Kampen mot cancern är förlorad
Igår den 28 december tog Petras kamp mot cancern slut.
Petra fick fira en jättefin och mysig julafton, precis som hon ville ha det.
Under annandagen blev Petra sämre och vårdades de sista dagarna på sjukhus. Hon var smärtfri och somnade in lugnt och fint med sina anhöriga omkring sig.
Petra var en otroligt stark och positiv människa och vi kommer att minnas den kraft och livsglädje som utstrålade.
Detta inlägg är skrivet av Daniel (Petras sambo).
Mycket att göra och så lite tid...
Igår fixades de sista julklapparna (tror jag) sedan var jag rätt slut, mamma fick baka mina pepparkakor. Det ville hon så gärna men idag var det bara gnäll om träningsvärk. Idag blev det ett kort besök på jobbet, ramlade i trappan på vägen hem, är nog svagare än jag trott.
Sedan kom mammas väninna och fikade en stund innann jag vilade igen, då ett par kompisar skule komma och göra middag till kvällen! Underbara kompisar! Massvis av blommor och hälsningar har kommit, de är jättevackra, tack! lyser upp minsta lilla vrå.
Det var helt klart medicinen som tog bort sömnen!
Inte ens kortisonet jag tar på kvällen stör min nattro längre. Perefekt, då kan jag strunta i sovpillerna.
Idag blev en lugn dag, sov till ca 11. Skönt! Lång frukost, lite paketinslagning med julmusik och så kom ett par väninnor och långfikade. Lite sorg och många goda skratt, vi avklarade mycket angående sjukdomen och hur det blir den närmaste tiden, skönt! Det var viktigt för dem. Samtidigt fck jag tid att mysa med lilla nyfödda Freja. Bara gott idag!
Sov som en stock igen!
Skönt! Behöver nog inga fler sovpiller på ett tag i alla fall!
Julklappar har inhandlats och efterskickade har avhämtats på posten. Läkar- och sköterskebesök har avklarats. Verkar trevliga!
En hel mysig/gosig förmiddag med brorsonen Dexter blev det och mycket julfika med hans mamma och min.
På kvällen var jag på fredagsjobbet och hälsade god jul och fikade lite där... gott! Vad skönt det är att kunna äta och njuta lite av det igen!
Så avlutades kvällen med På spåret och Ernsts Jul, mysigt!
Kom hem igår...
idag fick jag min nya ställbara säng från LAH och i morgon kommer en sköterska och en läkare därifrån som ska prata och berätta lite om vad de gör och läggaup lite planer inför framtiden. Tack det var allt om sjukdom för idag.
Sov som en stock hela natten men måste tyvärr gå upp tidigt för att vänta på sängen, skulle komma efter 8.00, men när fick vi inte veta-det blev 11.30! Suck!
Mamma kon hit och bakade Vörtbröd (min assistent är bättre än hennes) så det har luktat jul här hemma hela dagen, dessutom har jag för första gången fått en riktig gran till jul som vi klädde idag-julen är verkligen på väg.
Vi hade en 160 cm bred dubbelmadrass så den har vi hivat idag och köpt en madrass till mig och en ny säng till sambon, tack för IKEA, de har alltid nåt som passar!
För första gången på länge blev jag sugen på lite godis, hurra! Kanske hinner bli sugen på mat också lagom till jul! IKEA hade jordgubbs- och kolasnören så det blev en av varje.
På kvällen var det dags för pysselkväll med tre väninnor: knäckebröd, violtryffel, ischoklad och fikonbollar - gissa om jag har haft fullt upp idag!
Nu lär jag väl sova som en stock igen, utan sömntabletter... Natti!
Tack för alla värmande hälsningar!
Jag fortsätter nog skriva ett tag till, det är ju skönt att få skriva av sig lite och ett bra tidsfördriv på sjukhuset.
