Metrobloggen

Skapa din egen Metroblogg Klicka här!

.

Till EggBert

Tänkte försöka mig på att skriva ett brev här till Eggbert.

Till er som är nya är Eggbert det lilla embryo som blivit insatt i min Kärleks livmoder.(vi vet inte än om det tagit sig)

________________________________________________________

Hej Eggbert det är din mami som skriver.

Jag tänkte försöka förklara lite för dig hur jag känner. Just nu ligger du o gror inne i din mammas mage. Du är så pytteliten men ändå så stor för oss. Om du bestämmer dig för att stanna kvar där inne ska du veta att den människan som bär på dig kommer att bli världens bästa mamma.

Du kommer oxå att få världens jobbigaste storasyster, men jag är säker på att du kommer att vara lika jobbig mot henne om du skulle komma att bo i våran lite smått galna familj.

Den 27 januari sattes du in i Kärleken det va även din storasysters 9 års dag. På söndag alltså på alla hjärtans dag ska vi ta ett G-test för att se om du bestämt dig för att stanna kvar där inne.

Du är hemskt efterlängtat o du kommer att bli älskad av oss alla. Fast jag tror att storasyrran kommer att vara lite rädd för dig till en början. Hon är lite av en mes, fast säg inte det till henne.

Du kommer inte att ha en pappa utan två mammor. Men du ska veta att det finns en man som donerat så vi kunde få dig. När du är stor så får du träffa honom om du vill.

Om det nu blir så att du inte stannar kvar så kommer du aldrig att bli glömd. Du kommer alltid att vara våran Eggbert. Du kommer alltid att vara den som vi älskat från start.

Om du inte stannar kvar så försöker vi skaffa ett syskon till dig. För vi får nya spermier av samma donator. Om det syskonet stannar kvar kommer vi berätta om dig. Du kommer hur det än blir alltid att vara en del av vårat liv.

Jag hoppas o tror att du trivs där inne. För hon som du bor i är underbar. Jag ska försöka vara minst lika underbar. Vi kommer att ge dig allt som du behöver. Värme, skratt, språk, utveckling, skäll, kärlek o livserfarenhet i den mån vi kan.

Du kanske inte kommer att få en ny moppe när du fyller 15 eller det nyaste spelet. Men kärlek o en för oss fin uppfostran ska du få. Vi ska försöka göra dig till en fin o social o underbar människa.

Du är speciell för oss hur det än blir.

Älskar dig från Mami.

Skrivet av psykfall 9 februari 2010 klockan 18:52

Morgonstund har guld i mun

Eller hur är det man säger?

Shitpig har då fan inget guld i sin mun bara en si så där 1173 ord i sekunden. Så idag fick jag sätta talstopp på henne tills hon va klar.

Nu är hon det så jag får förbereda mig på blödande öron igen.

Får besök idag av ett annat psykfall, ska bli trevligt o sitta här o försöka bräcka varandra i psykiska sjukdommar. Antagligen överdriva o hitta på saker som inte hänt.

Men i vilket fall så vinner nog jag... Jag är äldre än henne o har därför varit psyksjuk längre.

Tur att man har möjligheten att skämta om jobbiga saker o skratta åt skiten ibland. Annars vet i fan hur livet skulle se ut.

Detta är inte det personliga inlägget jag skrev i går som försvann. Bara så ni vet.

Nu är det bara helt vanligt morgonsvamel som inte har nån betydelse what so ever.

Ne nu ska jag in på banken o se om jag har pengar på rätt konto för att kunna handla lite på vägen hem från lämnadet i skolan.

Ska försöka återskapa mitt inlägg från igår lite senare eller ikväll.

Får lägga datorn på is eller nåt, tror den blir överhettad o därför stänger av sig.

Skrivet av psykfall 9 februari 2010 klockan 07:31

Detta är inte sant

Skrev just värtsa långa inlägget o när jag va klar dog datorn o allt försvann förutom rubriken.

Det va ett känslomässigt inlägg så jag får helt enkelt ladda om o skriva imorgon igen.

Fasen!!!

Skrivet av psykfall 8 februari 2010 klockan 21:51

Dagens mat tips

Ta fram en stekpanna, lägg i matfett o låt den smälta. När fräsandet har tystnat är det rätt temperatur i pannan.

