Metrobloggen

Skapa din egen Metroblogg Klicka här!

Halvvägs / Half way

Jag har länge varit nervös inför vad jag sett som mina fyra viktigaste framträdanden någonsin. Nu är jag halvvägs! Och tack och lov har de gått bra. Efter en öppen scen i slutet på januari var jag nämligen så ledsen och arg över mitt gitarrspel, och blev extremt orolig för dessa framträdanden. Men ett dåligt genrep ger en bra föreställning sägs det...

I går spelade jag två låtar på Kolingen här i Stockholm. Jag hade sett fram emot det länge, och sett det som mitt livs största chans så här långt. Visserligen hade jag bestämt mig för att verkligen njuta och ha kul när jag framträdde, men jag brann också för att visa att jag är värd att bokas igen och igen och igen... Och alla ackord satt, rösten fungerade, och det kändes härligt! Jag var så fylld av känslor efteråt att jag grät. Jag var nöjd och glad, men kan bara hoppas att jag var på samma nivå som eller nära de andra artisterna... Hur som helst har jag bestämt mig för att inte ge mig, jag skall öva så hårt jag kan nu. Jag vill bli så bra det bara går!!

Nu närmast spelar jag den 22 februari på Restaurang Backstugan i Solna, och sedan kommer ett annat av mitt livs viktigaste framträdanden - 8 mars på Dieselverkstaden i Sickla (Nacka)! Då arrangerar Lilith Eve, en förening för kvinnliga låtskrivare, sin årliga 8 mars-konsert med anledning av Internationella kvinnodagen. Längtar! Vill bara stå på scen!


For a while I’ve been nervous about what I’ve regarded as my four most important performances ever. Now I’m half way through! And thankfully they’ve gone well. You see, after an open stage in the end of January, I was so sad and angry over my guitar playing, and was extremely worried about these performances. But a bad dress rehearsal gives a good show they say....

Yesterday I played two songs at Kolingen here in Stockholm. I had been looking forward to it for a long time, and regarded is as the best chance of my life so far. I had indeed decided to really enjoy and have fun when performing, but I was also eager to show that I’m worthy of being booked again and again and again... And all the chords were there, my voice worked, and it felt lovely! I was so filled with emotions afterwards that I cried. I was content and happy, but can only hope I was on the same level as or close to the rest of the artists... Anyhow, I’ve decided not to give up, I’ll practise as hard as I can now. I want to get as good as possible!

Coming up next is that I'll play on February 22 at Restaurang Backstugan in Solna, and then comes another one of my life's most important performances - March 8 at Dieselverkstaden in Sickla (Nacka)! Then Lilith Eve, an organization for female songwriters, is arranging their annual March 8 concert due to International Women's Day. Longing there! I just want to be on stage!

Skrivet av Marianne M 13 februari 2010 klockan 10:07

Det är officiellt! / It's official!

Vad då? Jo, min fjärde CD - och min första fullängdare - är nu officiellt släppt! Det är därför jag inte haft tid att skriva här på ett bra tag - inspelningen och min firma har tagit all min tid och energi. Men nu är den här - "Regnbågsstrålar"! I dag hade jag den releasekonsert jag både längtat efter och varit spänd för. Men Studion på Folkkulturcentrum var ganska full med folk, och flera av dem köpte skiva eller lovade köpa senare. Snart kommer jag att sätta upp den till försäljning bl.a. på min hemsida. Men både där och på www.myspace.com/mariannesongs kan ni redan nu höra en del smakprov!

Jag är verkligen tacksam för att två av mina vänner ställde upp och stöttade mig på några låtar - tack så jättemycket, ni vet vilka ni är! Vi beslöt att göra en akustisk konsert, utan mikar etc., och jag tror att det var ett väldigt bra beslut. När det väl var dags, började mina nerver förstås göra sig påminda. Men av publiken att döma var det inget de märkte. Jag har dock kommit till två slutsatser nu:

1. Det vore underbart med ett permanent litet band! Gitarr, bas, körsång och kanske piano också (i så fall skulle jag spela tenorgitarr eller bara sjunga).

2. Det vore också underbart att hitta en gitarrcoach med tenorgitarrerfarenhet! Är du eller känner du en sådan, så kontakta mig!

Tack så mycket för i dag, alla ni som kom - eller på grekiska som i en av mina låtar: Efcharisto poli!


What? Well, my fourth CD - and my first full-length one - is now officially released! That's why I haven't had the time to write here for a while - the recording and my business has taken all my time and energy. But now it's here - "Regnbågsstrålar" (Rainbow rays)! Today I had the release concert I had both longed for and been tense about. But the "Studio" at Folkkulturcentrum was quite full of people, and several of them bought a CD or promised to buy later. Soon I'll put it up for sale among other places on my website. But both there and at www.myspace.com/mariannesongs, you can already now hear some samples!

I'm really grateful that two of my friends agreed to support me in some songs - thank you so very much, you know who you are! We decided to do an acoustic consert, without mikes etc., and I think it was a very good decision. When it was time, my nerves of course began to remind me of their existence. But judging from the audience, that was nothing they noticed. I've however come to two conclusions now:

1. It would be wonderful with a permanent little band! Guitar, bass, choir singing and maybe piano too (if so, I'd play the tenor guitar or just sing).

2. It would also be wonderful to find a guitar coach with tenor guitar experience! Are you, or do you know one, then do contact me!

Thank you so much for today, all of you who came - or in Greek like in one of my songs: Efcharisto poli!

Skrivet av Marianne M 23 januari 2010 klockan 21:20

Nya hörapparater = nytt liv? / New hearing aids = new life?

Så var det äntligen dags. I går fick jag mina efterlängtade nya hörapparater som jag alltid skulle kunna ha på mig, även när jag sjunger. Första testet var redan i går eftermiddag, när en artist på en konsert jag gick på uppmanade till allsång. Det verkade funka! Men det första stora testet var i förmiddags när jag gick i kyrkan. Och jag tyckte jag hörde både orgeln, resten av församlingen och mig själv bra när jag sjöng med i psalmerna! Nu kom jag för en stund sedan tillbaka från studion där jag brukar öva. Där testade jag att sjunga till både piano och tenorgitarr, och spelade in lite med min mp3-spelare för säkerhets skull. Och ja - det verkar funka! HÄRLIGT! Jag märkte även att jag var mer avspänd och vågade sjunga ut mer nu. (Med reservation för att jag fortfarande har förkylningssymptom efter en ny liten förkylning.)

Vi får se när jag kommer till inspelningsstudion härnäst om jag låter så annorlunda att jag måste göra om alla sångspåren... tror inte det men man vet aldrig!


Then it was finally time. Yesterday I got my longed-for new hearing aids that I'd always be able to wear, also when I sing. The first test was already yesterday afternoon, when an artist at a concert I went to asked us to sing along. It seemed to work! But the first big test was this morning when I went to church. And I thought I heard both the organ, the rest of the congregation and myself well when I sang along in the hymns! Now I came back a little while ago from the studio where I usually practise. There I tested to sing to both piano and tenor guitar accompaniment, and recorded a little with my mp3 player to be on the safe side. And yes - it seems to work! WONDERFUL! I also noticed that I was more relaxed and dared to sing out more now. (With the reservation that I'm still having symptoms of cold after a new little cold.)

