Metrobloggen

Detta är introt till filmen "Watchmen". Är det inte jävligt stilistiskt och härligt så säg? Och låten är ju helt jävla fantastisk. Jag minns när jag såg den på bio första gången, och hur överraskad jag blev. Att man 2009 använder en Bob Dylan-låt som ledmotiv är ju helt fantastiskt. Resten av filmen håller jävligt hög klass, soundtrackmässigt i alla fall. FETT!

/Andreas

Lång dag idag. Jag och Mikaela var på läkarbesök, och kort därefter på föräldrakurs. Fyra killar och fem tjejer som skulle bli föräldrar för första gången. En massa matnyttig information som är bra att ha med sig.

På vägen dit köpte jag mig en kaffe på Pressbyrån. Men fy fan va den smakade mukkojärvii. Blaskigt och vidrigt. Som tur var bjöds det på bryggkaffe på lokationen.

Installerade Ghostbusters-spelet på PC:n igår. Fan va kul det är att få uppleva lite nostalgi i ett spel där ALLA skådespelarna från originalfilmen är med och röstskådespelar och har skrivit manuset. Bustin´makes me feel GOOD!

Rolig kuriosa: Här är en reklamfilm jag är med i. Final breakthrough eller? Jaja en fin näve stålar tjänade jag i alla fall.

Nu är det en dokumentär om tjocka barn på TV. Sorry, ingen sympati från mig. Ut och träna med er ungjävlar. Min sympati går till Haiti nu. Gud välsigne er stackare där borta.

/Andreas

Vi skulle tydligen inte lägga ner den här bloggen.

Ni får därför några bilder av min vardag. Det är mycket viktigt att titta på.

Köper godis.

Står i ett kök.

Fick hjälp med maten. Maten är hemlig.

-H

Idag är det lördag. Jag och Mikaela har sovit till elva idag och vaknat till ljudet av grannen som borrar. Är det inte märkligt med grannar och deras borrande? Man undrar liksom hur jävla mycket mer det finns att borra? Fan att sätta upp en tavla eller en bokhylla tar väl nån sekund av borrande? Men den här människan har fan borrat från och till i flera timmar.

Vi tittade på filmen "Dragon - the Bruce Lee story". Jag rekommenderade den för Mikaela, som förvånansvärt nog tyckte den var bra. Bruce Lee är ju en stor hjälte för mig och många andra som är intresserade av kampsport, och kroppsträning med för den delen. En stor man helt enkelt.

Till lunch blev det vita bönor och bacon, en särdeles proteinbomb som var välbehövlig. Vi ska till Mikaelas föräldrar och äta ikväll, har jag tur kan jag grina till mig en klippning av Mikaelas syster.

För några dagar sedan fick jag veta att jag är laktosintolerant. Detta innebär en omställning i mitt liv. Förhoppningsvis går mina magproblem över nu, men med min tur får jag väl nåt annat skit...

Nej Mikaelas mamma kommer och hämtar oss snart, så jag får väl klä på mig...

//Andreas

Pretentiös: "pretentiö´s, (intellektuellt) anspråksfull (i en utsträckning som det inte finns täckning för); fordrande. -Enligt NE:s ordlista

eller varför inte "poeten" Bruno K Öijer?

/Andreas

Jag sms:ade med Henrik i en timme idag. Det enda vi gjorde var att skicka repliker från Pulp Fiction fram och tillbaka. Vi konstaterade kallt att ALLA, varenda en av replikerna i den filmen är coola och minnesvärda och därför kan citeras så flitigt. Ja tamejfan, varenda scen, varenda karaktär, varenda soundtrack är en hit!

Förmodligen kan jag ju hela filmen rakt igenom dialogmässigt, hur många filmer förutom Pulp Fiction och Yrrol kan man säga det om?

Min favoritscen ur Pulp Fiction:

Snälla snälla snälla! Låt Snabba Cash bli en bra film! Snälla! Jag gav upp hoppet om bra svensk film för längesen, långt innan man bestämde sig för att göra en till "Jönssonligan", eller en TREDJE "Göta Kanal".