Lägg då i falukorven som du skivade innan, låt steka tills den får en fin färg. Samtidigt tar du o fyller en kastrull med vatten o låter det koka upp. Tillsätt lite salt o en smörklick.

Lägg i spagetti (snabbspagetti) låt koka i 5 minuter. Lägg upp fint på en tallrik o ös över en massa stark kebabsås.

Smaklig måltid...

Det va i alla fall vad jag åt idag. Ungen åt stekt falukorv o mos.

Har irriterat mig som fan på coach grejen idag o har bestämt mig för att kontakta min kurator som nämnde denna möjlighet först för mig.

Sen ska jag skälla mig till att få den hjälp dom erbjuder utifrån den jag är.

Jävlar anamma att jag ska.

Jag tänker inte hamna mellan några stolar denna gången. Jag ska vara stark på den platsen jag kan. Här hemma.

Jag får strida hemifrån helt enkelt. Se till att kräva lite o inte bara sitta o säga ja o tack så mycket.

Stor i orden o liten på jorden....

Hahaha....

Skrivet av psykfall 8 februari 2010 klockan 15:11

Jävla skit system

Fick i förra veckan en kallelse till ett möte på f-kassan om möjligheten för mig att få en personlig coach som kan hjälpa mig ut i arbetslivet.

Skillnaden på denna personliga coach o en vanlig handledare är att den coachen ska stå vid min sda, följa med mig o titta på olika arbetsplatser, stötta, prata o allt sånt som kan behövas.

Dom finns för oss har det lite extra besvärligt att ta oss ut.

Jag har laddat inför detta mötet för jag tyckte att konceptet verkade ganska okej. Jag tog reda på vart mötet skulle äga rum så jag kunde förbereda mig.

Igår kände jag att det tog stopp. Jag skulle inte kunna ta mig dit ens i bil. Jag kan bara inte, min hjärna låser sig. Det blir för mig omöjligt.

Pratade med Kärleken om detta o sa att jag kan ju ringa o se om inte möjligheten finns att dom har mötet hemma hos oss.

Här är jag trygg, jag vill ju ha mötet.

Så jag ringde nu. Allt jag fick till svar va att jaha, jag antecknar här att du inte kunde komma pga dina problem. Tack o hej.

?????

Det är ju pga av mina problem jag skulle få denna coachen. Men dom kan inte möta mig nånstans o hitta en möjlighet att ha mötet.

Fan va detta nya system med utförsäkringar känns tryggt. Dom lovar att alla ska få hjälp, man ska se till individen o gud fan vet allt.

Men i praktiken ser det helt tvärtom ut. Allt är bra o fint i teorin.

Jag blir fan ledsen, jag vill ut o jobba. Jag vill tjäna pengar, betala skatt, gnälla om hur jobbig dagen varit o hur dum min chef är. Jag vill komma hem från jobbet.

Förstår ni.... Komma hem!!!

Jag har aldrig semester, jag har aldrig helg. Jag kan inte säga att nä nu är det minsann juni o då tänker inte jag vara deprimerad o ha ångest, för jag ska ha semester.

Jag kan inte söka om ledighet. Jag lever i detta 365 dagar om året 24/7. Visst de e klart som fan att jag har bra dagar. Ibland kan jag ha så pass bra dagar att jag glömmer bort att jag inte är frisk i huvudet. Men då brukar jag få betala för det.

Dagarna efter är jag helt slut. Jag är sur o grinig, jag är trött, ledsen o psykiskt uttömd på all energi.

Så hjälpen dom lovar mig som enskild individ utifrån mina problem, finns alltså inte i verkliga livet.

Tack för det pissfitter.

Skrivet av psykfall 8 februari 2010 klockan 08:41

Husfru sysslorna

är klara för stunden. Isen utanför dörren är saltad,soporna är slängda,disken är diskad o tvätten är invikt o den nya är upphängd.

Ska nog dammsuga oxå. Fast inte just nu.

Kärleken kommer hem om nån timma o gud vad skönt det ska bli att ha hela familjen samlad igen.

Skitgrisen är på stallet o hjälper till för det är nån tävling där idag.Men vi gick inte upp kl 8, hon gick upp vid nio o jag vod tio. Hon fixade frulle o kläder o allt själv.