We'll see when I next come to the recording studio if I sound so different that I have to redo all the vocal tracks... I don't believe so but you'll never know!

Skrivet av Marianne M 27 september 2009 klockan 18:02

Låtar i huvudet / Songs in my head

Var i inspelningsstudion igen i går. Som vanligt kul! Min ljudtekniker hade lagt bouzouki på en låt som jag ville skulle låta grekiskt (refrängen i den är också på grekiska!). Häftigt blev det! Vi fixade också lite med ett par tidigare inspelade låtar, och spelade in en ny som jag skall lyssna på och avgöra hur mycket mer vi skall lägga på. Efter det hade jag låtarna i huvudet hela kvällen!

Nu har jag bara två låtar kvar att spela in! Och börjar känna att det är dags att få igång låtskriveriet igen och börja skriva nytt. Så jag har anmält mig till lördags- och söndagsworkshopen på den här sidan: http://www.folkuniversitetet.se/templates/ArrSearch.aspx?id=2341

Det finns platser kvar för den som är intresserad, vet jag, och jag känner ledaren och vet att hon är jättebra!

Nu dök min grekiska låt upp i huvudet igen. Vad jag längtar tillbaka till Lendas! Men nu är det snart dags att sova...


I was in the recording studio again yesterday. Fun as usual! My sound engineer had added bouzouki on a song I wanted to sound Greek (the chorus in it is also in Greek!). It turned out cool! We also did some fixing on a couple of songs recorded  earlier, and recorded a new one that I'll listen to and decide how much more we'll add to it. After that I had the songs in my head all evening!

Now I only have two songs left to record! And start to feel that it's time to get the songwriting going again and start to write new songs. So I've signed up for the Saturday and Sunday workshop on this page: http://www.folkuniversitetet.se/templates/ArrSearch.aspx?id=2341

There are still spots left for you who are interested, I know, and I know the leader and know that she's great!

Now my Greek song popped up in my head again. How I long back to Lendas! But now it's soon time to sleep...


Kalimera! Kalimera! (Good morning! Good morning!)

Ti kanis? Poli kala! (How are you doing? Very good!)

I just want to thank you. Efharisto poli! (Thank you so much!)

("Efharisto Poli", (c) Marianne Milde 2009)

Skrivet av Marianne M 22 september 2009 klockan 23:18

Ready for the World @ 40?

Sitter just nu på tåget hem från Växjö där jag spelat teater med teatergruppen i kollektivhuset jag bor i. Det var första gången sedan skoltiden som jag spelade teater. Det var kul och gick bra, och jag är oerhört glad och tacksam för att jag fick hjälp att hitta "bröströsten" för ett par år sedan - annars hade detta inte gått!

Det slog mig också nu under helgen, att jag faktiskt blir 40 år nästa år! Vart har åren tagit vägen? Delar av mig känns fortfarande klart yngre ibland. Men nu äntligen känns det som om de delarna "kommit ifatt". Kanske för att jag, som jag tror jag skrivit om tidigare, äntligen är fri från Arbetsförmedlingen och annat som kontrollerat mitt liv? Och hittat hem i musikens värld? Men varför tog det sådan tid? Det spelar ingen roll nu.... här och nu är jag fri, vuxen och hel!


Right now I'm sitting on the train home from Växjö where I've played theatre with the theatre group in the collective housing I live in. It was the first time since my school days that I played theatre. It was fun and went well, and I'm incredibly happy and grateful that I got help to find my "chest voice" a couple of years ago - otherwise this wouldn't have been possible!

It also struck me now during this weekend, that I'll actually turn 40 next year! Where have the years gone? Parts of me still feel clearly younger at times. But now finally it feels like those parts have "caught up". Maybe because I, as I believe I've written about before, am finally free from the employment office and other things that have controlled my life? And found my home in the world of music? But why did it take such long time? It doesn't matter now... here and now I'm free, grown up and whole!


The wings must be tried

The songs must be heard

There's no way back now

ready for the world

("Ready for the World", (c) Marianne Milde 2007)

Skrivet av Marianne M 20 september 2009 klockan 19:39

Så annorlunda från förut / So differently from before

Det kunde vara en titel på en ny sång av mig, men det är det inte. Det är helt enkelt så jag känner mig, men jag har redan skrivit om det i "Nu har jag lärt" och "Ready for the world". Då visste jag inte hur jag skulle ha det nu!

Jag känner mig helt enkelt lycklig efter ytterligare en fin arbetsvecka och en rolig, produktiv inspelningssession i eftermiddags! Tänker tillbaka på min allra första CD-inspelning, och minns framför allt ett sångspår som jag tror tog tre timmar att göra klart, och sedan kände jag ändå att jag inte kunde ta med låten... Den här eftermiddagen lade jag på tenorgitarr, leadsång och två körstämmor på en låt, och det + mixning tog kanske drygt en timme! Jag skall lyssna på detta hemma i lugn och ro för att bestämma mig för om jag vill ändra eller lägga till något. Resten av tiden fixade vi saker på tidigare inspelningar.

Jag har tre låtar kvar som vi inte börjat spela in än, så jag vet ju inte nu hur jag kommer att känna mig när releasen närmar sig (tur att vi inte bestämt datum än!). Men jag tror att jag inte alls kommer vara lika nervös för hur den här CDn kommer att tas emot, som jag var förra gången!

Blev just påmind om att det är den 11 september igen, en svart dag i historien... och mitt i min lycka går förstås tankarna till offren för denna tragedi... önskar jag kunde skriva en låt som ger de efterlevande stöd och tröst - för jag är säker på att många sörjer än, sorg tar tid om den ens någonsin försvinner - men just detta är så ohyggligt att jag inte vet om det finns någon låt som hjälper...


It could be a title of a new song by me, but it's not. It's simply the way I'm feeling, but I've already written about that in "Nu har jag lärt" (Now I've learned) and "Ready for the world". Then I didn't know how I'd lead my life now!

I'm simply feeling joyful after yet a nice workweek and a fun,  productive recording session this afternoon! I'm thinking back of my very first CD recording, and above all I remember a vocal track that I believe took three hours to finish, and then I still felt I couldn't include the song... This afternoon I recorded the tenor guitar, lead vocals and two choir tracks on a song, and that + mixing took maybe a little more than one hour! I'll listen to this at home in peace and quiet to decide whether I want something changed or added. The rest of the time, we fixed things on previous recordings.

I have three songs left that we haven't started recording yet, so I don't know now how I'll feel when the release approaches (luckily we haven't decided on a date yet!). But I believe I won't be at all as nervous about how this CD will be received, as I was last time!

I was just reminded that it's September 11 again, a black day in history... and in the midst of my happiness, my thoughts go of course to the victims of this tragedy... wish I could write a song that gives the survivors support and comfort - because I'm sure that many are still grieving, grief takes time if it ever disappears at all - but this is so horrible that I don't know if there's a song that helps...