Ända sen jag såg den danska "Pusher" insåg jag hur jävla lost vi i svensk film är. Danskarna har gjort bättre film än oss i över ett decennium, nu är det fan dags att vakna!

Adios.

/Andreas

Det trodde ni va? Att vi skulle ge upp en sådan fin tradition vi har jobbat på i sen våren -08? Nja, jag fick ångest och ångrade mig. Så om vi har förlorat en massa läsare nu pga våra snabba kast så får vi leva med det.

Det har skrivits en hel del skräp här, det sticker jag inte under stol med, och i sanningens namn har vi inte alltid varit helt politiskt korrekta. Men ibland behövs det nån som rör om i grytan för att det ska hända något. Vi har skapat debatt och rasism, ekonomiska kriser och förbjudna aktiviteter i källaren med sina barn och barnbarn/barn. Vi kan nog ta cred för att en gång för alla slagit fast att Turkiet har ett europeiskt fotbollslag, retat upp Metrobloggen ordentligt med inlägg på gränsen till hets mot folkgrupp/pornografi osv.

Det kanske är slut på det nu?

Kanske kommer jag, ANDREAS BARÅS, som jag heter skriva om vardagen, min kommande bebis, mitt jobb och en massa nördsnack om film, dataspel, serier osv. Jag funderade på att starta en ny blogg som jag tänkte döpa till "Filmnörden", eller "Nördens tankar" eller liknande.

Men vafan. Jag gillar ju er läsare. Ni gillar ju mig också. Eller oss. Eller kanske nån lite mer. Nån kanske gillar mig lite grann. Min flickvän tycker om mig i alla fall. Men förhoppningsvis gillar ni det jag skriver. Det var ju det jag menade i och för sig.

Ja vafan. Dagens middag består av vita bönor och köttbullar. Mikaela är på middag med tjejerna på jobbet. Själv ska jag gräva ner mig totalt i nåt nytt spel. Jag avverkade ju "The Godfather 2"-spelet på tre dagar. Tre dagar av "It's just business", misshandel och avrättningar med hagelgevär. Antingen spelar jag lite "Football manager 2010" och försöker ta Örkelljunga IF mot Champions Leage-seger, eller så testar jag "Ghostbusters"-spelet.

Hur går det med bebisen då? Jo för fan, vi är vi vecka 30 nu. bara 8-12 veckor kvar innan landning. Nu börjar det för fullt med föräldragrupper, tätare barnmorskebesök och fan och hans moster. Allt detta i samband med att jag börjar få mer att göra också. Jag har jobb på Göteborgsoperan fram till april, och detta kombinerat med en filmroll i Stockholm i början på februari, samt lite mässvärdsarbete här och en och annan dag där jag fyller ut luckorna med jobb som ställningsbyggare. Dessutom ska jag börja engagera mig i en teatersport/improgrupp i Kungsbacka, och äntligen få ut mina kreativa och scenkåta begär.

Livet börjar komma igång igen. Och bäst av allt, jag tränar återigen!

Ha det bra och lev och må.

/Andreas

Då lägger vi ner den här bloggen.

Det har varit jävligt roligt ska ni veta. Tack till alla som vi hotat, retat, kastat skit på, trampat på och dödat.

Tack, alla som vi älskat och fortfarande älskar.

Tack!

Varför har vår lista på andra bloggar försvunnit?

De var ju i samarbete med 20initiativet. Förbannat.

Det är vinter i Stockholm.

Taket på Naturhistoriska Museet är vitt.

Samma tes som ovan - Snö!

Visst, Elisabeths Fritzls mus var väldigt utsatt nere i källaren i Österrike, men dessa möss har det nog värre. Den här lillen kom ut och sa "hej" till mig i morse. Jag "hejade" tillbaka. Vi kommer aldrig mer att ses.

-Henk

Vid ungefär 4-6 års ålder fanns det en sak som gällde: Tecknat. Vi översköljdes av briljanta ( i alla fall med dåtidens mått ) tecknade serier. En av mina absoluta favoriter var Starzinger.

