Metrobloggen

Jag har under det senaste året fastnat för en fotograf/filmare från Sydney, Keith Loutit, som gör filmer med en speciell teknik som får det filmade att se ut som en leksaksvärld. Det kallas "tilt shift" och han lägger dessutom till en förändring i hastigheten kallad "time lapse" för att uppnå den speciella effekten.

Så trots att det inte alls har med förorenad mark att göra vill jag dela med mig av några av dessa filmer som kan hittas på Youtube. Leta själv för fler exempel.

Sydney 1
Sydney 2
Sydney 3

Hittade dessutom en till igår gjord av en annan kille som filmat i New York. Minst lika bra effekt har han lyckats uppnå.

New York

Idag firar webbplatsen MarksaneringsInfo 10 år online på nätet och det kan vara värt lite uppmärksamhet från bloggens sida.

Jag känner mig kluven just nu över vintern och kylan. Med sportlovet precis avslutat börjar det kännas som om det kan räcka men samtidigt är det ju så här vintern ska vara. Vitt och kallt, länge! Istappar hänger från varenda tak inne i stan och promenaderna får utföras mitt i gatan för att säkra livhanken.

Anledningen till att jag ändå är kluven är att kylan börjar påverka möjligheterna att utföra mitt jobb. Det är svårt att göra bergbesiktningar med en halvmeter snö och flera decimeter tjocka istäcken på bergsidorna. Grävsaneringar ska vi inte tala om med över en meter tjäle i marken. Sitter med ett projekt där en halvmeter ska schaktas bort men det får vänta till det tinar upp igen. 

Även undersökningarna blir lidande. Borrning kan väl fungera men gräva provgropar är inte helt lätt just nu. 

Så just nu blir det mycket planerande för när det börjar smälta och samtidigt bävar jag inför de slaskdagar som kommer när man ska traska till bussen och bli genomblöt från topp till tå.

Att det sedan bara är 18 dagar kvar till allsvensk fotbollspremiär känns overkligt när termometern visade minus 13 i morse. 

Intressant detta med klimatförändringar. Allt fler människor bygger upp en yrkeskarriär baserad på osäkra gissningar om klimatförändringar i framtiden. Nu har en doktorand lyckats räkna ut hur antalet trafikolyckor kommer att förändras i framtiden pga klimatförändringar som inget vet om de kommer att ske. (GP)

Jag har själv funderat ut ett antal bra teorier som tål att forskas runt. Jag tror till exempel att det blir halare när man trampar på ett bananskal än om man inte gör det. Man blir våtare om vattnet är varmt än om det är fruset när man drattar i havet. Imorgon blir det varmare eller kallare än idag om det inte är oförändrat förstås. Min personliga klimatpanel är inte riktigt överens med mig om det definitiva utfallet.

Nej, nu är jag elak mot doktoranden som förstås utför en fullt kompetent forskning inom sitt område. Blir bara så trött på att man trots alla osäkerheter kring hur klimatet fungerar fortfarande drar igång det ena projektet efter det andra som utgår från att den politiskt korrekta åsikten också är den enda sanna.

Jag åker dagligen på vägen mellan hemmet och jobbet förbi stora snöhögar med "skitig" snö som tippas på markytor runt om i Göteborg. Ofta på trafikområden, parkeringar och liknande men ibland på t.ex. blivande verksamhetsområden. Nu skrivs det mycket om snötippning i vattendrag runt om i landet och i dagens GP konstateras att det krävs dispens för att tippa i Göta älv. Trafikkontoret väntar på provsvar för att se vilka föroreningar som finns i snömassorna.

En fundering kring detta är vem som tar ansvaret för de föroreningarna som hamnar i marken på de områden som används som tillfälliga snötippar? Det är inte bara i vattendrag som föroreningarna hamnar från den smältande snön utan kanske i ännu högre grad i de övre skikten av markområden som används.

Hur många gånger har man inte gått ut för en rutinprovtagning av ett markområde som ska bebyggas och upptäcker att det är oförklarligt höga halter av PAH och metaller utan att det någonsin funnits verksamheter på platsen. Är det snörika vintrar som är boven i sammanhanget? Är det då markägaren som ska svara för kostnaderna för att sanera marken när kommunens snöröjning kan orsaka föroreningarna? Frågan är intressant och behöver kanske belysas mer inom kommunerna för att man inte ska orsaka onödiga framtida saneringskostnader på andra delar av kommunens verksamhet.