If only my footprints remained
in the sand here on Earth
they would soon be washed away
If only my fingerprints remained
on the things that I touched
they would soon be washed away
But if I could leave a trail
that would last forever
then those left behind
would know that I was there

© Marianne Milde 2007

Skrivet av Marianne M 11 september 2009 klockan 19:55

Framsteg / Progress

Över hälften av skivan är nu inspelad! Min ljudtekniker hade lagt jättefina gitarrslingor på en av låtarna  - Förändringens vind - när jag kom till studion i fredags. Jag lade på ny sång, lite ny tenorgitarr, och körstämmor. Körstämmorna gjorde STOR skillnad på den här låten!

Jag spelade också återigen vid Thorildsplan t-banestation i går, och nu kändes det mycket bättre! Framsteg här också alltså! Inte mycket folk, men jag tror att det inte går så mycket folk där på helgerna, + att tunnelbanenätet var ett enda kaos i går p.g.a. en brand i en arbetsvagn i en tunnel i city.

Läste nyligen här i Metro en debattartikel om att Magnus Uggla borde testa att spela i t-banan . Det verkar helt klart som att det gäller att hänga med i teknikens framfart om man skall ha en framtid i musikbranschen. Artikeln gjorde att jag själv blev nyfiken på Spotify, så jag lade in en intresseanmälan!

Nu skall jag fortsätta se till att min begynnande förkylning försvinner innan den ens brutit ut...


Over half of the CD is now recorded! My sound engineer had put on lovely guitar lines on one of the songs - Förändringens vind (Wind of change) when I came to the studio this past Friday. I added new vocals, some new tenor guitar, and choir parts. The choir parts made a HUGE difference on this song!

I also played once again at Thorildsplan subway station yesterday, and now it felt much better! Progress here too, in other words! Not much people, but I believe there aren't very many people walking there in the weekends + that the subway net was one big chaos yesterday due to a fire in a work cart in a tunnel in City.

I recently read here on Metro a debate article that Magnus Uggla should try to play in the subway . It clearly seems like it's all about being up to date with the progress of technology if you are to have a future in the music business. The article made me curious about Spotify myself, so I registered my interest!

Now I'll continue to make sure that my beginning cold goes away before it has even broken out...

Skrivet av Marianne M 6 september 2009 klockan 19:47

Upp och ned / Up and down

Tänk, vad snabbt humöret kan gå upp och ned! I dag spelade jag i tunneln vid Thorildsplans tunnelbana. Akustiken och omgivningarna där är UNDERBARA, men jag kunde inte njuta av dem eller min musik till 100% eftersom den där rädslan för vad folk (fr.a. ägaren av kiosken i närheten) skulle tycka visade sitt fula tryne. Ändå tror jag jag vill göra det igen! Kanske öva in lite barnmusik, några barn kanske 3-5 år gamla verkade nyfikna när de hörde mig...

Ett tag efter att jag kom hem, ringde dock min ljudtekniker för att svara på mitt mail om när vi skulle ha nästa inspelningssession. Vi bokade in den till nu på fredag, och med ens fick jag ny energi! Och jag tror bestämt jag skall åka tillbaka till Thorildsplan och spela, sannolikt på lördag direkt efter min reptid!

Så nu skall jag sätta mig med tenorgitarren en stund, innan det blir för sent för grannarna, sedan har jag lite datorjobb att göra...


How quickly the mood can go up and down! Today I played in the tunnel at Thorildsplan subway station. The acoustics & surroundings there are LOVELY, but I couldn't enjoy it or my music 100%, because that fear of what people (mainly the owner of the kiosk nearby) would think roared its ugly head. Yet I believe I want to do it again! Maybe rehearse some kids music, some kids maybe 3-5 years old seemed curious when they heard & saw me...

A while after I came home, however, my sound engineer called, to answer my mail about when we should have next recording session. We booked it for this coming Friday, and suddenly I got new energy!
And I firmly believe that I'll go back to Thorildsplan and play, likely on Saturday directly after my rehearsal time!

So now I'm going to sit down with my tenor guitar for a while, before it gets too late for the neighbours, then I have some computer work to do...

Skrivet av Marianne M 2 september 2009 klockan 19:47

Oändlig nåd / Amazing grace

Inspirerad av en vän som nyligen börjat spela på gatan, bestämde jag mig för att det var dags för mig att göra en nystart på den fronten. Men inte i Gamla Stan! Där kände jag att det var alldeles för mycket av både publik och andra gatumusiker, och det var det som fick mig att sluta.  I stället började jag fundera på tunnelbanestationer nära mig. Och till slut prövade jag i dag Thorildsplans tunnelbanestation en liten stund. Det visade sig vara en underbar plats! En tunnel med jättefin akustik, och vid den ände av tunneln jag valde att stå vid, kunde jag se ut på grönt gräs och soligt väder. Helt annat än Gamla Stan! Så jag har bestämt mig för att spela där i morgon, kl. 15.00. Välkomna att komma förbi och säga hej!

Jag kunde bara vara där en kort stund, för sedan hade jag teaterrepetition. Jojomen, Marianne har börjat spela teater! Det finns nämligen en teatergrupp där jag bor, och där har jag gått med. Har inte spelat teater sedan i skolan, så det var jättekul att ta upp det igen nu! Nu spelar vi en pjäs, där vi alla skall nynna "Amazing Grace" på slutet. Och i kväll kunde jag verkligen känna att jag hade den nåden. Jag är fri från Arbetsförmedlingen och andra som jag känt velat ha kontroll över mig, jag tjänar precis så det räcker, jag har vänner och stöd omkring mig. Vad mer kan man begära? Jo, en sak - jag vill sluta vara rädd att förlora allt, och tro på alla människors kärlek. Och på den fronten tyckte jag mig känna att det hände något i kväll. Hoppas, hoppas den känslan stannar nu!

Utan skyddsnät

Låt mig flyga utan skyddsnät

genom livets blåa sky

Låt mig möta alla molnen

och se nya morgnar gry

Men när färden blir för tröttsam

och jag faller handlöst ner

räck då ut nå’t jag kan vila

på så jag kan flyga mer

(c) Marianne Milde


Inspired by a friend who recently has begun to play in the street, I decided that it was time for me to make a new start on that front. But not in Gamla Stan (Old Town)! There I felt there were too many, both audience and other street musicians, and that was what made me stop. Instead, I started to consider subway stations near me. And finally today I tried Thorildsplan subway station for a little while. That turned out to be a wonderful place! A tunnel with very nice acoustics, and in the end of the tunnel where I chose to stand, I could look out at green grass and sunny weather. Totally different from Gamla Stan! So I’ve decided to play there tomorrow, at 3 pm. Welcome to come by and say hi!

I could only be there for a short while, because then I had a theatre rehearsal. Yepp, Marianne has begun to play theatre! You see, there’s a theatre group where I live, and I’ve joined it. I haven’t played theatre since school, so it was great fun to take it up again now! Now we’re doing a play, where we all are to hum "Amazing Grace" at the end. And this evening, I could really feel that I had that grace. I’m free from the employment office and others that I’ve felt wanted control over me, I earn just enough, I have friends and support around me. What more can I ask? Well, one thing - I want to stop being afraid of losing everything, and believe in all people’s love. And on that front, I sensed that something happened tonight. Hope, hope that feeling will stay now!

