Metrobloggen

Om jag ska söka något på Metrobloggen i den där sökrutan som finns uppe i högra hörnet så hamnar jag hos Eniro.se

VARFÖR DÅ???

Jag är hederligt förbannad på Flashback! Jag är tydligen bannad därifrån. Orsak? SPAM?!

För det första vill jag bara påpeka att jag gett mig in i EN enda debatt vad jag vet. Och det såklart ang GÖMDA diskussionen. Men SPAMMAT? Det har jag fan inte gjort! Sen står det såhär: Date that ban will be lifted: NEVER.

Alltså... man får skriva ut saker om mördare, man får HÅNA en mamma vars dotters dödsorsak är diffus. Vissa säger att hon tog sitt liv, andra säger att hon blev mördad. Denna förälder har blivit bannad. Inte som som skriver hårda ord mot henne.

Jag vill komma in på forumet igen. Dom svarar inte på mail, när jag ber dom mer utförligt ge mig en bra orsak till varför jag är avstängd. 

Man får skriva där att jag hatar muslimer, att det är rätt åt vissa föräldrar att dom förlorat sina barn utan att bli bannad. DET kan ju jag tycka är orsak till att bli spärrad på livstid från ett forum. Men inte då....Man får även ge tips om hur man bäst tar sitt liv, hur man kan tillverka egna droger, var dom finns lättast att få tag i osv... DET är inte orsak till att bli spärrad därifrån. vad är det för jävla skitsamhälle vi lever i?

Kan vi inte skapa ett eget forum där vi som inte får komma in på Flashback kan skriva om saker som är vettiga? Ha normala debatter på?

Kram från en morgonarg Eve

Jag skäms så fruktansvärt över våra djurlagar! Efter att ha läst expressen (ej sett filmen för det vet jag att jag inte klarar av) så vet jag inte om man kan sitta såhär längre utan att göra något. Jag klarar inte av vårt fruktansvärda system. Jag gör det inte! Jag vill ordna någon form av räddningsaktion som dom har i USA. Där har man ju djurpoliser som FÅR ingripa INNAN djuren dör och det tar INTE 20 ÅR!!! Hur fan kan det ta 20 år innan man ingriper?????? JAG FATTAR INTE DET! Hur många tycker att vi ska göra något för att förändra våra djurlagar? 

För dig som vill läsa, man måste inte se filmen, om det jag är upprörd över så finns det här

Vi bor på landet. Min son går på gymnasiet. Han har alltså studiebidrag och förlängt underhållstöd. Nu när vädret har varit som det varit så har bussar varit inställda, försenade här. Man ska även veta att här går tre bussar per dag. Detta har lett till viss sen ankomst för min son. Han har kommit femton minuter försent till skolan ca tre ggr per vecka. När man kommer femton minuter försent så får man en påbörjad halvtimma i försening i hans skola. Det i sin tur gör att man kommer upp i dessa procent "frånvaro" man inte får ha. Det leder till ett indraget studiebidrag. Fine.

MEN nu har sonen fått ett brev om indraget underhållstöd pga detta. Och inte bara det. Han har även fått ett återkrav... på lite över 6000 kronor faktiskt. Jag är galen nu. Ärligt talat!!?? Han har inte avbrutit sina studier. Han har kommit försent. Sonen har 14 (????) dagar på sig att betala detta dessutom. Hur ska han få ihop det? Och vad uppmuntrar dom honom till? Att avbryta sina studier och gå på socialbidrag ist?

Nä fy fan säger jag bara. Jag har inte råd att försörja honom, han är väldigt beroende av dessa futtiga kronor varje månad. Hata försäkringskassan med mig.. snälla?

Hm.. förr blev man känd av att vara musiker, sångare, skådis, fotomodell eller idrottstjärna. Idag räcker det att sitta och kladdar på div bloggar på internet. Är det inte sjukt? Egentligen...? Det är ju inte så att dessa kända bloggisar presterat något form av stordåd???

