It´s all good..
..nytt jobb, nya vänner, nya känslor, nya äventyr. Otroligt. Känslor man inte trodde fanns, finns, och skall bearbetas. Varje dag är en ny dag, och varje ny dag är en utmaning. Det är så det kommer vara. Nya dagar, nya utmaningar och nya känslor.
Skrivet av E A Martina Bergqvist
11 september 2009 klockan 22:41
Please don´t go
Jag saknar dig. Tänker på dig mer än vad du vet om, vad du tror. Troligtvis ser du, vet du, känner du. Mina tårar som saknar dig. Mitt hjärta som värker, som känner en oerhörd saknad sedan 14 år tillbaka. Kunde jag trolla skulle jag gjort det. Jag saknar dig. Jag vet att jag tänkte, precis som Peter Cetera sjunger: "If you leave me now, you’ll take away the biggest part of me..."
Jag bönade och bad "please don’t go" Men du lämnade mig och kvar stod jag och står jag fortfarande. Tårar trillar på min kind.
Skrivet av E A Martina Bergqvist
12 juli 2009 klockan 11:39
Livet är Bra Gott!
Underbara Måndag!
Fick idag jobb, en tjänst som jag påbörjar i Augusti. Trevligt. Lyckoruset och de rosa molnen infann sig och jag har levt på detta hela dagen, samt Champagane nu på kvällen!
Semester börjar på fredag.
Sonen har börjat gå små steg och mitt leende kan inte bli större än vad det är i skrivande stund. Livet är Bra Gott!
Skrivet av E A Martina Bergqvist
6 juli 2009 klockan 22:02
Produktiv förmiddag
Väckarklocka behöver vi inte i detta hushåll, det har vi en ett-åring som sköter så bra åt oss. On the dot 05:30, är det ny dag hos oss varje dag. Jag är dock glad över allt som är efter 05:00-slaget. Men en sovmorgon efterlyser jag ständigt, för det är ganska mysigt i en tempursäng...
05:45 kommer nästa vackra barn upp och jag glömmer hur trött jag är, när jag slänger ihop gröt till sonen. Matar.Tömmer diskmaskinen. Fram med flingor och fil till dottern. På med ugnen. Slänger ihop en laddning scones. Klär på sonen. På med kaffet. In i med brödet i ugnen. På med träningskläder. Väcker trött sambo. Ner i källaren och laddar fem maskiner. Springer upp med tvättmedel. Snörar jympadojjor. Ner igen och ut. Underbart! 35 minuter för mig själv och joggar och går i den underbara skogen, med alla dofter och de ljumma vindarna gör att man verkligen skulle vilja stanna tiden en stund.
Väl hemma, dax för kaffe, fil och müsli, in i duschen. Klär på dottern. Ber sambon öka lite. Utvecklings-samtal vid nio på dotterns förskola. Hem till klockan tio. Ner i tvättstugan en sväng, ut på gården. Gräva sandlåda, gunga gunga och busa. In. Lunch till sonen och mig. Lägger sonen för lunchvila och nu sitter jag här.
Jag tror jag ska lägga mig och läsa en stund. Det kan jag nog vara värd känner jag. Jag ska bara springa ned i källaren och hämta all tvätt, och stryka den och lägga in den..
Skrivet av E A Martina Bergqvist
27 maj 2009 klockan 11:34
Jag lever!
Vilken start på dagen, vilken morgon, vilken nystart på livet! En powerwalk med inslag av jogging 06:40, gjorde mig till en ganska så ny människa och jag kände att jag började leva lite mer. Tjohoo, hurra, jag lever!
Skrivet av E A Martina Bergqvist
30 april 2009 klockan 10:44
Solen, tid för kjolen?
När man varit vaken hela mörka natten, känns det fantastiskt fint att mötas av solen och dess fantastiska strålar som fyller mig av ren kärlek, när rullgardinerna rullas upp.
Soldyrkare som jag är, känner jag många gånger att Malta kanske inte varit så dumt, men samtidigt är det inte alltid man kan få som man vill. Hade vi valt solen, hade man fått ha på sig kjolen, vilket man idag inte kunde. Inte barbent i alla fall. För min del var det mössa och allt det där i vanlig ordning, iskallt.
Men jag hoppas att solen är här för att stanna, då min bleka nuna vill få färg, min energi till livet vill få en rivstart och med den allt som kommer per automatik när man känner sig lite piggare!
Snart kommer den värmande solen, då är det verkligen tid för kjolen..
