vägguttaget sådär 5 meter och vips så har julgransljusen kommit in i 2000-talets teknikstandard. Kostnad? Jag skulle gladjeligen betala 200 extra, LÄTT!

... och förresten, medan ni håller på så kanske ni kan göra om lådan som ljusen förvaras i också så att den faktiskt går att använda när ljusen ska ned, ja utan att det slutar med ett sladdbad liknande en överfylld lunchlåda med grön spagetti och 5 varv frystejp runt för att den ska sitta ihop alltså ...

God jul på er!

För alla tänkbara tillfällen och tider finns det alltid en samling förtryckta kort att köpa med lämpliga texter. Allt från glada födelsedagsskämt till "förlåt mig", god jul, glad påsk, grattis till studenten etc. Självklart finns det även färdiga kort att skicka för att beklaga sorgen när någon gått bort. Då min mor gick bort nyligen har jag fått veta att det uppenbarligen finns hela två olika kort att välja på, uppenbarligen var i landet man än bor. Båda innefattar en bild på blommor med ett ljus samt en ackompanjerande dikt.

Nu är jag ganska lugn och sansad och får inte spader så fort någon nämner mors namn eller något kommer i lådan som handlar om henne. Men jag vet att många där ute reagerar med obehag och ilska så fort något okänsligt dyker upp i posten. Med detta som faktum undrar jag bara, vad tänkte den intelligenta person som skrev denna dikt som finns på kortet:

När vi mister
någon som står oss nära
måste livet trots allt gå vidare.
Vi kommer alltid att
bära sorgen inom oss
men försöker tänka på
de goda minnena
som gör sorgen lättare att bära.

Nu följer en översättning av vad en människa i chock och sorg läser:

Okej, hon dog
men ryck upp dig nu för fan,
livet stannar inte för det.
Du kommer se allt i svart
i många många år,
men vadå,
var glad för det som var.

Varför kan man inte skicka ett vanligt, enkelt, slätt kort med något landskap och bara, SJÄLV, skriva med stora bokstäver: TÄNKER PÅ DIG/ER? Troligen av samma annledning som att man måste ha ett sånt där stort "vika ut och hitta poängen-kort" när någon fyller jämt. Om någon kommer med ett egenhändigt tillverkat kort betraktas det nästan som ett konstverk man knappt vågar öppna. Det krävs egentligen så lite, något så enkelt, men ändå är det för de flesta så svårt och onåbart.

Ja vi är alla olika, men visst är det lustigt?!

ps: inget ont till de som skickat oss både det 5:e och det 6:e kortet med samma motiv. Vi är alla olika, det som är enkelt för mig, är svårt för dig, och tvärt om.

Min mor gick nyligen bort. Det är första gången jag går igenom allt det där... sitta hos begravningsentrepenören, tömma ett helt hus av minnen, slänga mjölk innan den blir sur, tömma en plånbok, fundera på om bör eller inte bör läsa hennes dagbok för att bättre förstå henne. Det är stort, det är hårt och det tycks aldrig ta slut på saker som måste göras.

Någon sa för länge sen till mig att när någon går bort så kommer din bild av många runt dig förändras. Jag tyckte det lät väldigt konstigt när jag hörde det, varför skulle det vara så? Sanningen är dock den att det tycks hända någonting med folk när någon går bort. Visst, som jag brukar säga, "vad f-n säger man egentligen", det är sant. Det är otroligt svårt att veta vad man ska säga till någon nära anhörig, om man ska säga någonting alls. Men när väl dimman av den initiella chocken har lagt sig så står inte folk alltid kvar där du tror.

En del springer fram och finns där på ett sätt som du inte alls hade väntat dig, medan andra, som du trodde var nära, plötsligt backar ut i periferin. Somliga engagerar sig först, lovar att ringa, men lämnar dig sen kvar i tystnaden. Allra mest, och värst, förvånad blir man kanske när någon av de närmaste sviker. När stödet som man trodde var självklart bara uteblir med förklaringar som i situtationen känns som "jag skiter väl i er, jag bryr mig inte!".

Ja ens syn på människorna runt en målas sannerligen om på alla möjliga sätt när någon går bort, jag kan bara nicka och hålla med. Så är det. Det är en uppbrytning och en förändring på många sätt, det har jag förstått nu. Man slås i spillror, man sörjer, man lappar ihop sig, rasar sönder igen och fortsätter så tills man till slut upptäcker en dag att man gått vidare. Inte riktigt som samma person, men man går vidare.

Jag vet hur det känns nu, hur det känns att i fullständigt ovetande lyfta luren, föra den till örat och utan någon som helst förberedelse, utan någon som helst vetskap, höra orden: "Din mor är död".

Det är den där sortens känsla, den där sortens situation, som inga ord kan beskriva. Vad känner man egentligen när man i chock sjunker ner på golvet, försöker greppa, förstå, fatta det ofattbara? När man fumlar med orden, försöker forma en fråga, hur? när? varför? När man vankar av och an i lägenheten och försöker få ihop bilden till något helt, men allting bara är trasigt.

Ofta har man sett filmerna där någon drabbas av en allvarlig sjukdom, blir sämre och till slut försvinner. Skådespelarna må vara lysande, manuset fantastiskt, men jag vet nu att ingen film i världen kan beskriva de känslor och upplevelser man får som nära stående i en sån situation. Jag trodde att jag hade en aning, en gissning, men jag hade ack så fel. Verkligheten överträffar sannerligen dikten, men det finns ingenting bitterljuvt i tårarna när filmen inte går att stänga av och inte begränsas till en plastlåda i vardagsrummet.

Plötsligt är du ensam. För lika mycket som alla erbjuder dig sin hjälp, sitt stöd, sin tid. Lika lite kan de förstå vad du går igenom och känner.  För dem är det bara en film och det kan aldrig heller bli något annat, hur mycket de än vill och försöker.

Min mor har lämnat oss, plötsligt och oväntat. Hon var sjuk, allvarligt sjuk, men inte i närheten av så sjuk att vi var förberedda på att hon kunde lämna oss vilken dag som helst. Men det gjorde hon, hastigt och oväntat, tillsammans med allt det som aldrig blev sagt, aldrig blev gjort. Allt man kan göra är att blott acceptera och hoppas, hoppas att hon ändå visste, fastän ingenting sas.

Sanningen är nog ändå den att vi önskar det omöjliga. Det finns alltid något som aldrig sas, alltid något som inte förstods. Alltid något. Sån är världen. Det vi gör bäst i, som alltid annars, är att acceptera. Förlika oss med världen och universum som det ser ut. Ty vi är inget annat än droppar i en flod som störtar ned för bergets branter mot havet.

Stilla ligger sjön som en spegel

I trädkronorna sjunger fåglar

En lätt bris letar sig fram

Med en doft av sommar

Där, nere vid vattnet

Under ekens trygga famn

Där återförenas de nu

Mor, far och dotter

( dikt för tidningsannons, skriven av mig och min kära Åsa )

För en tid sedan kom ett lagförslag på att momsen skulle sänkas på "nyttig" mat såsom grönsaker, frukt och annat nyttigt medan momsen skulle höjas på saker såsom chips, godis, snabbmat, halvfabrikat etc. Jag tyckte det var en ruskigt bra idé, men det var få som höll med. Lagförslaget kom aldrig i närheten av att bli verklighet p.g.a ett stort ogillande i att det skulle tolkas som att regeringen går in med moralpinnen på vad man bör och inte bör äta. Kanske det, åtminstone finns ett uns sanning i det påståendet. Det man dock glömde bort i detta ställningstagande var att titta på prisbalansen när det gäller nyttig vs onyttig mat.