En del bloggare lever på att blogga skit om andra bloggares bloggar. Andra bloggar om frisyrer. Andra om deras fantasiliv som inte alls är som dom beskriver det.

Vilka bloggar föredar jag då? Jo de enkla. De som skriver om sin verkliga vardag. Om sina tankar om livet, sin oro, sin sorg, sin glädje, sin lycka över "småsaker". Om kärlek av alla de slag! 

Vilka bloggar skyr jag som pesten? Jo, de som handlar om ytliga saker, ofta skrivna av tjejer i 16-18 års åldern, som tycker att dom är så världsvana så man blir tårögd av skratt.

Om jag skriver nåt i sökfältet där det står "sök i metrobloggen" så kommer det upp nåt jävla eniro skit! Hallå.....??? Jag vill söka i METROBLOGGEN??? Fakk Metrobloggen (japp på fjortisvis)!

Men jag störs faktiskt, vare sig jag vill eller inte, på det faktum att vi nu skapat en folkdräkt med slöja. Varför kan inte en sådan gammal svensk tradition få vara just en gammal svensk tradition?

 Det är ju så att när jag var liten, hade vi alla våra skolavslutningar i kyrkan. Det får vi inte längre. Det kan ju vara jobbigt för tex en muslim att vara i svenska kyrkan en sådan dag. Sen får vi ju inte heller längre sjunga nationalsången längre på våra skolavslutningar. Det är ju nu starkt förknippat med någonting annat. Och i vår kommun har våra skolor ledigt på någon ortodox helgdag.

Förlåt, men gränsen är nådd. Är det fult att bevara våra traditioner? Och nej, jag har inget emot ett mångkulturellt samhälle, men jag ser inte riktigt det positiva att ändra om hela sverige för att det ska passa hela världens nationaliteter. Sånt här får mig faktiskt upprörd. Vi har en historia. Sverige har en historia. Får vi inte vara stolta över den?

Sonen fyller år idag! Grattis Robban på 19 års dagen! (Och grattis till mig som varit förälder i 19 år)

Hörde rykten om att ska vara en 40-års skiva ikväll, o eftersom jag vet att denna 40-åring läser min blogg så passar jag på att gratta henne oxå! Grattis Gill. (Nu vet jag ju inte om du HAR fyllt redan eller SKA fylla, men grattis iaf)

Har inte så mycket mer att skriva just nu... Återkommer

Imorgon fyller min son Robban 19 år!

Hörde jag skål?

Hörde jag Grattis???

Stackars alla misshandlade kvinnor. Det här är en bild på Rhianna efter sista dejten med sin snubbe. Jag skulle vilja veta om Monica Antonsson anser att detta är sant, eller ej?

Det är så gott med fredagsmiddagen! Just idag valde jag fiberrik kost! Och till det tog jag ett glas vitt vin!

Favvovinet:

Favvomaten?

Det är ju även omåttligt populärt att tala om var man inhandlat sina fynd, så jag tänker inte vara sämre jag! Vinet är köpt på Systembolaget. Kostar 147 kronor tror jag. Det KAN vara 149 kronor oxå. Den kulinariska måltiden "Resource" levereras hem till din dörr från Länsdepån i Gälve tror jag det är om du har landstingsbidrag för att kunna inta din föda. Det har ju jag. Lyckligt lottad va?

Nu slår ju inte detta de stora bloggorskornas bloggar om sina skor, pälsar o div cremer dom köper, men man gör ju så gott man kan. Eller hur? För att kunna bli lite poppis på bloggen. Eller för att folk ska anse att det är läsvärt.

Fast jag håller med... det hade varit mer spännande med skor!

För att lyckas som bloggare/bloggerska bör man ha mycket bilder. På sig själv. O helst med något snyggt på sig! 

Det är nog därför jag inte blir stor inom bloggvärlden!

