Metrobloggen

Har tre kurser kvar på min utbildning. Nu gäller det att rycka upp sig och ta det på allvar - lönespecen visar vad det verkligen kostar mig varje månad att vara tjänstledig från jobbet och på det kommer lån från CSN som ska betalas tillbaks så småningom. Var otroligt skoltrött efter sommaren och första kursen har inte gått bra, förmodligen mest beroende på mitt bristande engagemang. Samma bristande engagemang som finns i min viktnedgång också. Vill inte vara så här, vill ta tag i mig, men gör det inte. Måste. Snart!

- tror vi i alla fall. Om en timme ska vi upp och försvara vår kandidatuppsats. Har suttit och lyssnat på tre seminarier på förmiddagen, tre olika examinatorer har på tre olika sätt anfört tonen. Nu kommer vi och får nummer fyra. Givetvis har vår handledare lämnat tydliga inslag i vår uppsats, konstigt vore det annars, men är det bra eller dåligt, sett ur examinatorns sätt att se det? Det blir inget viktväktarna den här veckan för min del. På måndag börjar sommarlovet oavsett om vi får godkänt eller inte på uppsatsen och jag är tillbaks i Malmö på min ordinarie arbetsplats. DÅ blir det ordning och reda i livet igen!

Fick investera i ett par Scholltofflor i onsdags, men när jag i går satte på tredje omgången Compeed på vänster häl så hade vädret tvingat mig att ha vanliga skor på mig under dagen. När vätskan är borta gör det ju inte ont längre, dock ser det inte så skoj ut där det saknas hud. Känns också som om det inte är så bra med tanke på infektionsrisken. Spelade i alla fall boule på onsdagskvällen i mina tofflor och trots hjälp från Leon, 1,5 år, så klarade sig mina tår från allvarligare olyckor. Boule är skoj, men jag förstår fortfarande inte hur vi lyckades förlora med 13-1 i första matchen. Det studsade inte vår väg, kan man väl säga.

I skolan är nu uppsatsen inlämnad och jag hoppas att vi under dagen får besked om att den är godkänd för seminariebehandling. Visst, vår handledare berättade att det i fjol ändå blev ett antal U, men det känns ändå bättre än att man inte ens får gå fram med sitt arbete... Och vi tycker givetvis att det är superbra, så om det inte godkänns för bedömning så vet inte jag vad det är man ska göra annorlunda. Slutligen är jag glad över att bo i hus, då det senaste dygnet innebar riktigt kraftiga vindar och festivalbesökarna på Siesta i "stan" säkert blåst halvvägs till Kristianstad. Eller Helsingborg kanske, jag minns inte åt vilket håll det blåste...

Aj aj aj. Har haltat runt med Compeed på hälarna i dag, men på vänstran hjälpte det inte. Vill gärna bespara er detaljerna, men vi kan säga så här: hushållspapper i massor har fått torka upp i regionen och nytt Compeed sitter nu på, med förhoppningen att det är bra så. Måste, måste, måste skaffa mig ett par hällösa skor. De jag nu använder mig av är mer av nertrampad sandaltyp och inte så chica precis. Som om jag skulle bry mig, men ändå... Ska jag verkligen behöva ge upp mina annorlunda Converse och lägga ut dem på Tradera? Det fattas ju bara någon millimeter för att fötterna ska få plats!!!

Resultatet v 22 blev 1,8 kg mer än v 16. Jag är nöjd. Tre hekto per vecka skulle kunna vara noll om jag hade klarat motionen, även om jag sabbat maten. Bra att veta inför nästa års kraftansamling. Kan jag dessutom klara både och - då ser sommaren 2010 både ljus och lätt ut!

Detta var sista veckan i de gamla lokalerna på Knutpunkten i Helsingborg, nästa vecka flyttar vi upp på Bergaliden i gamla Nicolai skolan. Sedan blir det en sommar då jag går i Malmö fram till semestern i augusti, så får vi se hur vi löser det då. Om inte annat börjar skolan igen i september och då är jag tillbaks i Helsingborg. Nu ska jag in och ändra på 25-kilosklubbens tråd på viktvaktarna.se. Om de finns kvar efter alla dessa dagar som gått sedan jag var där senast .