Nu har matpriserna skjutit i höjden och allting har blivit dyrare. Ögonbrynen höjs allt högre och munnen gör allt större o-rörelser när man tittar på hyllkanterna som tycks ha doppats i raketbränsle. Kött är svindyrt, grönsaker o frukt lika så, och det allra mesta följer i dess spår. Till och med tvättmedel har blivit dyrare. MEN det finns dock undantag, har jag nyligen märkt. EN nota har faktiskt till synes inte rört sig det minsta sedan alla höjningar: ONYTTIGHETER.

Från golv till tak tapetseras prislapparna: "2 för 12", "3 för 10", känner du igen dig? Godis är egentligen, när man tänker efter, löjligt billigt! Varför i helvete ska 2 stycken DUBBLA japp kosta ynka 12 spänn medan vanlig köttfärs lätt kan kosta 70-80 kr kilot i närmsta butik? Eller vad sägs om euroshoppers äckligt billiga chokladkakor som FORTFARANDE bara kostar 3,90kr styck? Lika dant är det med annat onyttigt. Alla sämre val tycks vara billigare än de vettiga. Känner du igen den här skylten? "5 Färdigrätter 100 kr", 5 "måltider" för 20 kr styck. Har det någonsin varit billigare än så? Inte heller chips och liknande har jag sett någon prisökning på. Den stora skylten i tobaksaffären ovanför chipsen med "15 kr" skrivet med röd spritpenna har snart samlat så mycket damm att den är oläslig.

Samtidigt som det onyttiga förblir billigt höjs priserna gång på gång för praktiskt taget samtliga vettiga alternativ att stoppa i munnen. Frukt, grönt, kött, fisk, basvaror, ja praktiskt taget allt som man kan göra vettig mat med. Kanske är det dags att åter se över det där lagförslaget. Eller vore det måhända fortfarande att moralisera när det går 20 chokladkakor per kilo köttfärs? Ibland förstår inte människor sitt eget bästa, och det accepterar jag! Men när det sker i så stor grad att det vanställer prisbalansen till oacceptabla nivåer för oss alla, då är det dags att gå in med styrinstrument. Det är i alla fall min mening, vad tycker du?

Jag har haft väldigt mycket att göra ett tag nu, därav lite dåligt med bloggandet. Man kan väl säga att jag har det butikerna populärt kallar "sommaröppet". Naturligtvis handlar det dock om nedskurna öppetider så det torde snarare heta "sommarstängt" som jag skämtade om till sambon. Lustigt nog har jag sett några sådana skyltar nu strax efter att jag sa det. Konstigt, har jag aldrig sett förut, var det någon som hörde vårt samtal? ;)

Jag återkommer snart med nya rafflande spännande texter här, så stay tuned! ;)

och under tiden: ha en riktigt härlig sommar allihoppa!

Så gick det i afton precis som jag trodde: FRA-Lagen röstades igenom med några mindre, betydelselösa förändringar. Man sminkade upp monstret till lag en aning och vips så hade alla osäkra ledamöter trollbundits med tomma löften och betydelselösa förändringar. Saken är klar. Från och med den 1:a januari 2009 bor vi alla i Nazi-sverige, en polisstat där ingenting som sägs längre är privat. FRA kommer profilera, analysera och lagra fakta om oss alla in i sömmarna med avancerade datorprogram och minsta potentiellt olagliga eller för myndigheter icke önskvärda beteende kommer granskas med lupp. Vad som händer sen vet ingen, vad detta kommer användas till, vet ingen.

Det här är en svart dag i Sveriges historia. Lägg dagens datum på minnet, den 18:e Juni 2008. Du kommer garanterat se det i framtidens historieböcker.

Jag kommer lite längre fram i denna blogg informera er om de bästa alternativen för att hamna utanför FRA's kontroll. Det finns nämligen gott om metoder och sätt att undvika det. Metoder som de terrorister vi ska jaga redan använder sen länge. Men mer om det senare, vi har ju iaf ett halvår kvar i frihet innan vi alla kopplas upp i superdatorn och berövas våra privatliv.

Nu är det inte mycket mer att säga om detta, min blogg har trots allt inte politik som inriktning. Jag hoppas bara att de 143 ledamöter som röstade ja till denna galenskap ikväll inser vad de har gjort. Tyvärr är så inte fallet, för ingen av dem har teknisk kunskap nog att inse att terrorister inte ens berörs av detta. Det är bara vi andra som har att förlora. Bara du, jag, och alla vi känner.

Vad du än gör, gå inte på den reviderade FRA-Lagen som presenteras idag. Det sägs mycket om att man ska lägga till och göra ändringar som stärker integritetsskyddet för oss medborgare. Allting är egentligen bara ett politiskt spel. Visst kommer kanske tillsynsmyndigheter finnas såsom de påpekar, men faktum kvarstår att lagen fortfarande kommer innebära EXAKT SAMMA SAK.

Med andra ord: ALLA kommer fortfarande bli avlyssnade på samtliga sätt som redan bestämts. Inga skillnader har gjorts där. Att en tillsynsmyndighet tillsätts gör absolut ingen skillnad för detta faktum. Alltihopp är bara en politisk fint för att sälja in förslaget till osäkra ledamöter och försöka dämpa den enorma opinion som bildats i Sverige kring denna galenskap.

Så vad du än gör: GÅ INTE PÅ DETTA. Rent praktiskt för oss drabbade, dvs du och jag, gör skillnaderna i lagförslaget ingen som helst skillnad, du kommer fortfarande bli avlyssnad på PRECIS SAMMA SÄTT. Fortsätt med andra ord motståndet oförminskat och sprid detta budskap om den reviderade lagen till alla du känner! Ändringarna betyder INGENTING!

Ibland går det iväg inlägg i denna blogg som eg inte hör till ämnet av en eller annan orsak. Detta är ett sådant tillfälle, och detta är viktigt:

Om 5 dagar kommer vi alla behandlas som kriminella. Beslutet kommer då med största sannolikhet fattas som kommer leda till att vi alla börjar avlyssnas systematiskt. Allt du säger och gör i ditt liv kommer att loggas och analyseras, ingenting är längre privat. De alla flesta sätt att kommunicera kommer beröras:

- Dina telefonsamtal på både fast och mobil telefon: vem du ringer, när du ringer, och vad du pratar om.
- Alla dina SMS och MMS
- All din epost-kommunikation, även om du använder hotmail etc.
- Dina surfvanor på webben kan lagras, loggas och analyseras för att söka efter olika brottsliknande beteenden etc. Surfar du på "rätt" sidor?
- Kanske det sjukaste: din mobil byter ständigt basstationer när du förflyttar dig, även detta loggas och analyseras vilket betyder att din näst intill exakta position kommer att loggas och sparas i register.