Skrivet av E A Martina Bergqvist
18 mars 2009 klockan 12:44
Migrän
Migrän. Behöver jag säga mer.
Allt jag kan göra är att bita ihop. Överleva smärtan, flimret framför ögonen, och illamåendet som blir starkare för varje minut som går.
Migrän. Behöver jag säga mer.
Skrivet av E A Martina Bergqvist
16 mars 2009 klockan 15:40
Stieg Larssons "Män som hatar Kvinnor"
Jag som nästan aldrig går på bio, gick ikväll på förhandsvisningen av "Män som hatar kvinnor", en thriller/drama och efter bara några minuter höll jag på att kräkas i det gigantiska popcorn-emballage som inhandlats vid ankomst.
Den stora bioduken fick verkligen fram sitt budskap av de hemska scenerna och jag får väl en gång för alla tänka positivt om mina tummar, att de är en aningens bulliga och därmed kunde hålla ljudnivån borta, som trycktes in mot huvudet, allt för att slippa höra ljud och resterande fingrar framför ögonen, för att slippa se.
Om jag ändå hade suttit på en mysig Pub, med ett glas vin, tänkte jag och kunde därmed nästan vara säker på de blåmärken som skulle framträda efter hur hårt jag tryckt. Men verklighets-skriken från biosalongens högtalare trängde förbi min inre version av en kväll ensam med sambon, utan barn på x antal månader. Otroligt vad fel vi valde, när vi för en gång skull hade egen tid!
Men Michael Nyqvist, som jag i hemlighet är lite kär i, sedan förra gången jag och sambon var på bio (Då, "Så som i himmelen", ja ni ser hur sällan vi är på bio!) gör huvudrollen med bravur och hans charmiga ironi-humor gör att man faktiskt ler ett par gånger i filmen trots att mitt hjärta för länge sedan hoppat ur och letat sig ur biosalongen över de groteska och hjärtskärande scenerna som aldrig verkar ta slut. Michael Nyqvist är en skådespelare på elitnivå!
Många fantastiska skådespelare är med, så som Marika Lagercrantz, Lena Endre, Peter Haber med flera och Noomi Rapace, som spelar den kvinnliga huvudrollen kommer för många bli en ny stjärna på himmelen och en förebild.
Med kvinnans list och med mannens uthållighet görs det hela till den thrillern, just du vill se!
Skrivet av E A Martina Bergqvist
24 februari 2009 klockan 22:25
Att välja Glädje
Att välja glädje, skriven av Kay Pollak, är den boken som ligger framme just för tillfället. En bok om hur man ska göra för att må bättre, och få en bättre balans, känna sig lyckligare och friare. Med andra ord, mindre sårbar.
Att man påverkas av varje tanke som man tänker, att jag skapar den jag är med mina tankar.
Så sant som det är sagt. Att stanna upp lite granna och reflektera lite över vad jag egentligen tycker och tänker. Mina tankar behöver verkligen få sig en vårstädning och utrensning.
Skrivet av E A Martina Bergqvist
21 februari 2009 klockan 10:34
Premiärvisning!
Nykokt kaffe, härliga hembakade bullar, ett gäng trevliga mammor och massa fina MyKidoo-produkter! Det kan bara inte bli fel!
Nu har man sått några frön i alla fall, och mammorna fick klämma och känna, vilket var uppskattat att göra! "Vilken mjuk och fin kvalité sade någon!" " Ja, och vilka tuffa färger", sa nästa! "Jeansen, de måste jag bara ha", sa den tredje!
Ja, så är det när man har en MyKidoo-visning, man måste helt enkelt bara ha! Så var inte blyga mina vänner! Hör av er till mig!
Skrivet av E A Martina Bergqvist
13 februari 2009 klockan 13:19
Att koka Ris
Dagens bästa är nog att kunna koka ris i micron, inget klet, inget kladd, inga brända grytor, och inget skrubb på spisen efteråt.
Annars har dagen gått i samma anda som de flesta andra dagarna här hemma. Fast med mer ont i magen. Hoppas det går över snart och bara det inte blir värre. Hua, det är säkert bara stress.
Skrivet av E A Martina Bergqvist
10 februari 2009 klockan 18:46
Att leva här och nu
För fem år sedan satt jag på biografen och blev berörd, idag satt jag hemma i soffan. Filmen på kanal ett, som avslutades för en stund sedan, fick mig att tänka på livet lite extra. Så även idag. Att tänka på livet, sådär lite extra.
Att bli berörd av en sång och dess textinnehåll, är för mig mäktigt. När man ryser, ända in i benmärgen. När man tappar greppet om sig själv och det som rör sig runtomkring. När inget och allt står still, och för en sekund, bara är man.
När jag ser mig själv i spegeln, hur mina vattenfyllda ögon fylls, gång på gång, över hur berörd jag blivit. Hur betagen jag är över hur skört livet är och kan vara. På en millisekund, hinner jag tänka på att värdesätta det jag idag har, hur jag idag lever och lär. Att leva här och nu.
Jag vet vad smärta är. Jag vet hur livet kan ta slut. Men i kväll blev jag extra berörd. Jag fick mig återigen en tankeställare över mitt egna liv, hur jag vill leva, hur jag vill känna att just jag lever.
Timmar, dagar och veckor, blir till år, som i ett ganska högt tempo bar går och går. Hinner jag med, hinner vi leva? Hinner vi förstå det liv vi blivit tilldelade?
Jag fick mig ett uppvaknande nyss som berörde hårdare än vanligt. Någon form av insikt, att det nog är bäst att börja leva och all den tid som är kvar, bör jag leva som jag vill, som jag önskar och tror på.
Inget är för givet. Jag är här och mitt liv är bara mitt, endast jag kan ändra på vad jag vill få ut av att leva, i den världen vi lever i, just idag.
Jag vill känna att jag levt mitt liv.
Precis som i Gabriellas Sång.
Skrivet av E A Martina Bergqvist
31 januari 2009 klockan 22:36
Fredag, en helt vanlig dag?
Fredagar är oftast som en vanlig dag, med lämning på förskola, promenad och därefter lunch och det eviga plock-städandet, för att sedan sluta cirkeln med att hämta på förskolan. Oftast hinner jag många punkter däremellan, men grundstolparna finns ju även där, trots att det är en dag som heter fredag.
Fredagar innebär inte mer sömn, inte för mig. En fredag innebär heller inte mer av något, mer än att pappan i huset är ledig två dagar, då han kommer hem på fredagskvällen. Men även om helgen finns grundstolparna, med mat, lek, promenad, och sömn. Som vilken dag som helst, i alla fall för oss.
Jag säger inte att fredagen är en dålig dag, men heller inte sådär väldigt speciell. Inte ännu kanske. Snart kanske blir just helgen sådär mysig och underbar som man drömmer om att den ska vara? Ja, jag vet inte? Varför myser man extra på helgen då? Varför inte införskaffa lite mer av vardagsmyset, trots två små barn? Är man rädd för att man ska tappa helt begreppet av vad man ska och inte? Finns det oskrivna regler om att fredagsmys endast får förtäras på just fredagen? Eller kan man vara så tokig att man bullar upp en helt vanlig tisdag?
Jag skulle nog beskriva mig som det sistnämnda, att jag faktiskt gärna fixar mys på vardagen, helgen är ju så vanlig ändå..
Skrivet av E A Martina Bergqvist
30 januari 2009 klockan 12:31
MyKidoo
Lägg namnet på minnet, det skulle jag rekommendera. Ni kommer vilja ta del i den resan som jag nu påbörjar just tillsammans med MyKidoo.
MyKidoo är det som kommer slå igenom med bravur och få bäst i test av barnfamiljerna runt om i världen. Snygg design, genomtänkt koncept och mjukt så det förslår!
Jag ser fram emot att träffa alla er som är nyfikna på att använda er av dessa kvalitétsplagg på en visning framöver! Vi hörs!
Skrivet av E A Martina Bergqvist
26 januari 2009 klockan 20:02
Välkommen du härliga 2009
Ett nytt år har påbörjats och måtte det bli ett underbart sådant. Många härliga äventyr, stunder och minnen hoppas jag att kunna ta del av och dela med mig av.
Att blogga är väl en del jag kanske strävar efter mer att kunna göra, men den som lever får se. Mitt liv som skall förändras till det bättre och sundare, med mer frisk luft, lek med barnen och pussar!
Jag påbörjade min resa redan den 31 Oktober 2008, och gav mig in i GI-världen, och några kilon försvann, nu har jag tyvärr varit på de söta tingen med det farliga sockret under julen, men idag sätter jag fräs igen. Kilona skall väck. En gång för alla, och måtte de aldrig komma åter.
Jag ska börja jobba, med vad vet jag ej, men jag ska jobba. Jag ska få egen tid, något som jag knappt vet vad det är i skrivande stund. Något jag glömt bort att längta efter, eftersom jag glömt vad det är. Tokigt! Så går det när man har en son som älskar mammas tutte! Men nu börjar jag se ljuset i tunneln och han gapar tillochmed när jag ger honom frukt-puré!