GP Dalarnas Tidning Upsala Nya Tidning Helsingborgs Dagblad

Media skriver idag om en företagare från Västsverige som dömts till 100 dagsböter om 250 kr för att ha dumpat 720 ton arsenikförorenad jord på en deponi för rena massor. Nu framgår det inte vilka halter arsenik massorna innehöll men böterna på 25000 kr motsvarar cirka 35 kr per ton.

Uppenbarligen kostar det bara omkring en tiondel att ta böter istället för att betala normala deponiavgifter. Förhoppningsvis tillkommer även en omflyttning av massorna från deponin till en godkänd anläggning så att det inte bara blir böterna.

Ännu billigare hade det förstås blivit om han helt sluppit undan saneringen från början. Då hade alla åtminstone haft koll på var de förorenade massorna fanns.

Helsingborgs Dagblad Göteborgs-Posten Dagens Nyheter

En liten reflektion helt utanför ämnet för bloggen.

Nu har det kommit upp nya, jämställda skyltar vid övergångsställen i Göteborg. Med en kvinna "Fru Gårman" på skyltarna har jämställdhetsivrarna lyckats erövra ännu en viktig instans i samhället.

Att hela tanken med Herr Gårman handlar om en ordlek och minnesramsa för barn "Här går man" över gatan, verkar helt ha passerat dessa människors medvetande.

Ibland blir man trött. Tur att det är julledigt snart!

GP

Ett regnigt november har hunnit passera sedan senaste inlägget här på bloggen. Jag tror det noterades bottenrekord i antal soltimmar på många håll i landet. Cirka 10 timmar blev det väl på hela månaden i Göteborg. 

Under tiden har jag hunnit flytta, en massa människor har blivit av med sina tjänster på kontoret och livet har väl känts allmänt jobbigt och motigt. Visserligen har det varit ett lyft att flytta till ny bostad men vilket slit det är efter många år i samma boende innan. En saneringsfirma hade nog varit på sin plats för att rensa ur all skit man dragit på sig genom åren. Man kanske skulle utnyttjat sina kontakter i branschen!

Nu är ryggsäcken betydligt lättare igen och när en hägrande ledighet bara är ett par veckor borta har optimismen så sakta återvänt igen. Det är mycket miljö i media just nu men som vanligt mest klimatfrågor. Idag inleds klimatmötet i Köpenhamn och det är förstås självklart att den får stort utrymme i media. Risken är dock att alla miljöjournalister har agendan full ett bra tag framöver och glömmer bort andra problemområden. Jag pratar förstås i egen sak när jag tycker att arbetet med förorenad mark borde synas mer men visst är det lite sned fördelning på vad som är medialt och politiskt gångbart?

Ska försöka dra ett strå till stacken genom att lyfta frågan här i bloggen igen. Idag blir det dock bara ett kort nedslag för att komma igång med skrivandet igen. Kan dock rekommendera en intressant brittisk artikel som publicerades i Building i slutet av november - Cost model: Land remediation - som tar en titt på de kommersiella drivkrafterna för att sanera förorenade områden.

Nu har man efter analyser konstaterat att det inte är någon akut fara att vistas på dagiset i Malmö där marken är förorenad. Det var väl i och för sig en slutsats man lätt kan dra för i stort sett vilket förorenat område som helst med viss erfarenhet av ämnesområdet. Antalet platser i landet med akut förgiftningsrisk är väl närmast försumbart ur markföroreningssynpunkt. Budskapet blir dock lätt fel när man säger att det inte finns en akut fara. Tolkningen blir lätt att det ändå finns en fara på sikt med att få i sig föroreningarna även om den korrekta tolkningen borde vara att ingen tar skada alls av att eventuellt få lite jord i sig.

Det här är en fråga man brottas med ständigt när det gäller förorenade områden. Som problemägare vill man gärna hävda att det är så stora säkerhetsmarginaler i de av Naturvårdsverket framtagna riktvärdena, att de flesta andra föroreningskällor i samhället är en större risk. Motsatt förhållningssätt föreligger ofta för en tillsynsmyndighet där man helst vill tillämpa försiktighetsprincipen och för säkerhets skull få till saneringsåtgärder oavsett kostnaden.