Just nu är det levern som stoppar alla vidare behandlingar. Om den på något mirakulöst sätt repar sig finns kanske en chans till t.ex. Caelyx. Jag frågade inte specifikt efter det när läkaren var här, men just nu klarar inte levern en cytostatikabehandling, punkt slut. Blir kvar här på sjukhuset en natt till, de vill ha lite bättre koll på att medicinerna fungerar och så vill läkaren ha en tid till LAH (hemsjukvård) innan jag åker hem så det är klart. Puss & kram / Petra
Inget vidare...
Mina värden blir bara sämre och sämre. Levern håller på att lägga av... Inte konstigt att jag mått dåligt! Det betyder också att detta cellgift inte heller hjälper, så nu vet de inte om de kan göra så mycket mer förutom att se till att jag mår så bra som möjligt. Inte det roligaste beskedet såhär till jul. Får veta mer i morgon, ligger nu på sjukhuset för att få sova lite bättre.
God jul alla! Jag får se hur mycket jag kommer gå in här i fortsättningen... Kramar till er alla!
Den senaste veckan
Efter en mysig helg i Karlstad hos kusinen, med god mat, shopping, julmarknad var det dags för veckan utan cyto. Förra gången var jag mycket piggare den veckan och mådde mycket bättre så jag hade lovat att jobba lite nu i veckan (inga elever "bara" betygssättning). Det gick bra måndag-tisdag, trots att jag inte var så pigg som sist. Onsdag orkade jag inte alls ta mig dit men idag var jag där och var med på lite mysig julklappshazard på kvällen. Det var kul. Hoppas jag orkar i morgon också, det är ju luciatåg och luciafika då. I onsdags hade jag inte sovit många timmar på natten och hade ont i magen precis hela dagen, gick mest hemma och försökte göra nåt åt det, förgäves dock. Det gick över nån gång i natt för då kunde jag sova rätt bra!
Fortfarande såå trött!
Jag vet inte vad som är problemet, förra omgången var jag ju inte så här trött. Jag gör ingenting på dagarna utom läser, ser på TV. För det mesta orkaar jag inte ens slå på datorn... Konstigt för att vara en som hade datorn på flera timmar varje dag förut. Jag har så mycket mail jag inte har läst att jag knappt orkar öppna mailboxen. Inte kan jag laga mat heller. Mår illa av lukter och ibland bara tanken på mat!
"Svårt cancersjuka kvinnor tvingas söka heltidsarbete" (dn.se) undrar hur det går med min sjukskrivning? Måste jag söka heltidsarbete snart? Hur ska det gå till?
Oj, vad trött jag har varit i veckan!
Så här trött var jag aldrig under min första cytoperiod... Jag har varit hemma hela veckan och tänkt att det här och det här skulle jag kunna göra. Inga stora saker, tvätta någon maskin, städa bland alla pappershögar jag har, läsa en bok, se en film, laga lite mat... men nej, jag har liksom inte haft någon startmotor, jag kommer inte igång. Eller jag har inte kommit igång tidigare. Idag har jag mått ganska bra och fått lite tvätt klart i alla fall, har handlat mig lite julblommor och fikat med bror och lilleplutten. Kanske kan det bli en bra helg nu där jag får lite gjort! Trevlig helg!
Välkommen hem...
Denna vackra bukett väntade när jag kom hem i fredags...
Back again!
Sorry alla ni som läser mina inlägg. Jag förstår att en del har blivit oroliga och undrat. Jag har inte skrivit på en vecka för jag har varit upptagen, bortrest. Jag hade skaffat mobilt bredbandmed kontantkort för att jag skulle kunna ta med mig datorn, men min skitdator (ursäkta språket!) funkade inte med det så jag lämnade den hemma. Det var nog i och för sig lika bra, det har varit skönt att vara utan ett tag. Det behöver man ibland.