Jag tror egentligen inte jag behöver säga så mycket mer än så här. Finns det i huvud taget någon där ute som tycker att det här är okej? Detta skamliga nazitysklands-liknande lagförslag försöker man smyga igenom utan människors vetskap. Man maskerar det i fina fraser såsom att det handlar om "yttre hot", men denna defination betyder enl experter ingenting alls, det kan vara vad som helst. Ett annat jävligt dumt påstående är att det bara handlar om trafik som går utanför landsgränserna. Till saken hör dock där att i princip all kommunikation idag redan gör det, ÄVEN om du ringer INOM sverige. Med andra ord: trots deras påståenden handlar det om ALL kommunikation.

Vad är då orsaken till denna galenskap? De pekar på terrorismen och andra grova brott. Detta är dock också skitsnack för vi vet redan nu att samtliga myndigheter kommer kunna använda dessa register och databaser vilket betyder att de kan använda det till i princip vilket litet skitbrott eller misstanke som helst.  Tror de förresten verkligen att någon som planerar att dra av en jättebomb och döda tusentals människor skulle sitta i telefonen eller på öppen mail och skriva "nu ska vi döda dom jävlarna, här är ett recept på sprängmedel"? Det är helt befängt, självklart är terrorister inte dumma i huvudet på något sätt!

Så vad ska dessa register egentligen användas för? Ingen har helt rent mjöl i påsen, så vi har alla orsak att oroas. Jag vet personer jag talat med detta om som säger "men herre gud, JAG gör INGET olagligt, JAG har inget att oroas för". Lite senare i samma samtal har vi kommit fram till åtminstone 2 eller 3 lagöverträdelser eller annat som myndigheterna säkerligen gärna skulle vilja veta om. Vem har te.x inte en piratkopia i datorn, en kopierad film på hyllan etc?

Och även om du verkligen lever 100% lagligt, skulle du inte känna ett rejält obehag av tanken på att någon troligen lyssnar när du berättar om dina analsprickor för en bekant på telefonen? Eller när du skickar högst privata SMS av erotiskt natur till din sambo? Skulle du inte må det minsta dåligt av att veta att någon finnig 19åring kanske sitter just precis nu på FRA uppe i Kiruna och garvar arslet av sig åt ditt privatliv? berättar om det för polarna efter jobbet?

Du kanske tror att alla som jobbar på FRA är väldigt seriösa och aldrig skulle bete sig så? Då kan jag meddela dig att det kommit fram bevis på att FRA redan HAR genomfört avlyssningar på ett sätt som är olagligt både enligt svensk och europisk lag. Så seriösa är FRA.

Det här är sjukt, mycket mycket sjukt. Om du har den minsta lilla vilja att göra något för att hindra detta, gå in på www.stoppafralagen.nu och se vad just du kan göra. Om vi alla visar vårt missnöje kommer det bli betydligt svårare att driva igenom denna galenskap. Öppna ögonen och agera, i morgon kan det vara för sent!

Hallå på er!

Nu har det varit mycket att göra ett tag igen så jag har inte hunnit blogga något. Jag har bland annat varit upptagen med ett projekt som jag nyligen startat: Mina självhjälp-sidor. Har du varit där? På dessa sidor erbjuder jag gratis utbildning i självhjälps-metoder som te.x EFT. En kanonmetod som kan användas till det mesta vad gäller både fysiska och psykiska problem. Mitt syfte med projektet är att kostnadsfritt sprida denna kunskap till så många som möjligt då jag anser att detta är tekniker som alla har användning för i livet. Sprid därför gärna adressen till alla som du tror är intresserad av sidan. Mitt mål är att så många som möjligt ska få tillgång till detta och kunna ta del av all den hjälp och kunskap som faktiskt finns i världen.

www.plutonet.org/selfhelp

Välkommen in!

Nytt blogginlägg kommer snart, måste hinna med bara ;)

Jag har alltid faschinerats av att utforska vad som definerar oss. Vad är det som definerar hur vi är, "vem" vi är och vad vi tycker om? Och var går gränsen mellan vad vi ÄR och vad vi VÄLJER att vara? Om nu någon gräns finns. Okej det håller på att balla ur, back on track! Jag har alltid funderat över våra preferenser, varför vi tycker om något och tycker mindre om något annat. Föds vi med en extra förtjusning till gröna godisgrodor inprogrammerat någonstans eller är det något glatt minne från barndomen kanske som gör att vi snaskar i oss dessa livet igenom?

En dag bestämde jag mig för att utforska detta närmare. Jag har aldrig tyckt om tomater. Min far har alltid älskat dem medan min mor tyckt tvärt om. I huvud taget serverades det försvinnande lite grönsaker i mitt barndomshem så tomaten var bara en av alla grönsaker jag inte tyckte om. När jag väl blev vuxen kom jag i kontakt med andra kosthållningar än min familjs grön-ratande diet och började så småning om tycka om grönsaker, både för smak och nytta. Några saker förblev dock på "blä listan", däribland tomater. Jag har alltid stört mig lite på att jag inte tycker om dem då det är en billig och bra grönsak med mycket nyttigt i som dessutom ser utsökt ut bredvid en grönsallad.

En dag bestämde jag mig så för att göra ett experiment med detta gällande preferenser. Min tankegång är att de allra flesta av våra preferenser, om inte alla, är något vi byggt upp. Jag tror inte att vi har olika tungor där vissa tungor översätter tomat till blä medan andra skickar signalen MMMM till hjärnan. Det är helt enkelt en mycket väl inbränd vana . Det var vad jag trodde, men nu skulle jag ta reda på hur det egentligen var. Jag började så äta tomat, bit för bit, och när jag stoppade den i munnen strök jag mitt vanliga "ush" och satte istället dit "mmm vad gott". Först var det som en lögn, det var fortfarande inte alls gott!! Men jag gav det den tid det behövde, tror det tog kanske någon månad eller två.

En vacker dag satt jag dock där vid bordet, stoppade tomatbiten i munnen och insåg att jag faktiskt, ärligt och på riktigt denna gång, tyckte att det var ganska gott. Sedan dess har min smak för dessa röda små vänner bara blivit desto större. Nu tycker jag de är utsökta och skivar gärna upp en hel tomat och slukar den med glädje till maten, och jag menar verkligen glädje. Det är så naturligt som om jag aldrig tyckt något annat än att det är jättegott.

Visst är det intressant? Uppenbarligen kunde jag själv välja vad jag skulle tycka om tomaten, inte bara mentalt, utan för hela mitt jag. Kan jag göra likadant med vad helst jag vill? Kan vi kanske alla det?

Detta bringar genast upp en fundering.

Mycket i våra liv och vårt samhälle defineras av våran smak och preferens. Den "rädde" hatar karuseller, att flyga, att köra bil på autobahn etc. Vad hände om denna människa gjorde som jag fast med känslan för att vara i fara? För det finns ju människor som älskar att vara i fara, att vara på äventyr. Hur lever de, jämfört med den "rädde"? Är vi verkligen den vi vill vara, eller kliver vi bara vidare i strömmen av tidigare upplevelser och låter dem definera oss och våran fortsatta resa i livet?

Här är något som jag tror praktiskt taget alla har användning för i sina liv!

