Metrobloggen

Jag(till Josef): "Nu har du bara tre eller fyra tuggor kvar!"
Josef: "Eller en!"

Det skulle ha varit en enorm tugga däremot...Tror snarare det blev 4-5 tuggor i slutändan.

Emanuel: "Är det där din mobil?"
Jag: "Ja."
Emanuel: "Vart är inte din mobil?"
Jag: "Menar du den jag lånade av momma?"
Emanuel: "Ja."
Jag: "Den ligger i väskan."

Emanuel: "Det är jättemånga jättar ute...På Jamtli."

Getter alltså.

Syster hade en bit ananas som barnen kunde få dela på, Emanuel ville inte ha.

Josef: "Får jag äta hela?"
Emanuel nickar.

Josef stoppar hela ananasbiten i munnen och tuggar en stund.
Josef: "Är du säker?"
Emanuel ruskar på huvudet.
Josef: "Om du är säker ska du svara ja. Vill du ha ananas?"
Emanuel ruskar på huvudet.
Josef: "Är du säker?"
Emanuel nickar.

Jag är 25 år och tycker fortfarande att det är svårt ibland att veta om jag ska svara ja eller nej för att hålla med, som exempel: "Visst är den här filmen inte bra?" Då vet inte jag om jag ska svara Ja eller Nej om jag också tyckte illa om filmen.

Det roligaste med händelsen ovan var att Josef tog hela biten ananas i munnen och tuggade en stund innan han frågade om Emanuel var säker på att han inte ville ha mer och att han fortsatte tugga innan han fått bekräftat att Emanuel inte ville ha.

På restaurangen tidigare idag, eller igår med tanke på vad klockan är nu.

Josef: "Vem pruppade? Var det du?"
Jag: "Nej. Hörde du att någon pruppade?"
Josef: "Näe."

Jag var ju tvungen att fråga eftersom jag inte hört något själv, men eftersom han inte heller hörde något tänker jag anta att det inte var någon som gjorde det...

Barnen skulle få efterrätt av mig idag, men jag ville inte avslöja vad det var.
Josef: "Är det godis?"
Jag: "Nej, det får man ju på lördag, idag är det måndag."
Emanuel: "På söndag får man äta popcorn och chips. På onsdag äter man...mat. På torsdag diskar man."
Syster: "Vad gör man på måndag då?"
Emanuel: "Då går man ut på gården och åker stjärtlapp, om det finns snö. Och på tisdag dricker man bara kaffe hela dagen."
Jag och syster(skrattande): "Jasså?"
Emanuel: "Nej, man äter mat också."

Imorgon blir det alltså kaffe hela dagen.
Men det finns konstigt nog ingen snö i Östersund så stjärtlapparna får nog vänta...

"Nu ska jag kolla till Whiskey som ligger i en back fylld med gosedjur inne på mitt rum. Jag skulle själv inte kunna tänka mig ett bättre ställe att vara just nu, men så stora backar har vi inte..."

Mån 6 sep 2004 15:29

"Ha det så bra och om jag nånsin drygat mig med dig som läser ber jag om förlåtelse för att du inte fattat att det var på skämt! =))"

Tis 25 mar 2003 19:12.

Emanuel: "Vet du varför Eva köpte mjöl? För att mamma ska kunna göra kladdkaka, men mamma har inga ägg."

Emanuel är 2 år och 8 månader och pratar bättre än många 4 och 5 åringar. Jag är självklart en stolt moster, vilket jag hade varit vare sig han pratat som andra 2 åringar eller varit sen med talet. Både Emanuel och Josef är världens finaste pojkar.

Jag köpte mjöl för att det kostade 5kr och både jag och syster brukar baka lite då och då. Men jag glömde helt bort både ägg och jäst.

Emanuel satt i mitt knä när jag spelade med en av fiskarna i mitt facebook-akvarium.
Emanuel: "Den blir god om man steker den!"
Jag: "Ja, det blir den nog..."

