Metrobloggen

Snö är smaskens tycker Zingo.

Idag träffade vi Viggo, en liten dansk-svensk gårdshund (tror jag). De hade träffats en gång tidigare för ca 4,5 månad sedan. Då busade de nere vid stranden och hade hur kul som helst. Viggos matte frågade om vi inte kunde släppa dem så att de fick busa igen. Efter lite tvekan släppte jag Zingo. Jag hade ju med mig lever som Zingo älskar. Viggo och Zingo busade och busade. Efter ett tag tyckte vi att det räckte…Mille hade vaknat och var hungrig…men det tyckte inte Zingo. Han struntade i mig! När vi förstått att det var lönlöst att försöka få tag på Zingo bestämde vi att Viggo och hans matte skulle följa oss hem. (En lång omväg för dem då de bor i helt andra sidan av Rydebäck.) Strax innan vi skulle korsa bussvägen fick jag tag på Zingo. Tur, för när vi skulle korsa bussvägen så kom det en buss. Jag vet att jag gjorde fel som kopplade Zingo när jag fick tag på honom men jag vågade inte släppa honom igen eftersom Mille var vaken och hungrig.

Gott nytt år!

Nyårsafton blev lyckad. Zingo brydde sig inte om smällandet.

Undrar om tomten kommer till mig i år?...jag har ju varit snäll...

Idag har vi varit i hundhänget i Pålsjöskog. Först var det lek med två kamphundar. När de sedan gick ville Zingo springa lite ensam. Han ville absolut inte gå där ifrån. Efter ca 30 minuter kom en schnauser och ville leka. När de skulle gå öppnade schnauserns matte grinden och släppte ut båda hundarna utanför inhängnaden. Zingo tog chansen och sprang ut och hittade en vattnig lerpöl som han kunde lägga sig i. Efter 5 minuter fick jag in Zingo i hundhänget igen med hjälp av schnausern.

J_vla människa! Man släpper väl inte ut någon annans hund utan att fråga om det går bra?!! Tänk vad som kunde ha hänt.

Nu sitter Zingo i hundgården i trädgården och väntar på att få bli badad...något som varken han eller jag ser fram emot.

Bilderna är tagna innan han lade sig i lerpölen utanför hundhänget.

Zingo har blivit helt tokig...när vi är ute och går med honom beter han sig som världens ouppfostrade hund (vilket han inte är). Om vi möter en hund skäller han och drar och morrar. Säger vi till honom reagerar han inte eller så försöker han bita oss i händerna (vilket han inte riktigt vågar). Innan kunde han se en hund på långt håll utan att reagera så här men nu räcker det med att se en människa som troligtvis har en hund med sig.

Jag har försökt att hitta en orsak till hans beteende som t.ex. spökåldern, osäkerhet, väntan på en bebis i familjen som inte vill komma ut, tonårstrotsen m.m. Kanske är det en blandning av detta!?

Imorse när Zingo och jag var ute och gick morgonpromenad i 40 minuter så observerade jag honom hela tiden. Det jag lade märke till var att han är rädd för allt okänt. När jag inte bryddemig om honom utan bara gick vidare och viftade med korv när han var som mest osäker så gick allt bra. Så från och med nu så kommer det att finnas något extra gott med på promenaderna.

Om det finns någon som läser detta och har något bra tips på hur vi ska agera så skriv gärna en kommentar.

Och till alla som bara undrar så har det inte kommit någon bebis än. Jag har nu gått över en vecka och börjar tröttna på att vänta.

Zingo stod och skällde i uterummet. Jag förstod inte vad det var han skällde på. När jag tog mig en närmre titt såg jag att det satt en spindel i hörnet. Kan han ha fått det beteendet efter mig. Ja, det tror jag, för om jag ser en spindel så ropar jag på Matti som får komma och ta bort den. SÅDAN MATTE, SÅDAN HUND!

Tyvärr så har jag inte lyckats vända filmen, men det går nog bra ändå.

Jag läste en intressant artiket i tidningen idag. Där fick jag svar på mig fråga. Kan hundar lura människor? Ja, det kan dem. Zingo tar ibland våra strumpor, vilket han vet att han inte får. Han håller en i munnen som vi ser och tar bort från honom, när vi sedan vänder ryggen till tar han fram strumpan som han gömde under bröstet. Alltså den första strumpan är bara till för att vi ska ta den och sedan låta honom vara.