Jag har förresten varit fasligt effektiv hittills i dag: Viktväktarna, Blodcentralen, Apoteket (skavsårsplåster, att jag aldrig kan lära mig men någon j-a gång måste det väl gå att gå in mina Converse ändå?), Max hamburgare (fast det blev falaffel) och röstning till EU-valet (bra initiativ att valförättarna finns på Campus). Dessutom utskrift av vår uppsats och den andra gruppens som vi får handledning tillsammans med. Om en halvtimme: en sista handledning. Är supernervös. Tänk om det enligt handledare G är massor att göra åt till fredag?!

som viktväktare. Vilket nu fick mig att gå in på hemsidan och uppdatera mig om tiderna för klass på måndagar och då får det bli 9. Tänkte dock lämna blod i morgon och då ska jag ju ha ätit en ordentlig frukost innan, så det får bli gröt tror jag. Något som gör att man står sig men ändå inte väger för mycket i magen... Japp, så får det bli!

Det var pingstafton den 22 maj 1999 och J och jag hade vår första date den dagen. Nu har vi snart varit gifta i 8 år (på tisdag), men i kväll får vi fira de första tio åren med lite Asti Cinzano och något gott att äta. I går blev det repris på första middagen: fläskfilé och Uncle Bens sweet and sour sås med ris och sallad. Det är fortfarande en helt okej kombination! J påstod sig komma ihåg en nötkaka som jag ska ha bakat, det minns inte jag. Det jag kommer ihåg är att han tog över i köket och det hade jag ingenting alls emot. Så har det fortsatt hela tiden - även om jag under min studietid kommit tillbaks lite och ibland lagar middag. Men diska, det är jag bra på!

Eller ja, det är vad vi tror i alla fall. Oavsett vilket så har vi nu skickat in den till vår handledare inför måndagens sista handledning innan inlämnandet och det känns mycket bra. Det innebär att jag också får njuta av långhelg och så fort jag uträttat dagens ärenden är det "fredagskväll"! Så nu ska jag komma ihåg att åka till Bussgods med ett Traderapaket, åka till bygghandeln och köpa ny reservstupränna i form av lång platspåse, gå på systembolaget, lämna tillbaks böcker på biblioteket och betala 6 kronor i förseningsavgift samt gå på fullmäktigegruppens förmöte halv fem. Kanske tar jag en tur förbi soptippen också med lite trädgårdsavfall. Tiden för bilbesiktning närmar sig med stormsteg och jag kommer att sakna Pärlan om hon inte klarar sig... I går slutade webbdesignkursen med redovisning av våra egna sidor och jag fick beröm. Därför ska jag nu ägna lite tid åt att ta reda på hur man registrerar domänadress och hittar ett bra webbhotell. Och läsa era bloggar. Jag har saknat er!!!

Inga points räknade sedan påsk, men i söndags blev det i alla fall en långpromenad i skogen igen och det känns därför som om livet är på väg att ta över det jobbiga skolarbetet igen. Vårruset klarades av i form av rask promenad, det blev till och med några springsteg i början eftersom vi placerat oss i helt fel startgrupp  så efter de första minuternas panik över att bli nedtrampad blev det en skön runda. M och jag hade rygg på två gröna tröjor det mesta av loppet och mitt mål var att komma före en tant med stavar (som omöjligt kan ha startat i den grupp hon skulle) och det klarade jag galant!

Inser att all kraft jag har går åt till uppsatsen. Inga points räknas och skrivs upp för tillfället, men jag försöker ändå hålla mig inom ramarna. Motionen blir också lidande när man har skolarbetet hängande över sig och jag hinner inte gå på några viktväktarmöten, än mindre läsa i forumet. Men nu är det bara 4 veckor kvar, sedan så ska det vara klart (med skrivandet) åtminstone fram till vi får resultatet någon gång fram mot midsommar. På måndag ska jag i alla fall ut och gå 5 km med mina arbetskamrater, när det är Vårruset i Malmö. Det ska bli skoj! Så förtvivla icke, jag är kvar och kommer att vara mer aktiv här igen när jag känner att jag har tid igen! Kommer nu i mina kläder som jag hade förra sommaren och det känns jättebra, jag nöjer mig med det månaden ut ;O). Sedan väntar nya mål!