Without a safety net

Let me fly without a safety net

through the blue sky of life

Let me meet all the clouds

and watch new mornings dawn

But when the journey gets too tiring

and I fall headlong down

then reach out something I can rest

on so I can fly more

(c) Marianne Milde

Skrivet av Marianne M 1 september 2009 klockan 22:48

En varelse vid namn Kreativitet / A being named Creativity

Kreativitet är en underlig varelse. Den kan vara borta länge, och sedan komma fram ur tomma intet och fortsätta sitt liv som om inget hänt. Den kan förvandla sig till helt andra former än tidigare. Ja, om man inte ser upp kan den locka en in på helt okända vägar. Men kanske man inte SKALL se upp!

Men vi har alla en sådan här varelse med oss hela tiden. Min har just kommit fram igen efter att ha varit på rymmen, och det känns väldigt skönt att ha den hemma igen! Jobbade med tre låtar i kväll, och ytterligare två ligger halvfärdiga.

Men jag märker att jag inte är någon nattuggla. Kroppens signaler måste tyvärr gå i första hand... före Kreativitetens signaler (om det inte är något jag bara måste skriva ned för att inte glömma)...

Så, god natt!


Creativity is a curious being. It can be gone for a long time, and then come out right out of the blue and go on with its life like nothing happened. It can change into other shapes than before. Yes, if you don't look out, it can tempt you onto totally unknown roads. But maybe you SHOULDN't watch out!

But we all have such a being with us all the time. Mine has just returned after having been on the run, and it feels very good to have it home again! I worked on three songs tonight, and two more are half finished.

But I notice that I'm not a night owl. The body's signals have to go first... before the signals of Creativity (unless there's something I just have to write down in order not to forget it)...

So, good night!

Skrivet av Marianne M 13 augusti 2009 klockan 23:23

Kontantlösa samhället verkligen här? / Cash-less society really here?

Jag hade verkligen svårt för att bestämma mig för om jag skulle göra det i dag. För det första var det väldigt varmt ute, för det andra mindes jag fortfarande de trista erfarenheterna från förra gången (se tidigare i min blogg). Dessutom väntade jag, och väntar fortfarande, lite nervöst på besked om jag får en spelning eller ej. Men i dag kunde vara sista chansen för mig, så jag bestämde mig för att ändå åka in till stan och vara gatumusikant ett tag. Inte för pengarna, utan för nöjet och övningen det ger. Och pengar blev det mycket riktigt inte mycket av. Men jag såg när jag sedan gick hem att det nog var lika tufft för de andra gatumusikanterna som var ute i dag. En väninna påminde mig senare om att många i dag knappast har kontanter på sig, de har kort! Så jag kanske skulle investera i en bärbar kortläsningsmaskin...

Jag märkte också att mina låtar och tenorgitarren inte funkar i den bullriga gatumiljön. Jag hör inte tenorgitarren tillräckligt bra (och förstärkare är förbjudna), och sedan förra gången är jag rädd att "bullra" för mycket för affärsidkarna. Först när ett par förbipasserande kvinnor manade mig att sjunga ut mer kunde jag "ta mer plats". Så OM jag skall spela på gatan igen, tar jag bara violan med mig.

Nu skall jag försöka att äntligen få en låt klar och uppdatera mitt marknadsföringsmaterial...


I really had a hard time deciding whether or not to do it today. First, it was very warm outdoors, second, I still remembered the sad experiences from last time  (see earlier in my blog). Besides, I was waiting and am still waiting, somewhat nervously on notification on whether or not I get a gig. But today could be the last chance for me, so I decided anyway to go downtown and be a street musician for a while. Not for the money, but for the pleasure and the practice it gives. And I was right, there wasn't much money. But I saw when I went home later, that it was probably equally tough for the other street musicians who were out there today. A friend reminded me later that many people hardly have any cash today, they have cards! So I should perhaps invest in a mobile card reader machine...

I also noticed that my songs and the tenor guitar don't work in the noisy street environment. I don't hear the tenor guitar well enough (and amplifiers are forbidden), and since last time I'm afraid of making too much "noise" for the shop owners. Not until a couple of women passing by urged me to sing out more, was I able to "take more place". So IF I'm to play in the street again, I'll only take my viola with me.

Now I'll try to finally get a song finished and update my marketing material...

Skrivet av Marianne M 8 augusti 2009 klockan 22:15

Nya låtar på G / New songs in the works

Mitt låtskriveri har stått still ett tag. Jag har bara fått ur mig en massa text. Men nu har musiken börjat komma tillbaka till mig. Fem låtar jobbar jag parallellt med nu. Samtidigt har jag jobbat vidare på min nya CD. Spelat in pianobakgrunder och skrivit violastämman till "Hjärtöga". I mitten på augusti tror jag det är dags att gå in i studion igen.

Jag vill också göra reklam för tre prenumerationstjänster, som jag tänkte starta så snart jag har tillräckligt med intresserade. De handlar alla om musik eller poesi. Mer info på www.cultureadmin.se - välj Prenumerationer / Subscriptions i menyn.

Annars väntar jag på att semestrarna skall ta slut, så det blir mer fart på saker och ting i samhället... men jag får erkänna att jag ibland fortfarande önskar jag vore kvar på Kreta! Se längst ned här de blommor som fanns på "bakgården" vid mitt rum där...


My songwriting has been standing still for a while. I've only got a lot of text out of me. But now, music has started to come back to me. I'm working on five songs parallel now. At the same time, I've continued to work on my new CD. Recorded piano backgrounds and written the viola part for "Hjärtöga" ("Hearteye"). In the middle of August, I think it's time to enter the studio again.

I would also like to advertise three subscription services, that I'm going to start as soon as I have enough many interested. They're all about music och poetry. More info at www.cultureadmin.se - choose Prenumerationer / Subscriptions in the menu.

Otherwise I'm waiting for the vacations to be over, so that there will be more speed on things in society... but I have to admit, that I sometimes still wish I still was in Crete! Look here at the bottom at the flowers that were in the "backyard" of my room there...

Skrivet av Marianne M 30 juli 2009 klockan 22:33

Skall det vara så svårt? Should it be that hard?

I dag var (och är fortfarande) det strålande väder här i Stockholm, så jag packade ihop mina instrument och åkte till Gamla Stan för att än en gång pröva lyckan som gatumusikant. Platsen där jag tjänade så bra första gången var ledig så jag slog mig ner där. Bara ett par låtar senare fick jag flytta på mig, för en affärsidkare kände att det var för många olika ljud runt omkring. Hittade en annan plats. Plötsligt tågade en grupp Hare Krishna-anhängare förbi och sjöng och trummade. Lugnt väntade jag tills jag knappt hörde dem längre. Spelade sedan ett litet tag till, tills jag upptäckte att en grupp tjejer börjat sjunga inte så långt bort. Jag bestämde mig då för att försöka flytta igen, för jag ville inte be de duktiga tjejerna flytta. Men jag såg att i dag var konkurrensen alldeles för hård. Jag funderade ett tag på att åka in till Drottninggatan och spela, men där är det alltid mycket musik från affärerna. I stället åkte jag hem, endast 6 kr rikare. Men det är alltid kul att spela förstås.

