Metrobloggen

Jag sitter här framför datorn me blandade känslor. Jag har tänkt en hel del o övervägt väl. O jag känner att jag inte pallar längre!

Jag pallar inte att vända mig själv ut o in för att försöka förklara. Jag har tappat lusten just nu!

Bloggen startades av mig me en stark vilja att skriva av mig. Jag kände att den gav mig nåt. Att andra kunde känna igen sig o att jag fick bra respons o fina kommentarer som kunde hjälpa mig tillbaka. D va augusti 2008... En period i mitt liv då jag va en helt annanstans än va jag e idag. Jag behövde alla livlinor jag kunde greppa o jag slet febrilt me att förstå vad jag skulle ta mig till, vart jag va på väg o hur jag skulle klara mig i d livet som jag då försökte skapa.

Me facit i hand så gick d ganska bra. Inte smärtfritt, men bra! Jag sitter nu här 1,5 år senare o inser att bloggen inte längre fyller samma funktion för mig längre. Jag har inte längre samma behov av att berätta allt som händer i mitt liv. Stormen har ridits ut tillsammans me er o jag e evigt tacksam för d stöd ni har gett mig under tiden. Ni som läst o gett stöd o insikter i form av kloka kommentarer, jag e otroligt tacksam till er!

Jag e medveten om att jag har en bit kvar på min resa, d har vi alla. Den som säger nåt annat ljuger. Jag e också medveten om att dagens samhälle inte e helt redo för all ärlighet som folk har inom sig. Samhället gillar mystiken bakom fasaden o vill inte ha den stoppad in your face!

Jag har känt att min situation sugit mer kraft än va den skänkt på sistone då jag försökt skriva av mig mina innersta tankar. Jag har insett att hur mycket vilja som än finns i mig, så kommer den aldrig kunna komma till sin rätt på print. Jag kanske gör mig själv en otjänst genom att tömma ut allt för allmän beskådan. Till en hel hop av missförstådda som tycker att jag verkar va en ganska labil o konstig brud me huvet fullt av hjärnspöken.....Till viss del sant, hehe. Jag e mänsklig!

Men också till en stor grupp fina därute som känt igen sig o som triggat mig till att skriva mer.

"Hjälp dig själv innan du hjälper andra!" Jo, jag börjar inse d nu. Hur faan ska jag räcka till me all min vilja till att rädda massa folk som kanske inte ens e redo eller vill bli räddade? Om jag inte ens tar mig tid till att läka ifred o bygga upp mig själv helt?

Tiden e inne för att stanna upp, ta en paus o hela mig själv helt o fullt. Jag vet att jag e nära, att d väntar en massa fint runt hörnet. Men jag behöver lite mer tid. Jag behöver kanske bara skriva av mig i fred, för mig själv utan kritiska blickar som lägger olika betydelser o tolkningar i allt.

D sjuka e att d känns som att säga farväl till en vän. Nån nära som har stöttat mig genom mitt livs största kris. Men jag känner ganska starkt inom mig att d här e d enda rätta just nu.

Jag hoppas ni alla fina som följt mig o funnits där genom den här tiden, att ni förstår mig. Jag säger inte att jag aldrig mer kommer skriva. Men just nu e jag inte längre den som jag va när jag började skriva. Bloggen "Upp som en sol o ner som en pannkaka- en blogg om vägen tillbaka via en avstickare en fängelset" den har fyllt sin funktion. Fängelset e avklarat för nästan exakt ett år sen o jag e redan tillbaka på många plan. Jag behöver en paus!

Tack fina, fina bloggen! Du e en stor del av mig o har hjälpt mig oerhört. Men d e dags att ta nästa steg nu. D e inte dig d e fel på, d e mig! Hehe.... Jag gör slut nu för att kasta mig ut på nya äventyr!

Vi ses i en annan sfär, på en annan sida när jag känner mig redo för att skriva av mig för allmän beskådan igen!

Tills dess så ska jag hjälpa till på det allra bästa sättet me att visa att d går. Visa att d går att fucka upp o komma tillbaka på en ännu stabilare bas o på en ännu högre topp! Ge aldrig upp!

Stor kram allihopa o ta hand om er!

Vill ni fortsätta skriva av er eller bolla tankar så finns jag fortfarande på min mail eller på meddelande på FB.

Keep up the good work nu!

Kärlek o kraft!

Sanna

Jag vet inte hur mycket jag egentligen har lust att skriva idag. Jag känner mig alldeles tom o börjar på riktigt undra när jag ska komma ur den här svackan som på nåt sjukt vis aldrig ger sig... Jag hoppas o tror o låser upp mitt hopp på olika saker. Men d farliga me d, e att om nån av dom sakerna fallerar så sitter jag där tillbaka på ruta ett igen. Suck!

Egentligen e d inget specifikt som har hänt. Eller jag hade ett jobb på gång. Eller inte ens på gång, d va klart! Allt va klart utom kontraktet. Jag kände på mig att nåt va fel o ville inte prata me nån om d....tack o lov. Igår blev d ändrat! D kanske inte va d viktogats ejobbet i mitt liv direkt, men ändå ett jobb som skulle gett mig en inkomst, gett mig nåt annat att fokusera på o en bra sysselsättning. Nåt som jag för tillfället skulle ha kunnat lägga ner min energi på o gjort så grymt som möjligt!

Jag blev inte särskilt besviken när jag fick reda på det. Snarare arg o fick en otroligt stark känsla av oproffsighet från dom som ligger bakom d. Hur faan kan man låta nån styra om sina planer o planera in allt, för att en vecka innan få besked om att d inte blir nåt.... Jag hoppas verkligen inte att jag nånsin kommer att behandla nån likadant!

D farliga för min del i att låsa upp mig vid förhoppningar om att saker o ting börjar lösa sig, att allt kommer att bli bra o att jag börjar ha schyssta saker att se fram emot... D e att jag blir så otroligt nerslagen varje gång motsatsen bevisas.

Vafaan e min mening egentligen? Jag fattar faan inte! Vad e d som jag inte ser? Vad e d som står o väntar på mig som jag inte ser? Jag vill så mycket, har tagit tag i så mycket o känne rmig så jävla redo att ta tag i nästa utmaning, i nästa jobb! Men vad e d som jag inte ser?