Jag har precis lagt ner nån timme på Zingos huvud, bröst och framtassar med kammar och gotte. Nu är han helt tovfri där. Senare idag är det dags för kloklippning och resterande tovor. Detta är inte Zingos favoritsysselsättning men har är hur duktig som helst. Sen är det som så att när han är färdig så vet han att då får han något extra gott. Det är nog därför som han är så duktig och låter mig göra nästan vad som helst.

Zingo har varit i Finland. Kanske inte den roligaste veckan för Zingo. Lite kul blev det dock.

Han fick lära sig att myggbett kliar. Här tar han skydd för myggorna. Jag hade även tagit lite myggmedel på hans hjässa. Det hjälpte!

När veckan väl bar slut så kom höjdpunkten på resan, tyckte Zingo i alla fall. Han fick busa med kusinens hund och även träffa en Schappe och busa med den. Jag vet inte i fall de kunde tolka varandra för jag hade väldigt svårt att förstå dens matte som näst intill barna pratade finska. Zingo busade på som vanligt och den andra Schappen tog det lite lugnare.

Igår åkte vi till Monica i Eslöv för att träffa syskon och halvsyskon. Hur kul som helst tyckte vi. Jag fick träffa en massa andra hussar och mattar och en del blivande hussar och mattar. Alltid lika kul! Bilder finns på Elzas blogg. Länk till höger.

Igår var vi och tränade på brukshundsklubben. Zingo är helt fantastisk. Platsliggningen gick bra, hundarna fick ligga i nästan tre minuter. Vår tränare sa att nu har det gått två minuter så ni kan gå tillbaka till era hundar. När vi kom tillbaka sa han att de nästan legat i tre minuter. Vi tränade oxå på hopp över hinder. 9,5-10 skulle vi ha fått om det var tävling. Zingo är hur duktig som helst.

Vi tränar på att sluta skälla och det går framåt. Igår tränade vi hundmöte hemma i närområdet och det gick hyfsat bra.

På söndag åker vi till Finland för att semestra. Det ska bli spännande att se vad Zingo tycker om det. Jag tycker att det ska bli mysigt att ha med Zingo på semestern.

Jag har nu testat Anti-skall halsbandet några dagar. Det jag upptäckt är att fåglarna kvittrar även när vi möter andra hundar. Det har jag inte hört förut. Zingo har inte bara (nästan) slutat skälla mot andra hundar utan han är mycket lugnare när vi möter en hund. Tänk vilken underbar mirakelpryl. Givetvis så måste jag fortsätta att träna Zingo på olika saker för att någon gång kunna lägga halsbandet men just nu njuter jag av fågelkvitter under hela promenaden.

Idag har jag även inhandlat en flytväst till Zingo. Han fick gå mannekäng när jag kom hem. Vilken underlig sak tyckte Zingo. Vi får nog träna oss att ha på den innan den ska användas. Det är viktigvt att han känner sig bekväm i den. Snygg var han iallafall.

Här kommer lite bilder som legat i kameran ett tag.

Här gör Zingo sin debut i en agilitytävling som vi var med i på Schappeträffen i Landskrona. Han var superduktig men fattade inte vad han höll på med. Vi kom på 12:e plats och jag var jättenöjd (vi var dock bara 13 som tävlade).

Här kryllar det av Schappar.

Liksom här!

Zingo letar efter brossan Muzze. Oj vad de hade kul med varandra.

Eftersom jag inte kan gå långa promenader med Zingo så får han följa med Mattias när han joggar. Efter en sådan tur är Zingo slut.

Jag har nu tröttnat på Zingos skällande. Vi har testat allt. Igår köpte vi ett antiskall-halsband (vilket jag ser som den sista utvägen för att få stopp på hans skällande). Jag fick det tipset från en kollega och har nu testat det. Kan man tänka sig...DET FUNGERAR!

Förhoppningsvis ska jag bli bättre på att uppdatera nu i sommar eftersom jag bara går hemma.