Gött när dom blir stora de små.

Skrivet av psykfall 7 februari 2010 klockan 13:11

Kom på en sak till nu

Hur kommer det sig att alla "stora bloggare" svarar på kommentarer inne på sin egen sida o inte inne hos bloggaren som ställde frågan???

Finns det nån logik i det som jag inte fattat???

Många frågor nu....

Ska försöka stänga av da brain nu

*letar efter pause-knappen*

Skrivet av psykfall 7 februari 2010 klockan 03:11

Funderar

lite så som jag gör ibland.

Undrar hur många det är som läser bloggar om nätterna. Jag menar hur stor är skillanden på natten o på dagen.

På vardagar kanske flera läser på dagtid, men på helgen då? Eller är det kanske ingen skilland.

Jösses vilka I-lands problem...

Har även fått för mig att jag inte alls vill lägga mig o sova. Men jag vet inte vad jag ska göra ist. Jag kan ju inte städa mitt i natten, då vaknar ju ungen o hon tjatar nog mycket om dagarna.

Det händer absolut inget på facebook. Jag har läst bloggarna jag vill... Kanske ska leta nya???

Ja jag vet inte... Skriva är ju kul, men när man fan inte har nåt o skriva om känns det ju lite meningslöst.

Jag kan ju berätta att finnen mellan pattana inte gör ont längre. Det va väl ändå goda nyheter.

Åh nej nu kom jag på att det är söndag. Det enda som är bra med denna söndagen är att Kärleken kommer hem. Annars är söndagen bara en lång väntan på vardagen.

HA Shitpig kommer aldrig att få liv i mig till kl 8... Om jag inte bara skiter i att sova o är vaken tills hon ska upp....

Nä nu får jag ge mig jag är ingen ungdom längre.

Nu svamlar jag bara en massa skit, hoppas ni varit smarta o slutat läsa för längesen. Jag slutade nämnligen tänka på vad jag skriver för längesen.

Skrivet av psykfall 7 februari 2010 klockan 03:00

Nattligt besök

låter ju så där lite lagom porrigt.

Låter eran fantasi flöda en stund nu..............

.................................................................................................................

Har ni en bild i huvudet nu???

Hur den än ser ut så är det nog inte så. Fuskfia har varit här o pimplat kaffe o tjötat om allt mellan himmel o jord. Vi har pratat om allt tror jag. Inte politik o inte melodifestivalen.

Mycket tid har gått åt till klicket i Paradise Hotel, För er som inte sett detta så försökte jag hitta klippet på youtube men fann det tyvärr inte. Det är i alla fall två deltagare som har sex o killen har hittat på en ställning som han kallar klicket.

Tjejen ska ligga på rygg med ena benet typ över axeln på honom det andra benet som man har när man sitter i skräddarställning o där emellan ska han ligga o pumpa på.

Detta testar då dom här deltagarna på o vid varje "inpump" frustar hon:

-Dääär är klicker ååå där är klicket...

Å det är så pinsamt så jag dör. Jag ville verkligen lägga mig ner o självdö av skam.

Synd att jag inte hittade klippet så ni kunde se. Jag vet inte om man kanske kan gå in på tv6.se o se det?

Sen har vi pratat lite om spöken, men då blev vi rädda så det slutade vi med. Sen pratade vi om döden o kom fram till att vi inte ska dö.

Men det har i alla fall varit väldigt trevligt med sällskap så här på nattkvisten. Det händer inte så ofta nu för tiden. Inte för att jag har saknat det, men det va trevligt när det ändå blev så.

Så idag har jag varit väldigt social, vilket med all säkerhet kommer att visa sig imorgon. För då är jag väl helt psykiskt uttömd.

Men det har det varit värt i så fall.

Jag har i hela mitt liv varit väldigt manisk med ensamtid. Men sen jag träffade Kärleken är det liksom borta. Jag kan njuta på vardagrna när hon jobbar o barnet är i skolan, men mer ensam än så vill jag inte vara. Jag gillar min familj o vill ha dom i min närhet helst hela tiden.

Fast vi går varandra på nerverna ibland.

Det måste vara kärlek.