Jag vill så gärna tro att d finns en mening me allt. Att var o en har sin väg att vandra, sin resa. Men meningen e väl också att vi ska orka resa vägen ut? I stunder kan jag bara känna för attg eupp. Jag har kämpat så mycket o velat så väl. Men uppenbarligen så ska d va så här ett tag till. Jag vägrar att ändra mitt beslut o min känsla för att 2010 kommer att bli ett bra år. D måste bli det. D måste hända nåt... Men vad? Vad e d jag ska göra?

Jag e medveten om att jag har några beslut att fatta. Jag e medveten om att jag har en del jobb framför mig gällande min livssituation. Men ska d verligen vara så att jag måste reda ut allt på en gång innan jag kan gå vidare?

Ibland känns d som att bara för att jag har vart ärlig i hur jag mår, i allt som försiggår i mitt huvud, därför tar allt längre tid. Ska man verkliegn straffas om man e ärlig? Jag menar inte på nåt sätt att tycka synd om mig själv. Men jag börjar undra.... D e fett många fler än jag som gjort misstag. D e definitivt många fler än jag som mår psykiskt dåligt men som kanske döljer d bättre. Kanske döljer d lika bra som jag en gång gjorde. Men e d så d måste vara för att livet ska fortsätta rulla?

Varför blev d jag gjorde så mycket värre än d som så många andra gjort? Varför e d så jävla farligt att vara ärlig me hur man mår?

Jag satt o kollade i en gammal tidning "Solo" på ett café igår medan jag väntade in Clara. Plötsligt såg jag en recension av min blogg där. Dom skrev ganska snällt, dissade mitt fjortisaktiga skrivsätt (som dom uttryckte det) men plussade min ärlighet. Men dom skrev också nåt som fick mig att fundera..."d unika me Sannas blogg e att hon till skillnad från andra kändisar inte skriver för att gynna sin karriär"....

Vad e d som inte gynnar min karriär? E d min ärlighet? Ärligheten som var deras plus? Är d att jag skriver ur hjärtat utan att hitta på, överdriva eller ljuga som gör att jag inte gynnar min karriär? Jag fattar inte! Sen när blev d så jävla farligt att bara vara människa?!

Jag älskar verkligen d jobb som jag har haft sen jag va liten. Jag saknar d som faan. Men jag har också tagit mig en stor funderare på om d verkligen e d som jag vill..... O jag insåg att trots att d vart jobbigt i perioder, trots att jag i perioder blivit lite socialt skrämd o velat va en i mängden...Ja, trots d så överväger alla positiva bitar i mitt jobb. Men jag kan tyvärr inte söka mig tillbaka till ett liv där jag bara accepteras om jag e glad, tillags o klädd i en mask. Jag e jag! Jag har fuckat upp som jävligt många andra. O jag e inte längre den Sanna som jag en gång varit! Jag vill inte längre dölja vem jag e o hur jag mår.

På många plan mår jag sjukt mycket bättre än vad jag nånsin har gjort. På många plan e jag sjukt mycket starkare än jag förr har varit. O på många plan e jag sjukt mycket mer taggad o kreativ o peppad än jag vart på många år.

Men felet e väl att jag e så ärlig i hur d e att vara jag. My mistake!

Jag har haft en riktigt chill dag me min B. Vi har sovit ut, gosat lite, tagit en promenad på söder o chillat hemma lite mer. Jag drog o handlade för en stund sen o leker housewife idag.

Jag vet hur mycket B älskar kakor o bullar, så jag improviserade fram en äppelkaka me vaniljsås. Jag gav honom precis en varm nybakt bit o jag vet att den blev riktigt god. Yeij, mina gamla skills i köket börjar komma tillbaka. Me like! Jag har vilat så länge från att laga mat o baka. Nåt som jag va riktigt bra på förr o nästan lite hysterisk i mitt matintresse (av olika orsaker, hmm). Men nu börjar jag faan få upp intresset lite igen o d e kul när jag inser att jag still got it, hehe.

Jag va tvungen att improvisera eftersom utbudet i hans kök kanske inte e d bästa. Men d blev på en liten långpanna o resten skötte sig självt. Mmmmmm, nu luktar hela lägenheten kanel o kaka! Sånt gillar jag!

Kvällen fortsätter lugn o jag kan verkligen njuta av att inte göra nånting, när d händer lite då o då. Om resten av veckan e ganska intensiv så kan jag verkligen njuta av att bara vara när jag e hemma hos B. Klart vi hittar på en hel del tillsammans vi också. Men eftersom ingen av oss har fetaste plånboken just nu så kan man njuta av mindre. O jag gör verkligen d! Jag e lugn här o jag mår bra av att bara kolla film, ligga i sängen o laga mat tillsammans o så. Men d e ju bara för att jag trivs me mitt sällskap!

Hoppas ni alla också har en bra dag!

Kram

Sista Voice-sändningen för den här gången e över. Jag sitter me blandade känslor här på kontoret o har en tom almanacka framför mig just nu...Hmm....Faan va kul, jag tycker d e att jobba! Men jag måste ha is i magen o ta rätt val o inte kasta mig in i allt bara för att. Men efter att ha gjort det senaste året kan jag börja tröttna på att jag e så ordentlig o väger alla beslut jämt.... Eller nej, d gör jag faan inte förresten. D har nog vart bra för mig att inte ha för mycket runt mig under dom 2 år som vart. Jag har behövt d! Behövt ta ett steg i taget, babysteps! O egentligen kanske d e d bästa som e just nu.... Att jag har så pass mycket tid att fundera o analysera på. Jobbigt men nyttigt tror jag! O faan va grymt d har vart att ägna min mesta tid till teater o vår novellfilm som jag har jobbat mycket me.

Men iaf, d blev bara så tydligt nu igen när jag fick chansen att hamna i en naturlig arbetssituation för några dagar... Men d har vart kul som vanligt! O jävla tur att jag fick tillbaka rösten till idag! Sjukt att den passade på att ta semester just i fredags efter sändningen o valde att komma tillbaka igår kväll.... Om den nu ändå ska försvinna ett tag under förkylningen så var d väl perfekt tid att ta paus just då!

Annars e jag rätt glad idag. Mådde skit igår kväll o började verkligen snurra iväg i mina tankar o känslor....Ångest! Fy!

Men idag e en ny dag me nya tag. D e viktigt tycker jag, att inse att man kan ha dåliga dagar. Man får må dåligt o inte palla me sitt liv för en stund. Bara du inser vart du e på väg o kan resa dig o ta nya tag igen, igen o igen!