Jag har just läst expressen på nätet. Där står det om en femåring som blivit uppäten av en krokodil inför femåringens storebror. Det har varit mycket om krokodiler nu på sista tiden i tidningarna. Vatten har stigit på många ställen, krokodlierna närmar sig husen och nu har det hänt, det vi kanske fruktat mest. Varför finns det ens krokodiler undrar jag? Vad tillför dom i näringskedjan? Någon som kan tala om det? Visst, jag kan googla, men jag pallar inte just nu.

Sen har vi BlondinBella. Minns ni hennes "attack" mot Janne Josefsson? Låt mig bara säga en sak: Janne Josefsson har åstadkommit en hel del i sin tid som undersökande journalist. Fallet Louise till exempel som visas i Uppdrag Granskning. Vad har BlondinBella tillfört samhället? I jämförelse? Visat upp nyaste pälsen? Nyaste väskan...? Seriöst. Nej, Bella. Janne ÄR stor. Proffsig i sitt yrke. Vore jag du skulle jag se upp till en sådan person. Inte kasta skit på honom.

Idag kommer ju domen gällande tyskan som sitter anhållen för mord på två små barn samt mordförsök på barnets mor. När jag läser detta och sedan ser på filmen och hör kvinnan tala blir jag illamående. Jag kan för mitt liv inte förstå hur en kvinna kan genomföra detta mot två små barn.

När kvinnan säger att Sagas blod har stänkt in till vardagsrummet stänger jag av ljudet. Jag klarar inte mer. För samtidigt som kvinnan talar ser jag tyskan på videoupptagning som ler. Nu är inte videon och ljudupptagningen inspelat vid samma tillfälle tror jag, men ändå. Vad har hon att le åt? Jag föstår inte???

En del av mig undrar om hon verkligen är så kapabel att genomföra detta illdåd. Är hon det så är hon ju inte normalt funtad. Och jag hoppas isåfall att hon blir utvisad direkt o får sitta i tyskt fängelse och aldrig mer i sitt liv får sätta sin fot i Sverige.

Man undrar även vad Emmas man har sett i denna skepnad? Och jag har hela tiden undrat över hans roll i denna tragedi. Nu har jag inte slaviskt följt denna historia, men kan inte minnas att jag någon gång har läst något om Emmas man. Inte barnens far alltså, utan styvfadern.

Mina tankar går idag till Max och Saga i himlen. Och till alla berörda i detta. Jag tänder ett ljus och hoppas på ett utslag som kan kännas humant för de inblandade. Dvs livstidsfängelse i Tyskland utan chans att någonsin få komma in i sverige.

I en blogg jag läste stod det om bloggerskans problem med att barnets far ville ha barnet mer. (Jag vet, helt sjukt...hur är det ett problem?) Orsaken till bloggerskans ovilja till detta var att hon ville ha underhållstöd. Hm. Att hon fått barn med en man som faktiskt vill umgås med sin son ser jag som ren lycka. Alla barn har det absolut inte så. Tvärtom har många barn fäder som inte bryr sig ett skvatt om umgänge. Kvinnans makt i föräldraskap eller icke föräldraskap är intressant.

Picture this: Jag har sex med min partner. Vi är båda skyldiga till att skydda oss om vi vill undvika en graviditet! Jag blir gravid. Mannen säger: Jag är nog inte mogen för att bli pappa. Jag säger: Jag vill iaf ha barn! Då blir det barn. Och mannen får betala underhåll i den händelse vi separerar.

Är det tvärtom...dvs mannen vill ha barn och inte jag så är det mitt val (galet!) att behålla eller ta bort barnet. Jag kan alltså bara rycka på axlarna åt vad han än anser om föräldraskapet. 

Är det inte liiiite missvisande i jämställdhetsdebatten?