Kom på att vi är inne på vårat fjärde år tillsamman o jag har inte haft nån kris än. Jag får alltid kriser. Men nu lyser den med sin frånvaro... Återigen, detta är kärlek. På riktigt.

Nu ska jag nog krypa ner brevid Shitpig o snarka skit mycket. Bara för att jag kan.

Skrivet av psykfall 7 februari 2010 klockan 02:37

Thåström

i telefonen kanske inte är lika bra som att stå o se det live, men jag är inte bortskämd jag är nöjd som få med att få ett samtal av en telefon riktad mot detta musikaliska geni så jag kunde njuta av hans röst o publikens fina körande.

Imorgon tror Skitgrisen på fullaste allvar att vi ska gå upp kl 8 för att hon ska till stallet o se på nån jävla hästtävling. Finns inte i min verklighet att det händer, inte ens i fantasin. Jag ska sova länge.

I så fall får hon gå upp själv, fixa frukost o dra iväg. Jag tvärvägrar.

Det är emot dom mänskliga rättigheterna att gå upp före kl 10 på en söndag. Man kan bli straffad o det orkar jag inte heller med.

ÅHHH nu kom verkligheten o knackade mig på axeln. Jag måste alltså gå upp as tidigt för att få iväg barnet till en jävla fucking hästtävling.... Hästar.... Va fan ska dom va bra för?

Nä nu ska jag försöka hitta nåt på dumburken o vänta på att Kärleken ringer från bussen på väg tillbaka till Örebro.

Skrivet av psykfall 6 februari 2010 klockan 22:02

Melodifestival

Jag o Shitpig har suttit här o gett poäng till artisterna. Det såg ut så här, en del har bara fått poäng o en del har även fått en o annan kommentar i mitt kladdblock.

Ola fick 4p av mig o 10p av Shitpig

Jenny fick 1p av mig o 1p av barnet (svansjöndans o nån jävla pullvante på handen)

Linda fick 5p av mig o 5 p av Barnet

Rock of.... (glömde vad dom hette) fick 4p av mig o 1p av barnet (röst som fick det att pirra o snygg va han med)

Anders fick 1p av mig o 5p av Skitgrisen (musikalvarning, snuskgubbe)

Jessica fick 2p av mig o 1p av Barnet. (vacker som en dag)

Frispråkarn fick 3p av mig o 10p av Tjötröven (skön kontrast med skjorta/slips o rap pinsamma körsångeskor)

Salem fick 1p av mig o 1p av Ungen.

Där har ni i alla fall våran syn på årets första 8 artister i melodifestivalen. När man nu efteråt kollar så fick alltså Ola mest poäng o det är ju pinsamt.

Jag är ju en rockbrud så att lägga höga poäng på en liten poptönt är ju ganska löjligt. Men den va trallvänlig o glad. Passade i sammanhanget typ....

Jag är ju verkligen melodifestivalexpert, jag menar jag är ju ändå HOMO liksoooom....

Skrivet av psykfall 6 februari 2010 klockan 21:07

Tur att jag har nära o kära

Nästansyster o 2 av hennes barn har varit hos mig nästan hela dagen. Då kändes det inte så ensamt. Skitgrisen har ju varit på stallet hela dagen så henne fick jag tvinga hem en snabbis för att få i sig lite mat, sen stack hon igen.

Men nu är hon hemma o badar bort hästskitlukten.

Undrar just om Fuskfia tänker komma o hälsa på ikväll eller om hon skiter i mig igen.... *surar*

Nu ska jag i alla fall ta disken så slipper jag tänka på nåt mer sen. Bara ta det piano i soffan o hoppas på en MASSA roliga kommentarer från er.

Skrivet av psykfall 6 februari 2010 klockan 19:06

Ny dag nya bekymmer

Vilken härlig rubrik, visst känner man hur livet bara är underbart. Jag har bestämt mig för att inte ha några bekymmer idag. Det jobbigaste jag kommer att utsätta mig för är disk o tvätt.

I natt sov Shitpig i våran säng eftersom jag är mörkrädd o Kärleken åkt till sin syster.

Vaknade i natt av ett hårt finger som petade på mig o en unge som nästan gråtfärdig säger att:

-Mammaaaa du snarkar gööööör högt, jag kan inte somna om.