O jag har bestämt mig för att köra på igen idag! O idag ska jag få träffa min man. Vi har inte kunnat gosa o sova ihop på typ...hmm, jag vet inte hur länge. Våra liv har helt enkelt kommit emellan. Men idag ska vi ses o jag tror jag stannar enda tills på onsdag. Need some love man!

Men sen ska jag dessutom hinna me att ha en nice dejt me Vivi en stund ikväll också. Som sagt va, en fin dag!

D har jag bestämt mig för!

Tja, sitter hemma igen efter ett dygn på vift. Jag o Annie hade en hänghelg o jag blev kvar hos henne då hon ville ha sällskap. Mysigt!

D har blivit mycket film eftersom min röst varit borta. Men idag kan jag prata igen, tur eftersom jag jobbar på radion imorrnbitti igen.

Vi träffades i lördags. Jag va lite småsjuk...eller lite febrig me min förkylning som hållt i en månad nu. Suck, jag vill ju träna!

Men jag va pigg nog för att göra nåt lugnt. Så d blev lite häng på stan o sen en eftermiddagsbio "Have you heard about the Morgans?" Lagom trevlig film....

Sen drog vi hem till henne o käkade middag o bara chillade. Idag har jag fastnat i hennes morgonrock hela dagen, hehe. Man får göra så på en söndag övertalade jag henne. O nu sitter jag hemma o har suttit o jobbat ett tag framför datorn inför morgondagens sändning av "The Voice" på morgonen.

Jag har sett era fina kommentarer o läst alla men inte haft tid o ro att svara på dom. Ska försöka göra d snart, bara så att ni vet att jag bryr mig!

Mitt mående går verkligen upp o ner. Jag har en grundångest som e fett jobbig i kroppen. Jag vet inte varför men jag tror jag kan ana anledningen. D har vart mycket på sistone o myket som rört om bland mina könslor o fått mig att tänka extra mycket. Dessutom e ju inte min situation hundra direkt. Ganska mycket kvar att fixa o styra upp innan jag kan känna mig lugn  o hemma o grundad. Jag vet att d kommer men d e jävligt jobbigt att gå o känna att d e så lång bit på resan kvar. Så mycket att behöva deala me.... Men var sak har sin tid försöker jag tänka. Men d e faan inte lätt alltid. Fy!

Jag jobbar järnet för att inte stressa upp mig utan lugna mig o bli starkare... En lång process att skriva om nu. En annan gång. Nu finns inte riktigt energin där. Vill mest göra ett avtryck då jag vart lite försvunnen igen.

Hoppas ni alla haft en fin helg!

Kram

Jag sitter här me en helt igentjocknad hals o helt utan röst. Vafaan, jag har inte tid för d här. O dessutom e jag trött på att va sjuk nu. Jag har vart sjuk i en månad nästan exakt nu! Vafaan e d frågan om?! Precis när jag bärjar bli frisk så händer nåt så jag inte hinner sova, blir ledsen, försämrar mitt immun försvar o vips så har jag en ny bacill i kroppen.

Okej, jag har knappt vart sjuk på hela förra året, så jag kanske inte ska klaga. Några små förkylningar bara. Men jag vill ju träna!!!

Jag hade en fin dag igår!

Jag jobbade hela morgonen o förmiddagen på Voice. Sen drog jag o lunchade me Göran o Eugene, trevligt! Vidare till nagelsalongen o putsade upp som jag inte hann i veckan o sen vidare till fina Katarina o Lotta för häng resten av dagen o kvällen! Så fina båda två! O mycket trevlig kväll! Från ett café till kall promenad till våran polare Saras ställe "Undici" där vi hängde en lång stund innan vi avslutade me en middag på East! Fin fredagskväll!

Jag o Lotta poserar fritt....

Same same but different huh?!

Under kvällens gång så började min röst plötsligt försvinna mer o mer o till sist va den typ borta. Suck! Vi drog hem tidigt för att vila upp oss efter en mindre rolig vecka. O jag däckade i säng direkt jag kom hem!

Jag vaknade helt tjock i halsen o jag blir så trött på att rösten bara valt att försvinna. Jag har druckit te me honumg, citron o ingefära o ätit chili o massa c-vitamin. Kom tillbaka min fina röst!

Jag ska ju jobba på radion på måndag o tills dess måste den va tillbaka!

Nu ska jag hoppa in i duschen, klä mig varmt o dra in för att ha en dag me Annie! Mys!

Kram

Morgondagens sänding e till enda o jag sitter på kontoret utanför Voice-studio o känner mig lagom loj. D blev ganska sent igår iallafall, även om jag tänkt att d inte skulle bli så. Som sagt, livet kom emellan! Men fem timmars sömn hann jag nästan få iallafall o jag kände mig som en glad men lagom klubbad säl när klockan ringde imorse vid 05!

D e faan kul att köra radio me bara Paul. Vi två hade inte en enda gäst idag o d e bara radio just nu innan TVn kör igång om nån vecka. D blir mer spontant, lek o framförallt sjukt mycket mer snack. VJag jobbar 1, 5 timme längre än vanlig då d bara e TV för min del o dessutom me massa mer prator. Men vafaan, d e bara att öppna hjärnan o köra loss. Nånstans ska väl faan min mundiarré va ett plus! Haha....

Snart blir d inspelning av promo o sen lite plans för måndagens sändning. Min sista jobbdag för den här gången på Voice.

Sen ska jag faktiskt dra o träffa min advokat för en lunch. Han som stöttade mig o fanns vid min sida i mina rättegångar under 2008. Han, jag o en gemensam polare ska käka lunch. Trevligt!

Sen får jag e va min dag ger. Just nu har jag nästans slutat planera efter den här veckans tvära kast i händelser. Som jag sa innab, livet kanske kommer emellan. Vad vet jag! Men faan va skönt d känns att bara vara just nu!

Kram o ha en bra fredag folks!

Jag kom nyligen hem. Puh, vilken dag! Mycket känslor! Mycket tankar o mycket tomhet... Men framförallt mycket kärlek!

Den här dagen har kastat mig mellan alla känslor...

O min trötthet efter allt som varit har vart påtaglig o inte gjort saker bättre. Men just nu sitter jag här helt fylld av kärlek! Åh va jag harfina människor runt mig!

Jag drog upp vid 5 imorse, hoppade in i taxin o körde mina timmar i morgonradio. Kul att bara improvisera o köra! Jag gillar!