Sanningen ligger väl som så ofta någonstans mitt emellan. Hade det gällt en industri- eller kontorsfastighet kunde man hävdat att riskerna för allvarlig exponering är små och man kan leva med problemet tills en sanering kan komma till stånd. Vuxna är lättare att ge förhållningsregler. När det gäller en plats där barn vistas är det mer tveksamt rent känslomässigt. Jag tycker inte att man ens ska behöva tänka tanken som förälder att barnen kan få i sig giftiga ämnen under vistelsen på dagis.

Det är dock en svår avvägning att göra när man ska åtgärda den här typen av problem. Kostnaden är inte försumbar för kommunen och det tar sin tid att hitta lokallösningar. I Malmö känns det ändå som man agerar relativt skyndsamt med en planerad flytt inom kort och jag är säker på att resultaten från utredningen stämmer helt och hållet.

Sydsvenskan

Man frågar sig hur detta kunde hända. Ett dagis som ligger på kraftigt förorenad mark är ingen dröm för en miljöinspektör att träffa på. Det framgår inte i artiklar på nätet när dagiset byggdes men någon borde ha en aning om att det finns fyllnadsmassor på området med den risk som alltid föreligger i sådana fall.

Det man ändå kan reagera på är att verksamheten ska få pågå fram till årsskiftet istället för att flytta barnen omgående. Jag vet att jag som förälder inte skulle skicka dit mitt barn en enda dag till. Dagisbarn lär knappast lystra till en förmaning att inte stoppa jord i munnen utan leker som vanligt.

Ett liknande fall uppdagades i Göteborg för några år sedan men där låg verksamheten nere för tillfället. På en skolgård upptäcktes att det att ett gasverk funnits på platsen på 1880-talet. Gasverket revs efter en ganska kort driftsperiod och tiotalet år senare byggdes en skola på fastigheten. Skolan var igång i drygt hundra år innan nedläggning och i samband med att föroreningen upptäcktes planerades samtidigt ett nytt dagis i lokalerna.

Nu kunde dagiset stoppas i väntan på sanering och efter några års utredande schaktades all jord bort och numera är det fritt fram igen. Fördelen i Göteborgsfallet var att skolgården i huvudsak hade asfalterade ytor, åtminstone de senaste årtiondena, vilket hindrade barnen från att exponeras för föroreningar.

Det minsta man kan begära i Malmö är att lokalerna omgående töms och spärras av i väntan på en sanering. Man kan inte gå ut till oroliga föräldrar och säga att marken visserligen är cancerogen men det är okej några månader till.

Helsingborgs Dagblad Sydvenskan Expressen Aftonbladet

Oskarshamns kommun gör en offensiv satsning för att komma igång med saneringen av hamnbassängen. Kostnaden beräknas i dag till drygt 400 miljoner kronor vilket är ett gigantiskt belopp i saneringssammanhang i Sverige. Inga tillstånd är klara och inga bidrag har beviljats men starten för muddringsarbetena beräknas till 2012.

Frågan är hur motiverat det är att lägga sådana pengar på att sanera sediment? Och var den verkliga kostnaden landar för ett färdigställande? Exemplen från stora statsfinansierade saneringsprojekt runt om i landet är rent ut sagt förskräckande. BT Kemi har brottats med ständigt skenande kostnader och Eka i Bengtsfors har slukat konsultpengar i mängder genom åren med ständigt högre kalkylerade kostnader för att genomföra saneringen.

Då är inget av dessa projekt i samma storleksordning som Oskarshamn. Om det ska genomföras i samma bidragsanda som de andra lär notan hamna betydligt högre än 400 miljoner.

Barometern-OT

Då var det dags att dra sitt strå till stacken för att bostadsbyggandet ska sätta fart igen. Igår kom jag hem och hittade en faktura på drygt 2.6 miljoner i brevlådan. Nya lägenheten ska snart betalas! Plötsligt insåg man att det är på riktigt med den kommande flytten och att allt planerande och alla inredningsval håller på att bli verklighet inom kort.

Ett helt år har gått sedan första steget mot en flytt togs och efter diverse förvecklingar på vägen har allt fallit på plats och nu ska hela tillvaron vändas upp och ner med en helt annan boendemiljö. Ingen mer trädgård att kliva ut i och inga skogar runt hörnet att promenera i. Istället blir det stadspuls och boende i höghus med båtliv istället för skogar som närmsta granne.