Hahahaha så söt.

Men hon somnade om o jag vände väl på steken o blev tyst en stund. Idag ställde jag mig på vågen o det va inga vackra siffror kan jag lova. Måste verkligen ge mig med godis o skit nu.

Fast inte idag.... På måndag....

Skrivet av psykfall 6 februari 2010 klockan 11:44

Tjööööta

Jag har inget liv nu märker jag. Lovely är inte hemma o ungen sover som en sten o jag har ingen att prata med.

Så nu ska jag skriva lite om den finaste lilla varma laptopen i världen.Just den som nu ligger o bränner på mina lår.

Jag tror den är sjuk... *sväljer hårt o snyftar lite*

Den stänger av sig rätt som det regnar.

Plupp så bara stängs den av. Helt utan förvarning. Är den trött på livet, ska jag pilla i den en stesolid, ge den massage??? Vad gör man när söta, fina underbara datorer verkar lida av livsleda???

Jag har gjort diskrensning, en sån där diskdefragmen.... va fan det nu heter, jag har rensat bort en MASSA kort som tog plats o jag har kollat efter virus. Men antibiotika behövs inte, utrymmet är absolut inte fullt. Batteriet är lite dåligt, men jag låter den ladda ur o så där som man i alla fall ska göra med mobiler för att batteriet ska hålla längre.

Jag blir orolig.

Kanske får ringa sjukvårdsupplysningen.... Detta ting är ju mitt skötebarn. Min finaste ägodel.

*buhuhu*

Skrivet av psykfall 5 februari 2010 klockan 23:41

Hello Kitty

Idag har jag eftersom jag är så ung o frän haft ett Hello Kitty plåster mellan pattarna. Erkänn att det va lite otippat.

Jag vet att kvinnor som bär sexiga underkläder känner sig lite extra heta trots att ingen ser det dom bär under sin lilla klänning eller vad det nu må vara.

Nu vet jag hur dom känner. Sexiga underkläder e inte min grej... Men shit alltså ett rosa Hello Kitty gör ju att det pirrar lite extra när man rör sig ute bland folk.

Nu kan man ju undra varför i hela helvete Psykfallet har ett plåster mellan bröna. Ja kanske just för att jag är ett Psykfall.... Jag får göra konstiga saker. Jag har papper på att inte allt står rätt till in da brain.

Fast just idag va det inte min hjärna som spökade utan en finne.... En fucking jävla ond finne. Som givetvis satte sig just där BHn trycker lite mellan/under brösten.

Den ska inte bo där. Vi har inte skrivit kontrakt. Jag försökte peta bort den, men det gjorde den nog bara mer irriterad. Så jag tänkte helt enkelt att jag kväver den jäveln med ett ilskerosa Hello Kitty plåster.

Det funka inte. Den sitter där, röd o äcklig o gör asballe ont.

Är det nåt jag hatar så är det att gå omkring utan tuttekasse. Det första som åker på när jag vaknar är just den.

Sitter just nu utan o surar....

Pattarna sitter inte där dom ska utan... Dom liksom väller ner på magen o dom slänger omkring o det gör ont.

Finnjävel!!!!

Bröstjävlar!!!!

Ålder, barn, amning o fetmajävlar!!!!

Blev ju fan spådd idag, det har jag ju glömt att skriva om. Jag ska tydligen få pengar.... Hmmm.... Nya tuttar kanske, som sitter på nyckelbenen o står rakt upp även när man ligger på rygg???

(det va inte dessa tarotkort som användes)

Skrivet av psykfall 5 februari 2010 klockan 23:00

Galenpanna

Ska nog byta smeknamn på Shitpig. Dampbarn är för milt. ADHD är för lugnt. Så jag vet inte....

Wildchild maby???

Nä det är inte heller rättvist. Hon är ju inte vild bara jävligt tjötig. Tjötröv kanske?

Varit hos Nästansyster o torterat hennes mage med spruta igen. Tycker allt väldigt synd om henne.

På vägen hem sa nog Tjötröven, mamma en miljard gånger o att hon va miniman. Till slut förklarade jag för henne att jag inte va hennes mamma utan att jag hittade henne i skogen o att hon va en trollunge. Men hon gick inte på den för hon hade ju ingen svans.