Sen va d planering inför morgondagens jobb o lite fix innan arbetsdagen va slut runt lunch. Då vva d bara att kasta sig till station o åka iväg me buss en timme från stan för att gå på en mycket fin, kärleksfull o tårfylld begravning. Många tårar fick rulla på min kind över att se all kärlek o sorg o saknad. Jobbigt att se en så nära må så dåligt. Men d va vackert!

Sen va d tillbaka på buss en timme, skönt men tomt! Oj va många tankar som farit runt i mitt huvud idag. O framförallt känslor...halleluja va många!

Jag hade två timmar över innan nästa grej o drev bara omkring ganska planlöst. Jag kundr inte hitta fokus! Jag insåg hur dum jag måste sett ut där jag stog helt paralyserad när plötsligt en tjej kom fram o frågade om hon inte kunde få ta kort på mig... Hmm, jag säger faan aldrig nej, men idag tvekade jag. Jag sa till henne "Eeeeeeeh" medan jag vaknade ur min dvala, o fortsatte "Just nu? (Korkad fråga av mig, klart d va just då?!) Jag har precis suttit i gråtit nån timme...."  (TMI kanske?!) Men iallafdall, hehe. O sen sa jag " Jo, men d e okej" O stog helt ful o stel me mössan hängandes över halva huvet som en halväten tomat eller nåt....

Haha, den bruden lär ju säga till sina kompisar "Hmm, hon va verkligen fulare o konstigare i verkligheten...." Hahaha, sorry asså menjag va verkligen inte där just då!

Well, well... därefter gick jag o köpte mig en liten present i form av lite lagom billiga kläder. Jag tyckte jag va värd d eftersom d va några år sen (känns d som) som jag kunde köpa nåt till mig själv bara så där...

Efter min lilla shopping fick jag ångest över att jag kanske unnat mig för mycket o ringde B för att få lite stöd. Stackarn! Han suckade lite lagom nöjd över min labila vecka o sa snällt att han tyckte jag va väl värd det!

Nöjd över samtalet fortsatte jag vandra runt som ett litet lik på stans kalla gator o hamnade me en kopp grönt te ensam i ett hörn på ett fik.... Helt tom va jag! Konstig känsla.... Jag tänkte på hur jag ska bli när jag bli småbarnsmorsa om jag redan nu efter några få nätter utan sömn knappt vet vart jag stoppar vad o vilket mitt nästa steg e på sagen. Haha, kallebalik!

Men ändå kunde jag le åt d... Vafaan, jag e ju glad innerst inne o d försökte jag övertala mig också där o då. Mitt liv e bra o jag har massa fint runt mig som blivit ännu tydligare på sistone precis då som jag va mest undrande över det. Jag har underbara vänner o jag känner en otrolig kärlek för dom! D har blivit ännu tydligare denna vecka.

O nåt annat som blivit tydligare denna vecka är hur mycket känsligare jag har börjat bli. D e markant nu! O d e grymt men svårt att hantera... Jag börjar få tillbaka exakt den där känsligheten som jag kände som barn. Känslan av att känna andras smärta, sorg o glädje. Jag övar på att lära mig hantera det bara! O på vägen dit rinner tårarna på mina kinder. Men d låter värre ään va d e. D e fint men komlicerat! Jag gillar det! Jag gillar den Sanna som jag börjar upptäcka mer o mer! Men jag ska bara lära mig hantera henne på rätt sätt o ta hand om henne på rätt sätt. Jag e inte riktigt där ännu!

Men iallafall..... sen va d dags för min polare Chris att fixa mitt hår igen...Jag chillade där me ett skynke på mig i typ 1,5 timme o kolla hur snyggt resultat blev...

Men precis efter att jag fått skön pepp o lite positiva ord av Chris o gick me lite lättare steg ut från hans lägenhet så ringde B. Han undrade om jag bara ville glida förbi en snabbis på söder där en gammal gemensam bekant till oss hade utställning av sina tavlor... Hmm, jag va på väg hem, men tanken på att bara få en kram ifrån min man som jag inte hunnit se på en vecka nu gjorde tat jag blev helt varm i kroppen. Jag drog dit direkt, fick massa kärlek (han fattade nog att jag behövde d...för så fin som han va nu va faan underbart att se) o landade plötsligt helt fylld av kärlek! Han laddade min abatterier igen o nu har jag preics kommit hem, skrivit ihop hela grundjobbet för imorrn o känner mig som en ny människa! Haha....Massa energi!

Dom fina messen från mina vänner ikväll gjorde inte saken värre.... Wohooo! Jag älskar er!

Puss o godnatt! Nu ska jag försöka fixa mig om en stun do sova. Klockan står på 5 imorrn igen o sen e d "Vakna me the voice" som gäller. Wohoooo! Nu kör vi!

KÄRLEK!

Jag har precis sänt klart morgonens sändning, o min första sändning för den här lilla omgången på "The Voice". D e bara jag o Paul just nu som jobbar, så vi har ju en hel del att snacka om! D e kul, men lite annorlunda mot att köra TV samtidigt o vara fler personer i studion!

Men d har gått bra!

Jag e lagom trött efter min vecka. Den ha vart otroligt känslosam o jag har sovit väldigt lite! Igår kväll drog jag aldrig o fixade håret. Jag drog hem till en av mina vänner som behövde d istället. Jag hade också lust att bara sitta o snacka, så d blev en fin kväll. Vi planerade va jag skulle snacka om i dagens sändning, drack te o hann gå igenom d mesta. Hon har en begravning att gå på idag till en av hennes familjemedlemmar o jag känner så mycket för henne. D e ingen situation som nån önskar sig. Men d e ofrånkomligt i livet tyvärr!

Jag ska också dit idag o jag känner så mycket kärlek för henne o familjen denna dag! D ska bli fint på nåt sätt ändå! Ett avslut, men för den delen betyder inte d att man glömmer personen i fråga mer efter d. Men begravningar e ett fint o bra påfund. Då får man gråta ut, ta farväl o samlas för att göra d tillsammans. Jag tycker att d e nåt fint över d iallafall. Men jobbigt, d tycker nog alla att d e!

Men först ska jag planera morgondagens sändning lite me Paul nu.

Hoppas ni alla får en fin dag, hörs senare!

Nu har jag vart så nere o behövde nåt som iallafall kunde få mig på lite bättre tankar. O så fort jag slår på den här låten så kan jag inte ens sitta still, haha. Ett bra tips mitt i allt! MUSIK! Me like!