Det har varit ett dramatiskt år där det drog igång en finanskris förra hösten bara veckorna efter beslutet att köpa nytt. Första tanken var förstås att dra sig ur och kura ihop med det man har men efter hand ändrades den känslan. Den personliga planen som lades upp innebar att vi siktade på några månaders finansoro under hösten och vintern för att sedan få sjunkande räntor som skulle underlätta vår försäljning av nuvarande boende. Tyvärr innebar finanskrisen att den lägenhet vi köpt drogs tillbaka av byggföretaget på grund av dålig försäljning i projektet. Då var det plötsligt mars månad redan och luften gick ur hela familjen. Att det var fredag den 13:e kändes som en ytterligare pik från bostadsföretaget.

Åter infann sig känslan av att man kanske ska behålla det man har och vänta på bättre tider. Som tur var valde jag att direkt börja leta efter alternativ och hittade redan två dagar senare en ny lägenhet under produktion som med stor marginal överträffade det vi blivit av med.

Så nu sitter man här med en faktura på 2,6 miljoner och en checklista på alla saker som ska sägas upp eller adressändras. Lite fjärilar i magen är det förstås men eftersom allt med räntor och försäljning av nuvarande boende under de senaste månaderna gått precis som vi föruspådde för ett år sedan så ska det nog gå bra. Nu blir det tillträde till den nya lägenheten på fredagen den 13:e igen så det fanns kanske en symbolik i det också!

Idag kan man läsa på Miljöaktuellts hemsida om att forskare vid FN:s miljöprogram UNEP tror att koldioxiden inte har så stor påverkan på klimatförändringarna som man trott. Istället är det andra föroreningar som svart sot, metan, kväveföreningar och marknära ozon som är de stora bovarna. Dessa parametrar är dessutom betydligt lättare att kunna kontrollera än att arbeta mot minskade koldioxidutsläpp.

Varje gång man läser artiklar som den här får man en känsla av "vad var det jag sa"! Som geolog har man vant sig vid att stora klimatförändringar förekommer på vårt klot genom historien. Tyvärr ser många miljövänner på historien som de senaste 150 åren när man gjort mätningar av temeperaturen. Jag har en del mediauppfostrade arbetskamrater som arbetar med miljöcertifiering av arbetsplatsen och i den arbetsgrupp som finns hos oss vågar man knappt andas om att det kan finnas annat än koldioxidhalter man kan titta på i miljöarbetet.

Om nu FN:s slutsatser visar sig vara korrekta kan man fråga sig hur man ska hantera klimatfrågan framöver? Efter att alla okunniga politiker och en majoritet av alla "gröna" har gapat sig hesa om att begränsa koldioxidutsläppen kan man kanske konstatera att de satsade pengarna skulle göra bättre nytta på annat håll.

Det blir intressant att följa frågeställningen framöver. Så pass intressant att jag med dagens text gjorde ett avsteg från att skriva om markföroreningar för en gångs skull.

Satt och tittade igenom nyhetslänkarna på Renare Marks hemsida och började fundera på vad det är som händer på Gotland? Från början av juli och framåt finns en mängd notiser om kemtvättsanering, dieselutsläpp, giftskandal med bekämpningsmedel, döda kor och kreosotföroreningar som sprider sig i grundvattnet.

Ser inget vidare ut med så många miljöproblem på kort tid inom förorenad mark enbart. Förhoppningsvis handlar det om att tillsynsarbetet har blivit bättre och att allmänhetens medvetande har höjts angående den här typen av problem. Det har ju varit en hel del skriverier de senaste åren om bland annat brädgården i Vall och grundvattenfrågor kring önskemålen om utvidgade kalkbrott.

Själv har jag inte besökt Gotland på över 20 år efter att ha klarat av min militärtjänstgöring i Fårösund. Nu kanske det vore intressant igen ur yrkessynpunkt.

Nu är jag lite sugen på att få gå en kurs eller vara med på ett seminarium igen. Efter semestern har det varit rätt tungt att komma igång med jobbet och man får ett allmänt intryck av att det inte händer så mycket på förorenad mark området för närvarande. Visst pågår det en massa projekt på olika håll men man ser på nyhetsbevakningen att det i alla fall inte skrivs lika ofta om ämnet som tidigagre. Förhoppningsvis är det bara frågan om att allt ska komma igång igen efter sommaren.