Sen puttade jag ner henne i massa snödrivor. Den i vanliga fall känsliga lipsillen låg o skrattade så mycket att jag va övertygad om att hon skulle kissa på sig.

Ja jösses undrar vem hon ärvt detta av???  (ignorera inlägget om mig när jag va liten det har inget med saken att göra)

Skrivet av psykfall 5 februari 2010 klockan 20:44

Gräsänka

Kärleken har fart iväg till sin syster o imorgon bär det av till sthlm för dom o en kul kväll tillsammans med Thåström.

Så jag gnällde lite på facebook om att jag va gräsänka. Kärleken som då sitter på bussen med facebook i mobilen ska väl försöka muntra upp mig o skriver att tiden går fort till söndag....

För henne ja som ska stå o dregla över Thåström o vimsa omkring i sthlm o träffa sin syster o hennes asballe knäppa familj.

Jag då?? Jag sitter fast i här med en tjötröv. Hon kommer att tillföra hål i mitt huvud antagligen inom 5 minuter när hon kommer hem.... Hmmm hon skulle varit hemma för 5 minuter sen. Barn!!!

Iaf i vanliga fall kan jag låtsas att jag inte hör o då måste Kärleken svara på alla hennes vansinnigt konstiga frågor så som varför t-kakor inte är trekantiga o sånt.

Nu måste jag ju svara på alla dessa frågor i flera dagar helt ensam. ÅHHHH finns det nån krislinje för mammor utan öron???

Älskar vårat barn ända in i döden... Men shit vad hon tjatar. Från det att hon vaknar så går truten i ett tills hon däckar på kvällen. O jag menar verkligen HELA tiden.

Nu kom hon hem. *öronproppar i*

Jag svär på att ord kommer ut ur henne näsborrar på denna bild.

Skrivet av psykfall 5 februari 2010 klockan 17:12

Har hittat låten

som jag sökte i min lilla låtsas tävling. Men jag hittar den bara på spotify o jag vet ju fan inte hur man får in låtar därifrån hit?

Så om ni vet hur man gör kan ni väl lära mig =)

Skrivet av psykfall 5 februari 2010 klockan 13:40

En sann historia

Tänkte dela med mig lite till er från min barndom.

Jag föddes den 17 januari 1977 kl 19:52 om jag inte minns fel. Livmodern får rätta mig i så fall.

Från den dagen började Livmodern att försöka få mig att börja prata. När jag i augusti 7 månader gammal började prata ångrade Livmodern sig. För jag lärde mig fort.

Livmodern hade mig i en kundvagn på den lokala ICA affären för att handla hem lite bra-o-ha grejer.

Jag ska även tillägga att jag va flintis tills jag va långt över året gammal, så tjock att inga kläder passade ordentligt o pratade. Fram till oss kommer en gammal farbror o tycker antingen synd om mig för att jag är så fet o flintis eller så tyckte han att jag va söt. De flesta barn under året är ju ganska söta.

Han klappar mig på flinten o säger:

-Vilken fin liten flicka.

Varpå jag svara snabbt:

-Vilken fin liten farbror.

Gubben höll på att få en hjärtinfarkt o mamma skämdes ögonen ur sig.

Några år senare då jag kanske va runt 3 år va vi på samma ICA butik. Mamma hade ju vid denna tiden lärt sig hur jag fungerade så så fort hon såg någon som såg konstig ut försökte hon få bort mig så jag inte såg, för ni kan ge er fan på att jag tultade fram o frågade varför han eller hon såg ut som den gjorde.

Mamma gick o plockade i sina varor o va väl i sin egna lilla värld. Efter en liten stund märker hon att jag inte är i närheten utan börjar leta. Affären va inte alls stor så ingen panik utbröt.

En äldre dam stod framåtlutad o letade efter nåt i en frysdisk (kan ha varit nåt annat hon lutade sig över) till mammas fasa ser hon mina små fötter sticka ut under henne kjol.

-Linda!!!! ropar hon förskräckt.

Ut kommer jag o håller för näsan o säger högt o tydligt:

-Usch va det lukta illa där mamma!!!