Jag e ledsen att jag blivit så dålig på att blogga på sistone, men livet har kommit emellan. D har hänt en massa saker på sistone, ganska oplanerat. O i jämförelse me d så har bloggen känts ganska banal.

Jag kom nyligen hem från en vän. Jag va helt tom! Sorgsen! Min vän va igår me om nåt fruktansvärt jobbigt o jag drog dit direkt o har befunnit mig där sen dess. Mycket tårar har fallit på båda våra kinder. O d blev knappa 3 timmars sömn inatt, då oro, sorg o tomhet fyllde oss.

Jag mår ändå helt okej nu, till skillnad från min vän. Men jag har återigen fått en del tankeställare o en hel del känslor o tankar som snurrat runt. Faan, livet e inte lätt ibland! O vi ska faan uppskatta d vi har, när vi har det!

Jag e fortfarande ganska tom, jävligt känslig o fundersam. Va e d som händer?!

Jag tänker på hur viktiga äkta vänner är, vi som bär varandra genom sorg o förtvivlan. Men som också delar dom allra finaste stunderna tillsammans. Jag har mer o mer skalat ner min vänskara på sistone o börjar verkligen hitta min innersta kärna. O faan va stolt o glad o tacksam jag e över att jag har just er!

Igår sov jag hemma hos en annan vän. Hon har också gått igenom ett helvete på sistone, men på ett annat plan. Jag kom dit, satt o snackade, fick oss att skratta lite o sov där. Vi hade en fin dag! O en fin förmiddag igår också, då vi drog på oss täckbyxor o hela köret o tog pulkan o snowracern till backern me hennes barn. Haha, jag hade skitkul! Men faan va rädd jag har blivit på äldre dagar!

Jag i backen på en pulka som jag hårt klamrar mig fast på...

Efter några timmar hos hennes o familjen så drog jag in för att äntligen få fixa mina naglar lite färgglada. Vi har ju en paus i filmandet av vår novellfilm o jag kan passa på att fixa mina egna naglar igen, så som jag gillar att ha dom! Långa o färgglada! Yeij!

Lilaglittrande tipp i två färger....

Nu ska jag snart dra o fixa håret igen. Måste styra upp mitt mönster i huvet som har vuxit ut. Så jag ska snart ut igen o dra hem till Chris, en polare som e grym på sånt. Nice!

Sen ska jag hoppa in på "Vakna me the Voice" imorrn igen. Eller både torsdag, fredag o måndag! Jag har inte riktigt fått veta va jag ska förbereda tills dess dock, då d verkar som att halva redaktionen fortfarande har jullov. Men d ska nog lösa sig. Jag gillar inte att jobba utan att va väl förberedd på va jag ska göra. Vafaan, jobbar jag så vill jag ju faan göra d så bra d kan bli! Hmm...Men jag fick iallafall reda på att d bara e på radio iaf. TV-sändningarna börjar senare i januari. Så jag e ju ett steg på vägen över att veta vad vi ska göra imorrn...Hmm....

Ja, ja, förlåt än en gång för mitt flaxiga liv då bloggen hamnar i kläm. Men jag ska verkliegn försöka ändra på d. Jag gillar ju att skriva av mig men jag måste bara se till att fler tillfällen ges!

Ta hand om er nu o kom faan ihåg att uppskatta d ni har mitt framför näsan... Pussa er käresta från mig o berätta hur mycket ni älskar honom/henne. Vi gör d faan alldeles för sällan ibland! Alltså, visar vår kärlek till dom vi står närmast!

British jag älskar dig!

Kram

Jag har suttit o käkat frukost me min pappa idag. Vi satt en lång stund o snackade om livet, världen, livsfrågor o själen. Jag älskar att diskutera sånt. Jag kan sitta i timmar o bara filosofera o analyasera tillsammans me nån. Vad e egentligen meningen me livet? Va händer sen? Vad e slump o vad e ödet? Ååååh, jag älskar det! För ingen kan va helt hundra på nåt, vi kan alla bara tro o hoppas eller gissa. D e spännande! Sen har ju dom flesta en ganska stark uppfattning om vad just den personen tror o tycker, men som sagt ingen kan veta säkert o d gör d ännu mer spännande.

Jag har drömt mycket inatt igen. Jag drömde en obehaglig o ganska sorglig dröm, men den va stark o gav mig en del funderingar. Den va så där äkta. Den betydde nåt! O jag har svårt att släppa den just nu...

Jag ska till läkaren snart. Idag får jag provsvaren som jag tog innan jul. Hur har d gått för mitt stackars blodvärde o allt d där? Jag kämpar o kämpar för att få upp d igen o hitta en balans i kroppen men d verkar ju gå ganska trögt! Än har jag en bit kvar... Men framåt går det definitivt! Ska bli skönt att höra va som hänt sen sist iaf.

Sen bli d till att dra o träffa Vicky på söder. Kul! Brukar alltid bli bra o kreativa o givande samtal med henne. Hon e fin! Därefter tar planen för dagen slut. Men jag har en känsla av att jag hamnar ute i förorten hos en fin vän som kan behöva lite extra kärlek just nu. Hon mår inte så bra just nu o d kan nog bli en mysig kväll hos henne som blir planen för kvällen. Men vi får se!

Jag tittar ut genom fönstret o ser glittrande små flingor yra omkring. Hela luften glittrar, d e så vackert! Tänk att en vinter så som vi hade d som barn på 80-talet skulle komma tillbaka nu... D e fint d!

Nåt annat som e fint e min lur. Jag satt o pimpade den igår kväll. Jag brukar alltid fixa mina lurar snygga me en egen touch, men på sistone har ag inte haft lust till att göra d. Men nu e jag baxck in bizz o satt o klippte ut sten för sten o pysslade en lång stund. Kolla va het den blev.....

Jag har precis kommit hem till Orminge efter ett antal dygn på vift! Jag har vart överallt på sistone känns d som o bara tagit dagarna som dom kommit!

Igår efter att jag chillat klart hemma hos B så tog jag mitt pick o pack o drog hem till Annie i Sollentuna. Vi lekte Byggare-Bob o skruvade ihop möbler. Kolla här på några handy ladies!

Steg 1...Alla delar e uttagna ur kartongen! Förutom dom stora delarna som ligger bredvid...

Steg 2: Jag o Annie laddar upp me verktyg!

Steg 3: Vi greppar instruktionsboken o börjar bygga!

Steg 4: En timme senare så e hela bänken klar! Yeij!