Jag har precis öppnat en självhjälps-sida med en blixtkurs i EFT. Vad är då EFT? Jo det är en kraftfull teknik som kan användas för att behandla det mesta vad gäller både fysiska och psykiska problem. Tusentals terapeuter världen över använder tekniken dagligen för att hjälpa människor med alla möjliga problem, från enkel huvudvärk till svåra kroniska problem. Jag har länge arbetat med denna teknik som i sverige konstigt nog fortfarande är ganska okänd för de flesta som inte "svänger runt" i alternativa kretsar. Man arbetar med energipunkter på kroppen, precis som i akupunktur. Här använder man dock inte nålar utan knackar istället på punkterna. Det som är fantastiskt med EFT är också att tekniken är så pass enkel att lära ut att man själv kan behandla enklare problem på egen hand.

Det är där min sida kommer in i bilden. EFT är som jag skrev inte så välkänt i Sverige. Vi har ett antal terapeuter utspridda över Sverige, men mig veterligen finns ändå inga websidor som på ett enkelt sätt lär ut tekniken fritt för sina besökare. Jag har lagt upp min sida så lättförståligt och pedagogiskt som bara går. Jag använder små videoklipp för att illustrera hur allt går till. Jag tror och hoppas därför att praktiskt taget vem som helst ska kunna gå in på sidan och efter bara en kort stunds läsning själv ska kunna behandla enklare problem.

Den förenklade metod jag beskriver kan som sagt användas för att behandla de flesta enklare problem. Ge dig på fredagshuvudvärken, halsontet eller oron för att gå iväg på den där tillställningen ikväll. Var inte rädd att prova den på det mesta, både fysiskt och psykiskt! Det går snabbt och är enkelt!

För svårare problem rekommenderar jag fortfarande EFT av hela mitt hjärta. Så många gånger har EFT hjälp när ingenting annat fungerat. Så det är verkligen något jag rekommenderar alla att titta närmare på, även för de med ett svårt problem som ingenting tycks hjälpa. För dessa svårare problem krävs dock oftast mer avancerade metoder och jag rekommenderar därför inte att man sitter själv och arbetar utan istället kontakter en EFT terapeut. En lista på sveriges EFT terapeuter finns därför även med som en länk längst ned på min EFT sida.

Så varmt välkommen till min nyöppnade självhjälps-sida:

www.plutonet.org/selfhelp

Sprid gärna sidan till dina bekanta. Jag vill att så många som möjligt kommer i kontakt med tekniken och kan få hjälp och sprida budskapet vidare. Jag har även som mål att lägga in fler självhjälps-metoder på sidan senare. Så lägg gärna till ett bokmärke och titta snart tillbaka igen!

Det finns många saker i vår herres hage som ger mig skrivklåda och medan jag inte anser att någons åsikt är mer rätt eller sann än någon annans så finns det saker som jag i synnerlighet skulle vilja väcka lite eftertanke kring. Det ämne jag vill reta fram lite extra eftertanke kring idag är TV:n.

Har du någon gång reflekterat över hur ofta du halvliggande i soffan stumt glor in i denna populära maskin och låter timmarna rulla iväg tills du med ett ryck upptäcker att ha nickade till i soffan? TV står television, alltså fjärr-vision, eller fjärr-syn. Men vad är det egentligen vi tittar på och vad GER det oss egentligen att titta på det, och vad är det vi försummar när TV:n blir det självklara valet?

Vad är det egentligen för magiskt med denna TV som gör att vi allt som oftast betydligt hellre spenderar de sista timmarna på dan där istället för att umgås med varandra eller ägna oss åt någon fritidssysselsättning? Jag tror mig faktiskt ha svaret: Det är enkelt! TV:n är underhållningens MC Donalds. Den står där redo att underhålla dig, aldrig längre bort än ett knapptryck. Ingenting behöver förberedas eller tas fram, allting är redan klart. Man kan bara sjunka ned i soffan och knäppa igång apparaten och kvällen är räddad, helt utan ansträngning.

Vad som händer med vår kropp om vi äter på MC Donalds varje dag behöver vi inte diskutera, ändå funderar få över vad som händer med själen när man ser på TV flera timmar om dagen. Varför är det så? Själen behöver sitt, precis som kroppen, och om vi matar den med skräp så mår den dåligt precis som kroppen.

Ja, jag är hård, jag påstår att TV är skräp! Vi kan börja med nyheterna som nästan alla har som vana att se. 30 minuter katastrofer, misärer och barnamord matar vi sinnet med varje dag så att vi håller oss uppdaterade och har något att samtala om på jobbet imorgon också. Efter det tar normallt pärlebandet av förströdd underhållning vid där vi med hjälp av fjärrkontroll zappar oss runt bland 15 kanaler och raskt hoppar vidare så snart den nuvarande kanalen inte fångar vårt intresse snabbt nog. Så fortsätter det i allmänhet tills kvällen är slut och det enda som väntar är sängen.

Andra är mer aktiva och har en så lång lista med program och serier som de följer att de ibland får zappa mellan två program eller spela in på video för att hinna med. Orimmligt nog så verkar det dock ändå inte ha så stor betydelse om man värderar det man tittar på eller inte, det är själva tittandet som är det viktiga.

En vanlig reaktion när jag nämner detta är:
- "Äh du fattar inte, när man väl kommer hem från jobbet vill man bara koppla av."

Då förstår jag ännu mindre. Ponera att jag är själsigt slut efter en lång och hård dag på jobbet. Är det min själ behöver då alltså att bombaderas av skräpunderhållning i 4 timmar innan jag krashar ned i sängen? Vad sägs om: en promenad i skogen? Umgås med min familj? Ett varmt bad? En kopp tee framför en brasa? Var tog allt det naturliga vägen? Är TV nån slags smakförstärkare i tillvaron som fått ersätta bristen på riktiga själsnärande upplevelser?

Värst är kanske ändå hur vi försummar våra nära och kära till förmån för TV:n. Jag minns det så tydligt från när jag var barn (förlåt mamma om du läser det här!). Jag ligger på rygg under bordet i den till synes eviga väntan på att "Gäster med gester" ska ta slut på TV:n. Jag vill spela monopol eller koronn eller vad det kan ha varit med mina föräldrar. När programmet så äntligen tog slut så kom dock alltid något annat program eller inslag som fångade deras uppmärksamhet och när TV:n till slut slogs av fanns där sällan någon tid kvar till något annat. "Det är för sent nu", "Vi får ta det en annan dag" hette det, och sängen väntade.

Om det nu ändå faller sig så att alla faktiskt VILL titta på TV i familjen så kommer nästa problem: de vuxna vill se på ett program och de yngre vill se på ett annat. I dagens konsumtionssamhälle är detta dock sällan ett problem eftersom de allra flesta ungdomar nu har en egen tv på rummet och kan titta på sitt program själva. Positivt är kanske då att kanalerna numera har börjat synkronisera sina reklampauser. Kanske kan familjen då passa på att umgås i några minuter innan programmen tar vid igen.

Förlåt min ironi, jag vet att jag har en förmåga att ta saker till sin spets, men kan du verkligen säga att jag överdriver i det här fallet? Vad är det egentligen TV:n tillför oss? Är det verkligen lycka och glädje vi känner när vi sjunker ned i soffan och tar tag i fjärrkontrollen?