En vän till mig som  bor i Sollentunahems lägenheter blev ensamstående här för någon månad sedan. Detta gjorde att hon ställdes med en lägenhet som var alldeles för dyr för henne. För stor oxå, men framför allt för dyr. Så "för dyr" att hon inte klarar av hyran på egen hand. Hon satte upp lappar om lägenhetsbyte. Och fick svar! Lycka!!

Hon går ner till Sollentuna hem och berättar att hon inte har råd att bo kvar i denna 4:a rok lgh ensam och att hon funnit en 2:a som hon har råd med. Hon har nu hunnit få på sig en skuld på Sollentunahem. 

Sollentunahems reaktion var inte "vad bra att du funnit en lgh du har råd med!" Snarare: "Du har en skuld, och till den är betald bor du kvar i lägenheten du uppenbarligen inte har råd med och SEN kan du få byta!"

Hur tänker dom då? Väntar dom på att få vräka henne bara nu? För hur ska hon ha råd att bo där ensam? Det är ju uppenbarligen bevisat att hon inte har råd. Varför inte låta henne ta en lgh som kostar mindre än hälften och låta henne beta av sin skuld? Jag förstår inte matematiken. Gör ni?

Som vuxen kan jag tycka att det är ju för fan ett rebelliskt tonårsbarn. So what om en liten unge säger så? SEN läser jag det här  och måste säga samma sak: VILKA JÄVLA GRISAR! 

Är det dessa vi överlämnar ordningsmakten åt? Nej, fy fan, sparka dom jävlarna tycker jag! Att som polis göra åtlöje av en som ska köras till psykakuten känns ANINGEN mer magstarkt än att en 15-åring kallar polisen för gris. ELLER???

Ett riktigt bra inlägg dessutom! Det handlade bland annat om hur ironiskt det är att du läser min blogg slaviskt i hopp om, enligt vissa, att hitta om så bara något liiiitet att kunna använda mot mig. Jodå, det finns dom som sagt det senast i helgen faktiskt. Vad är det som gör att du är så nyfiken på mitt liv? Jag har absolut inget i mitt liv som kan intressera dig. Så varför läser du egentligen min blogg? Det tråkiga är att det blev så jävla långt, det andra inlägget. Jag kanske publicerar det senare. Vem vet?

Jag menar Blondinbella kan ju vara provokativ, men det här tar fan priset!

Finns det inga gränser för vad man får skriva i en blogg?????

Nej, jag ser det inte som ett personangrepp att du stör dig på hur jag stavar vissa ord. Jag visste inte att det fanns åldersgränser för hur man stavar? Hur gammal är du själv?

Ska sanningen fram, vilket den bör, så anser jag själv att det är omoget att skriva "idioten som körde ihjäl ett barn". Jag tror för det första att det inte var avsiktligt, och jag tror för det andra att personen i fråga lider fruktansvärt över att ha gjort det. Tror inte du det?

Jag tänker inte försvara mig för någon okänd människa för att jag har skrivit ett blogginlägg om en artikel i metro (för det var där jag läste den). I den stod det följande. Från den utgick jag då jag skrev mitt blogginlägg. Och jag kan säga en sak: Jag har svårt att tro att mannen körde i 30 km i h, men jag kan inte uttala mig om väglaget. Som jag skrev tidigare: Det är sorgligt för alla parter. Jag tycker verkligen det.

Och du, som inte känner mig överhuvudtaget, vet ingenting om mig. Och jag har, som jag OXÅ (stavat på fjortisvis förstås) skrev tidigare, haft min beskärda del av ihjälkört barn. Dock av en lastbil på ett övergångställe med skolpoliser. Tro mig, den mannen KUNDE inte bromsa, då Alexandra (som hon hette) tvärvände halvägs på gatan och springer tillbaka över vägen. Och han gjorde det inte med avsikt. Och han mår fortfarande fruktansvärt dåligt och vågar inte köra bil. Vad jag vill säga med det är att jag tror att dessa personer får leva med minnet av att de kört ihjäl ett barn hela livet. Såklart inte med mening. Men det är klart att vi hatar en stund. Det gör vi. Annars vore vi onormala. Det är svårt att känna något annat då vi förlorar ett barn. Oavsett hur vi förlorar dom. Jag vet inte om du har barn själv. Och det är ju inte relevant heller. Kanske känner du igen dig i historien och reagerar starkt pga det. Eller så kunde du bara haka upp dig på att jag undrade vad en treåring gjorde ute ENSAM kl 21 i januarimörkret. För det är så det är formulerat i artikeln jag bloggade om.