Mycket har alltså hänt sen sist. Allt kommer jag inte skriva om idag, för det orkar jag inte med, men jag kan i alla fall berätta var jag varit. Först åkte jag på fredagen till Isaberg utanför Hestra i Småland. Där träffade jag ett gäng trevliga tjejer för en helg som BRO anordnat för yngre kvinnor med bröstcancer. Där var jag till söndagen då jag fortsatte med tåget till Höör för fem dagar på Lydiagården. Ytterligare kvinnor med bröstcancer, men både yngre och äldre, alla lika trevliga dock! Detta berättar jag mer om senare.
Hur har jag då mått? Tja, inte så jättebra direkt. I början av Xelodaperioden kände jag inte så mycket (onsdag-fredag) förutom diarré (som lika gärna kunde bero på antibiotika och smärtstillande)men sen framåt lördag/söndag började jag må illa också och bli mer trött, tappade aptiten. När jag kom till Lydiagården tog jag upp det med läkaren så jag fick tabletter mot illamåendet och det blev i alla fall bättre. Ganska trött har jag nog varit hela veckan men trots allt kunde jag faktiskt vara med på alla aktiviteter och det tyckte jag var viktigast inte att jag ska kunna vara uppe sent på kvällen... Nu är jag som ni ser lite piggare! Så här sent har jag inte varit uppe på länge! Men nu är det nog dags...
Det snöar ute...
...och idag började jag min nya cytostatikabehandling. I morse tog jag femton tabletter! Fyra Xeloda (cellgift), fem Tyverb/Lapatinib (antikropp), antibiotika, Panodil, Diklofenak, Omeprazol (mot magkatarr som jag får av de andra tabletterna) snart ska jag ta några till och i kväll blir det ytterligare åtta! Några ska tas före maten, några i samband med maten och några efter, hur ska man hålla reda på allt?! Dessutom ska jag smörja, smörja och smörja fötter och händer flera gånger om dagen för att motverka hand- och fotsyndrom som man kan få av Xelodan, händerna är väl inget problem men hur ska man komma åt att smörja fötterna under dagen om man är nån annan stans än hemma?
Jag har varit och hälsat på en stund på jobbet. Det är alltid skönt att ha lite kontakt när man ska vara borta ett tag. Stackars vikarier som ska försöka ha mina lektioner! Ja, ja, har lämnat lite instruktioner så får de göra sitt bästa...
Har också inhandlat ett par nya Gore-Tex-skor så jag kan promenera i höstvädret här hemma och nästa vecka när jag ska till Lydiagården. De gamla är så välanvända att det är hål i dem så det var väl dags...
Nu är jag rätt slut så resten av dagen blir det soffläge.
En arsenal med mediciner
Nu är jag hemma igen, kom hem igår eftermiddag med en hel påse full av mediciner. Som tur är ska de flesta tas tre gånger om dagen alltså kan jag ta dem samtidigt, men vissa bör tas i samband med måltid och vissa före måltid. Vad är det för skillnad?
Är lite piggare än förra veckan så jag försöker plocka lite i röran här hemma. Har varit iväg och tagit prover på morgonen, ska jag få mina cellgifter i eftermiddag? Ska också gå på min kvällskurs i kväll. Men jag MÅSTE verkligen vila, ligga på soffan emellanåt... Så det gör jag nu.
Lunginflammation!
Igår skulle jag ju få mina nya cellgifter och träffa läkaren för att få veta hur röntgen såg ut. Hade fixat med skjuts eftersom jag mådde rätt dåligt. På förmiddagen ringde en sköterska för att kolla om någon sagt åt mig att ta prover innan. Så jag var ju tvungen att säga som det var att jag hade feber och ont i kroppen, då blev hon tveksam till att jag skulle komma överhuvudtaget. Men det sa jag att jag ville ändå. Främst för att få veta om de kunde göra nåt åt mina symtom.
Det var tur det, för det visade sig att det var lunginflammation och nu är jag inlagd på onkologens vårdavdelning. Skönt! Jag mår mycket bättre redan, får både antibiotika och smärtlindring och dessutom färdiglagad mat på regelbundna tider! Så skönt! Jag har en skön säng och datorn, böcker att läsa, egen TV/DVD, korsord, Mp3. Det jag saknar är väl katterna...