Låt oss avsluta med en tankeställare.

En genomsnittlig svensk tittar på TV mellan 3 till 4 timmar varje dag. Det betyder att när du går i pension vid 65 års ålder har du spenderat nästan 11 år av ditt liv framför en TV. Du har då suttit nästan 100.000 timmar med en fjärrkontroll i din hand, zappande mellan olika program som du troligen, om du rannsakade dig själv, inte tyckte var varken roliga eller viktiga för ditt liv. Vad tror du att du skulle säga till dig själv som reumatisk 85-åring om du fick veta att 11 av dina bästa år spenderades sittande framför en plastlåda?

Om du bara hade varit blygsam nog att stryka 10% av ditt TV tittande genom dessa 65 år skulle du istället kunnat:

- Ta en 20 minuters promenad varje dag och en långpromenad på en timme varje helg.

... eller kanske hellre ...

- Umgåtts en extra halvtimme med familjen VARJE DAG.

... eller ...

- Tagit en helkväll på stan med bio och mat VARJE VECKA.

... eller kanske ...

- Haft tid nog för TVÅ större fester varje månad, inklusive tid för förberedelser.

... eller bara ...

- Gjort vad du vill med dina 15½ timmar extra du hade fått över varje månad!

Vi har många problem med tid i vårt samhälle. Det jobbigaste kanske ändå är när de känslomässiga behoven får stå åt sidan i stressen. Ett vanligt problem för par är att de inte finner tillräckligt med tid för varandra. Om ett par drog ned på sitt TV-tittande med löjliga 2.5%, en förändring som inte ens är mätbar, så skulle de plötsligt ha tid för att älska med varandra en gång extra VARJE VECKA.

Så vad säger du om TV:n? Tjänar den dig i ditt liv? Är den bra för dig? Är den bra för din familj och dina relationer? Kommer du sitta som 65-åring och se tillbaka på de 11 åren spenderade framför tv:n och ge tummen upp åt dig själv? eller kan det måhända vara så att effekten den har på ditt liv är något som du helst inte vill kännas vid nu när du har läst detta?

Kommentar: "Är du så bra själv då" - frågan kommer garanterat. Ibland är mina insikter mer av det åskådande slaget, dock inte här. Jag ser aldrig på nyheter av ovan nämnda orsak. Jag ser i huvud taget mycket lite på TV och tittar jag så är det nästan alltid en film eller något annat jag medvetet valt att se och går det så väljer jag alltid en reklamfri källa (hyra/ladda ned). Det "avslappnande" zappandet ser jag inget värde i alls. Så har vi avhandlat det också ;)

Jag har fått ganska många kommentarer på mina tidigare inlägg om otillåtna avgifter vid kortköp. Du hittar det första inlägget här och det andra här.

Som jag tidigare skrev så lyckades jag efter mycket efterforskning och kämpande för min rätt anmäla säljaren som tog ut otillåtna kortavgifter. Jag lämnade pappersexercisen ifrån mig för strax över en vecka sedan och väntade mig i vanlig ordning att det skulle ta många veckor innan någonting faktiskt hände men för en gångs skull så förvånade pappers-sverige mig rejält. Idag gjorde vi ett besök i den berörda butiken och hör och häpna, bara en dryg vecka efter anmälningen så är kortavgiften nu försvunnen och man kan äntligen göra små inköp, som en närbutik faktiskt är till för, utan att bli snuvad på kuppen.

Ibland lönar det sig faktiskt att stå upp för sin sak och kämpa även när motvinden blåser snålt. Så stå på er, om ni bara gör er besväret och anmäler de säljare som tar ut dessa avgifter så kommer de snart vara borta. Jag hoppas att min inläggs-serie om detta nu har sporrat och peppat er alla tillräckligt för att ta  steget till handling. Om vi bara gör en smula arbete var så kan jag praktiskt taget lova er att dessa avgifter snart är ett minne blott i hela Sverige.

Stå på er, annars gör någon annan det!

Nu var det ett tag sen jag skrev något. Det har varit så mycket annat att göra så det har helt enkelt inte funnits någon tid kvar. De som känner mig mer nära vet ju att jag har en del att arbeta med på det personliga planet och det är just detta som hållit mig upptagen. Men nu kommer ett litet inlägg så ni inte tappar sugen ;)

Nu har solen och värmen kommit till slut. Grillen åker fram, glassboxen går från full och orörd till ekande tom i affären och svenskarna är som förbytta. Det är något magiskt som händer med oss förfrusna nordbor varje år när dessa första riktigt varma solstrålar når vår hud. Jag fashineras lika mycket varje år, dels av hur fort denna förvandling sker och dels över hur otroligt roade vi är av att göra precis exakt samma sak varje år. Det finns två givna favoriter som aldrig verkar falla ur våra första vårtankar: Grilla och äta glass. Aldrig tycks dessa favoriter tappa placeringar på vår-topplistan.

Sen har vi den första underbara stunden i solen med slutna ögon på en filt. Ett högst enkelt nöje som de allra flesta njuter av. Det ger en särskilt sorts känsla som få kan sätta namn på. Lugnt, skönt, varmt, trevligt. Jag skulle istället kalla det Lycka. Vi ligger där och lapar lycka på filten. Vi ligger nämligen där i solen och att just bara vara där i solen med ögonen slutna är det absolut enda vi önskar just då. Det kan inte förbättras på något sätt, det går inte att lägga till en hundring och få en "bättre" sol. Vi ligger bara där och själva varandet är det enda vi önskar.

Det kräver inte surroundljud eller bredbild, det kräver inte en dyr biljett eller en lång flygresa, det kräver ingenting och kan inte förbättras med någonting. Detta måtte vara en av de absolut enda stunder vi alla oavsett andlig eller filosofisk nivå och inrikting får uppleva lycka i sin renaste form. Inte för något du har, äger eller kan, utan bara lyckan för att vara här och nu, för att bara vara.

Är det måhända denna känsla vi ständigt jagar och försöker emulera när vi står där på elgiganten och med barnslig förtjusning väljer den STÖRSTA platt-tvn vi kan hitta? Nu kanske du påpekar att det är en jäkligt stor skillnad på att ligga i solen och att titta på en bluray-film på en sprillrans 50tum TV - men är det verkligen så? Vad är det vi eftersöker när vi sitter där med fjärren och med bultande hjärta knäpper igång värsting-tvn för första gången? Om det inte är lycka vi söker där, vad är det då?

Så nästa gång snålvattnet rinner över det senaste reklambladet från expert, vore det kanske något att ta en filt och gå ut i solen? Det kanske inte är så galet som du tror. Jag tror att det vi människor söker i grund och botten är betydligt enklare än vad det verkar som när vi slingrar in oss i alla tillkonstlade sätt att finna lycka, kärlek och trygghet. De flesta tänker inte på de här sakerna fören de sitter i gungstolen som åldringar och ser tillbaka på livet, jag tänker på dem nu och har alltid gjort det. Prova det här:

Sätt dig en liten kort stund och se dig själv som 85åring. Du sitter i en gungstol på en veranda någonstans vid havet. Du hör måsarna flyga över huset och vågorna slå upp på stranden en bit bort. Se dig sitta där själv och lugnt tänka tillbaka på ditt liv. Du tänker på det som varit underbart, du tänker på det som varit svårt. Du låter hela livet inklusive allt, smått som stort spelas upp där framför ditt inre öga. Tänk dig nu att du efter denna film kunde sända en tanke tillbaka till dig själv i yngre form, till där du är just idag. En liten hjälpande tanke bara om vad som verkligen är viktigt och vad som inte är det. Vad skulle du då säga dig själv?