Gissa om min mamma tyckte om att ha med mig på affärer??? Eller bland folk överhuvudtaget....

Många många fler såna historier finns,  jag lovar. Jag va som en evighetsmaskin av ord.

Jag kunde inte alls förså varför mamma nöp mig så ofta o det talade jag även om.

- AAAJJJJJJ varför nyper du mig mamma?

Så jag förstår att min lilla Livmoder blir trött på min röst än idag.

Älskar dig mamma =)

Skrivet av psykfall 4 februari 2010 klockan 21:16

Fan oxå

låten jag sökte i inlägget här under finns ju fan inte. Det är väl kanske sånt man ska kolla upp först innan man startar en spontan tävling???

Men så långt tänkte inte jag. Jag hittar den så jag kan tanka ner, men usch o fy det är ju olagligt o sånt sysslar absolut inte jag med...

Men jag tänkte ge er en stund till, kan ju finnas nån som kommer på vilken låt det är. Nästansyster skulle garanterat pricka in den, men hon ligger på sjukhus igen.

Livmodern kan nog oxå om hon gnuggar geniknölarna ordentligt. Sen tror jag att dom flesta som är födda på 70-80-talet vet när jag väl säger.

Men nog om det nu, vilket jävla tjat det är på mig.

Nu vill jag ha en flötig pizza med möe sös.

Fast ist ska jag nog knapra på en macka.

Skrivet av psykfall 4 februari 2010 klockan 14:37

Slakt

Nu går det bra att ta in mig på slakt. Man kan säkert få en liten peng för allt detta dökött (läs fläsk) man kan säker göra nåt snyggt läppstift av mig eller tvål kanske....

Ja det är bara att välja o vraka.

Jag vill inte ha denna lekamen idag. Har sår på knogarna som sviiiiider, träningsvärk i magen o i handtagen på ryggen.... Jaaa jag är faktiskt så pass fet att jag har korvar även där.

Jag lovar o svär att aldrig aldrig träna bort dom. Dom ska sitta där som två stora rispåsar o guppa i takt med mina steg eller gunga i takt med mitt skratt. Dom hör hemma där.

Åh min arma kropp....

Ajajajaj.... Hmmm kom på en sång nu... Hold ona minute let me think....

Aj.....Ont..... Plåster......

Är ni med mig????

Ska vi göra detta till en tävling? Den som kommer på vilken låt det är (fan måste ta reda på vad den heter) vinner en traktor i valfri färg på egen bekostnad.

Jag skriver givetvis ett inlägg o länkar oxå =)

Oj här svänger det må jag säga... Kan det bero på mina personlighetsstörningar månne??? Skit samma jag har fortfarande ont i mina rispåsar, armarna är inte lika långa som igår men knogarna sviiiiider massor.

Tävlingen börjar nu o slutar nån annan gång.... Klara........ Färdiga......... GISSA!!!!!!

Skrivet av psykfall 4 februari 2010 klockan 07:33

SMS-bloggat från mobilen

Vägrar starta datan. Jag håller på att dö just nu. Har skottat hundratusen kg snö så mina armar håller på att trilla av. För en fet liten tant som mig är det rent livsfarligt. Så nu tycker jag att det ska sluta snöa. Jag orkar inte mer. Narkolepsi o snöskott går ej ihop. Bara så ni vet.
Skrivet av psykfall 3 februari 2010 klockan 22:01

Dåligt med bloggande

idag. Jag fick en släng av narkolepsi idag. Tog mig upp o lämnade Shitpig i skolan, gick hem, somnade. Nästansyster kom en snabbis, hon gick o jag somnade o sov  en si så där 4 timmar.

Sen kom ungen hem o jag fixade käk sen har jag med tvång lyckats hålla upp ögonen.

Jag har vinglat, tappat ord, sett ut som en fågelholk o bara varit allämt bäng i huvudet.

Underbara biverkningar.

Så nu vet ni att jag lever även om den mesta tiden på dygnet går åt att ofrivilligt sova. Jag hatar att sova på dagarna. Men jag kan inte under några omständigheter hålla mig vaken när trött attackerna kommer över mig. Powernaps funkar inte ens.

Nu ska jag leta rätt på en låt på youtube som jag vill dela med mig av.