Kanske hade läget varit bättre om jag hade väntat lite. Jag vet inte. Det jag vet är att det är svårt att försöka förtjäna sitt levebröd på musiken.

Nu skall jag försöka fundera ut nya fräscha idéer för min verksamhet och hur jag skall kunna skapa ett sug efter min musik. För jag vill tro och hoppas att jag har något unikt och värdefullt. Om ett par månader måste jag bestämma mig för om jag skall fortsätta med firman. Jag vill det hemskt gärna, framför allt för att lätt kunna redovisa gig och skivföräljning vitt...


Today the weather was (and still is) lovely here in Stockholm, so I packed my instruments and went to Gamla Stan (the Old Town) to once again try my luck as a street musician. The place where I earned so much the first time was free so I settled there. Only a couple of songs later, I had to move, because a businessman felt there were too many sounds around there. I found another place. Suddenly a group of Hare Krishna supporters went by singing and drumming. Calmly I waited until I hardly heard them anymore. Then I played a little while more, until I noticed that a group of girls had started to sing not far away. I then decided to try to move again, because I didn't want to ask the great girls to move. But I saw that today, the competition was way too hard. I was considering for a while going to Drottninggatan to play, but there's always a lot of music from the stores there. Instead I went home, only 6 SEK richer. But it's always fun to play of course.

Maybe the situation would have been better if I had waited a little. I don't know. What I do know is that it's hard to try to make a living on music.

Now I'm going to try to figure out new fresh ideas for my business and how to create a want for my music. Because I want to hope and believe that I have something unique and valuable. In a couple of months, I have to decide whether or not to go on with the firm, I want it very much, above all  to be able to report gig and CD sales "white" (legally)...

Skrivet av Marianne M 25 juli 2009 klockan 17:41

Välförtjänt glas vin / Well deserved glass of wine

Sitter nu med ett i mitt tycke välförtjänt glas vin. Visserligen kom inte många till min spelning i dag. Men vädret var underbart och folk är ju på semester så här års. P.g.a. det härliga vädret spelade jag utomhus. Trafikbullret från gatan intill gjorde det förstås svårare än att spela inomhus. Men det gick bra ändå. Skål!


I’m sitting now with what I feel is a well deserved glass of wine. True, not many came to my gig today. But the weather was wonderful and people do go on vacation this time of year. Because of the lovely weather, I played outdoors. The traffic noise from the street nearby made it of course harder than to play indoors. But it went well anyway. Cheers!

Skrivet av Marianne M 18 juli 2009 klockan 23:24

Present till er! / Gift for you!

Jag började ju spela in min nya CD innan jag åkte till Kreta. En låt som nästan blev klar då var "Hjärtöga". Nu har jag hunnit lyssna på den, och jag kommer att lägga på en violastämma och kanske finslipa sången lite, men jag beslöt ändå att lägga upp den som den är nu, som ett smakprov och aptitretare för er! Den finns på www.cultureadmin.se - välj "Download" i menyn.

Annars är det spelningen i morgon som jag fokuserar på nu. Efter spelningen skall jag fortsätta med arrangeringsjobb etc. för CDn. Och nästa vecka kommer jag nog också försöka vara gatumusikant ett par gånger igen, bara vädret tillåter....


I did begin to record my new CD before I went to Crete. A song that we almost finished then was "Hjärtöga" (Hearteye). Now I've had the time to listen to it, and I will add a viola part and maybe polish the singing somewhat, but I decided anyway to put it up as it is now, as a sample and appetizer for you! It's at www.cultureadmin.se - choose "Download" in the menu.

Otherwise, it's the gig tomorrow that I'm focusing on now. After the gig, I'll continue with the arrangement work etc. for the CD. And next week, I'll probably also try to be a street musician a couple of times again, if only the weather allows....

Skrivet av Marianne M 17 juli 2009 klockan 22:29

Inför gig och inspelning / Facing gig and recording

Två dagar kvar till mitt gig på Guldtuban. Övade i dag och det kändes rätt bra. Men jag är jätteglad att jag fått en extra övningstid i studion där jag brukar öva i morgon. Kanske jag också ger mig ut på stan och spelar igen i morgon som ett offentligt genrep, det beror på vädret. I går var det så fint väder, att jag fick ett infall - tog min viola på eftermiddagen och åkte till stan och spelade. Jag fick inte alls lika mycket pengar i går som i lördags, men det var ju vardag och dessutom var rätt många andra gatumusikanter ute också. Och nu i helgen var det en körfestival här i Stockholm och därmed många musikintresserade ute - plus att folk kan ha dragits till att jag hade både viola och tenorgitarr med mig. Men jag är inte gatumusikant för pengarna. Jag gör det för att det är kul! Jag spelar för barn, vuxna, stadsduvorna... några fotograferar eller filmar mig... Det gulligaste i går var när några barn fick syn på mig och sedan sprang till sina föräldrar för att be dem om några slantar att ge mig...  så sött!

Jag skall nog öva in fler stycken på violan... klassiska stycken folk känner igen och tycker om...

Lyssnade på en av låtarna som skall vara med på min nya CD, och kände att det behövs en violastämma och kanske någon körstämma också. Så jag skall sätta mig och skriva åtminstone en violastämma. Jag har också bestämt mig för att ha med piano på två låtar till, så jag skall spela in pianobakgrunderna till dem när jag hinner.

Men nu är det snart dags att lägga sig!


Two days left until my gig at Guldtuban. I practised today and it felt quite god. But I'm very happy that I got extra rehearsal time in the studio where I practise tomorrow. Maybe I'll also go downtown to play again tomorrow as a public dress rehearsal, depends on the weather. Yesterday the weather was so nice, that I got an impulse - took my viola in the afternoon and went downtown and played. I didn't get by far as much money yesterday as this past Saturday, but it was a weekday and moreover, quite a lot of other street musicians were out too. And this past weekend, there was a choir festival here in Stockholm and thus many music interested people out - plust that people can have been attracted by that I had both my viola and my tenor guitar with me. But I'm not a street musician for the money. I do it because it's fun! I play for children, adults, the city pigeons... some photograph or film me... The cutest thing yesterday was when some children saw me and then ran to their parents to ask them for some coins to give me... how sweet!

I think I'll rehearse more pieces on the viola... classical pieces people recognize and love..

I listened to one of the songs that are to be included in my new CD, and felt that a viola part is needed, and maybe some choir part too. So I'm going to sit down and write at least a viola part. I've also decided to use the piano in two more songs, so I'm going to record the piano backgrounds when I get the time.

But now it's soon time to go to bed!

Skrivet av Marianne M 16 juli 2009 klockan 22:31

Ny karriär på gång? / New career in the works?