Vad röntgen visade? Jo, det var väl som vi trodde (i och med att jag får ny cyto och värken... kan ju bero på det) att det blivit värre. Jag tror läkarna är förvånade över att jag inte har mer ont, eller mår sämre. Jag sätter mitt hopp till nästa cyto, det förra funkade ju tydligen inte alls.
Jag ropar inte hej!
Mamma blev orolig förstås igår när jag sa att jag fått feber igen. "Du måste ringa till onkologen" sa hon förstås. Och det kanske jag borde ha gjort men jag va ju där förra veckan och läkaren verkade inte så oroad då. Så tänkte jag igår sen vaknade jag hur många gånger som helst i natt feberyrig och ont i kroppen och då tänkte jag: i morgon ringer jag, så här kan jag inte fortsätta, satte klockan på väckning så jag skulle hinna på telefontiden. Vid ca 4.30 vaknar jag igen och känner att nu har jag ingen feber längre... vad konstigt det känns! Sover sen som en stock till sjutiden, vaknar inte ens av att sambon går upp (det gör jag alltid annars). Tar tempen och mycket riktigt ingen feber! Har dock fortfarande ont i kroppen, svårt att göra vissa rörelser. Så jag ropar inte hej! Idag har jag tagit det riktigt lugnt och jag kommer inte gå ut, trots det finfina vädret!
Man ska inte ropa hej!
Igår kväll när jag kom hem från min fotokurs började jag känna mig febrig igen. Och mycket riktigt: 38,5 så nu blir det sängläge igen och proppa mig full med panodil.
Kortisonet åker i soptunnan!
Idag tar jag ingen kortisontablett, för första gången sedan 12 juni. Jag minns den dagen...jag visste inte då om jag senare på kvällen skulle få åka på min två veckors semester till Mallorca och var så orolig. Då fick jag börja med kortison OCH resa, det var en bra deal då. Men nu vill jag sluta! Har varit lite orolig för värken i skuldran, att det ska bli värre nu när jag slutar helt med kortisonet. Men dels så kollade jag med läkaren, han höll med om min teori och föreslog sjukgymnastik i stället. Dels så har det blivit så mycket bättre redan nu, känns bara vid vissa rörelser och inte alls lika mycket. Andra biverkningar när man slutar med kortison har jag förstått är t.ex. trötthet och det känns bra om vi kan ta det nu innan jag börjar med ny cyto så jag vet vad som är vad för biverkning...
37,0 visade termometern i morse. Nu räknar jag mig absolut som frisk från denna konstiga influensa/förkylning
37,3
det går neråt och framåt... Har inte gjort många knop idag, en tipspromenad och sen mest TV och fika... I morgon: LOV! Vad ska jag hitta på då?!
37,5
var min status på febertermometern i morse... Jämfört med de 38,9 jag hade förra lördagen är det ju jättebra, men kan jag räkna mig som frisk? Tur att jag har höstlov hela nästa vecka så jag slipper fundera på om jag orkar gå till jobbet eller inte. Det värsta är att jag ju tänkt göra så mycket...
Fortsatt feber
Hade feber igen i morse, men inte på eftermiddagen... igen, börjar bli trött på det här nu. Hur länge ska det hålla på? Jag var nog rätt trött i morse ialla fall, när sambon hade gått vid 7 somnade jag igen och vaknade inte förrän 11. Lite väl sent tyckte jag nog men vad skulle jag göra ändå? Resten av dagen har spenderats i soffan. En film och lite TV-serier har avhandlats och jag har börjat med en kursuppgift som ska vara klar på måndag kväll. Men allt annat som jag borde göra? Tvätt, städ, strykning, allt sånt som jag inte hunnit/orkat den senaste tiden... Det bara ligger och skräpar här hemma... Får väl se om jag kan göra det i nästa vecka när jag är ledig från jobbet. Om bara febern kunde lägga sig! I helgen åker vi nog till svärföräldrarna i alla fall. Det är höstmarknad på ALV, det brukar vara trevligt.