Det va hundra år sen jag lyssnade på denna låten, den gör mig varm.

Skrivet av psykfall 2 februari 2010 klockan 23:10

Underbara vardag

Jag gillar vardagar. När man går hemma alla dagar på året har helger egentligen ingen betydelse.

Men vardagar har det. Då Kärleken är på jobbet o Shitpig är i skolan då har jag mitt jobb här hemma. Mina rutiner, som att stå vid ett band på en fabrik.

Saker ska görs i en viss ordning för att jag ska känna mig nöjd o glad. På helgen bryts det efter som familjen är hemma o jag har inte den stunden för mig själv att göra mina sysslor som för mig är viktiga o för andra säkert ganska meningslösa.

Nu är det snart lov igen o jag har sagt det förut. Jag fullkomligt hatar skollov. Det betyder en massa borden som jag inte orkar o klarar av. Man ska hitta på saker, åka pulka, badhus, lekland o barn som sover över.

Jag gillar verkligen inte lov.

Jag lider av dåligt samvete hela tiden. Sommarlovet är värst för det är så långt. Jag åker inte gärna till stranden eller poolen för att ha en heldag med fika, bad o lek. Att trängas med andra familjer som låter,luktar o stör är bland det värsta jag vet.

Men jag gör det... Inte varje dag, men så ofta jag bara kan för att sedan må dåligt i flera dagar.

Jag vet att jag inte är ensam om att känna så här, det finns många med mig som lider av samma ångest.

På fredag ska Kärleken åka till örebro för att sen åka vidare till sthlm o gå på Thåström med sin syster. Så jag ska klara mig utan min lilla fru o Äggbert en hel helg. Ungen kommer jag väl inte se röken av, hon har ju fullt upp med kompisar hela helgerna.

Men jag kommer nog att ha henne i sängen hos mig, jag är ju så mörkrädd. Annars måste jag sova i soffan o det är mycket skönare att sova i sängen.

ÅÅÅÅHHHHHHH 1 mars är det säsongs start för Grey´s Anatomi. Woooohooooooooooo!!!!!

*dansar lite*

Skrivet av psykfall 1 februari 2010 klockan 21:45

Award

Jag har fått en Award av Sune...The Girl

Visst e den superfin. Tack så mycket.



Det jag ska göra nu är att skriva sju saker om mig som ni kanske inte vet, sen ska jag ge awarden till sju st o länka till dom o givetvis skriva en kommentar att jag gett dom denna.

Let´s åk.

1: Jag har suttit anhållen för häleri när jag va 18 år, klarade mig med blotta förskräckelsen.

2: Jag o NästanSyster har blivit väckta av en apfull Monica Törnell som kl 4 på morgonen ville spela upp en demo för oss.

3: Jag är barnsligt förtjust i spagetti & köttfärssås, så pass att ungen min inte längre äter det.

4: Jag är livrädd för fjärilar, men jag är inte ensam om det. Nicole Kidman har samma fobi.

5: Jag fick godkänt i teknik på högstadiet trots att jag bara va på 2 lektioner på 3 år, tror han va kär i mig.

6: Jag har missbrukat tunga droger i många år, men varit ren i 11 år nu i sommar. Barvo till mig.

7: För snart 3 år sen hamnade jag i en psykos o bodde i den i nästan 2 dygn. Jag hade det trevligt men nära o kära va livrädda.

Shit va svårt detta va, jag har med all säkerhet redan skrivit om dessa saker, men det man inte minns gills inte har jag lärt mig.

Nu så ska jag ge denna Award till sju personer.

Mammatillettmirakel

Paulas Blogg

Gisan

PsycoBitch from hell

Jessica feel it

Innan du fanns

Träsktrollet

Dessa sju bloggar tycker jag är värda denna fina Award. Kika gärna in hos dom om ni har tid o lust.

Skrivet av psykfall 1 februari 2010 klockan 13:10
psykfall
Namn: Linda
Bor: I byn inte långt från E20
Kvinna
Om mig: Asocial hemmagris med en underbar familj som älskar mig för den jag är.

.

Sök i denna blogg

Prenumerera på bloggen

Online just nu

Räknare

Dagräknare

  • bloglovin
  • Blogg listad på Bloggtoppen.se