Blir varm i hjärtat!!!
Av dagens inlägg. Lisa har hittat hit. Och så glad blev jag när jag såg att du har skrivit här. Jag saknar er där borta och tänker ofta på er. Jag ska ta fram bilderna på lilla Mulle så du får se dom. Det är alltid lika roligt när man ser att någon ny har hittat hit. Kram till er alla i Rangängen!!
Alla underbara vänner!
Som finns å visar att ni bryr er och försöker uppmuntra. Lillen har hanteringsmässigt blivit en helt annan unge. Mamma däremot börjar klart visa sina nerver och dansar på varje promenad. Men jag förstår henne. Vilket liv hon lever. Försökte ta ut ungen i går en stund för att hon skulle få lugn men bara vi kom utanför stalldörren höll hon på att riva stallet.
Har haft ett bakslag igen. Så nu är det dags att ta en tur till ATG för uppföljning. Trist men sant. Vi får se vad dom säger. Återkommer med info.
I går tog vi en promend med hästarna och liten skötte sig bättre än mor sin. 
Vi får se om jag kanske kan börja dela på dom snart. Måste dock hitta en ny stallplats för det finns inte plats för oss länger har vi fått veta. Blir jobbigt eftersom mammsen är så känslig för flyttar och det påverkar lillen också. Och hur lätt är det att få plats till en vild konvalecent unge?? Men det ska väl gå på något vis. Hoppas hitta ett stall med runtinerat folk som kan och förstår problematiken.
Skickar även en stor KRAM till er i TESTA! 
Stora steg framåt!
Härligt är det!
Har fått hjälp med fölhantering. Min lille vassa vän har blivit mer foglig och följsam. Helt otroligt, bara man söker hittar man lösningar. Våra lösning heter Adam Rääf. Ni hittar hans hemsida här. http://www.raafsht.se/
En kille med rätt känsla och mycket ödmjukhet och kunskap. Så behöver du hjälp så tveka inte. Han vet vad han håller på med! Det är så otroligt roligt att se hur han arbetar och vilket resultat han uppnår. Lungt och sansat. Jag har haft häst i en härrans massa år men ibland stöter man på patrull vilket vi gjorde med denna fölunge. Då var vi inte så kaxiga kan jag säga. Och det är inte första ungen jag hanterar. men han är som sagt vass och testosteronstinn men allt går att lösa som sagt. Lite bilder kommer här.

.jpg)
.jpg)
.jpg)
Dagar kommer dagar går
Är så trött och sliten. Arbetslös igen. Värken är värre än någonsin. Hjälpen lyser med sin frånvaro.
Liten går upp och ner i bättringsprocessen. Ena dagen är det riktigt bra nästa dag är han överansträngd. Har fått dit en ny plasttå som peppar peppar verkar sitta där den ska och stanna kvar. Han är lika vild och galen som alltid. Och han blir bara större och större. Snart dags att boka återbesök igen. Vi får se vad dom säger då. Tycker han är instabil i kotan men det ska visst vara så, fast jag tycker det är sämre vissa dagar. Bara tiden kan utvisa. Och med tanke på hur snabbt han växer så vore det bra om han stannade upp snart. Det påverkar ju också sener och läking och tillväxten av dom. Mamma behöver mycke mat och lillen mycket lite mat. Det går inte ihop när dom bor tillsammans.
Ytterligare en vecka har gått!
Ja tiden tickar iväg i en rasande fart. Lilleman har fått en (eller hade) en plastad tå för att han ska tänja böjsenan ordentligt. I går em ramlade den dock bort. Hovslagaren hade köpt en plast specillet för föl som härdar snabbt och ska vara enkle att använda. Varken det ena eller andra fungerade dock. Så nu får vi göra om det. Jaja det kunde vara värre. Den lille blir mer och mer vild och galen. Häromdagen fick jag mig två rejäla sparkar var av den ena fick mig att tappa luften. Så nu måste vi komma på ett BRA sätt att få honom att coola ner och inte göra sånt. Frågan är hur, har dock rådfrågat expertis så det ska nog gå bra. Tack alla för kommentarerna. Det är alltid lika roligt. Och jag väntar med spännign på ett svar som gör att jag får "en börda" mindre och någon blir omhändertagen och utbildad!! Hoppas det går vägen. Gangster är fortfarande kvar på betet. Han är dock inte min längre
Utan såld och det känns bra. Han får det toppen och här har man tid och lust och vilja att satsa på honom.