Hemma igen...
Igår var jag på jobbet, det funkade bra. Var dock rätt slut efteråt och sov en timme innan jag skulle åka och laga mat med tjejerna. God mat blev det: Laxwok och cheesecake till efterrätt. Fick jättefina blommor av dem i födelsedagspresent, tack tjejer!
Men i morse när jag vaknade var det dags igen, ont i huvudet och feber... så idag är jag åter hemma och ser på DVD och sitter framför datorn. Har tänt en massa ljus och försöker mysa så gott det går här i mörkret.
Jobba i morgon? Vet inte...
Läkarbesök
Dags för läkarbesök idag, efter de senaste veckornas operationer och undersökningar. Ny läkare igen! Men han var trevlig så... det är väl bara att ta det med ro. Det visade sig ju vara metastaser i äggstockarna - alltså tycker de inte att Navelbine+Herceptin har fungerat som det ska. Alltså: ny behandling! Denna gång blir det Xeloda+Lapatinib. Båda två är i tablettform. Det är ju bra så slipper man åka till sjukhuset stup i kvarten för att få dropp/injektion. Tyvärr måste jag ändå dit för att hämta tabletterna. Xeloda har jag också hört kan ge läskiga biverkningar, med blåsor och sår både i munnen och på händer/fötter, svåra diarréer, förutom den "vanliga" tröttheten och illamåendet förstås... Men jag har ju klarat mig rätt bra hittills så hoppas hoppas!
Febern verkar vara borta nu i alla fall. Hade lite i morse men sen har det varit lugnt. Promenerade hem efter läkarbesöket och var inte lika trött som efter promenaden till vårdcentralen igår. Fick också hostmedicin så nu hoppas jag hostan blir bättre...
Fick också tillåtelse att sluta med kortisonet, yippie! Så nu ska jag trappa ner till en tablett ett tag och sen SLUT! Hoppas magen hinner bli lite bättre innan jag börjar med nästa gift för magen...
Artikel om Anette
Jag har läst hennes blogg ett tag. Anette som har opererats för en hjärntumör får vänta på behandling som hon borde få direkt. Idag skriver Aftonbladet om henne. Läs här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5978593.ab
Fortfarande inte bra...
Jag gick som tur var inte till jobbet idag. Det kändes ganska bra i morse, men jag bestämde ändå att en ledig dag var vad jag behövde. Hade massor jag tänkte jag skulle göra... Men började lugnt.
Sen tog jag mig till vårdcentralen för provtagning vid tiotiden (ska på läkarbesök i morgon). När jag kom hem var jag helt slut. Kollade då febern och den hade stigit igen...inte jättemycket men ändå. Skit också! Jag är trött på att vara sjuk! Så nu har jag legat här på soffan hela dagen med några Panodil i kroppen och febern motad för en stund. Får väl kolla med läkaren i morgon om det är nåt med medicineringen eller vad det kan vara?!
Sök i denna blogg
Mina favoritbloggar
Mina favoritlänkar
I mina lurar:
Aprilväder - Viveca Lärn
Mycket trevlig läsning...
En plats i solen - Liza Marklund

också bra bok...
Åse - Denise Rudberg

Rolig chick-lit
Berättelse om Herr Roos - Håkan Nesser

OK, lite långtråkig...
Bedragen - Katerina Janousch

Mycket bra och spännande
Tjock - Jenny Dahlberg
Ganska rolig!
Peter Gissy - Diagnos: Mördad

Spännande
Anne Holt - 1222 över havet
Spännande och kallt!
Sekten - Peter Pohl

Jag blir bara så ARG...
Tusen strålande solar - Kaled Hosseini
Underbar - bara det!
Vad ska jag läsa nu?