Men det skulle som sagt smaka med en konferens just nu. Såg att NORDROCS 2010 annonseras nu men det är mer än ett år fram i tiden. Renare Mark kör Skälighet och riskvärdering i november och i oktober finns Swecos Under ytan att delta vid. SGI och SGF har också ett helt gäng med kurser och konferenser på gång under hösten.

Tyvärr är väl läget sådant att arbetsgivaren inte är så pigg på att man ska iväg på kostsamma utflykter för närvarande. Med tanke på att var 5:e medarbetare på kontoret riskerar att bli av med jobbet inför nästa år så får man ligga lågt med det mesta som kostar pengar. Samtidigt är det bara att hoppas att man inte själv hör till dem som drabbas av neddragningarna. Helt säkert är det dock inte i dagsläget.

Det blir en knepig situation i tider med ekonomisk åtstramning. Dels ska man försöka hålla sig ajour med sin bransch för att fortsatt kunna motivera sin roll i organisationen. Samtidigt sätts restriktioner för det mesta i utbildningsväg så det blir väl till att sitta och utbilda sig själv via nätet så gott det går.

Det blir intressant att se om höstens konferenser och kurser påverkas av den ekonomiska åtstramningen när det gäller deltagarantal och vilka kategorier som har möjlighet att vara med. Kan säkert skilja en del mellan privata och offentliga sidan beroende på i vilken utsträckning man fått besparingskrav på sig.

Får väl bli ett pass i gymmet i eftermiddag för att jobba bort lite frustration inför helgen. En god konjak till kvällen och stormatch i allsvenskan i helgen kommer säkert att höja humöret en del till nästa vecka. Förutsatt att rätt lag vinner förstås!

Tar en vidareutveckling av gårdagens text med avseende på byggandet som ju styr mycket av arbetet med förorenad mark i de fall man inte talar om offentligt finansierade projekt. Under gårdagen kom en rapport från JM som visade på ett rätt dåligt resultat senaste kvartalet. Detta trots att man nu börjar få igång nya byggprojekt. Nackdelen är väl att man i allt fler projekt bygger hyreslägenheter åt andra och därmed tappar möjligheten att ta ut vinsterna som man får vid försäljning av bostadsrätter.

Idag kan man å andra sidan läsa om att PEAB visar resultat över förväntan och ökar vinsterna jämfört med samma kvartal förra året. Även i de siffrorna kan man hitta signalerna om att bostadsbyggandet går ner när man ser att det är rätt lite byggstarter under förra kvartalet jämfört med förra året. Även Skanska visade på ökade vinster och överträffade förväntningar tidigare i sommar liksom NCC gjorde för några dagar sedan.

För några dagar sedan kunde vi även läsa att "Bostadsbyggandet rasade med 45 procent under årets första halvår, enligt SCB".

Svårt att tolka vilken väg byggbranschen är på väg mot. Bostadsförsäljningen sägs fungera igen samtidigt som man fortfarande ser att det finns en mängd nyproduktion som stått osålda länge till alldeles för höga priser. Prognoserna om bostadspriserna kommer tätt och pekar ibland uppåt och ibland neråt. Så här långt har nog de flesta förutsägelser om prisras kommit på skam men uppenbarligen verkar ändå dyra, nyproducerade lägenheter vara svårsålda på många håll. Detta trots en underliggande bostadsbrist.

Det finns säkert anledning att återkomma med fler betraktelser över den här utvecklingen.

Hallå igen alla besökare! Det blev ett längre uppehåll än jag tänkte mig när semestern började. Ett par sköna veckor med sol och bad i Medelhavet gör att jag lyckades missa den värsta regn och stormperioden här hemma i Sverige.

Nu försöker man komma igång igen vilket visat sig vara svårare än väntat. Satt i helgen och bläddrade runt lite på nätet för att få en uppfattning om vad som hänt under sommaren och konstaterar att det varit rätt stillsamt på markföroreningsområdet. Många artiklar om blyförgiftade barn i Kina stöter man på men här hemma i Sverige verkar det ha varit rätt liten aktivitet. Såg att Alingsås ska få pengar från Naturvårdsverket för att sanera gasverksområde och det är ju positivt. Annars funderar jag fortfarande på vilka effekter finanskrisen har på vår bransch.

Ekonomiska rapporter från företag som berör vår bransch ser rätt positiva ut. Sweco visar minskad vinst totalt men inom miljösidan är det fortfarande mycket att göra. Grontmij visar ökade vinster och NCC går över förväntan trots krisen i byggbranschen. JM har också flaggat för flera byggstarter runt om i landet så allt är väl inte nattsvart.