Steg 5: Bänken bärs på plats o den stora TVn ställs ovanpå o alla skartar o Tvkablar, digitalboxar o grejer kopplas in...

Steg 6: Vi firar allt me en mysig middag o filmkväll!

Sen blev d en heldag i nybyggda Sollentuna centrum, haha. Skitkul! O slutligen bjöd hon mig på bio. Det har verkligen varit några fina dygn me fina människor o vänner o min man...

Nu sitter jag hemma o känner mig ganska tom! Almanackan e ganska tom den också o jag har inte riktigt kommit igång än me mitt nya år känns d som. Jag går o väntar lite på att nåt ska hända tror jag.

Jag känner att vill ge ännu mer till alla mina fina vänner o tror att jag kommer att dra dom ytterligare ett snäpp närmare detta år. Dom nära o fina kommer nog bli ännu närmare o finare i mina ögon under detta år. Jag känner på mig att fler prövningar står på tur, o att jag mer o mer kommer att se vilka som verkligen älskar mig för den jag är o vilka som verkligen finns där runt om mig. O vilka jag vill finnas där för också på samma sätt!

Förra året slutade me ytterligare ett svek o jag har mer o mer insett att jag kanske inte riktigt hunnit se vilka alla är på djupet. Jag kanske är lite naiv ibland o vill tro d bästa om folk. Men jag känner så otroligt starkt för dom som jag mer o mer drar åt säcken tillsammans me. Under 2008 o 2009 har mina relationer verkligen satts på prov. O jag har förutom en del svek verkligen sett många fina som vuxit i mina ögon o som många gånger värmt mitt hjärta! Ni vet vilka ni e o ni betyder otroligt mycket för mig! D vet ni redan, men jag säger det ändå!

Nu står jag metaforiskt o stampar o frustar....jag vill vidare! Jag vill kasta mig ut! Jag vill öppna upp mitt sinne ännu mer o ge av all den energi o kreativitet som jag jobbat me att bygga en grund för under mina senaste två år. Wohooo! Jag e fett taggad!

Snart händer det! Snart!

D e sjukt! Tänkt att även det här året e över...? Allt går så snabbt. Jag e hungrig efter utveckling, efter att komma framåt, efter att trava vidare på min väg o vandra vidare på min resa genom livet. Men jag vill ju heller inte att livet ska svischa förbi för snabbt!

Två år har gått, två av dom absolut värsta o bästa åren i mitt liv. Förhoppningsvis så kommer inget år i jämförelse va lika tungt, smärtsamt o sorgefyllt som dessa två. Jag vill självklart fortsätta att uvecklas hela mitt liv o jag vet att utveckling i stunder gör ont. Men ni fattar!?

Jag satt o läste några gamla inlägg från i början av året... Hmm, Clara hade rätt. Jag satt o pratade me henne häromdagen o sa då att jag va så ledsen för d inte känns som att jag har utvecklats nåt, som att inget har hänt, som att jag står o stampar trots att jag gör allt i min makt för att komma framåt. Hon svarade mig då me några konkreta exempel på hur jag var för exakt ett år sen o plötsligt började jag minnas att hon nog hade rätt. Men nu när jag läste mina gamla inlägg.... Vafaan, d känns inte ens som jag?! Eller d känns som jag, men d känns verkligen som en annan version av mig. Mina tankar, min fokus o mina rädslor för att falla tillbaka. Jag va inte klar me den biten då! D har hänt jävligt mycket under 2009!

Mitt år började på Färingsö...kvinnoansanstalten! Klart det har vart ett omtumlande o lärorikt år på många sätt. Mina blogginlägg under början av året såg ut som det här! Jag skrev brev för hand o Clara la in dom på bloggen. Old school!

Nu sitter jag här o funderar. Vad har det här året gett mig?

D har gett mig många tårar. Det har gett mig ett antal rensningar i bekantskapskretsen. Det har gett mig en otroligt tung situation mellan mig o en av mina familjemedlemmar. Det har gett mig en förlust av min kära mormor. Det har gett mig en såld lägenhet. Det har gett mig ett fängelsestraff. Det har gett mig en egengjord smyckeskollektion. Det har gett mig min man i frihet igen. Det har gett mig många läkarbesök o många terapisamtal. D har gett mig många djupa dalar men även höga toppar. O det har gett mig massa kärlek o insikter!

Dessutom var 2009 året som fick mig upp på en teaterscen igen. Då jag två veckor innan premiär hoppade in i pjäsen "Other hands" på teater Pero. En jävligt triggande upplevelse. Det gav mig insikten om att skådespeleri är en stor del av mig, o kommer bli en ännu större del i framtiden! Jag hittade hem igen!

Jag har dessutom tillsammans me Clara jobbat fram en novellfilm helt från grunden, filmat halva, fått ihop ett team på 15 pers, fått teknikstöd, filmstöd från filmbasen o positiv respons på fortsättning som jag ser sjukt mycket fram emot under början av 2010! Som sagt, jag har hittat hem!

Jag har haft möte me Sveriges radios-chefer o sagt va jag tycker om allt som hänt. Jag har börjat våga hävda min rätt för första gången i mitt liv o skrivit ett flertal programförslag åt både radio o TV, vart på massa olika pitchar o möten o fått flera positiva gensvar... Men var sak har sin tid o jag har is i magen. Men tro mig, innan allt hände har jag aldrig ens vågat tro på att jag hade en enda egen idé. Vågat tro att jag klarade av nåt själv eööer att jag kunde va värd nåt?! Bara d e ett framsteg!

Men jag började även våga jobba igen o visa mig igen. Jag har i perioder jobbat me både radio o TV, hoppat in i en långfilm, lett Prides invigningsgala i Kungsträdgården, DJat en del på klubbar, hostat Grand Hotels Bartender SM, uppträtt med Diamond Dogs som Spice Girls på 90´s kvällen i Pridepark, blivit Grillad i SVT o visat för hela svenska folket hur mitt liv egentligen varit under min professionellt hållna ytan, genom min medverkan i "Du e vad du äter".... Ja, mycket har hänt! O jag e redo att gå vidare o släppa denna långa startsträcka inför mitt nya liv som en helare o mer balanserad människa!