Jag(presenterar mig): "Pelle Svanslös."
Killen: "Du ser inte ut som en kille."
Jag: "Mä! ...Det gör inte du heller!"

1 - 0 till mig.

Jag: "När kommer ni och hämtar mig?"
Mamma: "Lena sitter och fikar nu, men hon är snart klar."
Syster(Lena): "Vi kan väl åka vid tre."
Mamma: "Ska Eva mata dina fiskar?"
Jag: "Jag har redan gjort det."

Vi har ett varsitt akvarium på facebook och vi tycker väldigt synd om fiskarna när dom är hungriga.

Jag tror inte jag brukar dela med mig av mina egna skämt, men nu ska ni få ett exempel på min "breda" humor.

Jag: "Jag har köpt lakrits Dumle, dom är jättegoda!"
A: "Jag gillar inte dom, dom smakar bajs."
Jag: "Det tycker jag med, men jag gillar bajs!"

Jag gillar inte bajs på riktigt, det var ett skämt - om det fanns minsta lilla frågetecken om den saken.

Igårkväll hos mormor.

Mormor: "Är det nån som vill ha té?"
Jag: "Ja tack!"
Mamma: "Inte ja(g) tack."
Jag: "Det lät som att inte jag fick dricka té."
Mamma: "Nej, det får du inte. Du är bara 25år, jag bestämmer fortfarande."

Josef vill visa stenar han hittat för Emanuel.
Josef: "Men vem har hängt upp min jacka? Jag når den inte."
Syster: "Fråga Eva om hon kan hjälpa dig."
Josef vänder sig mot NN: "Kan du hjälpa mig?"
Syster: "Nej, du skulle fråga Eva som inte är upptagen."
Jag ropar: "Jag spelar faktiskt Bejeweled..."
Josef: "Hon kan inte hjälpa mig, hon spelar!"

Jag sa det inte helt allvarligt, men jag tror inte Josef hörde det på min röst som jag är säker på att syster gjorde. Jag hjälpte honom efter jag spelat klart.

Det här var på den tiden då jag hade tandställning.
Jag gäspar.
Okänd kvinna: "Du drar bara mer uppmärksamhet åt tandställningen om du håller för munnen."
Jag: "Jag håller alltid för munnen när jag gäspar."

Jag håller fortfarande för munnen när jag gäspar och har gjort det sedan jag var ett litet barn, jag gillar inte tanken på att alla kan se rakt ner i min mage...

Jag vet inte hur andra med tandställning tycker och tänker, men jag skämdes aldrig för min tandställning och log bredare än jag gjorde innan tandställningen. Innan tandställningen skämdes jag nämligen jättemycket för min mun och mina tänder, men när jag hade tandställningen visade jag att jag var påväg till ett finare leende och då kände jag att jag inte hade något att skämmas för.

Kan tillägga att mitt överbett var så pass stort att jag inte kunde bita av mackor med framtänderna utan fick alltid bita av mackor m.m. med sidotänderna. Det var alltså inte i grunden en sak jag gjorde för att bli finare och jag vägde för- och nackdelar innan jag slutligen bestämde mig för att jag troligtvis skulle ångra mig mer om jag inte hade tandställning.

Nu ångrar jag bara att tandläkaren var så dum i huvudet att han bara gav mig tandställning i överkäken för tänderna i underraden som brukade vara perfekt raka är nu helt zickzack.

Häromdagen blev jag nervös av att Josef sprang runt. Jag tyckte att han antingen skulle sitta på soffan och titta på Bolt eller leka inne på rummet. Han satt sig i tre sekunder, klev upp och sprang runt igen. Han sprang runt som om han inte visste vad han ville göra. Allt upprepade sig ungefär fem gånger, han sprang, jag sa åt honom, han satt sig, klev upp, sprang mer.