På kommunsidan ser det ut som om majoriteten kommer att ha en kärv ekonomisk situation de närmaste åren. Där ser jag en klar risk för att man kommer att dra sig för att lägga pengar på saneringar så den förändring som väntas beträffande statsbidrag, och innebär att SGU kan driva saneringar istället för kommunen, är verkligen välbehövlig. Annars riskerar man nog att alla "onödiga" miljoner från kommunkassorna sparas till ett senare tillfälle. Just nu är det fullt upp med att försöka behålla de anställda inom kommunerna och vi har redan sett neddragningar på många håll och mer kommer framöver.

Ska försöka uppdatera lite flitigare framöver igen och följa vad som händer i branschen.

Efter det kraftiga regnandet i Göteborg har ett oljeutsläpp upptäckts i södra skärgården. Misstanken är att det handlar om oljeavskiljare som svämmat över pga de stora regnmängderna under dagen.

Det får mig att reflektera över hur vanligt det är med diverse krissituationer under sommaren. Av egen erfarenhet har jag upplevt akuta skredsituationer och diverse utsläpp som ofta sker precis när nyckelpersoner börjar gå på semester. Är det en slump att det händer eller beror det på att ersättarna inte riktigt har koll på läget?
Självklart är det en slump att det går ett skred i en åbrink men att det släpps ut oljor och andra kemikalier under en period när verksamheten normalt går på lågvarv kan inte bara vara en slump. Mer troligt att det finns brister i rutinerna som är självklara för den som har daglig tillsyn över en process men så fort det kommer in någon som ska följa skrivna anvisningar så märks bristerna i säkerhetsföreskrifterna. De små detaljerna som dagligen kollas av ren erfarenhet och som aldrig blir nedskrivna för de är så självklara, finns helt plötsligt inte och så händer det där utsläppet som inte får ske.

Nu får vi hoppas att dagens utsläpp av olja i Göteborg hinner dunsta bort och inte märks alltför mycket när det fina badvädret återvänder. För det gör det väl? Själv sticker jag till sydligare och solsäkrare breddgrader redan till helgen.

Göteborgs-Posten, GT, Svenska Dagbladet, DN, Aftonbladet

I dansk media (Kristeligt Dagblad) skrivs idag om golfbollar som en miljörisk. I Danmark, men även i Sverige, finns mängder av golfbanor i jordbruksområden. Tiotusentals bortslagna golfbollar hamnar i markerna och ofta ute på åkrarna som brukas för spannmålsodling. I undersökningar har man visat att en golfboll innehåller 91 gram zink som kan spridas ut på åkrarna. Det är 60 gånger  gränsvärdet för vad som betecknas som "mycket giftigt" hos det laboratorium som testat.

Spridningen sker främst när bollarna krossas av jordbruksredskap och får då som följd att zinkinnehållet kan läcka ut i jorden och tas upp i säden. I artikeln säger en professor i miljökemi, Hans Christian Bruun Hansen vid Københavns Universitet, att det kan bli problem med de höga zinkhalterna när metallen hamnar i vår föda.

Kristeligt Dagblad

Idag kan man läsa om en ny giftskandal på Gotland. Man tror knappt att det är sant att det fortfarande sker giftdumpningar av det här slaget. Nu är det anställda hos en grönsaksodlare på Gotland som inte orkat tömma utrustningen på rätt ställe och istället sprutat ut det i en grustäkt. Tolv olika typer av bekämpningsmedel lär ha hittats på platsen.

Alla vi som arbetar med förorenad mark har väl en bild av att det är gamla miljöskador som vi främst behöver bekymra oss för. Men med jämna mellanrum dyker det upp fall som detta och man inser att det trots all information i dagens samhälle, fortfarande finns ärthjärnor som inte fattar vilken skada de ställer till.

Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter

Vad är det som gör att utländska konsultföretag köper upp svenska på löpande band? Jag kan förstå att stora företag från exempelvis USA, Storbritannien och Tyskland kan göra det. Däremot är det svårare att se varför danska, norska och holländska företag har så stora muskler att de kan förvärva svenska i så stor utsträckning.