KÖP PLATT-TVN FÖR FAN, OCH ETT PLAYSTATION 3 NÄR DU ÄNDÅ ÄR DÄR!!!

eller?

Ha det härligt, ta hand om varandra!

puss puss

Det är dags att göra en liten uppdatering till mitt tidigare blogg-inlägg angående otillåtna avgifter som tas ut vid kortköp. Åter igen drabbades jag av en avgift vid ett kortköp så jag bestämde mig nu för att göra som jag blivit hänvisad till och gå in till mitt bankkontor för att anmäla det. Här möttes jag först inte alls av någon förståelse. En snorkig och nonchalant kvinna på Swedbank informerade mig om att "Man ska alltid se till att ha kontanter på sig". Jaha?! Var tog "vi strävar efter ett kontantlöst samhälle" vägen någonstans? Jag BETALAR redan varje år för att ens äga ett VISA, och nu ska jag betala igen för att använda det? De medgav lustigt nog att avgifter var otillåtet men vägrade ändå att ta emot en anmälan.

Förvirrad kom jag hem igen och bestämde mig för att gå ännu djupare. Jag ringde upp butikkedjans huvudkontor för att få deras syn på saken. Ironiskt nog visste de inte någonting om vad som egentligen var tillåtet eller inte, och vi pratar nu om huvudkontoret för en större matbutiskkedja i Sverige, helt sanslöst. Jag avkrävde dem fakta om vilket företag som skötte kortköpstransaktionerna för butiken i fråga vilket jag fick. Jag ringde sedan direkt till detta företag, i detta fallet BABS SWEDBANK CART SERVICE AB.

Här fick jag äntligen medhåll för min sak hos dem som troligen vet mest av alla om vad som gäller. En betydligt trevligare kvinna ringde direkt upp min bank och tillrättavisade dem varpå kvinnan på banken, den snorkiga, ringde upp mig igen och bad om ursäkt. Hon visste inget om detta och "antog bara". Jag ska få formulär hemskickade att fylla i med diverse uppgifter från kvittot varpå detta nu äntligen kommer anmälas. Är detta måhända den första riktiga anmälan som görs i sverige angående en otillåten kortavgift? Det skulle inte förvåna mig om så faktiskt är fallet.

Nu har jag banat vägen gott folk, ta er till er bank med kvittot från ert köp och kräv dessa formulär från dem för att anmäla företaget. Informera om att det är deras plikt att tillhandahålla dessa. Hjälper trots allt inte detta kan ni gå samma väg som mig. Kontakta då företaget som tillhandahåller betalningslösningen för handlaren som smyger in avgifter och klaga direkt hos dem. BABS som jag nämnde ovan är den absolut vanligaste i Sverige och de var mycket tillmötesgående. Desto fler vi blir som klagar, desto snabbare kommer dessa avgifter vara ett minne blott och DÅ, först då, kanske bankerna faktiskt blir tvungna att sänka avgifterna för dessa transaktioner så även handlarna kan få en bättre situation. Lycka till!

ps: se mitt tidigare blogg-inlägg angående när handlare FÅR ta ut en avgift och när de INTE får det. Kortfattat: VISA: handlare får ALDRIG ta ut avgift, Andra kort: Handlare får ta ut avgift men med vissa villkor. Minimigränser för att få handla med kort är aldrig tillåtet.

Knappast någon har väl undgått fallet Engla. Idag konstaterades det att hon mycket riktigt var död och t.om begraven. Hennes stackars anhöriga har hela Sveriges medlidande i tragedin. Media går på högtryck och aftonbladets försäljningssiffror kan knappast ha varit högre än så här i år. Kedjebrev, SMS, MSN-meddelanden; det formligen haglar hjärtskärande förståelse och engagemang från Sveriges folk. Ingen lämnas oberörd av det som skett och precis alla vill visa sin sympati och sitt medlidande.

Det är då jag blir förbannad.

Det är en tragedi som skett, det är hemskt, jag förstår verkligen att det måste vara ett helvete för hennes föräldrar och jag vill på intet sätt förringa det mörka i vad som har skett. Det är hemskt, förskräckligt, så långt är jag med på noterna. Men jag blir ändå riktigt förbannad när jag ser hela Sverige stå i sorg för denna stackars flicka.

Varför? För under den vecka som gått när hela sveriges tankar varit blott hos denna enda flicka som mördats så har säkerligen flera hundra kanske tusen barn mördats, svultit ihjäl eller blivit våldtagna på andra platser. Vem ägnade en enda tanke åt dem under veckan? Visst, Engla känns mycket närmare än "allt det där andra" som sker i världen men är det ändå inte väldigt närsynt att skicka sms, maila, hålla tysta minutrar och gud vet vad mer för EN ENDA SVENSK flicka som mördas, och samtidigt inte ägna ens en mirkoskopisk tanke åt alla andra som fallit offer för precis samma sak eller ännu värre, fast på andra platser?

För att inte tala om allting annat som vi väljer att inte bry oss om. Medan du går hem från ditt jobb och har stackars Engla i dina tankar går du kanske förbi en uteliggare på gatan som inte ätit idag. Han kanske inte har ätit på flera dagar, han kanske sov i en portuppgång i natt, han kanske har HIV och är döende. Du skulle inte ens veta om det, och OM denna uteliggare trots allt flaxar förbi på din näthinna så sträcker sig din reaktion troligen inte bortom "Ush, rör mig inte".

Vem tänker på Rut som gråtande tvingas in på åldringshem mot sin vilja? Vem tänker på uteliggarna? Vem tänker på lilla Sara som våldtas varje vecka av sin far och inte vågar säga något? Vem tänker på den där tysta kollegan vid skrivbordet längst in som sett sorgsen ut på sistone? Vem tänker på skogen som huggits ned till reklampapper? Vem tänker på min handikappade bror som nu får leva på syrgas och senast igår vred sig i smärtor? Vem?

Så därför blir jag FÖRBANNAD när jag beskådar allt detta. Jag tycker vårt kollektiva medlidande är på gränsen till patetiskt och motbjudande. Om vi brydde oss mer om vår omvärld i vanliga fall skulle jag bara vara hjärtans glad över vårt engagemang, men som vi alla vet är fallet sällan så. Vi engagerar oss bara så här innerligt när det står i tidningen eller är på nyheterna. Öppna ögonen, det finns lidande och hemskheter mitt framför näsan på dig. Vem du än är och var du än bor, tro mig! Ser du inget så är det för att du väljer att titta bort.

Det är därför jag tycker det är ett sånt hån när vi skickar våra Engla sms och pratar med våra bekanta om hur HEMSKT det är, men samtidigt inte ens bjuder på vår kärlek nog för att le snabbt mot en hemlös på vägen hem från jobbet. Vad säger det om oss egentligen? Bryr vi oss verkligen om Engla, eller vill vi bara ha något att prata om?
 