Vill gömma mig under täcket och dyka upp om 6 veckor när uppsatsen ska vara klar, men det funkar inte riktigt så. Än så länge har det funkat med maten, men motionen får stryka lite på foten och då gäller det att stenhårt vara ordentlig med kaloriintaget. Nu är i alla fall påskgodiset uppätet, så nu finns inga frestelser kvar hemma. Alltid något!

Vilket innebär två saker: tillbaks till pointsräkning och ta tag i kandidatuppsatsen! Det ena ansvarar jag själv för, det andra arbetet har jag tack och lov två vänner med mig i. Har suttit nästan 8 timmar i dag och petat i uppsatsen och det är bara att inse att det tar tid. Nu är det handledning igen på onsdag och i morgon kl 12 ska vi skicka in metod och teori. Tjohej, metoden är väl ganska klar, men teorin har vi inte kunnat ta tag i än på allvar och det är inte utan att dessa instoppade handledningstillfällen också ökar på stressen, även om de hittills också bara har inneburit positiv kritik för vår del. Vi måste dessutom sätta oss ner och göra frågor till fredagens intervju. Nåja, det löser sig. Men återigen: vad jag ska njuta i början av juni när jag ser allt det här i backspegeln!

Fick lufta min bil lite i dag, det kan vara näst sista månaden i livet för min 23-åring, det beror helt på vad bilprovningen säger i slutet av maj! Insåg att min förra misslyckade tankning med volvokortet numera innebär att kortet är spärrat, så det var bara att ta fram något av de andra kreditkorten i plånkan... Så är det när man inte kommer ihåg sin kod eftersom man inte tankar så ofta.

Nåja, vi for till Klippan, Pärlan och jag. Fick för mig att ta en tur in på Kvantum, vilket jag och halva Skånes befolkning tycktes göra samtidigt. Gick omkring ganska planlöst med min vagn (så bra som det gick i trängseln) och insåg att jag ännu inte är en viktväktare in i märgen. Stod nämligen och fasade mig över priserna på tomater, 30 kronor för tre olika sorter i plasttråg. Det kan man ju få två tvåhundragrammare Marabou för! Ja, men vilket är bäst för din kropp i längden?! Nåja, det är väl det som är fördelen med att vara människa: man kan tänka sig en framtid och hur man vill ha den!

Konsulenten visade sig vara en gammal kändis (som jag tidigare träffat på i Hässleholm), så vågen och jag var kompisar från förr. Minus 1,1 kg blev det i dag!

Reflekterade över en annan sak i morse, när jag skulle klä mig. Under alla de perioder då jag varit på väg nedåt i vikt så når man en nivå när man känner att det är okej (eller till och med lite kul) att klä sig lite slimmat. Man tänkte aldrig så när man passerade samma antal kilon på väg upp, men ner, då är det en helt annan sak. Så om du ser någon klä sig - som du tycker - käpprätt åt skogen fel, så kanske han/hon är som jag: en människa med noll koll på sin uppenbarelse. Jag är rätt säker på att tröjan jag har i dag inköptes om tio kilo...

Tog en rejäl omväg till centralen i dag efter att ha jobbat mina timmar den här veckan. I fredags såg jag en gås-mamma med fem duniga ungar utanför korv/glasskiosken nära Hansakompaniet. I dag gick jag runt Casinot och såg bara enstaka gäss, så de låg nog och bokstavligt ruvade någon annanstans. Köpte två mini-påskliljor med hem och katten G blev så besviken över att det inte var tulpaner. De hade han nämligen nackat direkt, påskliljorna lockar inte alls på samma sätt. Lovade honom att jag SKA köpa tulpaner snart. Jag älskar dem också, men jag vill helst ha dem hela och det är omöjligt så länge den kissen finns i huset. Det innebär att dylika blomster stannar på verandan och därmed avnjuts alldeles för liten tid i förhållande till inköpspris...

Nu börjar snart mitt må-bra-program på TV, nämligen Rent hus. Mannen förstår mig inte alls, men jag njuter av att se hur andra har det stökigare än oss! I morgon blir det invägning igen. Bäst att passa på innan påsken sätter igång på riktigt...