Senaste exemplet är Flygfältsbyrån som köps upp av danska COWI. Tidigare har Scandiaconsult blivit Ramböll, GF Konsult blev Norconsult och vi har sett danska Carlbro komma och därefter försvinna in i holländska Grontmij. WSP kom in genom uppköp och det börjar kännas som om det bara är ÅF och Sweco som står emot förutom en del mindre företag.

Nu ska jag inte påstå att jag har koll på vad svenska företag gör i utlandet. Visst köper exempelvis Sweco upp mindre konsulter för att etablera sig på marknader och andra likaså men det känns ändå som om vår konsultbransch tas över av utländska företag i allt större utsträckning.

Miljöaktuellt skriver om Sveriges bästa miljökommuner. Undersökningen visar att Danderyd som nyligen utsågs till en av landets bästa kommuner att leva i samtidigt är en av de sämsta miljökommunerna. Utan att gå in på alla kriterier i undersökningen pekas bland annat på att kommunen inte deltar i några miljönätverk.

I det sammanhanget kan ändå påpekas Danderyd genom att Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor är medlemmar i Nätverket Renare Mark som definitivt får betecknas som ett miljönätverk. Ett litet plus i kanten på den fronten med andra ord!

Idag fick vi på min arbetsplats besked om att det blir ett sparkrav på 15% under nästa år. Det blir ett tufft mål som kommer innebära att alla onödiga utgifter ska minimeras. Frågan är om det fria kaffet blir kvar!

Redan i början av januari framförde jag här på RenJord farhågor om att finanskrisen skulle ha effekter på marksaneringsbranschen också. Jag har inte riktigt koll på hur det ser ut i olika delar av branschen i dagsläget men vi ser ju alla hur byggandet minskar när lägenheterna inte går att sälja. I media har det under vintern förekommit artiklar om låg aktivitet även när det gäller fastighetsaffärer och nu har verkligheten börjat hinna ifatt kommun och staten också. Många kommuner kommer att få hålla hårt i slantarna framöver och det kommer säkerligen att försvåra satsningar där förorenad mark behöver åtgärdas för dyra pengar.

Ett annat spår som kan vara svårt att motivera är tillsynsspåret. Företag och kommuner kommer att förhala undersökningar i det längsta för att slippa undan kostnaderna. Frågan är hur tillsynsmyndigheterna kommer att tillåtas att agera mot exempelvis kommunägda fastigheter när det samtidigt finns kraftiga sparbeting utlagda på andra förvaltningar? Strikt juridiskt ska ju tillsynsmyndigheterna göra vad som krävs av lagen men det finns en politisk och ekonomisk verklighet också.

Det blir intressant att följa utvecklingen framöver i väntan på att ekonomin vänder uppåt igen. Färre undersökningar och saneringar framöver är mitt tips för dagen.

Det har blivit glest mellan inläggen den senaste tiden. Vädret har inte direkt lockat till att sitta framför datorn och ibland tränger sig övriga delar av livet på och gör att förorenad mark hamnar lite på undantag. Nu har det ändå varit en antydan till regn det senaste dygnet så jag satt igen och tittade på lite marksaneringsfilmer på Youtube.

Tänkte dela med mig av några stycken idag för att komma igång med bloggandet igen.

Illumin Explains Phytoremediation

Soil remediation with RECAM

Planet Resource - Remediation Test Video

Arsenic Clean Up

Toxic Soil from Orchards

Environmental Visualization System

Ser man på! Nu är det en aktör som visar rekordvinst på grund av BT Kemi saneringen. Det bör väl vara rätt många involverade som visar en vinst med tanke på de stora summor som satsas på projektet. När det gäller Landskrona hamn blir det kanske ett bra exempel för lokalbefolkningen att det finns nyttor för orten att vinna på ett marksaneringsprojekt. Inte bara miljömässigt utan även ekonomiskt. I förlängningen är det den här typen av exempel som behöver kommuniceras till allmänheten för att slippa de regelbundet återkommande protesterna mot alla aktiviteter som kan innebära en störning under en period. Alla sorters nyttor utöver den rent miljömässiga är viktiga parametrar i sammanhanget.

Vi minns väl alla vilka skriverier det var om BT Kemi-massorna när de skulle skeppas ut via Landskrona. Nu har man istället en verksamhet som visar sitt bästa resultat någonsin.

Skulle även vara intressant att ta del av vilka vinster andra involverade gör i några av de stora saneringsprojekten i landet.