Nej, jag skall inte ge upp vare sig musiken eller ekonomyrket. Min nya karriär har jag hittat INOM musiken - som gatumusikant! Jag prövade livet som gatumusikant i ca 1 h 10 min. i dag, och tyckte det var så kul att jag egentligen inte ville sluta! Men jag blev för hungrig, och tänkte att det får räcka med drygt en timme första gången som test. Kan säga att jag fick en rätt bra timpenning för detta mitt nya jobb i dag! Så länge vädret tillåter tänker jag försöka åka in till stan och spela en - två gånger i veckan, kanske ca två timmar per gång. Jag vill inte riskera att tröttna eller att det skall kännas som ett tvång! Jag hade med mig både tenorgitarren och violan och växlade mellan de två.

På väg hem hörde jag en otroligt duktig gitarrist utanför tunnelbanan, blev tvungen stanna och lyssna på honom och ge honom pengar... Tänker försöka hitta en bra gitarrcoach till hösten så jag kan utveckla mitt tenorgitarrspel mer, hittills är jag helt självlärd förutom ett par tips jag fick i Lendas...

Jag har nog inte lagt in någon bild på när jag spelar tenorgitarr här tidigare, det är väl hög tid att jag gör det eller hur! Den här bilden tog min vän Stäni Steinbock från Åland när jag spelade på en öppen scen på Café Tellus.... Jag har den också som profilbild på MySpace och Facebook.


No, I won't give up neither the music nor the accounting profession. I've found my new career WITHIN music - as a street musician! I tried the life as a street musician for about 1 h 10 min. today, and thought it was so fun that I really didn't want to stop! But I was too hungry, and thought that it would suffice with roughly one hour the first time as a test. I can say that I got a quite good hourly salary for this my new job today! As long as the weather allows, I'm going to try to go downtown and play once-twice a week, maybe two hours at the time. I don't want to risk tiring or feeling forced to do it! I had both the tenor guitar and the viola and switched between the two.

On the way home, I heard an incredibly good guitar player outside the subway station, I had to stop and listen to him and give him money... I'm going to try to find a good guitar coach in the autumn so I can develop my tenor guitar player more, so far I'm completely self-taught besides a couple of tips I got in Lendas...

I don't think I've put up a picture of me playing the tenor guitar here before, it's about time isn't it! This photo was taken by my friend Stäni Steinbock from the Åland islands when I played at an open stage at Café Tellus.... I also have it as my profile image at MySpace and Facebook.

Skrivet av Marianne M 11 juli 2009 klockan 19:01

Nästa låt nästan klar / Next song almost finished

Jag repar vidare inför spelningen och i dag kändes allt bra och hoppfullt. En ny stämning som jag blev tipsad om i Lendas orsakar fortfarande lite problem och jag tror det är därför jag spänner armen lite för mycket ibland. Men jag har avspänningsövningar, så jag tror jag kommer att vara OK bara jag blir helt bekväm med den nya stämningen som jag börjat använda i nya låtar.

Min låt om Tystnadens kapell, som jag kallar det lilla kapellet strax utanför Lendas centrum som jag berättade om tidigare, är nästan klar. Jag behöver låta det jag skrivit mogna lite, och troligen behöver låten ett stick också.

Bläddrar bland mina gamla foton och hittar ett på ett annat Tystnadens kapell, fast detta är en kyrka. Det här är Brahekyrkan på Visingsö. Jag var där sommaren 2005 på en poesikurs, och till den här kyrkan och örtagården som jag tog det här kortet från tog jag mig för att söka stillhet...


My practising is going on for the gig and today everything felt fine and hopeful. A new tuning that I was tipped about in Lendas is still causing a little trouble and I believe that's why I tense my arm a little too much sometimes. But I have relaxation exercises and so I think I will be fine once I'm fully comfortable with the new tuning that I've started to use in my new songs.

My song about The Chapel of Silence, as I call the little chapel right outside Lendas village centre that I've told you about earlier, is almost finished. I need to let what I've written ripen a bit, and probably the song will need a bridge too.

Browsing among my old photos, I find one of another Chapel of silence, but this is a church. This is the Brahe church on Visingsö. I was there in the summer of 2005 on a poetry course, and to this church and the herb garden from where I took this picture I went to seek silence...

Skrivet av Marianne M 10 juli 2009 klockan 00:19

Marknadsföring / Marketing

Marknadsföring är A och O för att lyckas som företagare! Men det är ingen lätt syssla. Jag försöker annonsera och affischera både om mina tjänster och om min spelning nästa lördag. Allt jag kan göra är mitt bästa för att sprida budskapet, sedan hoppas att någon tar emot det...

Det som hittills hjälpt mig mest är att annonsera på Blocket. Men jag försöker också bli flitigare på att uppdatera min status på Facebook, MySpace och Twitter.

Kanske kan marknadsföring liknas vid att plantera blommor som är annorlunda än alla andra...

Börjar bli dags att lägga sig...


Marketing is Alpha and Omega to succeed as a business owner! But it's not an easy chore. I'm trying to advertise and put up notices on bulletin boards both about my services and my gig next Saturday. All I can do is my best to spread the message, then hope someone receives it...

What has helped me the most so far is advertising at Blocket. But I'm also trying to become more ambitious in updating my status at Facebook, MySpace and Twitter.

Maybe marketing could be likened to planting flowers that are differend from others...

Soon time to go to bed...

Skrivet av Marianne M 8 juli 2009 klockan 22:52

Oavslutade låtar / Unfinished songs

I dag var det dags att gå tillbaka till mitt halvtidsjobb. Fortfarande trött, känner mig stundtals varm. Hoppas jag inte åkt på något virus...

Jag har börjat slutföra låtar jag påbörjade i Lendas. En blev helt klar i kväll, en annan har jag texten nästan klar och melodin till refrängen på. Den senare heter "Tystnadens kapell" och handlar om ett litet kapell strax utanför Lendas centrum, dit jag ofta gick under andra veckan för att samla kraft och inspiration. Längst ned i inlägget är en bild på kapellet.

Jag har också börjat "flödesskriva" ca 10 minuter varje dag och har flera uppslag till låtar där. Och det är bra, för jag har antagit en utmaning på internet: "50 songs in 90 days". Hittills har jag inte lagt upp någon ny låt där, men det kommer!

Jag får inte heller glömma att anmäla mina nya låtar till STIM innan jag spelar på Guldtuban!


Today it was time to go back to my part-time job. Still tired, feeling warm at times. Hope I haven't caught a virus...

I've started to finish songs I started on in Lendas. One was all finished this evening, on another I have the lyrics almost done and the melody for the chorus. The latter is called "The Chapel of Silence" and is about a small chapel outside the centre of Lendas, where I often went during the second week to gather strength and inspiration. At the bottom of the post is a picture of the chapel.

I've also started to "flow write" about 10 minutes every day and have several song ideas there. And that's good, because I've accepted a challenge on the Internet: "50 songs in 90 days". So far I haven't put up any new song there, but they will come!

I mustn't forget to report my new songs to STIM (Swedish Performing Right's Society) before I play at Guldtuban!

 

Skrivet av Marianne M 6 juli 2009 klockan 22:53

Sätter fart på bloggen igen / Putting speed on my blog again

Återigen alltför länge sedan jag skrev något här! Men jag har bestämt mig för att det skall bli ändring på det.