Har bestämt mig - veckans viktväktarmöte får ske i Klippan. Snart har jag varit Skåne runt, men det är bra att det går att göra så. Jag är ju ändå månadsmedlem och betalar, så varför inte utnyttja det också? Nästa vecka blir det troligen Malmö i samband med jobb-dag. Jag väger mig ju aldrig hemma, men ibland blir man sugen på att titta efter hur läget är. Jag behöver i alla fall skärp i mina jeans nu och det är behagligt!

Har varit i kyrkan i dag för första gången på mycket länge. Måste säga att det var trevligt och gav lite energi åt både kropp och själ, även om vädret i dag inte alls kan jämföras med gårdagens. Känner inte alls för att gå ut, så jag tänkte Wii:a lite inomhus i stället, för att inte känna mig helt onyttig.

Det är så enkelt att leva när solen skiner och koltrastarna sjunger i kapp utanför!

Mannen är på jobbet och jag känner mig lite rastlös som så ofta inträffar när jag äntligen har makten över tv:ns fjärrkontroll. Det är så lätt att bara tugga i sig saker då, ogenomtänkt. Vet ännu inte när jag kommer att kunna besöka Viktväktarna i veckan som kommer, om det ens passar in i mitt övriga liv alls. Hoppas ändå att det går att kombinera med veckans aktiviteter.

Planerna för sommarens resa börjar sätta sig nu. Det blir fyra dagar i New York innan vi flyger ner till Florida och kör runt en vecka för att sedan avsluta med en kort kryssning till Bahamas. Vi ska ha våra vänner med oss, så det är lite roligt pyssel nu att få ihop alla funderingar och planer. Har hittat ett mycket prisvärt hotell mitt på Manhattan som bara ligger ett stenkast ifrån Macys och Empire State Building. Helt suveränt läge. Det var länge sedan vi lyxade till oss att bo mitt i smeten, vi brukar bo i New Jersey och ta bussen eller path-tåget under Hudsonfloden och komma in till bussterminalen eller 33/34 gatan. Finanskris eller inte, men helt klart är att det hjälper oss att bo "billigt" den här gången.

Att det alltid känns som om man behöver uppmuntra sig eller fira något lyckat med kalorier?! När första tanken är: åh, vad jag skulle vilja ha en x att tugga på just nu, för det är jag värd... Jag har kommit i från impulsen att ge efter, men jag tänker fortfarande så och det dröjer många timmar innan jag är nöjd med mitt val att inte äta. Det visade sig i går att jag minsann klarat min tenta förra veckan och då kände jag genast: åh vad du är bra, nu är du värd något... Att jag sedan hade endast en points kvar, det var en annan sak. Det blev en banan sedan på väg hem, så den gick åt den också ;O), men helt inom ramarna!

Det handlade viktväktarmötet om i dag och det var nyttigt att tvingas tänka framåt. Är mitt mål att minska, stå på lika eller tillåta en ökning i vikt efter påsken? Är tveksam om det blir något godis i alla fall, även om det ungefär är den enda gången på året som mannen vill ha godis hemma. Det är för dyrt i points räknat tycker jag. Å andra sidan kan jag ju ta den där 14 km rundan varje dag och då finns det över till ungefär ett hekto godis om dagen! Är det värt det? Nej, det tycker jag inte.

I dag började kandidatuppsatskursen. Heja oss! Nu känns det långt tills den 29 maj då den ska vara inlämnad och klar, men så lång tid är det ju inte. Undrar hur många kilo det är tills dess?!

Vi satte ribban högt förra söndagen när vi (av misstag) gick en mil i spåret, så i dag var det helt enligt plan att göra så. På det viset kunde vi också gå "åt rätt håll" där den extra 3 km-rundan lämnade det andra spåret. Orken höll längre den här veckan, men de sista hundra meterna gick inte i något raskare tempo precis. Mannen har ju räknat ut att vi har 1,8 km upp dit vi går in i spåret, så promenaden tar nästan exakt 2,5 h allt som allt. I dag hade jag tejpat rätt delar av fötterna, men hade redan en liten blåsa på hälen innan start., men den blev i alla fall inte värre.