Jag har tänkt sen ett tag tillbaka att jag då och då ska presentera ett och annat filmtips här på bloggen för filmer som jag tycker är passande för bloggens tema. Det kommer främst handla om filmer som jag anser ger åskådaren något som består även efter filmens slut. Filmer som har ett budskap eller något betydande att berätta. Det kommer dock även bli ett och annat tips på filmer som bara är väldigt vackra och härliga att sjunka in i för en stund som ren avskappning.

Dagens filmtips: The Orphanage

En vacker film i första hand. Det som berättas är inte på något sätt nytt eller unikt men berättelsen är mycket väl sammanvävd och känns inte förhastad eller allt för uppenbar. En film som man inte tappar intresset för i mitten. Den är vackert filmad och skådespelarinsatserna känns bra. Filmen handlar om en kvinna som återvänder till sitt barndomshem, ett barnhem. Det är sen länge stängt men hon har bestämt sig för att återöppna det för barn med särskilda behov. Efter en kort tid börjar hennes son leka med osynliga vänner i huset och konstiga saker börjar ske. Lekarna börjar gå över styr och en dag är hennes son plötsligt försvunnen. Hon försöker se logiskt och rationellt på det som skett men de få pusselbitar som finns pekar åt ett annat håll.

En spännande film, jag skulle inte kalla det skräck men det är verkligen ingen barnfilm. Man har lyckats blanda skräckelement med drama på ett mycket trovärdigt och intressant sätt. Filmen är på spanska men är textad till svenska. Dra inte öronen åt er nu för att den inte är från Amerika ;) Europeisk film kan vara mycket vacker.

Originaltitel: El Orfanato
IMDB Länk: http://www.imdb.com/title/tt0464141
 

Jag har inte koll på var den kan hyras eller köpas, men fråga efter den engelska titeln eller originaltiteln ovan. För er som laddar ner hittas undertexten här:

http://www.undertexter.se/?p=subark&id=11663

och själva filmen här:

http://thepiratebay.org/tor/4068683/The.Orphanage.2007.DvDRip.Eng-FxM

Observera att jag inte länkat till direkt nedladdningsbart material här. Varken denna blogg eller länkarna ovan tillhandahåller själva filmen, länkarna leder endast till undertexten samt en s.k torrentfil. Båda är helt lagliga att länka. Själva nedladdningen är upp till var och en att göra eller inte göra allt efter egen smak och syn på fildelning.

Jag gör ett litet undantag i mitt mer seriösa bloggande för något som jag alltid stört mig på och nu fått 100% klarhet över och vill sprida till så många som möjligt. Det gäller de mycket vanliga avgifterna vi utsätts för när vi betalar med kort i vissa butiker. Det handlar förvisso "bara" om en femma här och var, men för oss som inte har så mycket pengar blir de där femmorna snart en ganska stor summa pengar. Om vi te.x tvingas betala den där femman 3 gånger i veckan handlar det på ett år om hela 780 kr. Få har väl funderat över om det verkligen är tillåtet, handlare gör väl som de vill, eller? FEL! Det är oftast OLAGLIGT för handlare att ta ut någon avgift. Exakt så här ligger det till:

Om en handlare får ta ut en avgift vid kortköp eller inte styrs av kortet som används. Om du betalar med ett VISA kort så får en handlare ALDRIG ta ut någon avgift för att använda kortet, oavsett avtal med bank eller något annat. Om du däremot betalar med Maestro eller Mastercard tillåts handlaren än så länge ta ut en avgift, men då gäller att avgiften aldrig får vara högre än vad handlaren själv får betala för att genomföra transaktionen. Enligt babs sverige så handlar denna avgift för de flesta handlare om mindre än kostnaden för en vanlig plastkasse, alltså inte 5 kr på långa vägar. Handlaren måste också tydligt informera dig om avgiften INNAN köpet, en lapp någonstans halvt dold vid kassan duger inte. Slutligen måste avgiften redovisas tydligt på kvittot, annars handlar det i de flesta fall om en oskattad svartinkomst.

Det kommer mer! Har du någon gång sett skylten "Ej kort vid köp under 50kr" på kaffeér och dylikt? Fått springa ut till minuten och ta ut en hundring för att kunna betala kaffet? Detta är inte heller tillåtet! Om en handare tar emot kort måste den ALLTID ta emot kort. Handlaren får INTE sätta egna begränsningar på en viss summa som måste uppnås, det är inte heller tillåtet. Oavsett vilket kort som används.

Om du råkat ut för en handlare som olovligen tar ut en avgift eller vägrar ta kort under en viss summa kan du anmäla detta på ditt bankkontor. Den avgift du lagt ut kan du få tillbaka och du kommer också bidra till att handlaren får sig en knäpp på näsan och tvingas sluta med sitt olagliga beteende. Du kan självklart även ta upp det direkt med din handlare och kräva ett avgiftsfritt köp när du har rätt till det. Om det inte hjälper är dock ditt bankkontor vägen att gå.

Du kanske får höra en och en annan snyfthistoria i processen. Det är lätt att tycka synd om handlarna när de klagar och gnäller över vilka höga avgifter de får betala till banken för att hantera kort. Det är sant att de får betala en avgift, en avgift som dock i de flesta fall är mindre än vad en plastkasse kostar. Ett annat faktum som de inte gärna säger något om är att även kontanthantering kostar pengar. Det är inte många handlare idag som själva tar dagskassan och går iväg till en insättningsmaskin med, och kostnaderna för att hantera kontanter med säkerhetsföretag är betydligt högre än för korttransaktioner. Om handlaren ändå väljer att själv springa med dagskassan till maskinerna så är det istället en väldigt stor risk, en risk som man slipper med kort. Så inga hjärtskärande historier tack om hur svårt det är från för de stackars handlarna. Vi tjänar alla på att använda kort, låt oss inte gå bakåt i utvecklingen med otillåtna avgifter!

Stå på dig!
Cash is NOT king!

ps: full korrespondens angående detta ärende mellan mig och min bank finns tillgänglig för den som tvekar på mina uppgifter av någon orsak.

När vi människor gör ett felsteg så tycks det alltid väga så mycket tyngre än allt det fina, vackra och betydelsefulla vi har gjort. Har du tänkt på det? Man kan snabbt rasa ned från "fin människa" ända ned till "avskum" genom ett enda felsteg. Ändå säger vi att fela är mänskligt och förlåtelsens betydelse propageras inte bara inom det religösa utan även av oss andra "jag tror inte på gud, men...". Ändå är vi rasande snabbt framme med etiketterna, pekfingrarna och plakaten så snart någon gör något som vi tycker är riktigt fel. I samma sekund har vi också totalt glömt bort allt det andra den där människan har gjort. Allt det fina, allt det betydelsefulla, det är som bortspolat av det mörka tjocka oifrånkommliga misstaget som nu definerar hela människan, även om det gjordes under bråkdelen av en sekund.