Lördagen den 16 maj var vi på Schappeträff på Landskrona Brukshundsklubb. När vi kom fram till grinden så stod Muzze där och hälsade oss välkomna. Väl innanför grindarna släppte vi Zingo och de två busade och lekte som aldrig förr. Muzze kommer nog alltid bli Zingos favorit. De fungerar så bra ihop och de är lika tramsiga och busiga.

Efter en stunds lekande var det dags för agilitytävling. Klart att jag nappade på det. Zingo och jag har aldrig gått en runda men vi tänkte ha kul och det hade vi. Zingo förstod inte riktigt vad det var vi höll på med men han tyckte att det var kul att busa med mig. Efter ca 4 minuter var vi i mål (vi hade blivit diskade långt innan). Av 13 anmälda så kom vi på en 12:e plats och jag är supernöjd.

Sen var det dags för grillning, lydnadsträning och en avslutande tävling där man skulle ha hunden i ettt tunt snöre och gå en bana. Om snöret gick sönder så var man ute. Vi klarade den banan galant med hjälp av korv.

Zingo har blivit storebror till 10 valpar. Grattis Chia! Grattis på morsdag oxå.

Jag vädjar nu till alla som jag känner...HJÄLP mig. Min älskling (Zingo) är så himlans skällig på andra hundar. Det hela började när han umgicks med två vakthundar (på dagtid i tre veckor). Han skäller så fort han ser en annan hund och jag tror att det beror på att han är osäker. När vi är tillsammans med andra hundar så skäller han inte om det kommer in någon ny hund i gänget, han känner säkert en trygghet med de andra hundarna.När han väl börjar skälla så får man inte kontakt med honom. Det spelar ingen roll om man lockar med det bästa han vet. Han vet inte att jag är där när han är igång.

Jag tycker att vi har provat allt, även sånt som jag egentligen inte gillar. Vi har provat bl.a. att säga nej och sedan ex. sitt, gå åt andra hållet, få uppmärksamhet med hjälp av ex. gotte, leksak eller mig själv, kastat burk, ignorerat det, gjort diverse balandövningr/klätterövningar för att stärka hans självförtroende, bli riktigt arg, ligga ner (hundar har svårare att skälla när det ligger, detta gäller dock inte Zingo), vända rumpan till och passivitetsövningar. Ja, listan är lång och det finns säkert något mer som jag provat men glömt. Just nu så tänker jag stärka kontakten mellan mig och Zingo med korv eller annat gott på varje promenad.

En gång i veckan tränar vi LK1 på brukshundsklubben och där är han jätteduktig. Han skäller nästan inte på de hundarna som vi tränar med (han käner sig trygg med dem) men om en annan hund eller grupp kommer i närheten så börjar han att skälla.

Har ni något tips så tar jag gärna emot det. Jag är öppen för allt och ger inte upp i första taget.

TACK!!!

Idag har vi tränat inkallning i trädgården. Det gick superbra. Igår var vi på brukshundsklubben och tränade. Vi var helt ensamma. Jag hade hoppats på att iallafall en hund till skulle varit där. Det är bra med lite störning när man tränar inkallning.

Zingo med sin ettårspresent. Att han gillar bollen kan man se på denna bilden. Jag har fångat honom när han är på väg att skutta mot bollen.

På onsdag ska vi börja på ny kurs, Lydnadsklass 1. Det ska bli kul och ta tag i den regelbundna träningen igen. Det är bra att ha en fast tidpunkt som man tränar på med andra hundar. Annars blir det lätt att man nästan alltid är ensam när man tränar vilket inte är bra när man vill gå vidare.

Zingo poserar gärna framför kameran. Han tycker att kameran är en spännande sak, den låter konstigt och sen får man godis. Den fungerar nästan som en klicker.

Jag gillar denna bilden. Att räcka tungan är i och för sig fult men visst är han gullig.

Nu ska internet vara på gång. Vi har fått ett datum som det ska vara inkopplat, 22 april. Det ska bli spännande om det blir så. Vi har ju bara väntat i ca 3 månader på det.

Snart ska vi få internet...har det hetat sedan vi flyttade hit (7 februari). Jag har inte kunnat uppdatera bloggen eftersom vi fortfarande inte har tillgång till internet.

Imorgon fyller Zingo 1 år och det ska vi fira med mys, lek och utflykt. Present ska han oxå få och lite extra gotte.