Ha en bra vecka där ute!
Klart slut varulvstjut!!
11:e Septermber <3
Hallå! En dag som milstolpe även för oss. I dag har vi varit på återbesök på ATG. Lillen är nu fri från stödbandage. Ska börja röra sig succesivt i större hage och träna upp sig. Ska få en liten plastsko som gör tån längre så han får perfekt vinkel i kotan. Felar något just nu. Den lilla är i dag exakt 3 månader, 132 cm hög och 202 kg tung. Och full av massa muskler som beror på hög testosteronhalt har vi fått förklarat för oss. Alltså, än en gång men beröm godkänt. Nu ska vi köra på en månad till nästa avstäming.
Framsteg så det dånar!!
Yehoo!!Nu går det farmåt! Man ska inte ropa hej innan man är över bäcken men såret på lille man är nu så gott som läkt. Jipppie!! Nu är det bara senan som ska stabilisera sig ordentligt, inte så bara men även där går det riktigt bra framåt. Pratade med veterinären i dag och vi ska visa upp honom om 14 dagar. Håll tummar och tår för att det här fortsätter i rätt riktgning. Rekomenderar varmt paddarna jag använt till bandageringen av såret i stället för bomull. Dom ventilerar, håller huden torr och ser till att tryck minimeras. Helt fantastiskt oslagbara. Värda varenda krona. Dessa har vi även använt på kompisens häst som slet upp hasen på tråden. Det var öppet ända in till leden. Klarade leden med 1 mm enligt vet som opererade. Det såret är ca 2 dm långt och som ni säkert förstår djupt. Nu har vi lagt om varje dag i 3 veckor tror jag det är och det är torrt och fint och läker snabbt. Även där ser vi skillnaden mot bomull. Ingen fukt stannar kvar i bandaget och kroppstempen hålls konstant. För den som är i behov av produkten kan hojta till. Jag har länken hemma så jag kan fixa det. Ha det gött där ute. 
Nu går det undan.
Liten är nu 126 cm hög.....3 cm på 6 dagar känns som det är väldigt mycket och får väldigt fort. Vacker är han och får många fina vitsord från människor runt omkring. Benet blir bättre och bättre. Han rör sig bra och man får en känsla av att senan nu läker bra. Såret är nu bara som en 10 krona i omkrets och superfint. Inte långt kvar på den läknings fronten inte. Vi är alla mycket nöjda och glada över att allt slit ger goda resultat.
Lite häst är tuff
Det går sakta framåt med lillen. Senan läker sakta och såret ser fint ut och läker bra. Det drar ihop sig för varje dag. Men han växer för fort och blir stor och jättestöddig. Han är som en studsboll. Och kaxig som få!! Vi mätte honom i förrgår och den lille mannen är nu 123 cm hög... vad ska det bli av honom.
Kommer snart lite nya bilder också,.
Okey, okey okey................
Suck!! Jag vet jag vet. Men jag hinner ju inte. Men här kommer en sammanfattning av allt. I måndags var vi på återbesök på ATG, bara för att få en avstämning eftesom han inte varit där på länge och våran duktiga veterinär nu varit tillbaka från semestern ett par veckor. Att vi har en huligan vet vi ju redan och vet sa att "det blir nog tidig kastrering här " föreslog att han skulle fixa det genast. Vi fick klart godkänt för sårvård och våra bandagerings material och metoder fick också med beröm godkänt. Såren drar ihop sig fin fint. Nu är det bara en lite liten bit kvar innan dom är läkta. Och gissa om det känns bra. Senan läker sakta men säkert. Hur lång tid det tar är svårt att säga eftersom allt är beroende på hur många gånger han hittar på något som gör att det rivs upp lite. Att hålla en 135 kg fölunge stilla är ju inte speciellt lätt. Snygg och välmusklad är han också trots begränsad rörelsefrihet. Hållbarhets mässigt för framtiden då undrar man ju. Inga problem enligt expertisen. Det kommer att bli lika bra som orginal. Med tanke på att han är avlad för hoppning så är det ju av yttersta vikt att veta när han nu växer upp.
Personligheten hos denna unge är underbar. Dock väldigt stöddig och ger igen när man tillrättarvisar honom. Här får man se till att tala om vem som bestämmer varje dag och flera ggr om dagen. Han är positiv trots att allt varit strulig bökigt och gjort ont till och från. Han talar tydligt om när bandageringen inte är ok utan behöver ändras. Ibland flyttar han runt grejerna på egen hand. Hur vet vi inte men det förekommer. Nu har vi fått lite lugnande att ge inför bandagering efter sista resan då jag nu har en vad som är duktigt blåsvart... Mest synd tycker jag om mamma häst som tålmodigt står där hon blir tillsagd. Som inte får röra sig på stora ängar och inte heller ta del av det fina gräset. Vi ha i alla fall fått tag i mycket fint hö av årest skörd och bifogar gräs så gott det bara går. Tar promenader för att båda ska få röra på sig mer. Jag ska ta mig i kragen och fotografera. Men när jag alltid är den som håller i grimskaft så är det svårt att ta några kort. Jag får helt enklet anställa en fotograf. Det är första fölisen som inte får vara med på en miljon bilder. Men det kommer.
Å själv hinner jag inte längre tänka. Dagarna rusar förbi, varje morgon före jobbet är jag i stallet och mockar och fodrar. Sen till jobbet. Efter jobbet är det stalltjänst som gäller. Varje dag mat och mockning, varannan dag är det omläggning och bandagera. Promenera fodra 4gg om dagen, klappa gosa å allt jag skulle behöva fast som jag inte räcker till. Som tur är har dom andra rast och vila och klarar sig på betet och me polarna där.
Ja nu är det dags att avsluta för denna gång.
Jaha ja ni vill veta vad som händer??..
Tycker det mesta händer mest hela tiden. Lilleman går iaf alldeles utmärkt nu igne. Han är som en liten gummiboll. Tur att jag har god balans annars hade han slagit om kull mig för länge sen. Senan läker fint. Känns gött. Ska tillbaka till ATG om nån vecka på återbesök. Såret som blivit i kombination av värme och skenans tryck läker sakta men säkert. Han är pigg som attan och liknar mer än huggorm än häst.
one step at the time..
Ja då var jag här igen då. Tiden rusar iväg och varenda ledig minut går åt till att mocka och fodra och bandagera. Det är gött att det är så underbara människor på ATG Färjestad. Vilket gäng. Börjar känna mig som hemma där nu. Sista 3 ggr har jag varit där utan häst och jag hoppas det ska förbli så till nästa återbesök. Men idag var han dock lite sämre. Den unge mannen har fixat med bandaget så det hade åkt ner och kommit in skräp emellan som var obehagligt. Och vips så gör man som man lärt sig när det är obehagligt. Man kotar över. Har nu lagt ett extra stadigt förband och då går han men man ser att han är osäker. Men det brukar ge sig så fort han märker att det är behagligt. Och när jag gick i dag hande han gjort sig en egen velodrom runt mammsen och skuttade och hoppade för fullt. Hoppas och önskar att det ska vara bra igen i morgon så jag slipper kasta mig i väg till ATG igen. Skulle vilja slippa komplikationer nu när det har gått så stadigt framåt. Det är tur för den lilla vildbattingen att han är så charmig för vi har blåmärken högt och lågt vill jag lova,
Yeee
Nu äntligen ser allt ut att vända. Sårläkningen går bra. Minskar för varje dag. Senan blir stadigare och stadigare. Av två onda ting så får jag ändå säga att jag föredrar regnet framför värmen nu. Det främja sårläkningen och det behövs nu. Att det sen inte går att ha honom i en hal hage får jag leva med just nu. Det blir promenader som är ack så krävande men nyttiga för oss alla tre. (fyra för någon måste ta mammsen oxå!) Bandage omläggning är jag ett lås på. Har två suveräna hästhållare som morrar och knorrar och berömmer under processen. Är så skönt att se ett ljus i mörkret faktist. Det här är en unge med krut i och det ska bli så skönt när han är så pass så han kan göra sig av med lite explosivitet. Så tänk på oss när ni tycker att det är kallt och regnar. Vi behöver det här nu. Men efter reng kommer solsken (vilken klyscha) och i höst lär det bli fint och massor av svamp i våra skogar. 
Tiden bara försvinner.
Nu var det länge sedan igen. Har ingen tid över alls längre. Allt tid går åt i stallet och att jobba och försöka få livet "hemma" att rulla på någorlunda. Har verkligen fått mig en ordentlig insyn i hästförsäkringar senaste veckorna och lärt mig att det gäller att vara noggrann när man läser alla papper som kommer i brevlådan. Summa sumarum har allt dock löst sig på ett bra sätt.
Folksam som hade foster och fölförsäkring täckte inte olycksfall utan bara dödsfall. Detta ingick i betäckningen. Ingen ordentlig information har dock gått ut till oss som hade ston betäckta med aktuell hingst. Tidigare har jag alltid tecknat foster och fölförsäkring i AGRIA och då har det inte varit oklart eller problematiskt (har iof inte haft problem) men den har täckt det som varit nödvändigt. Jag tecknade en ny försäkring på bebbe i AGRIA vilket visade sig vara korkat eftersom mamma står i Sveland. Har då 8 dagars karens i AGRIA vilket gör att inget går på den försäkringen. Så summa sumarum blev att Sveland täckte kostnaderna så här lågnt och att jag ny fått häva AGRIA försäkringen för att göra en ny täckning i Sveland på lilleman.
Jösses vilke soppa. Men faktum kvarstår att det var en kille på Folksam som ringde mig och talade om hur jag skulle bete mig för att lösa mina problem med alla försäkringar. Det ska han ha en eloge för.
Annars rullar dagarna på. Skenan är borta och nu är det sårvård som gäller. Omläggning varje dag och den unge mannen visar redan att han är av könet hingst. För att vara så liten är han väldigt tydlig med vad som ligger i hans gener. Snabb som en vässla är han och smidig som få. Ska bli interessant att se vad det blir av den här grabben. Allt ska ju läka och bli lika hållbart som om inget inträffat enligt expertisen. Det är ju första frågan man ställer sig när man råkar ut för sådant här. Han är ju dock avlad för att bli hoppehäst och då krävs hållbarhet.
ATG i Karlstad är helt suveräna. Förvisso är det sånt här dom livnär sig på men det kan man göra mer eller mindre kundvänligt. Dom gör det med bravur måset jag säga. Här får man information hur mycket man än frågar. Man får råd och tips och en klapp på axeln. Dom finns verkligen där när man behvöer dom och ställer verkligen upp!! Helt underbart team. Även sommarvikarierna har varit kanon bra. Absolut mitt första besök på en klinik och jag är imponerad helt enkel.
För att inte tala om mina vänner, som ställer upp och hjälper till att köra, vänta, hämta och lämna. Och plåstra om varje dag. NI ÄR FANTASTISKA!!!!!!!!!!
Fortstättnign följer när tiden räcker till.
The King of pop!
Läser dagens rubriker om Micheal Jacssons död. Javisst det är väl klart det är tragiskt och visst är han en legend. Han har gjort otroligt mycket bra under årens lopp. En av dom största musikerna genom tiderna. Men är det ändå inte konstigt att när någon dör så försvinner allt som hänt i negativ mening. Allt han varit åtalad och dömd för. Folket som stått upp och protesterat och kritiserat honom. Som föraktat honom för sina förehavanden med minderåriga. Det är i dödens ögonblick bortblåst. Det finns inte längre, eller minns vi inte längre. Nu blir han en levande legend och helgonförklarad i stället. En hel värld sörjer. Men vad är det man sörjer? Han har ju inte producerat på länge och det som han gjort finns ju kvar. Att han dör en tidig död är kanske inte så märkligt med tanke på vad han utsatt sin kropp för under årens lopp.
Ja tänk vad vi männiksor är duktiga på att vända kappan efter vinden.
Long time no seen
Nu var det länge sedan igen. Ska försöka bättra mig igen. Tyvärr räcker inte tiden till som det nu är. Mycket pyssel och pul med lillen som kräver massa extra tillsyn och omvårdnad. Allt går inte alltid som man har tänkt sig och allt är inte okomplicerat här i livet. Nu går det dock åt rätt håll så vi håller tummarna för att allt ska läka och att han snart kan få skutta omkrign i hagarna som alla andra.
Jag har inte ens hunnit få fram kameran på länge och det säger en hel del om hur hektiskt det faktist är.
Jobbar hela dagarna i denna sommarhetta, ska jobba hela sommaren så jag hoppas ni njuter av det vackra vädret åt mig också.
Ha de gött där ute så höres vi igen.
Åringar på bete.
Härligt. En hel helg med sol! I går skrotade jag i stallet och hjälpte till och lagade hage, fixade våran sommarhage också men lite hjälp. I dag fick dom gå ut och äta gräs. Gissa om det var glada hästar.
Här kommer lite sköna bilder från betessläppet av våra åringar.


.jpg)
.jpg)
.jpg)

Nu har jag äntligen hunnit någorludna ikapp...
Det var en lååååång helg förra helgen. Upp med tuppen på lördagen. Bilfärd till Fjugesta och hästar där jag blir hämtad för att fara till Örebro. Ute och åt lunch med mina barn och deras far. Mycket trevligt. Lånade bil och åkte hemmåt igen. Till stallet bada häst, M red honom och han gick bra. Vi har pratat ett tag om att vi tror han växer just nu så man får ta det för vad det är. Sen hem. Till stallet igen sönda morgon. M tvättade benen på honom och flätade. Jag hann mocka och fixa ordning allt i stallet. J & A kom med transport och sen skulle han inte gå på. Men med lite gräs lyckades vi lura på honom efter 20 min. Sen bar det iväg till bedömningen. Stressad som attan och nervös som få. Ändå skulle inte jag visa eller rida utan bara vara behjälplig vid löshoppningen tillsammans med M & A. J fick i uppgift att filma allt.
Han var super cool. Lite för cool egentligen. När vi kom in i ridhuset var han nyfiken men blev spänd. Trots det lugn. Men han spände sig vilket man såg för han knep med svansen och var spänd i ryggen. Men skötte sig ändå bra. han fick inga bra poäng som dressyrtalan men dock 7-7 i hoppning. Klass 1. Han är ju den lite grövre modellen på häst och det är inte riktigt vad domarna vill ha. Det ska var lätta långbenta ädla saker. Men han är bäst ändå.




Lite markbunden och ännu valpig tyckte dom. Men samarbetsvillig och positiv, bra temperament.Tack alla ni som gjorde den här dagen möjlig för oss. Utan er hade det inte fungerat för mig. Hade inte fixat allt själv. Och tack till er som var där för det stöd jag min stressade virrpanna fick. Ni är underbara!!! Ni är BÄST!! 

Snart kommer även filmen, ska bara redigera den först.
Dagen D!!!
Ska straxt bege mig till stallet, nu gäller det. I dag ska han visas och få betyg. Må det bära eller brista. Det värsta som kan hända är att det går åt skogen. Håll tummar och tår för att han visar sig från sin bästa sida. Det behöver jag verkligen. Ett ljus i mörkret är precis vad jag skulle behöva. Ska bli skönt att kunna slappna av framåt kvällen. Återkommer med rapport.
Jag ger upp Skärp er på Metrobloggen!!
Ännu en gång skriver jag ett långt inlägg, om kommande 3 årstest mm. Brist på bil å allt som är allmänt kaos. Trycker på knappen spara och publicera och vad händer. Jo allt försvinner. Denna gång glömde jag att först kopiera texten. Ibland orkar man liksom inte tänka på allt. Och det ska man inte heller behöva. Oavsett om detta är ett tillfälligt fel eller inte så uppstår det alldeles för ofta för att vara godtagbart i mina ögon. Får sätta fart och bygga min hemsida i stället. Klart slut varulvstjut!
Såå trött å sliten
Är trött å sliten. Har ont i kroppen och fortfarande ingen bil. Nu har jag fått lite pengar från f-bolaget så jag måste hitta en ny bil nu. VILL INTE ;ORKAR INTE LETA. Faan att det ska hända sånt här. Jag avskyr att leta bil. Och när man dessutom är begränsad är det ju inte roligare. Måste hitta en bil som jag kan dra med utan E kort. Vill inte ha en likadan som jag hade, kanske en japaner nu.
Jaja det får ge sig. Nu närmar det sig med 3 års testet. Dom har fortfarande inte lagt ut några startlistor...vill ju veta i god tid innan så jag kan planera dagen. Bara en lite dryg vecka kvar nu. Hoppas verkligen det går bra. Börjar nog bli lite pirrig. Man kan ju aldrig veta. Men han sköter sig fint just nu i alla fall och uppfyller dom krav som finns för bedömningskriterierna.
Hjälp vad har jag för monster i hagen
Jaha ja, är det en häst eller vad är det jag har. Han hade hittat sig en lite leksak i hagen. Han kastade omkring den och det lossnade massa saker från den. Någon började titta närmare på leksaken. När J kom blev han ombedd att gå ut i hagen och ta bort "leksaken".
Den fina skojiga leksaken som han kastade runt med till sin kompis med skräck i blicken stod och studerade, denna sak visade sig vara en död fiskmås. Har väl aldrig hört en häst som använder döda måsar som leksaker....någon annan som hört något liknande...
Lilla grå igen!!
I dag har vi löshoppat. Måste ju träna inför 3 årstet, det närmar sig nu. Han var mycket mer interesserad i dag än på länge och hoppade utan problem. Jag störde honom rejält vid ett av hoppen så han rev hjälphindret. Men korrigerar sig bra och gör resten snyggt och prydligt. Inga problem mer än möjligen att han ökade tempot lite för mycket på slutet. Men det här ska nog går bra.
Gangster har funnit sig bra i sin nya bostad och med sina nya polare. Han ropade efter oss när vi åkt fick vi höra & sen hade han funderingar över varför stona fick gå in och vart dom tog vägen. Men han har sovit gott tillsammans med killarna på lösdriften och var ute och lekte igen på morgonen. Han tar det med ro. Liten blir stor.
Liten stor
Den stora dagen
I morse var det dags. Jag blev hämtad vid halv 9 tiden. Åkte hem till A&J och hämtade lite saker, sen vidare till Gangster. Han och mor stod inne när vi kom så det var bara att hämta honom. Borstade, kratsade hovar och gav maskmedel. Förberedde transporten. J var där för att hjälpa till så vi var 4 stycken och det kändes tryggt. Lite tvekande tog ha första stegen upp på lämmen. Sen klev han in. Backade lite ett par ggr när dom skulle sätta fast bommen. Sen var det lungt. Jobbigt och stressigt när sista lyckan fälldes igen. Sen rullade vi iväg direkt. G ropade lite på kompisarna men sen var det ok. Helar resan som blev ca 10 mil gick lungt och sansat. Han pratade några gånger men stog stilla. När vi kom fram var han inte ens svettig å inte det minsta stressad. Coool kille.
Lastade ur och han tog det med ro. Mycket att titta på och många som tittade tillbaka. Blev erbjuden vatten men ville inte ha. Så organiserde vi upp oss i olika positioner i hagen för att kunna hejda dom om det skulle bli allt för livat. Visst blev det lite jaga, det är 3 åringar till som han ska gå i hop med nu i början. Den ena är ganska utstött. Men G artade sig bra. Han tog allt med ro och fattning och fick igång dom och började leka i stället för att bråka. Men han hade ett stort problem. I hagen brevid gick tre ston. Och han gick ofta dit som för att försöka samla flocken. Ropade på dom andra killarna precis som han ville säga " grabbar kom hit, glöm inte tjejerna, dom hör ju ihop med oss " samtidigt som han funderade över staketet som skilde dom åt. Mycke kort blev det som vanligt. För den som vill se alla bilder finns dom på http://sporthastportalen.ning.com/profile/AnnaLundberg
Jag ska ladda upp några här också men det tar sån tid så kolla min sida på sporthästportalen.
G tog allt med ro och vi gick en lång promenad och kollade in det stora sommarbetet som dom kommer att gå på. Det är toppen. Stora ytor att röra sig på, mycket träd och mycket lyfta på benen mark. Då blir dom starka och säkra på foten. Få höra med S i morgon om han sov i lösdriften med dom andra grabbarna. Skulle tro att han gjorde det för han har säkert inte svårt att få sig en bra plats i flocken så som det såg ut i dag. Känns så bra att han fått en så bra start i livet hos J&J och sen flyttar till ett toppenställe till.