Jag tror att 2010 kommer bli ett år som fortfarande innehåller en hel del ups and downs. Jag e inte klar me min resa än... Men den här kämpiga backen börjar närma sig toppen. D känner jag! 2010 kommer bli ett fint år, ett händelserikt år o ett år då jag äntligen kommer kunna börja skörda delar av allt jag byggt upp under allt som gått! D e med blandade känslor som jag välkomnar nästa år. Jag ska skåla in året me vördnad, nyfikenhet, kärlek o fina känslor. D här kommer bli bra! Uppåt o framåt! O det här e bara början på ett nytt o mycket fint decennium! Jag bara vet det! Mycket kommer hända nu, o mycket av det kommer att va vädigt fint o väldigt bra!

Nu ska jag snart fixa mig, ta mina väskor o möta mina vänner inne i stan. Sen ska vi alla hoppa in i bilen o åka ut mot landet för att fira in det nya året... O som utav en slump får jag tillfället att knyta ihop säcken på riktigt. För gissa vart jag hamnar? I en stuga på Färingsö! Kan d bli mer symboliskt?!

GOTT NYTT ÅR FINA!

År 2009 börjar gå mot sitt slut o d e me blandade känslro som jag nu börjar ta farväl till detta jobbiga, lärorika, tuffa, omtumlande o insiktsfulla år. Året som började me att jag kastades in i fängelse. Året som fick mig att inse att jag ännu inte kommit allt för långt i min utveckling o på min resa. Året som vart fyllt av tårfyllda terapisessioner, relationsförändring både i familj, vänskapskrets o kärlek. Ett år som vart fyllt me det mesta o som vart otroligt omtumlande! Jag e glad att säga att jag förhoppningsvis vart me om två av mina jobbigaste år i livet. År 2008 o 2009 har inte vart en lek. Men faan va jag har lärt mig! Även om d inte känns så alla dagar så e jag faan långt ifrån den tjejen som firade in år 2008, helt ovetandes om va min närmaste framtid skulle ge mig.....

Men nu till en liten summering, en lista som jag baxat av Clara!

1. ÅRETS BEDRIFT: Jag satt av mitt fängeslestraff, jobbad fram ett filmprojekt från grunden o gjorde en egen smyckeskollektion!

2. ÅRETS BITTRA: Att det i stunder känns som jag fortfarande står o stampar på samma ställe.

3. ÅRETS BÄSTA SEMESTER: Har mer eller mindre haft en ofrivillig semester hela 2009... Även kallat arbetslös. Men samtidigt har jag nte haft en sekund öve rtill nåt... D går inte ihop?! Men nån frvillig semster va ett bra tag sen som jag unnade mig.

4. ÅRETS NYTILLSKOTT: Min man ute i friheten igen! Nytillskott till mitt kärleksliv!

5. ÅRETS FÖRLUST: Min kära mormor Mary!

6. ÅRETS VUXENPOÄNG: Ligger fett minus på den listan i o med att jag sålt min egen lägenhet, flyttat hem till mina föräldrar, träffar min kille efter uppstyrda regler o har ingen fast inkomst längre.... Grattis!

7. ÅRETS FYSISKA FÖRÄNDRING: Gick från vältränad, till svimmande svagis me järnbrist o nu tillbaka till gymmet igen... Ruta ett!

8. ÅRETS NYA KÄNDISFÖRÄLSKELSE: Ingen aning...

9. ÅRETS MEST GÅSHUDSFRAMKALLANDE LÅT: Lite sent på året men Alicia Keys "Try to sleep with a broken heart"

10. ÅRETS LÄSUPPLEVELSE: Bara manus för min del detta år... våra novellfilm "Jag kom tvåa" o teaterpjäsen "Other hands".

11. ÅRETS INSIKT: Många!

12. ÅRETS TV-BESATTHET: Följer ingenting!

13. ÅRETS FEST: Min muckfest me Clara o Annie! Gav en del insikter!

Jag kom precis hem en stund. Har suttit o haft en lång lunch me min polare Will i några timmar. Mycket trevligt!

Jag mår bra efter min natt me B. O just nu lever jag i stunden, orkar inte stressa upp mig för alllt som komma skall. Jag har ofta en tendens att göra d.... Ligga flera veckor före i tankarna o ha konstant ont i magen för allt som väntar, förväntas, allt som inte finns att se fram emot o sånt där. Ja, ni fattar!

Jag tömde ut en del igår o fick tillbaka ett inre lugn frö en stund. Iallafall ett ytligt inre lugn. Oron ligger därinne o skumpar runt. Men jag tänker inte låta den ta över just nu. Jag e faan värd ett dygn i lugn o ro o stillhet. Jag vill njuta va känslan som B gav mig igår efter ett långt snack. Jag vill vila i känslan av att jag har en ljus framtid frmaför mig o att allt e på väg att klarna. Lite till, bara lite till e kvar innan jag kan börja hitta min inre balans på riktigt. Jag tror d iaf!

Jag o Will på lunch på söder...

Nu har jag snabbpackat inför mprgondagens lilla resa ut på landet för att fira nyår me några nära vänner. Skönt! Jag flyr lite från stan o all hets. Känns bra! Jag ser fram emot ett fint nyår. Att få fira in ett välkomnat år som jag hoppas bringar mycket lycka, kärlek o framgång!

Jag ska dra in tillbaka till stan snart o träffa Vivi en stund! Trevligt!

Jag kan inte beskriva den känslan jag känner just nu. Men jag e förväntansfull, orolig, känslig o otroligt kärleksfull. Lite som jag kan tänka mig att jag många gånger kunde känna som barn i lite osäkra situationer men me tryggheten att jag klarar mig själv! Hmm, jag sa ju att den va svårbeskrivlig...

Kram

Jag vet att jag vart borta från bloggen längre än jag nånsin varit. Mitt mål har hela tiden vart att skriva minst två inlägg o helst 4-5 om dagen. Men ibland kommer livet emellan o som d vart den senaste veckan har jag intehaft nån som helst ork att göra det. Jag e ledsen men så måste d få bli ibland!

Jag kom hem igår kväll, ganska sent! Jag kom hem till ett ombonat hem me två väntande föräldrar. Välkomnande! Dom hade väntat på mig me mina julklappar. O när jag öppnade dom så började jag att gråta! Jag blev så rörd över deras omtanke o dessutom tror jag att massa känslor kom upp som jag haft senaste veckan. Jag saknade min familj o min jul här hemma som vi alltid haft det! D va fint att komma hem!

Jag hade jätettrevligt me mannen o hela familjen i Skövde! Vi va där i 6 dagar o jag hann göra ganska mycket! Vi hängde allihopa hemma hos en av brorsorna första kvällen o bara satt o snackade.