Har för första gången sedan viktväktarstarten i januari ätit mer points i veckan än jag borde, så vi får väl se hur vägningen i morgon blir. Har varit på mötesmiddagar två kvällar och det är svårt att få pointsen att räcka till då. I går provade vi dessutom på lite påsköl, vilket gjorde sitt till.

En gång i månaden går jag och får massage. I dag blev det förutom rygg och nacke även vänster underben, efter vår långpromenad i söndags ;O).

Tentan i webb-design i går kväll gick alldeles käpprätt åt skogen, men nu vet jag i alla fall vad det var som våra lärare hade tänkt att vi skulle fokusera på i kurslitteraturen. Visst, det kan ju bli tal om väldigt snäll rättning, men jag tvivlar... Nu blir det att satsa på workshop och projekt och en omtenta när nu den kan tänkas dyka upp i livet. I morgon ska jag skriva färdigt inlämningsuppgiften i strategikursen och på måndag är det dags att börja skriva kandidatuppsats. Lite ångest har jag nog, framförallt är jag rädd att jag inte hittar den rätta gnistan tills dess. Det går inte att vara på topp alltid, men ibland är det bra om man är det.

Den här veckan är det betydligt muntrare tongångar efter veckans viktväktarbesök än förra veckan. Minus 1,5 kg, totalt - 6,5 och numera stolt innehavare av två stycken stjärnor. Men det får en att tänka efter och minnas forntiden. En gång i tiden, i skiftet mellan 80/90-tal, gick jag till Viktväktarna för första gången. Då vägde jag 6,3 kg mindre än jag gör nu, trots mina två * *. Den gången handlade det verkligen inte om en "normal" anpassning till livet, utan snarare en chockstart med det kostprogram som fanns då, men det gav resultat. Jag gick ner 3,1, 1,7 och 1,7 kg de tre första veckorna. Alltså precis lika mycket som jag har kämpat bort nu, på 9 veckor. Jag säger inte att det var bra då eller nu, men motivationen var det inget fel på med det snabba resultatet då. En sak förstår jag i alla fall - kilona blev fler och de sitter mycket hårdare fast nu. När jag når 1990-års startvikt kommer jag att känna mig fjäderlätt 2009!

Har återigen fått byta dag, men ännu värre: tid. Den här gången kommer jag därför tyngd av både havregrynsgröt och en kopp kaffe. Hoppas jag lättar något innan det är dags att kliva upp på vågen. I går hade jag en nervös mage hela dagen, men den tycks dessvärre (?) ha lugnat sig i dag... Jag blev i alla fall glad när jag i dag upptäckte att gårdagens cheeseburgare på McD innehöll precis de 6,5 points jag hade över innan besöket. Morötterna och cola zeron var ju precis det, zero, så då klarade jag mina 20 points ändå!

Mannen och jag skulle gå 7 km slingan i dag. Jag kunde inte vägen, men följde skyltningen (trodde jag). Efter en stund knackar mannen mig på axeln och säger genom iPodsljudet: Du, jag tror vi är ute på milrundan, för jag känner inte igen mig. Okej, vad göra? Gå tillbaks och gissa var vi gick fel eller fortsätta? Det blev att fortsätta gå. Eftersom vi har ett par kilometer till och från skogen blev det en rejäl runda och fötterna klarade sig nästan. Vis från förra helgen hade jag tejpat både här och där, men glömt ett ställe, vilket jag får betala nu... Men det var skönt - och på slutet var det bara musikens förtjänst att jag studsade vidare!

I går hittade jag Subways näringsvärden på nätet och om man nu kan nöja sig med en 15 cm i fortsättningen så är de helt okej, även för en pointsräknande viktväktare. Kunde därför inte motstå frestelsen att gå in på Espresso Houses hemsida i dag. Suck, en räkmacka som jag tyckt var ett så bra val visade sig vara 11 points, vilket är lite väl dyrt för en lunch om det ska bli något annat än lättfil till kvällsmat för min del. Nåja, det värsta var nog att en scones var lika mycket. Utan något på. Fast ju mer jag tänker på det så kan det nog vara värt det. De är underbart goda och mättar minst en hel dag... Så om man delar den på två måltider i stället för som tidigare en och lägger på en god ostskiva, så kan den nog rymmas i mitt liv även i fortsättningen ;O).