Nu forskade jag inte vidare i ämnet. Kanske hade jag gjort det om olyckan (för det var en olycka, inte ett mord som du vill påskina då du kallar föraren för mördare) skett där jag bor.

Jag har inte heller för avsikt att göra det. Forska vidare då menar jag. Men jag betackar mig från spydigheter från människor som jag inte känner. Med det får jag anse att sista ordet i detta ämne är sagt från min sida. Och jag hoppas att du, Anna, förstår att jag inte på något sätt menade att vara anklagande mot någon i den historien.

Uppröra världen. Totalt. Vad synd att jag inte har något att uppröra med då. 

Jag vill förresten lägga till en liten liten sak ang förra inlägget jag skrev. Jag tycker även synd om föraren. Det kan inte vara kul att leva med att man kört ihjäl ett barn heller. Det är synd om alla i den historien. Det uttalandet kommer ogillas av "A" och "Olle". För nu får dom säkert det till att jag tyckte mest synd om föraren. Vilket jag inte skrev, om man läser det jag skrev. Men man kan ju uppenbarligen vända och vrida på allt. 

Nu ska jag ner o titta på min sons flickvän när hon rider.

För det första: Lämna en existerande mailadress eller bloggadress om DU ska döma mig i min blogg. För det andra: Jag skrev ett blogginlägg för att jag var UPPRÖRD över ett barns död. Och jag skrev inlägget efter artikeln jag skrev. JAG är inte journalist. Jag skrev vad JAG tyckte, tänkte, kände efter ha läst den artikel jag länkade till då. Jag vet inte vem du, "A", är. Om du är förälder, om du är den som skrivit artikeln i den nätupplaga jag nu är nämd i eller en männíska som läst mer om fallet än jag. MEN faktum kvarstår: Jag skrev efter en journalist ord, gör fan inte mig til boven. Jag hyllar VERKLIGEN inte bilföraren. Tro mig, jag har min beskärda del av erfarenhet på "ihjälkörda barn". Läs DU artikeln som jag läste. Och läs sedan igen mitt inlägg om händelsen. Och om du har för avsikt att skriva kommentar igen, så var vänlig och skriv din riktiga mail, eller hänvisa gärna till en blogg.

Och OLLE:

Bara så du vet: Jag håller inte käften i min egen blogg. Jag skrev, som jag redan talat om ovan, efter en artikel jag läst. Jag skrev egentligen inte mycket om själva olyckan, förutom min åsikt gällande barn ute kl 21 i treårsåldern. Läs artikeln jag läste så ser du vad JAG fick läsa. Det JAG blev förbannad över i den nätupplaga jag är nämd i, var det faktum att jag där framstår som rasist. Jag blev förvånad, då jag inte hade en susning om barnets nationalitet. Och det är för mig HELT ovidkommande. SEN är det märkligt att jag skrev detta den 15:e januari, och NU är det häxjakt här? Och samma gäller dig "Olle". Skriv gärna vad du tycker och tänker i mitt kommentarsfält. Men varför vill man vara "anonym"? Vem i helvete jag är? Vem i helvete är du att komma och anklaga mig på min blogg för att moralisera och spy galla över mig tre veckor efter att jag skrivit ett inlägg? Läs artikeln jag läste, så förstår du mitt inlägg. Och sen ska du kanske lyncha den som skrivit artikeln och inte oss som bloggade om artikeln? VI är inte journalister.