Jag har nyligen kommit hem från två härliga veckor i Lendas, en liten fiskeby och gammal kurort på Kretas sydkust. Första veckan var det singer/songwriterkurs, och som vanligt gav den mig mycket, både nya vänner och kunskap. Vi hade en fin gemenskap i gruppen och jag kände stöd och värme från många av de andra. I år anlände jag till Lendas med ett väldigt lågt självförtroende framför allt om mitt textskrivande. Tyckte inte att jag kunde få till de där fina metaforerna. Under kursen märkte jag att det kunde jag visst, det! Men vad som verkligen öppnade mina ögon var ett samtal jag hade med huvudläraren. Hon fick mig att öppna mig för att skriva om annat och andra än mig själv. Det behövde jag verkligen! Jag har känt mig "handikappad" när det gäller ämnen att skriva om, nämligen. Kärlekssånger t.ex. har jag känt att jag inte kunnat skriva trovärdigt, även om det funnits killar jag varit kär i. Och jag har inte velat skriva om andra av rädsla för att peka ut människor eller skriva om någon som inte vill bli omskriven. Men jag vet att det finns sätt att gå runt alla sådana problem, så snart kommer nya låtar med nya ämnen!

Den 18 juli kl. 14 spelar jag på Café Guldtuban i Årsta igen. Jag kommer säkert ta några låtar jag skrev på Kreta då. Alla är hjärtligt välkomna! www.cafetuba.se

Jag har också börjat jobba på en ny CD som jag spelar in i Vällingby utanför Stockholm. Den skall innehålla låtar bara på svenska, med min tenorgitarr som främsta instrument. Antagligen blir den klar någon gång i vinter, och då blir det releasekonsert förstås!

Jag avslutar med en utsiktsbild över Lendas, och en bild på min kära tenorgitarr!


Again, far too long since I wrote something here! But I’ve decided that there will be a change in that.

I’ve recently come home from two lovely weeks in Lendas, a small fishing village and ancient health resort on the south coast of Crete. The first week there was a singer/songwriter course, and as usual it gave me a lot, both new friends and knowledge. We had a nice fellowship in the group and I felt support and warmth from many of the others. This year I arrived in Lendas with a very low self confidence above all about my lyric writing. I didn’t think I could come up with those nice metaphors. During the course I noticed that I indeed was able to do that! But what really opened my eyes was a conversation I had with the main teacher. She got me to open myself for writing about other things and others than myself. I really needed it! You see, I’ve felt "handicapped" when it comes to subjects to write about. Love songs for instance, I haven’t felt that I’ve been able to write credibly, even though there have been guys I’ve been in love with. And I haven’t wanted to write about others in fear of pointing out people or write about someone who doesn’t want to be written about. But I know there are ways of getting around such problems, so soon there will be new songs on new subjects!

On July 18, at 2 pm, I’m going to play at Café Guldtuban in Årsta again. I’ll surely do some songs I wrote in Crete then. Everyone is wholeheartedly welcome! www.cafetuba.se

I’ve also started to work on a new CD that I’m recording in Vällingby outside Stockholm. It will contain songs only in Swedish, with my tenor guitar as the main instrument. Probably it will be finished some time in the winter, and then there will be a release concert of course!

I'll close with a view photo of Lendas, and a photo of my dear tenor guitar!

Skrivet av Marianne M 5 juli 2009 klockan 23:06

Musik hela helgen / Music all week-end

I går var det så dags att spela på Guldtuban igen. Caféägarinnan hade rätt, en lördag eftermiddag funkade mycket bättre! Och spelningen gick bra. Men mot slutet brast en sträng på tenorgitarren! Och inga reservsträngar. Vad göra? Violinisten Itzhak Perlman sade en gång, när en sträng brast på hans fiol mitt i en konsert: "Sometimes it is the artist's task to find out how much music you can still make with what you have left". Antingen fick jag ta de två sista låtarna a capella, eller pröva att spela keyboard i stället. Jag valde det senare och jag tror det gick rätt bra.

Caféägarinnan sade att hon ville ha mig tillbaka, så jag hoppas göra en ny spelning där någon gång i slutet av juli!

I dag var det öppen scen på Tellus, och det var trevligt som vanligt! Den här gången spelade jag även viola i ett par låtar av en relativt ny vän. Kände mig väldigt hedrad att få göra detta och hoppas på fler tillfällen!

Nu närmast tänker jag jobba med två projekt - att spela in mina nyare låtar med tenorgitarren, och samla mina instrumentalstycken från början av 2000-talet på CD. Mer info kommer! Under tiden skulle jag uppskatta er hjälp... kila gärna över till min MySpace-sida www.myspace.com/mariannesongs, lyssna på Reflection 3, och låt mig veta om ljudet är för syntetiskt? Ljudfilen är helt och hållet gjord i min dator. Tack på förhand!

Önskar nu god natt!


Well, yesterday it was time to play at Guldtuban again. The café owner was right, a Saturday afternoon worked much better! And the gig went well. But towards the end, a string broke on my tenor guitar! And no spare strings. What should I do? The violinist Itzhak Perlman once said, when a string broke on his violin in the middle of a concert: "Sometimes it is the artist's task to find out how much music you can still make with what you have left". I could either take the last two songs a capella, or try to play the keyboard instead. I chose the latter option and I believe it went quite well.

Today there was an open stage at Tellus, and it was nice as usual! This time I also played the viola in a couple of tunes by a relatively new friend. I felt very honoured to be allowed to do this and hope for more opportunities!

Now I'm going to work on two projects - to record my newer songs with the tenor guitar, and collect my instrumental pieces from the early 2000's on CD. More info coming! Meanwhile, I'd appreciate your help... please do run over to my MySpace page www.myspace.com/mariannesongs, listen to Reflection 3, and let me know if the sound is too synthetic? The sound file is entirely made in my computer. Thanks in advance!

Now wishing a good night!

Skrivet av Marianne M 11 maj 2009 klockan 00:21

Klagovisa med hoppfullt slut / Whining song with a hopeful ending

I natt grät jag mig till sömns.

I går var jag nämligen på "Open Mike Nite" på Teater Kaskad i Blackeberg (på väg till Vällingby, Stockholm). Det var en väldigt trevlig tillställning och framför allt stor variation på oss som uppträdde! Hur som helst såg jag snabbt att jag skulle behöva förstärka min tenorgitarr också, och där fanns bara en mikrofon. Jag beslöt mig för att testa min nya kontaktmikrofon trots att jag inte använt den tidigare. Nu inser jag att jag borde övat med den innan. I "Not In My Eyes" funkade inte gitarrspelet alls som jag ville. Det är i och för sig en låt jag normalt spelar piano på, men då det är en av mina starkaste låtar enligt många vill jag kunna spela den felfritt på tenorgitarr också. Däremot gick "Hjärtöga", som jag alltid spelat tenorgitarr på, rätt bra.

Och jag som hoppades övertyga dem på Kaskad att få sätta upp mitt låt- och diktprogram där! Men jag fick väldigt bra respons från publiken. Det var dock ingen som köpte skiva eller bok av mig... suck!