Julaftonen blev shoppingdags för mig o några av brudarna i familjen. Vi drog runt me bilen mellan affärerna o köpte allt vi behövde till maten. Resten av dagen lagade vi mat. Jag bakade en jultårta o va me o hjälpte till me resten av maten. Vid halv 9 på kvällen droppade folk in me mer mat o festen va igång... Kul! Vi dansade i vardagsrummet tills svetten rann o sen vid tolvslaget kramades vi alla o önskade varann God Jul! D va mysigt!

Dagen efter var det utgång som gällde.  Jag o delar av gänget fixade till oss, hängde hela gänget hemma hos en av brorsorna o drog till "Bogrens" inne i Skövde för att shakea loss. Kul kväll!

Annandagen samlade vi alla ihop va vi hade o bada i o drog till badhuset "Arena Skövde". Shit, vilket bra äventyrsbad! Vi sprang runt som små barn mellan vattenruschkanor, pooler o vågmaskiner. Sjukt kul! Ända fram tills stängning va vi där....O tro mig att vi va lagom slut hela bunten efteråt!

I Söndags vaknade jag me helt igentjocknad hals. O plötsligt insåg jag att jag inte va ensam. Typ hälften av oss hade feber o ont i halsen. Suck! D blev en lugn dag.... Jag va fett rastlös o insåg vilken panik jag skulle kunna få i en så liten stad om jag bodde där för alltid. Men två korta promenader lyckades jag att ta. Annars va d mest film o häng som gällde...

Igår kom sen dagen då d va dags att åka hem. Skönt! Borta bra men hemma bäst! Jag packade mina saker o tog en sista runda på stan me British. Sen tog han, jag o Gervais tåget hem till Sthlm....

Nu sitter jag här, fortfarande förkyld men okej, o skriver på min blogg! Jag har saknat bloggen! Men jag har inte riktigt vart mig själv heller. D har vart mycket att ta in, olika sovplatser varje natt, tusen barn som far omkring o otroligt lite tid för mig o B att ens kunna ge varann en kram o prata lite, eller ens se varann.

Mitt i all kärlek o all familj så kände jag mig ganska ensam i stunder. Jag vet inte hur jag fungerar men d e otroligt mycket tankar som far runt i mitt huvud just nu. Jag känner mig verkligen hemma i hans familj. Alla behandlar mig som en av dom o jag känner mig helt avslappnad där. Men ändå va jag ledsen inombords en del av tiden. Jag grät en av nätterna o jag grät när jag kom hem...

Innerst inne så vet jag ganska tydligt va allt beror på o d smärtar. Men var sak har sin tid o jag måste låta allt ha sin naturliga gång även inom mig själv.

Jag e förvirrad o ganska ensam i allt! D e för svårt att förklara, så jag låter bli. Men mitt i alla vänner, familj o kärlek så känner jag mig otroligt ensam. D e ingen otacksamhetsgrej eller så, bara en känsla. Som sagt, jag e förvirrad! O d e jävligt jobbigt!

Jag trodde nog att jag vid den här tiden på året år 2009 skulle ha kommit längre i min utveckling! På min resa! Men som sagt, uppenbarligen så va inte tiden inne för det!

Hade jag vetat att mitt liv som blivande 30-åring skulle se ut som d gör idag, för typ 10 år sen.....hehe, då hade jag nog gett upp! Men d e bra att man inte vet! Vi vet ju heller inte allt positivt som väntar runt hörnet heller... O d gör att jag orkar kämpa vidare, tron på d fina i framtiden!

Jag har ont inombords o otroligt nära till tårar. Jag har lärt mig nåt nytt o jag ska försöka vila i känslan. Men just nu e d mest oro som kastar sig runt i kroppen! Usch!

Hoppas ni alla haft en fin jul o några fortsatta fina mellandagar!

Ta hand om er!

Jag har vart iväg me Nene, Kristina o Ester o handlat massor precis innan stängning. Vi har käkat lite o lagat massa mat som e långt ifrån klart! Min man har kommit o fler o fler droppar in här hemma nu. Jag har bakat en stor tomtetårta som jag bara ska dekorera snart! O nu sitter jag här o mår bra!

Jag har precis hunnit duschat o fixat mig lite o min B kom o gav mig en jättefin julklapp precis!

Mys!

Titta vilken fin julklapp jag precis fick av B... Den bara skriker Sanna, haha! Jag älskar den!

Jag saknar min familj så här på julafton o har haft kontakt me dom lite då o dp under hela dagen. D e första gången jag valt att inte va hemma me familjen på jul. Här i Skövde e d annorlunda me trevligt o jag ska nog dra o hjälpa till lite mer nu i köket!

Hoppas ni alla har en fin jul nu me era familjer. O till alla er som inte har d så fint idag o sitter ensamma o inte mår bra. Er alla fina tänker jag extra mycket på o sänder mer än en tanke till....

Massa kärlek från mig till er!

KRAAAAM

Jag sitter hemma hos en av British bröder i Skövde tillsammans me brorsdöttrara, syster o småkusiner mm. Vi sover alla på olika ställen eftersom vi e så många... Men jag har d skönt!

Vi kom hir igår. Tåget va försenat pga vädret o vi kom en timme försent till stationen men vi hade kiul på tåget. Alla vi, British, Ayou, Nene, jamila, Gervais o jag satt oss tillsammans i en obokad vagn trots att vi alla hade biljetter som va utspridda, haha. Bra deal för SJ! Men vi hade kul!

Jag o B på tåget....

Jag skulle blogga från tåget men datorn dog, hmm. Så d får bli lite färre inlägg när jag har tid!

Igår hängde vi alla hemma hos en av hans andra bröder o hans familj, ett helt gäng. Jättekul!

Men nu har jag käkat frukost, suttit o snackat me gänget o snart ska jag o Nene dra o handlra. Jag har lovat att baka en tomtetårta! Blir nog bra!

Hoppas ni alla har en grym dag nu o en riktig God Jul!

KRAM o massa tomtepussar till er!

Ja, nu e väskorna packade o jag ska alldeles strax dra in o möta B. Nu ska vi dra söderut... Haha, fast jag kunde ju ha önskat att d va så långt söderut att jag kunde märka skillnaden i temperaturen. Jag ska bara till en annan stad i Svedala!

Jag har pysslat, haft lite svårt att packa eftersom d e d värsta jag vet, styrt upp d sista inför julen här hemma, snackat i luren om vartannat o fixat mig. Nu e jag klar!.....Tror jag!