Och nu några slutord:

Jag tycker att det är hemskt att en treåring har fått sätta livet till. Och jag tycker att bilister ska köra jävligt lugnt í bostadsonråden och naturligtvis ta hänsyn till vägunderlaget osv. Jag har absolut inte haft som avsikt att i min blogg skuldbelägga föräldrarna eller någon annan anhörig till detta barn. Jag känner med dom då jag själv har erfarenhet av ett barns död då den blev påkörd av en lastbil på ett övergångställe. Jag känner VERKLIGEN med familjen.

Godmorgon på er oxå

Ska jag lägga upp såfort jag fått skriva en sak om en kommentar jag fått.

Jag hade skrivit ett inlägg om den stackars 3-åring som var ute och lekte kl 21 på kvällen och blev påkörd. Barnet dog. Det är fruktansvärt!

Nu är jag nämnd i en artikel på något som heter yelah.net. Vad som är intressant är att jag där i princip klassas som rasist. Intressant. Då jag inte ens visste att familjen inte var svensk. Och inte heller skrev något sådant heller. Utan jag ifrågasatte vad en treåring gör ute kl 21 i januarimörkret. Jag tycker det är HEMSKT att ett barn har dött, oavsett nationalitet. Och jag bor btw i Stockholm och inte i Landskrona.

Tydligen har jag även varit översittande och anklagande och till o med skadeglad enligt denna artikel oxå.

Ni kan ju döma själva. Det jag skrev var detta inlägg:

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.6657782

Dom som känner mig vet att Bruno red min häst igår. Det filmades.

Och här är en av filmsnuttarna.,,,

Ibland är livet så enkelt. Men på en minut kan hela din tillvaro vändas till något mörkt, svart som man inte riktigt klarar av att hantera. En olycka. En olycka kan ställa ditt liv på ända. Du ställer dig frågan om det finns en gud. Om du tycker att det är värt att leva vidare. Just nu känner jag mig sjukt liten och illamående. Jag känner mig maktlös. Jag känner mig ensam. Och jag KAN inte prata med någon. Jag kan verkligen inte. Orden stockar sig i halsen som är fylld av gråt. Kroppen skakar av ångest. Jag vet inte hur jag ska ta mig vidare. Jag vet verkligen inte. Jag bara gråter såfort jag är ensam. Jag vill inte vara hemma. Jag vill inte vara borta. Jag vill inte någonting.

Det enda jag har är bokstäverna på mitt tangentbord som formar orden åt mig. Jag vet inte var jag ska ta vägen.

Igår frågade "han" om jag var sur. Jag sa nej. Han frågade igen. Jag sa nej.

Han frågade igen o igen o igen... till slut sa jag att jag inte var sur, men att jag förmodligen skulle bli det om han fortsatte fråga.

Sen säger han; Hur mår du?
Jag svarar; Det är väl sådär, inte så jättebra.
Han: Beror det på mig?
Jag: Var inte så jävla egocentrisk, det finns ju annat man kan må dåligt över.

Sen säger han att han är rädd.

Oj...sa jag. För vaddå?
Han: Jag vet inte om jag vågar fråga....
Jag: men va fan...SÄG NU!!??
Han: är du gravid?

Tillsaken hör att han var med mig när jag tog P-spruta. Han följde till o med in. Han vet att jag är till tusen procent skyddad. Jag har ingen ägglossning. Därav är det svårt att bli gravid.

Jag blir rosenrasande.
Varför i helvete frågar du det? skriker jag nästan.
Han: För att.... jag vet inte???
Sen frågar han: Har du sex med någon nu.
Jag svarar: Som du ser är jag upptagen med hästarna, så nej jag har inte sex NU.
Han fortsätter: Men, jag menar.... träffar du någon nu, som du har sex med?
Jag svarar: Jag tror att det är privat och jag anser inte att du har med det att göra.

Han; Okey, då vet jag. Du träffar ingen.

VA FAN???