Zingo trivs bra i sin hundgård och i sitt nya hus i Rydebäck. Där springer han i trädgården varje dag och vaktar huset med skall.

Jag lovar att blogga mer när vi får internet inkopplat i huset.

Idag hade min skola besök av Tomtemor. Hon hade även med sig en liten tomtenisse. De var hur söta som helst och barn och personal uppskattade det.

Tusen tack Monica och Bonzo.

Äntligen börjar allt att falla på plats. Hus är köpt, hundgård fixad, flyttkartonger på väg och lägenhet uthyrd i förtid. Det har inte blivit så mycket bloggande den senaste tiden. Jag har haft fullt upp med att fixa annat och orken har inte funnits till bloggande.

Lagom till jul ska det börja packas. (Jag tror Zingo kommer att gilla det.) Vi ska hinna med två flyttar innan vår egen. Mattias syskon har oxå köpt hus. I början på januari ska vi åka på semester. Vi ska till Italien och Zingo ska till Båstad. Vi kommer hem den 18 januari, lagom till vår egen flytt den 19 januari. Vi ska dock inte flytta våra saker då utan vi ska först måla väggar, tak och olja golv innan vi flyttar in den 31 januari. Men det hinner vi, huset är ju bara på 170kvm.

Tur att man är lärare och har vårvinterlov vecka 8.

Jag tror att Zingo har börjat höra dåligt. (Eller så är det som de flesta hundar i den åldern, de lyssnar inte helt enkelt.) I fredags när vi var på Örby ängar och promenerade så fick han springa lös. Vi lekte och tränade inkallning som gick hyfsat. Men sen helt plötsligt fick han för sig att han inte ville komma längre. Vad jag än gjorde så struntade han i mig. Efter ca 20 minuter var han åter kopplad och vi åkte hem. I söndags åkte hela familjen till brukshundsklubben och tränade inkallning. Då gick det superbra de första 10 minuterna men sen var det lika dant som i fredags. Det gäller bara att ha tålamod.

Annars är han världens goast hund.

Idag har Zingo varit på utställning i Svensköp. Husse var oxå med och tyckte att Zingo fungerade väldigt bra som element.

Domarkritiken löd så här:
Maskulin, mycket välmejslat huvud med bra uttryck. Huvud med fina proportioner, typiska vinklar med utmärkt lårbredd och lagom långt underben. Balanserade rörelser, välburen svans. Är dock för dagen allt för mager och behöver mer kött på benen för de rätta formerna. Käckt temperament, lovande päls.

Därefter fick han tävla mot en annan hanvalp och då blev han tvåa.

Även Minnie och Zinka var där och Zinka blev bästa valp. Vi träffade oxå Laban, Zingos pappa, och hans familj.

Zingo skötte sig bra och är en stor vinnare tycker jag. Stolt är man i alla fall. Ikväll får han vila för han är jättetrött. Han har oxå fått extra god mat och extra mycket eftersom de tyckte att han var mager.

Det har varit en del turer fram och tillbaka men nu ser det ut som det har löst sig. Zingo gillar inte att vara hemma ensam på dagarna och det har han visat genom att varje dag förstöra något hemma. Nu har vi löst det så att han får vara hos grannföretaget på mitt jobb. Där får han själv välja om han vill vara inne eller ute, han har två hundkompisar (Simson och Noel), han träffar människor varje dag och behöver alltså inte vara ensam. Där började han vara i måndags och det har gått bra bortsätt från att han rymde idag för att leta efter mig men han har lovat att inte göra om det igen. Vi får väl se om han håller vad han lovar. Han som har hand om honom på dagarna heter Kristian och han är helt underbar. Han är snäll mot honom och tar gärna han om honom.

Snart slutar hundkursen i Vallåkra och jag hade tänkt att man skulle träna lite på egen hand till Zingo fyller 1 år i april. Då kom min kära kollega med ett förslag som jag nappade på. Hon är nämligen med i en träningsgrupp som träffas en gång i veckan och det tyckte jag lät intressant. Jag tog kontakt med Råådalens brukshundklubb och de har en träningsgrupp som skulle passa oss på torsdagar med start idag. Så ikväll vet vi vad vi ska göra. Vi tar med oss Nemo och hans matte oxå.