Jag ska ta ett gyllene exempel och jag kommer nog se till att reta upp en och annan i företaget. Michael Jackson känner vi alla till, de flesta tycker nu illa om honom medan en skara fortfarande älskar honom vad han än gör eller möjligen har gjort. Några få rycker på axlarna, men de allra flesta har något att säga när hans namn nämns.

Jag behöver nog inte skriva vad han misstänks för att ha gjort, det har varenda levande människa på jorden fått höra ett antal gånger. Så vi skippar den biten. Det intressanta kommer här. Michael Jackson har BLAND ANNAT under sin karriär, utöver att sova i samma säng som barn, också gjort detta:

• Skänkt över 300 miljoner dollar till välgörenhet till projekt världen över. Med andra ord: c:a 2100 miljoner kronor. Smaka på den siffran. Kan du namnge någon du känner som skänkt två tusen MILJONER kronor till svältande barn, återuppbyggande av byar, rent vatten projekt m.m? Föreställ dig vad den sortens summor har gjort för skillnad i världen! Jag vågar påstå att du inte ens kan fantisera om det!

• Varit en ledstjärna och gett tröst och stöd för miljoner av människor världen över. Om du inte sett en inspelning från någon av hans konserter så föreslår jag att du tar en titt, bara för att se. Nu lämnar jag hans musikstil vid sidan om och ser bara till hur många som älskar honom, hur många som han betytt så mycket för.

Nu är jag ändå blygsam med min lista över godheter, jag skulle troligen kunna lista så mycket mer, men jag är inte ett mj-fan så jag vet inte så himla mycket om honom. Men nu kommer det intressanta: Låt oss sätta oss i en fotölj i omloppsbana runt jorden och se jordklotet under våra fötter. Låt oss anta att vi kunde se allt som sker där nere, alla människor med alla de öden vi delar, lyckliga som olyckliga.

Låt oss nu rikta vår blick till Michael Jackson. Föreställ dig nu att allt det som han anklagas för är rakt igenom sant. Låt oss anta, att han dragit ned sina kalsonger och tryckt in sin mandom i oskyldiga gråtande barn och njutit av varje sekund. Låt oss anta att de 2, eller om det var 3, barn som anklagat honom för det, har talat fullständig sanning. Är du äcklad? Ja det är äckligt! Fruktansvärt, absolut!

Men rikta nu din blick till resten av jorden. Se alla miljontals människors glädje över honom, se det hopp han gett så många. Se de tusentals miljoner kronor han har skänkt och vilken effekt de måste ha haft där de hamnade. Se ner på de hundratals, kanske tusentals, dödligt sjuka barnen som han bjöd till sin ranch på några dagars none-stop underhållning med karuseller, trolleri och snacks. Titta särskilt på det lilla extrarummet han byggde in i sin biosallong där barn som var så sjuka att de inte kunde stå upp ändå kunde komma till honom för att titta på bio och se trolleriföreställningar.

Säg mig nu där du sitter i rymden och tittar ned på jorden: Kan du peka ditt gudafinger åt Michael och säga: Du är en dålig människa, en skam för jorden, en äckelgubbe som inte är någonting värd. Kan du göra det? Kastar verkligen de eventuella barnvåldtäkterna en så pass lång skugga att den går bortom allt det andra, det vackra, det otroliga, det som i princip INGEN av oss andra skulle kunna göra. Blir verkligen summan av allt en man som inte är något annat än en skamfläck? För de flesta av oss är svaret utan större tvekan: JA.

Det är inte så vanligt att det handlar om våldtäkt på barn, eller om att bidra med tusentals miljoner till världen, men varje dag blir många människor svartmålade för ett enda felsteg utan tanke till allt det andra. Vad tycker du? Och tror du att din åsikt skulle stå sig om du kunde sätta dig i den där fotöljen högt ovan jorden och se summan av allt?

Troligen är det bäst att kommentera detta inlägg med att jag INTE tycker att barnvåldtäkt är rätt. Jag är inte heller något fan till MJ som försöker få honom i ljusare dagar, även om jag anser att han var en av de mest begåvade underhållarna som gått på jorden. Men något fan är jag inte, jag försöker vara helt objektiv i min bedömning av honom. Min personliga åsikt däremot är att han ändå måste ha tillfört världen betydligt jäkla mycket mer än vad han orsakat den smärta, ÄVEN om han är skyldig till det han anklagats för.

Jag står på Willy:s i Örebro och ska lägga ned 2 burkar vita bönor i korgen och tittar upp på stapeln framför mig för en stund. Där står två stora lastpallar med vita bönor på burk staplat i travar på nästan 2 meter. Alltihopp måste väga flera ton. Ovanför hänger en överdimensionerad skylt som med stora bokstäver skriker "3.60 kr per burk". Människor går förbi mig med sina enorma kundvagnar och håvar planlöst ned en samling burkar, sådär 4-5 kanske 6, spelar inte någon roll, nånting sånt. Burkarna är ju så billiga ändå, så vem står och räknar!

Vad hände egentligen? En gång i tiden vårdade vi jorden ömt och kände stor tacksamhet och vördnad för det som den gav. Vi kände tacksamhet när vi la upp våra bönor på tallriken. Vad känner vi idag? Ingenting. För vem känner egentligen något idag när vi slänger ned några burkar från stapeln i affären, eller när vi slevar i oss ett snabbt tillagat mål innan vi springer ut och stressar vidare? Troligen nästan ingen med undantag för en handfull kristna som fortfarande ber bordsbön eller en och annan naturmänniska som trots allt kan känna tacksamhet för maten på bordet.

Varför känner vi ingen avsmak eller ett uns skam över den gigantiska stapeln med vita bönor? Är det inte osmakligt att se vår livsnödvändiga föda staplas på varandra och slängs ned i korgar som om den var helt betydelselös för oss?

Lika dant är det med annat. Vi gick förbi Rusta en sväng och jag hittade ett par flip-flop (ni vet strandskor man bara trär in fötterna i) som jag köpte då mina nuvarande fått förgyllas med genomskinlig tejp för att hålla ihop. Väl hemma provar jag skorna och känner mig nöjd men när jag ska ställa dem underst i skohyllan förbyts känslan snabbt i stor skam. Jag upptäcker, med stor pinsamhet, att jag redan hade köpt ett par nya tidigare som nu stod där oanvända.

Hur kan jag, som ändå har en klart låg inkomst, ändå tydligen vara så jävla rik att jag inte har en aning om att jag redan köpt ett par skor och inte ens använt dem ännu? Det är rent ut sagt pinsamt! Hur mycket saker köper vi inte alla, som vi inte ens kommer ihåg att vi äger? eller som bara står i ett hörn? eller som egentligen är helt onödiga? Hur ofta köper vi inte nytt trots att det gamla fortfarande fungerar, bara för att vi känner för något nytt? Vi tycker att vi har rätten till det, vi har pengarna, vi har jobbat ihop dem, så det är vår rätt att köpa nytt. Jag skakar på huvudet, åt oss alla, inklusive mig själv.

Trots all denna känslomässiga likgiltighet inför vår förbrukning så finns det dock fortfarande ett tillfälle då det fortfarande hettar till ordentligt i våra känslor: när priserna går upp. Då vaknar vi plötsligt upp från slentrianen och skriker för högan sky, för när det svider till i plånboken, då är genast hjärtat med igen.