Skrivet av E A Martina Bergqvist
4 januari 2009 klockan 15:30
Allt går så Fort
Allt händer och går så fort, dottern blir snart 15 månader, hon är klok och viljestark, söt och brås på mig sägs det, då temperament kan gå från förtvivlan, ilska och glädje. Jag älskar henne mer och mer för varje dag och hon är det bästa jag har och det är hon jag är mest stolt över här i livet, inte så orginellt kanske, men sant!
Mitt förhållande är 4 år gammalt och jag förstår inte hur åren bara går, hittills väldigt välfyllda med en massa aktiviteter, resor och äventyr. Måtte det bara fortsätta så! Jag känner mig vuxen, stor och rädd för att livet ska fortsätta gå så fort.
"Nytt" land och ny stad och "nytt" klimat, från att ha staplat omkring i flip-flop och linne i nästan två år känns Gore-Tex-skor och alla vintertillbehör väldigt otympligt. Nu kör vi Sverige ett tag, så får man se vart man hamnar. Men hjälp vad jag längtar till sol och bruna kinder igen.
Hasta Luego.
Skrivet av E A Martina Bergqvist
7 januari 2008 klockan 20:06
Julklappar
Dax att sätta igång att slå in vackra julklappar. De står här, uppradade på bordet. Allt är förberett, papper av olika slag,snöre, tejp, bubbelplast och rimmen.
Ingen jul utan rim på paketen. Det är lite småmysigt, att tillsammans med glögg och julskivan, sitta och filosofera och välja rätt ord. Ju klurigare det är, desto roligare.
Jag har svårt med orden just ikväll, men längtar till i morgon..
.Hasta Luego
Skrivet av E A Martina Bergqvist
16 december 2007 klockan 18:17
Världen Utanför
Världen finns där utanför, men hur länge?
Tittade igår på ett intressant program angående framtidens energiresurser och hur vi ska kunna vinna solens energikrafter. En tankeställare, när man själv just nu sitter på Malta där miljön i sig inte alls prioriteras, utan man slänger alla sopor man har i en påse och sedan skiter man i resten. Allt i ett, glas, papper, rester, plast, kemikalier, batterier osv..
Helt plötsligt slår det mig hur alla vi EU-länder, hur vi inte bara skulle ha samma valuta, utan även sträva mot ett miljörikare liv och möjligheten att förbättra? Var det inte sagt så?
Malta ska ju gå med i EU och jag säger bara, VEM tar tag i projektet Malta då? Bussar som spyr ut svarta avgaser så att dimman över ön kan ses från himlen, sophanteringen som inte finns och elektricitet som används i överflöd utan tanke på våra barns framtid. Hur tänker man?
Läste för någon månad sedan att inom 150 år kommer klimatförändringarna vara så stora att det kanske inte ens går att överleva på vår jord! Här sätter man barn till världen och så har de och sina framtida familjer ingenstans att leva vidare?
Rädslan som finns för dagens miljö är stor, men det räcker inte att sitta och bara vara rädd. Vi behöver agera, hjälpa vår natur och värld på traven. ALLA måste göra det! Men VEM för ut budskapet och VEM säger till på skarpen om fel sopor slängs i fel soptunna? Ska vi behöva vakter vid sopstationer och soptunnor? Det är inte bara soporna som gör att vår värld kommer må bättre, det är bilar, avgaser, energiförbrukning och vattenförbrukning som vi även det måste hjälpas åt med.
Men börja hjälpa till nu!!
Skrivet av E A Martina Bergqvist
17 oktober 2007 klockan 11:08
Att ta vara på Tiden
Det är otroligt vad tiden går. Alla varnade om just detta. Hur man skulle ta vara på det första året, njuta och bara passa på. Frågan som jag ställer mig då, helt plötsligt när nu det första året börjar lida mot sitt slut:
Har jag verkligen tagit vara på tiden?
Jag kan inte svara på det, utan att säga att man säkert alltid kunde ha ansträngt sig lite mer, lite till och lite bättre. Starka tankar om att vara en god mor, om jag verkligen varit det. Min älskade ängel blir snart ett år gammal, och när jag ser in i hennes ögon kan jag se glädje, lycka och mig själv. Tiden går, som alla just varnade om...
Skrivet av E A Martina Bergqvist
14 oktober 2007 klockan 20:16
.jpg)