Men jag försöker trösta mig med att min röst kändes bra, det blir bara roligare och roligare att sjunga!

Och i kväll var jag på ett litet poesikafé i Allhelgonakyrkans second-handbutik och kafé. Det var mysigt och avspänt, och de gillade mina dikter och låtar! Det känns gott.


Last night I cried myself to sleep.

You see, yesterday I was at an "Open Mike Nite" at the theatre Kaskad in Blackeberg (on the way to Vällingby,Stockholm). It was a very nice event and above all a great variation among us who performed! Anyway, I quickly saw that I would need to amplify my tenor guitar too, and there was only one microphone. I decided to try my new contact microphone, despite that I hadn’t used it before. Now I realize that I should have practised on it before.In "Not In My Eyes", the guitar playing didn’t work at all like I wanted it to. It is a song I normally play on the piano anyway, but since it’s one of my strongest songs according to many, I want to be able to play it fluently on the tenor guitar too. On the other hand, "Hjärtöga"(Hearteye) went quite well.

And I who had hoped to convince the people at Kaskad to let me put up my songs and poetry mix program there! But I got a very good response from the audience. However, no one bought a CD or a book from me... sigh!

But I’m trying to comfort myself with that my voice felt fine, it’s only getting more and more fun to sing!

And this evening I was to a small poetry café evening at Allhelgonakyrkan’s second hand store and café. It was cosy and relaxed, and they liked my poems and songs! That feels good.

Skrivet av Marianne M 9 maj 2009 klockan 00:15

Jag lever än! / I'm still alive!

Inser att det gått alldeles för lång tid sedan jag skrev något här IGEN! Skall försöka bli mycket mer regelbunden nu och avsätta en speciell tid minst en gång i veckan för den här bloggen.

Mitt liv har varit snurrigt sista tiden. Men nu har jag ett halvtidsjobb jag trivs jättebra med, och känner att jag i lugn och ro kan bygga upp musik- och språkdelarna av min firma. Jag jobbar bl.a. med att försöka få fler spelningar. Och nu på lördag spelar jag igen på Café Guldtuban i Årsta, kl. 14.00.

Men hela slutet av den här veckan kommer jag ägna mer eller mindre åt musik! I förra veckan hittade jag en annons om "Open Mike Nite" på Teater Kaskad i Blackeberg nu på torsdag, och jag har bestämt mig för att vara med där. Plus att SSoS har en öppen scen på Kulturföreningen Tellus på söndag.

Snart är det också bara en månad tills jag åker till Lendas! Jag har haft en del problem med huvudvärk, och varit orolig för att det skulle vara något allvarligt som skulle hindra mig från att åka. Men nu har jag fått veta att det "bara" var bihålorna, och jag kan åka!!

Ja det är vad som utspelar sig i min musikaliska värld just nu. Lovar som sagt att försöka bli mer regelbunden här!


I realize that it's been far too long time since I wrote something here AGAIN! I'll try to become much more regular now and dedicate a special time at least one a week for this blog.

My life has been topsy-turvy lately. But now I have a part-time job I enjoy very much, and feel that I can build the music and language parts of my firm in peace. Among other things I'm working on trying to get more gigs. And this coming Saturday I'll be playing again at Café Guldtuban in Årsta, at 2 pm.

But all of the end of this week I'll dedicate more or less to music! Last week I found an ad about "Open Mike Nite" at Teater Kaskad in Blackeberg this coming Thursday, and I've decided to be there. Plus that SSoS has an open stage at Kulturföreningen Tellus on Sunday.

Soon it's also only one month until I go to Lendas! I've had some problems with headache, and been worried that it would be something serious that would prevent me from going. But now I've found out that it was "just" the sinuses, and I can go!!

Well, that's what's taking place i my musical world right now. And like I said, I promise to try to be more regular here!

Skrivet av Marianne M 4 maj 2009 klockan 23:23

Nedstämd / Down

Nu var det ett tag sedan jag skrev igen. Heltidsjobbet har tagit mer energi från mig än jag trodde. Men i kväll vill jag uppdatera er alla, och måste skriva av mig.

Jag hade min spelning på Guldtuban i går, och gissa hur många som kom? Bara en! Och jag som marknadsfört så mycket jag kunnat. Men jag spelade för den personen - tack skall du ha! - och caféägarna, och caféägarna vill ha mig tillbaka så vi skall pröva en ny dag.

Och när jag åkte till en kyrklig tillställning i kväll fick jag veta att den flyttats till nästa fredag - och då är jag bortrest! I och för sig är det en låtskrivarhelg som jag absolut inte vill missa som jag är på den helgen, men i alla fall. Däremot fick jag reda på att anledningen till flytten var en krock med en öppen scen som den kyrkan också anordnar. Nu var det fullt på kvällens öppna scen, men jag tänker anmäla mig till nästa gång som är den 15 maj.

Faktiskt är även min tenorgitarr nedstämd... nej det är inget allvarligt... Det är bara så att jag upptäckt att jag klarar att spela på tenorgitarren även om den är nedstämd (i alla fall om alla strängarna stäms ned lika mycket) och sjunga till - och jag som trodde att en nedstämd gitarr skulle göra mig förvirrad!

Just nu känner jag mig tom och jag vet inte hur mycket mer jag har att ge. Men jag är säker på att det kommer att gå över.


Now it's been a while since I wrote again. The full time job has taken more energy from me than I thought. But tonight I want to update you all, and have to write things off me.

I had my gig at Guldtuban yesterday, and guess how many came? Only one! And I who had marketed as much as I could. But I played for that person - thank you! - and the café owners, and the café owners want me back so we're going to try a new day.

And when I went to a church event tonight, I found out that it had been moved until next Friday - and then I'm away! It is indeed a songwriting weekend I absolutely don't want to miss that I am on that weekend, but anyway. However, I found out that the reason for the move was a collision with an open stage that that church also arranges. Now tonight's open stage was fully booked, but I'm going to sign up for next time which is May 15th.

Actually, my tenor guitar is down too... no it's nothing serious... It's just that I've discovered that I manage to play on the tenor guitar even if it's tuned down (at least if all the strings are tuned down equally much) - and I who thought that a tuned down guitar would make me confused!

Right now I'm feeling empty and don't know how much more I have to give. But I'm sure that will pass.

Skrivet av Marianne M 27 mars 2009 klockan 21:26
Marianne M
Kvinna
Om mig: Amatör-singer/songwriter, poet och fotograf som vill beröra. Här skriver jag om händelser och tankar från min musikaliska, poetiska och fotografiska horisont. Det finns ljudklipp från min demo-CD "The Violin Girl" (släppt i april 2008) på min hemsida och på min MySpace-sida. Amateur singer/songwriter, poet and photographer who wants to touch people. Here I write about what happens and reflections from my musical, poetic and photographic horizon. There are audio clips from my demo CD "The Violin Girl" (released in April, 2008) at my website and at my MySpace page.

Sök i denna blogg

Prenumerera på bloggen

Få fler besökare / get more visitors: