Metrobloggen

"Tycker bara att det är lågt av dig att driva med folk som har glasögon. Synfel är faktiskt en medfödd genetisk defekt. Man kan faktiskt inte ro för att man kan se lite dåligt ibland. Jag kan ju driva med att du har dyslexi till exempel. Men det gör jag inte för det är under min värdighet. Men lite konstigt är det att en liten flicka som bloggar inte kan stava."

- Mathilda om inlägget Dagens Outfit där jag har på mig mina glasögon.

Varför påstår hon att jag driver med folk som har glasögon? Tycker hon att mina glasögon från Cutler & Gross är sjukt fula, eller? Taskigt!

Jag slår vad om tusen spänn att det här är en av idioterna som blev jättesura och jättejättekränkta av att bli kallad för rasist. Vem är mot? TUSEN SPÄNN!

Lite tomt egoinlägg för att det är synd om mig. Eller så kan jag skriva om det till åh titta jaaaag upptäckte att det faktiskt var rätt så PRETT-AY ändå med smink OCH glasögon samtidigt! The revelation.

Men det vore ju dumt. Det skulle vara kul i videoblogg, dock. Hmmm.

Glasögon, Cutler & Gross. Kavaj, samma gamla Gina Tricot, like the best buy ever.

Idag försökte jag belöna mig själv genom att köpa ett eller två par skor, förresten. Jag provade tjugofem par (om inte mer) och blev återigen påmind om varför jag typ aldrig köper skor längre. Alla kedjor har ju förstorat alla jävla storlekar! Och har du 36 så innebär det alltså att det inte längre finns något som passar.

Det är ju löjligt när alla 36:or är så stora att du inte kan ta ett enda steg utan att hela skon bara flyger av. Jaha. Då får man väl... börja köpa dyrare. Vilken jävla waste. Jag gillar inte dyrt!

Pratar i telefon med Viktor.

Viktor: jag är på mummelmummel tio medelåldersmän på mummelmumel.
Jag: Va?! Du är på strippklubb med tio medelålders män på Kuken?!
Viktor: Nej, jag är på spritprovarkväll med tio medelålders män på Kåken!
Jag: Jaha! Men det är väl egentligen ungefär samma sak, i ärlighetens namn.

I ALLA FALL OM JAG INTE FÅR VARA MED!

Jag vill passa på att hylla Rosenlunds Vårdcentral. Jag har haft några stycken under livet och jag måste verkligen säga att Rosenlunds, utan det minsta tvivel, är absolut bäst.

De är alltid så trevliga när man ska boka tid. Lyssnar ordentligt, är snälla och hjälpsamma. Alla läkare och sjuksköterskor är helt underbara och man känner sig verkligen trygg.

Jag har träffat på så många läkare tidigare som man nästan blivit rädd att berätta sina besvär för. Man skäms nästan när man är där. Men så är det aldrig på Rosenlund!

De ska ha en stor eloge, tycker jag. Fantastiska människor, och folk inom vården får ju tyvärr så sällan höra något positivt från folk. Men ni är grymma! Det ska ni veta. Fantastiska.

Hörni. Visst är det typiskt. Jag har inte sex på år och dagar och så har jag det en gång och så BAM!

Urinvägsinfektion.

Men det var inte klamme eller njurproblem! Det tycker jag att vi hurrar för. Hurra hurra.

GRATTIS CISSY! Du gissade rätt först. Dessutom är du snäll för att du inte vill att jag ska dö i cancer! Och det finns det säkert vissa som vill, så det tackar vi för!

Idag har jag svurit, skrikit, hoppat runt och gnällt och gått på toa kanske 50 gånger.

Googla.

Jahaja.

Jag har antingen urinvägsinfektion, njursten eller cancer. Bra att veta! Hanna har bokat en tid nu så att hon kan få det här uppordnat. AJ.

DEN FÖRSTA SOM GISSAR RÄTT PÅ SJUKDOM VINNER EN, ÄH, en länk? Äran? jag vet inte!

Men inte om det visar sig vara cancer för då skulle ju detta vara ett väldigt, väldigt osmakligt skämt. Och då skulle vi kanske spränga lite saker i luften istället, kan jag tänka.

Snart har jag en dator hemma och då ska jag behandla de där tröttimmarna precis på morgonen genom att spela dataspel (jag är så jävla sugen på att spela om Discworld NOIR och THE DIG) och då kommer det gå lite bättre.

<<- Föregående strip.

Det som äcklar mig mest med kommentarerna som lyder enligt föregående inlägg är att ni verkar förmoda att han är omedveten om att svenska kvinnor kommer se det här som förnedrande. Ni tror verkligen att han är så omedveten och så dum i huvudet. Att han verkligen enbart är medveten om sin egen religion. Inte att han, trots att han vet att majoriteten av alla svenska kvinnor kommer se det här som förnedrande, fortsätter att bete sig såhär enkom för hans egen skull.

Ni tror verkligen att han är så korkad. För att han är muslim.

Skäms på er. SKÄMS!

Rasister är vad ni är. Ni vill inte vara det, så ni kommer med mycket märkliga desperata resonemang för att dölja det. Kanske tyckte ni att Nogger Black var en rasistisk glass också, trots att ingen svart person gjorde det, och i er panik för att folk skulle kunna se den rädsla som döljer sig under er hud så börjar ni skrika RASISM något förbaskat rabiat.

Vad gör ni när ni träffar på en invandrare? Pratar extra långsamt och ler som ni gör mot en treåring och tror att man inte kan prata normalt med dem? Ja, det tror jag fan ni gör. Lägg ner det, de är lika mycket människor som alla andra och bland alla mina invandrarkompisar så är det beteendet som sårar dem mest i vardagslivet.

När du pratar med någon, umgås med folk, vill du bli bemött så? Aldrig kritiserad? Bara få det där tomma leendet och bli lika tolererad för dina avvikande nycker som man gör med ett litet barn? Nej, det vill du inte. Newsflash! Det vill inte andra människor heller.

Även i Sverige har det varit så att vi hälsade på varandra olika baserat på kön. Tack och lov är det inte så idag, och jag skulle heller inte anställa en person som fick för sig att att han ville kyssa min hand istället för att skaka den.

Jag är glad över att jag lever i Sverige, även om allt verkligen inte är perfekt. Jag tänker inte tolerera att bli utsatt för förlegade seder som sedan länge avskaffats i Sverige.

Det spelar ingen roll om det har med förtryck, respekt, sexualitet eller bacillskräck att göra. Du tar i min hand när du hälsar på mig. Om du inte vill det, då tänker jag ta mig friheten att inte hälsa på dig, och inte ha dig i min närhet varken som vän eller kollega.

Det står jag fast vid, oavsett hur hemska somliga av er tycker att jag är för att jag faktiskt har gjort valet att jag inte vill särbehandlas på grund av mitt kön. Så synd om er få som tycker annorlunda, att ni rent ut sagt blir upprörda att jag inte skulle vilja tvinga på mig en bekantskap med en person som inte kan respektera mina gränser. Men att ni tydligen anser att det är helt rätt att denna man ska kunna pracka på sig sina val på andras bekostnad.

Så, nu är frågan. Varför är jag ett svin som vill bli behandlad lika, för mitt val? För att jag står fast vid det? Medan en person som valt att stå fast vid att behandla folk olika är en ängel?

Det enda jag kan få ut av det är att ni tycker att muslimer måste behandlas som dagisbarn för ni bemöter det här som att jag ska vara en ansvarsfull vuxen som ska stå ut med en femårings nycker. Tycker ni att det är ett fint sett att se islam på? För det tycker fanimej inte jag.

Det här är en vuxen människa. Behandla honom som en. Bara för att han har en annan religion så är han inte dum i huvudet, så resonera inte som om att han är det och måste behandlas med silkesvantar. För det är en sån jävla ful smygrasism att jag inte vad.

Det här gäller alltså bara er som stämplat mig som typ Hitler och honom som ett försvarslöst litet barn, inte er som argumenterat mot det av andra skäl.

Jag blir så trött på att man inte kan ta upp en enda kvinnosaksfråga utan att självutnämnda antifeminister ska gå in och försöka förstöra allt med argumentet att feminismen är likställt med "nazism" för att den inte tar upp mansfrågor och därav är mansförtryckande.

Jag är trött på att jag, och andra, som redan anstränger sig för att försöka åstakomma en förändring ska förhindras bara för att vi samtidigt inte har möjlighet att behandla alla andra orättvisor i hela världen.

Jag har aldrig hört en djurrättsaktivitst, en person som jobbar med barns rättigheter eller invandrarfrågor få skit för att de inte också arbetar med mansfrågor. Aldrig någonsin. Så varför är det såhär?

Antifeminist är ett hemskt ord. Feminism betyder jämställdhetskamp i kvinnosaksfrågor. Varken mer eller mindre. Det betyder däremot inte att man har en livssyn som innebär att man anser att alla andra är oviktiga och att deras problem är skitsnack. Men så tolkas det av en hel del, vilket är oerhört märkligt, för människor inom BRIS exempelvis brukar inte automatiskt tas för givet hata alla vuxna. Men antifeminism betyder att man är ANTI jämställdhetskampen i kvinnosaksfrågor, inget annat, vilket man tydligt får bevisat varenda gång man tar upp en kvinnosaksfråga. För den tillåts inte diskuteras och hanteras såvida inte feministen i fråga bestämmer sig för att vara hela världens lilla mamma och hantera allas problem.

För ja, det är vad det hela handlar om i min mening. En kvinna förmodas fortfarande vara ansvarig för alla andra framför sig själv. En kvinna som slåss för hennes egna rättigheter är ful, för hon är inte kvinnlig nog att sätta andra framför sig själv.

Tänk om alla självutnämnda antifeminister som hatar feminister för att feminister inte också behandlar mansfrågor, invandrarfrågor, djurrättsfrågor och så vidare istället tog sitt eget ansvar och drog några strån till stacken. Istället för att motarbeta möjligheten att hantera problem för kvinnor så kanske de själva kunde ta ansvar och arbeta med mansfrågor. För det är ju vad de efterfrågar, men istället för att anstränga sig så är det gnäll och egoism och krav på att kvinnan ska sköta detta åt dem. För annars har hon inte rätt att hjälpa sig själv.

Man kan vara emot vissa tillvägagångssätt, man kan vara emot vissa feministiska inriktningar. Man kan kritisera vissa feminister man anser har fel. Det gör jag, och jag är feminist.

Vad jag inte gör, däremot, när en person tar upp en viktig fråga rörande män, är att gå in och gnälla på denne för att den inte också behandlar frågor som rör mig. Jag applåderar för att den här människan anstränger sig, att den tar en bit av bördan.

Varför tror folk att människor skaffar sig olika utbildningar, olika jobb? Är det kanske för att människor är för lata och egocentriska för att lära sig allt inom exakt allt? Eller är det för att man i ett fungerande samhälle måste dela upp uppgifterna för att det ska bli ett så bra resultat som bara möjligt?

Alla antifeminister där ute. Sluta kräva allt av oss, och lär er dra ett strå till stacken istället.

En muslimsk man blev av med sin A-kassa efter att han vägrat skaka hand med en kvinnlig chef på en praktikplats han sökt. Enligt mannens religion får han inte skaka hand med främmande kvinnor.

Det hela slutade med att Arbetsförmedlingen blev dömd för diskriminering och fick böta 60.000 kronor till mannen. Läs mer om det hela på Metro Jobb.

Frågor likt dessa gör mig faktiskt upprörd. Jag är för religionsfrihet, men samtidigt är mannens handling diskriminerande mot kvinnan. I det fall en människas religion innebär att man diskriminerar andra individer så ställer jag mig faktiskt skeptisk till om det faktiskt ska utgå något skadestånd. Vad gäller vissa saker anser jag att man måste anpassa sig till det samhälle man lever i, oavsett religiös övertygelse. Vill man klä sig i slöja, ha långt skägg eller andra saker som hör ens religion till som bara påverkar dig själv kan jag inte säga något om alls, men en religion ger dig inte rätt att diskriminera andra.

Jag skulle inte vilja anställa en individ som vägrar skaka hand med mig. Om det är på grund av religiös övertygelse eller kvinnoförakt spelar inte roll. Jag skulle känna mig förolämpad. Jag skulle känna mig diskriminerad. Jag skulle inte vilja arbeta med en individ som bemöter mig annorlunda, som agerar på ett sätt som vi i vårat samhälle ser som respektlöst. Det här står jag för. Religionsfrihet innebär trots allt inte att jag ska inskränka på mig själv.

Nattstad.se erbjuder sina bloggare 70% av annonsarvodet. Annonsörerna väljer själv ut vilka bloggar de vill annonsera på och kostnaden baseras på timme, med minst 50 kronor i timmen och uppåt beroende på dina besökssiffror (och jag antar, till viss del, även material).

Himla smart! Fint för att få in fler bloggare med en stor andel läsare som är bra på att marknadsföra sig själva som vill slippa det praktiska med att sköta en egen plattform. Bra för Nattstad också, som jag antar hoppas kunna spendera mindre tid på att sälja annonsutrymmen när bloggarna sköter en viss andel själva.

Nej, de flesta kommer inte bli rika av det här. Men de som är duktiga på att sälja in sig och vill ha större kontroll över sitt annonsutrymme än vad de får på portaler där deras betalning baserar sig på unika besökare så kommer det vara fint. Så ett tips till er, för all del.

Tycker dock synd om mina vänner som jobbar inom PR. Herregud vad mycket jobbig Facebookspam de kommer få om många reggar sig och försöker. Hela Roland Philippe-Kretzschmars wall på Facebook bara fylls upp av ANNONSERA PÅ MIN BLOGG VÄNNEN NÅGRA AV ERA KUNDER OK PUSS :* Jaaaa!

Lite jobbigt. Det kan bli så, om många nappar. För deras skull kan vi hoppas att folk låter bli.

Hanna har varit borta i helgen, men Hanna har en fiiiiin förklaring. Hanna har nämligen myst och hånglat och haft ett ett stort, fint flin över ansiktet hela helgen.

Jag vet att ni tolererar frånvaro om det innebär att jag ägnar mig åt så fina aktiviteter. Då skriver ni HURRA och YEAH GAME och WHOOOHOOO och så undrar ni vem är det, va?

Det är en otroligt fin kille. Så mycket säger jag.

<<- Föregående strip.

Mygosh, jag kan inte ens tänka mig hur många det måste vara som söker jobb hos Google. Jag menar, om man tycker det är värt att skicka ut ett virus med ett fejkat tackmeddelande för att man ska ha sökt en position?

Vad brukar man säga? Om en på miljonen går på det så är det värt det hela. Men ja, det kanske är miljoner sökande till Google hela tiden, vad vet jag.

Ledsen om texten är för liten för era skärmar, men det där ska man alltså INTE klickat upp. Då blir man lite sådär fuckad i allmänhet som kan ske av slarv. Tjoho.

Nej, nu verkar min mobil vilja utsätta mig för ett FINAL HELVETE, ska ni veta!

Högersidan av skärmen har dött, så jag kan inte använda knapparna där! Jag kan inte gå tillbaks från olika menyval, inte skicka SMS och inte lägga på efter ett telefonsamtal.

Vet ni vad jag måste göra om jag läst ett SMS för att komma tillbaks till skärmen för att ringa? Jo, stänga av mobilen så jag får huvudmenyn när man startar igen. Eller när jag ska lägga på? Samma sak! Stänga av mobilen.

LG ARENA. Jag hatade dig innerligt från första stunden. Jag trodde faktiskt inte att hatet kunde växa sig starkare. Men ack och ve! Vad fel jag hade, för månad efter månad har du visat upp ett nytt litet helvete.

Kul också att det tar så långt tid att stänga av den så att jag lämnar långa meddelanden på folks mobilsvar där det låter typ "ahmentamejfanhelvetetPIIIIIIISSSSS" i bakgrunden. Fint. Ingen tror att jag är knas, nä.

Var har Hanna varit, undrar ni? Jo, Hanna har grötit in sig i ett rätt viktigt projekt, eller mycket viktigt, projekt så Hanna tappade lite kontakt med resten av omvärlden. Som jag är, viktiga saker får all uppmärksamhet.

Jag har suttit och arbetat på en sak för att kunna förbättra mitt arbete med att hjälpa anorektiker att bli friska. Jag tror på idén, jag har filat på den länge, och möjligtvis blir det hela finansierat. Det är fortfarande ett kanske, de jag hört av mig till vill se mer konkreta exempel, och det är vad jag sitter och jobbar med just nu. Det innebär vissa risker, så allt måste vara väldigt välarbetat från början. Men jag hoppas det går bra och att de gillar slutresultatet såpass att de tar det. Mer än så kan jag inte säga i nuläget.

Men jag hoppas. I flera år har jag slitit mig i håret för att det hela ibland känns hopplöst. Jag kan skriva hur mycket som helst om mina tidigare ätstörningar och om och ideal men det blir bara piss i havet av skiten. Eller nej, det ska jag inte säga, jag är oerhört glad över de jag når ut till och kan hjälpa - Men jag vill nå ut till fler och lyckas göra en förändring på riktigt. Jag blir så jävla ledsen när jag, för varje år som går, ser att problemen växer och det tycks nästan omöjligt.

En del av er kan säkerligen sätta er in i hur jag känner. Ni som tidigare haft ätstörningar, som gått igenom alla de där helvetesåren, som sedan tittar på era syskonsbarn, syskon, döttrar och alla möjliga unga där ute. Ni vet vad jag menar, vilken hopplöshet jag talar om. Hur man bara vill ta varenda en och se till så att de slipper den där skiten, och hur hemskt det känns när man upptäcker att man är rätt maktlös.

Men jag tror fan det här kan fungera. Jag tror det!

09:00 Gå upp. Jobba innan man blir bakis.

13:00 Bli bakis. Gå hem.

14:00 Laga mat. Sova.

18:00 Bli väkt* av att Viktor SMS-ar och vill dricka öl på Facehunters release. Jag svarar neeeej, jag ska ta det lugnt. Får tillbaks #€%/%&&/#(&/ och somnar om.

02:00 Vaknar! Jaha. Är pigg. Går upp och städar och har mig och tänker att det är väl ändå hel okej, kan förbereda serierstrippar och allt.

05:30 Känner mig pyttelite trött och tänker att en timma kan jag nog sova, bara en liten liksom... Ställer klockan på halv sju.

14:30 Vaknar. Vill spränga mig själv i luften.

*Stavas det väkt eller väckt? Jag menar, väcka? Väktare? Helt hjärnsläpp här hörni.

Min pappa verkar ha fått lite problem med min sexuella läggning. Jag antar att han läst för mycket av min serie, ja?

Jag: Haha, fan vilken skön kille! Titta på bilden!
Pappa: Nej Hanna, säg inte så. Det finns inga sköna killar. Håll dig ifrån sånt. Alla är dåliga.
Jag: Va?
Pappa: Kan du inte börja träffa tjejer istället?

Ja, jag blev just så bakis att, ja, jag vet inte. En lobotomi skulle troligtvis göra mig mer bright för tillfället, om vi ska säga så. Ursäkta att jag inte svarar på kommentarer som, utan tvivel, verkligen förtjänar svar.

Äsch. Läs Ica-Stigs Twitter som blev kapad inatt. Enda roliga JAG kan bidra med idag, om inte någon råkar hitta det spännande bildmaterialet från igår där jag torkar snor på Willes tröja och bär runt Gustav, vill säga. GE MIG.

Eh. Offentligt meddelande till mitt ragg från igår. Jag gav dig faktiskt fel nummer, men det var av misstag! Det är inte 070, utan 073. Tror att felet hamnade där.

Det här är hemskt roligt att skriva, i övrigt.

Förlåt Björn af Kleen, men jag har aldrig kunnat släppa den där texten du skrev om Riche när du blev jättesur över att du inte fick service. Jag skrattade så mycket, tyckte att det var satans bajsnödigt och löjligt. Jobbigt då att jag själv är i samma läge idag. Fy bubblan för mig.

<<- Föregående stripp

Så himla fint. En bloggläsare som inte brukar kommentera skrev att hon ville ge något tillbaks för att hon gillar mig. Men hon brukar inte kommentera så ofta. Gud, det förstår jag verkligen. Jag är själv så dålig på att kommentera. Vet med er att alla ni som skriver regelbundet här och har bloggar - Jag går in och läser hos er! Men gud vad dålig jag är på att kommentera. Sämst i världen, mycket möjligt.

Men Mindy skrev det och sedan låg det jättemånga kommentarer från henne i flera inlägg. Om vad hon tyckte, kände, och allt. Ibland bara "bra!" och ibland längre utlägg med delade tankar.

Det var fint. Jag borde också vara fin, tänkte jag då. Uppmärksamma er mer, faktiskt. Utan att nämna några namn just nu så är det ju så många som skriver fantastiskt, klokt, roligt och tankvärt.

Skärpning på mig. Tack Mindy, det var fint! Och tack alla andra som kommenterar.

På väg till bloggalan och undrar om vita skor kanske inte var en rätt korkad idé ändå.

Jag tänker lite på det här med förhållanden, och hur hopplös man ibland känner sig för att man inte har lika lätt för det där som andra. Jag kan avundas människor som blir kära, är tillsammans i flera år, gör slut, sedan går det bara några månader så är de jättekära i någon ny och tillsammans i flera år.

Så fungerar det ju inte riktigt för mig. Jag blir inte kär lätt. Jag får väl crusher som håller i sig ett par veckor, men det är ungefär det. Jag har blivit kär, men jag går inte och blir kär i någon annan ett litet tag efter. Även om jag inte vill vara tillsammans med personen i fråga så tar det mig lång tid att komma över det hela. Jag avskyr att förlora människor som stått mig nära och det såret stinger hårdare än att själva förhållandet tagit slut. Precis som när man glider ifrån vänner, det gör så ont och man känner sig så tom och ledsen för att någon som man uppskattar och öppnat sig för helt plötsligt inte är där längre.

Jag är på god fot med majoriteten av mina ex. Umgås mer eller mindre med nästan alla. Går ut och festar, hänger, vi kan sova med varandra som vänner utan att något erotiskt tar vid. Så vill jag ha det, och jag är glad över att de flesta har velat ha det så med, att man inte bara tappar varandra.

Men jag kan avundas människor som för det första har så lätt för att bli kära, som har så lätt för att leva med andra som jag har så svårt för, och som inte verkar skadas alls av en tvär separation.

Separationerna skrämmer mig så mycket att jag inte ens vill försöka. Man brukar ju säga att det är värt att satsa, för kärleken i sig är värd så mycket mer, och man får ta att allt tar slut. Men kärleken är ju så kort tid, den är så flyktig, medan separationen är lång och jobbig. Varje gång jag träffar någon som verkar vara rolig, som jag känner att jag nog skulle kunna börja gilla, bli kär i, ha det fint med så bara - Jag tröttnar på en gång för det känns verkligen, verkligen inte värt det hela. Lika bra att inte plocka in någon nära istället, köra på ytlig kontakt, avbryta innan det blir något, vara omöjlig och inte höra av sig, inte svara.

På sätt eller vis skulle jag nästan kunna påstå att jag inte kommit över en enda person jag någonsin varit kär i. Jag blir ledsen när jag springer på dem, för att de inte är en del av mitt liv längre, och jag känner mig fånig, klumpig och pinsam. Jag brer på ett gigantiskt leende, för jag ÄR ju glad över att se dem. Jag försöker vara mitt bästa, så att de inte ska märka att jag alls tycker det är ledsamt, att det är okej, allt är lugnt.

Sedan bara tokbölar jag hela kvällen när jag kommer hem och undrar varför man måste förlora de fantastiska människorna man träffar. Varför ska alla andra bryta? Varför? Att man inte ligger med varandra längre behöver väl inte betyda att allt det där andra ska slängas i soptunnan? Och jag blir så avundsjuk och samtidigt besviken för att det är så det ändå fungerar för de flesta.