Ett par timmar senare står Josef bredvid mig när jag sitter vid datorn.
Josef: "Ibland springer jag när jag är kissnödig för jag vågar inte fråga dig eller mamma om jag får gå på toalatten."
Jag: "Men...Du får alltid gå på toaletten, du behöver inte fråga!"

Han har sina idéer för jag kan garantera att jag eller syster aldrig säger nej eller blir arg när han vill gå på toaletten. Vi säger däremot ganska ofta: "Du behöver inte fråga." så jag gissar att barnen kanske måste fråga innan dom går på toa på dagis?

Emanuel: "Jag har en bäbis i magen!"
Syster: "Näee?"
Emanuel: "En mat bäbis!"

Han fick stor mage efter att ha ätit mycket mat.

Josef: "Varför dog mormor N?" (min mormors mamma, Josefs mormors mormor)
Jag: "Hon blev väldigt gammal, nästan 100år. Det är inte många som blir 100år."
Josef: "Kommer du inte bli 100?"
Jag: "Näe, det tror jag inte.", svarar jag med ett leende.

Han var inte sorgsen på något sätt, försökte nog bara förstå det här med död, vilket inte är så lätt när man är 4år. Gammelmormor gick bort bara ett par månader innan Josef föddes och hon blev nästan 96år, men ändå känns det som hon borde levt ett tag till.

Jag vet inte om jag vill veta...
Jag kollade iaf upp badhusets öppettider för att jag fick för mig att det stängde vid 18 och då borde jag inte sitta här ensam.

"Äventyrsbad

Måndag - fredag 10.00 - 21.00*
Onsdag, vuxenkväll (18 år) 18.00 - 21.00
Lördag - söndag 10.00 - 18.00

* Motionsbassängen öppnar 11.00"

Jag tycker att stjärnan * är placerad helt fel, den borde sitta bredvid "vuxenkväll". Jag vågar inte befinna mig på badhuset den dagen och den tiden i alla fall.

Men eftersom mannen på badhuset i Malmö trodde vi var under 18 så får jag kanske ändå inte komma in.

Syster har ett belöningssystem för att lära Josef att sova i sin egen säng hela natten och lite då och då får han en överraskning för att han varit duktig.

Syster: "Vad ska du ha för överraskning då?"
Josef: "Jag vet inte."
Syster: "Ska vi baka kladdkaka eller vill du ha glass?"
Josef: "Ehm...Ni kan baka kladdkaka medan jag äter glass."

Josef var extra gnällig.

Jag: "Jag kanske inte vill komma på ditt kalas om du gnäller hela tiden."
Josef: "Kommer jultomten på mitt kalas fast jag gnäller?"
Jag: "Jultomten kommer bara på julen."

När Josef var mindre.
Jag: "Kan du säga Josef?"
Josef: "Josef."
Jag: "Kan du säga juice?"
Josef: "Mus."

Josef och Emanuel var nyfikna när jag epilerade benen(en apparat som rycker ut stråna med roten).

Josef: "Ska du göra på armen också?"
Jag: "Nej."
Josef: "Varför inte? Du har hår där också."
Jag: "Ehm...men jag vill bara göra på benen..."

Mycket bra fråga av Josef, men jag visste inte hur jag skulle börja försöka förklara detta fenomen att kvinnor, dom "kvinnliga" kvinnorna inte ska ha håriga ben eller hår i armhålorna...Men att manliga män helst ska ha det.

Hur säger man det utan att det låter idiotiskt? Det går väl inte för det är ju idiotiskt.

Jag applåderar Julia Roberts som inte har rakade armhålor!

Själv går jag med håriga ben ganska ofta, även om jag har shorts eller kjol.

På Jamtli när Josef och Emanuel lekte med båten.

Syster: "Vad duktig du är Emanuel!"
Josef: "Men jag är bättre!"

Han hade ju rätt eftersom Josef kunde tuta själv medan Emanuel behövde Josefs hjälp.