Hejsan alla läsare. Som ni kanske märker så har jag börjat jobba igen. Då har man inte mycket tid/ork över till att blogga. Den ork man har när man kommer hem får Zingo.

Vi har börjat på positiv vardagslydnad 1 för Lotta i Vallåkra. Gruppen är inte så stor (Zingo och Fia) och när Fia inte kan komma så får Zingo och jag ha lotta för oss själva. Vi har då åkt ner till Storegård i Lödde för att få störning (andra hundar) när vi tränar. Man känner sig speciell och som en lyckost när man har "privat" lektioner och Lotta är helt underbar. Lotta lär mig en massa saker och jag lär Zingo. Det kan inte bli bättre.

Den dagliga träningen med Zingo har gett resultat. Han är nu mycket lugnare och när han är uppe i varv så lugnar han ner sig snabbare nu än förr. Det gäller att ha tålamod och det har jag gått om med Zingo.

Idag var det avslutning på Storegård i Lödde. Vi började med en tipsrunda sedan blev det "korvgrillning" och sedan avslutade vi med en skattjakt. Hur trevligt som helst. Det var bara en sak som fattades...BRA VÄDER!

Det öste ner och blåste som bara den. När man gick tipsrundan fick man gå tillbaka efter halva rundan för att byta svarslapp till en torr.

Väl hemma åkte kläderna i tvätten liksom hunden och jag själv. Vi var dyblöta!

 "Det finns inga dåliga väder bara dåliga kläder" är väl ett talesätt som man får leva upp till. Jag brukar använda det till mina elever.

På måndag börjar nästa kurs. Den ser vi fram emot!

Zingo har lärt sig att kissa i brunnar. Jag har haft med mig kameran vid två tillfällen.

Här blir Zingo lite distraherad av förbipasserande. Det är därför han viftar på svansen.

Denna filmen är lite mörk men om man lyssnar noga efter att jag har berömt honom så hör man hur det porlar.

Här kommer en film där Zingo hittar på lite snällt bus.

Visst är han söt!

Igår var vi vid Saxtorpssjöarna och träffade Monica, Lotta och en del andra hussar och mattar med deras hundar. När vi kom fram blev Zingo glad och skuttade i vattnet. Efter lite bus och bad var vi tvugna att åka vidare eftersom vi skulle förbereda oss inför kvällen.

Zingo och husse tog en tupplur innan vi åkte vidare.

Vi åkte till Västersjön för att fiska och grilla. Usch vad där var många fästingar. Några kröp på mig och några på Mattias och massor på Zingo. Jag tror att jag fick bort alla innan dem han fästa sig för idag kan vi inte hitta några. Hoppas, kan man ju!

Mattias fick fisk. En bjässe!

Vårt fiskesällskap.

Här sitter jag.

Zingo tröttnade och somnade på en sten.

Idag ska Zingo och jag ner på Helsingborgsfestivalen och ikväll ska vi sitta i "fårahagen" och lussna på Paul Potts.

I söndags var vi på valpträff...oj, oj, oj vad Zingo hade kul. Det fanns ju en hel drös med schappar som han kunde leka med. Vädret var kanon och vi hade en helt underbar dag.

Här kommer lite bilder på Zingo.

Zingo i vår pappersåtervinning.

Zingo under vårt soffbord. Här gillar han att ligga.

Zingo bakom pappersåtervinningen.

Zingo vaktar husses öl.

Zingos avbitna tand.

Imorse bet Zingo av en bit av en "valptand". I delen som satt kvar var det en spricka. Jag ringde veterinären och de tyckte att tandbiten skulle dras ut. Eftersom jag var på väg till jobbet fick Mattias köra honom. Klockan halv fyra var han redo att åka hem. När husse kom och hämtade honom hängde han med huvudet. (Han tror nog att det är husses fel att han fick läggas in.) När jag kom hem blev han överlycklig. Idag får han inte äta något, bara dricka. Stackarn!

Bandaget är efter sövningen.

Ikväll får han stanna hemma och vila sig från valpkursen. Jag ska dock gå.

Imorgon åker vi på husvagnssemester och kommer hem på lördag.

Ha det så bra så länge!