Starzinger var en klassisk "barn-anime", alltså manga i vänlig form, där det inte slaktades lika hårt eller förekomsten av demonsamurajer med penistentakler var lika vanlig. Våldsamt var det, men på et någorlunda förnöjsamt sätt.

Storyn är som följer, och häng med nu, för ibland är det rätt pårökt:

Prinsessan Aurora från Månen får i uppdrag av Dr Kitty att åka till Great King-planeten och återställa galaxenergin som försvagats på grund av ett elakt djävulsmonster. Detta har lett till att universums fredliga varelser har förvandlats till monster. Tillsammans med de tre cyborgkrigarna Cogo, Haka och Djorgo ger de sig ut på en lång färd och möter en jävla massa monster och äventyr.

Lite snabb summering av karaktärerna:

Cogo är alfahannen i gänget. Han är arrogant, stridslysten, otroligt kraftfull, och har en helt vansinnig frisyr. Hans vapen består av "astrolansen", som kan skjuta olikfärgade strålar med olika namn, och växlande styrka. Han tänker sällan efter, utan vill helst slakta allt och alla i tron att det är det rätta att göra. Referens: George W Bush

Djorgo är mer en professor och analytiker än krigare, och envisas med att använda sin superminiräknare för att räkna ut....ja precis allting. Han säger ofta saker som "enligt mina beräkningar kan Cogo klara det här själv", eller "jag har räknat ut att vi är trötta nu". Han är beväpnad med en treuddsliknande bössa och har raketgevär i axlarna.

Haka är Starzingers "Gimli". Han är kort, fet, gillar mat, och står för den komiska relifen. Det haglar skämt om fetma och mat i hans närhet. Han är dock inte att leka med i en fight. Han är beväpnad med en morgonstjärna ( ett klot på en kedja ) som han kallar "Haka-kedjan", samt att han kan skjuta raketer med tårna ( ! ).

Prinsessan Aurora är en gnällig, prinsessan-på-ärten-typ som står för den moraliska aspekten i serien. Hur taskiga, grymma eller farliga monstren de råkar ut för är så får de absolut inte skadas. När Cogo ändå bestämmer sig för att ta det säkra före det osäkra så straffar prinsessan honom med hennes "ge-Cogo-migrän-kraft". Subba.

De svenska rösterna gjordes av smått legendariska skådespelare. Thomas Bolme som Cogo ( han har även gjort Tintins röst, för den breda massan ), Bert-Åke Varg som Djorgo ( Bert-Åke är förmodligen 80-talets mest använda röstskådis i Sverige, kanske genom tiderna ) och Åke Lindström som Haka ( han gjorde också rösten till kapten Haddock i Tintin ).

Sist men inte minst hade Starzinger ett briljant ledmotiv! Ett av de ledmotiven som etsat sig fast i mitt huvud sen första gången jag såg serien. Den sjöngs utestlutande på japanska, och trots att jag inte kunde ett ord så nynnade man med.

Lite klipp från Starzinger:

Ledmotivet ( original ):

Ledmotivet igen, med svenska subtitles ( SJUKT ROLIG! )

Jag återkommer med fler minnen inom kort.

/A

... till Stockholm.

God jul!

"För tre år sen, va... då satt jag inte och körde taxi precis...Jag var busschaufför."

"Nä, något egentligt bankrån är det inte tal om. Jag ska bara göra ett våldsamt uttag på 1,9 miljoner för att bli kvitt en skuld som inte längre är min."

Det är  nåt visst med "Iron Man" från 2008. Jag är ju som bekant helt såld på serier om superhjältar, och var alldeles till mig när jag läste om att en av Marvel Comics äldsta hjältar skulle bli film. Att Robert Downey Jr skulle försöka lappa ihop sin karriär efter att han känt sig tvungen att droga sig så hårt att han klättrade in i grannens hus och fanns sovandes i deras barns säng, med medföljande fängelsestraff och behandling á la "Oz", kändes nästan för bra för att vara sant. Vid detta laget var det nog de mest inbitna filmfreaks ( som jag ) som kände till och kom ihåg hans storslagna insatser i "Chaplin" eller "Natural Born Killers", men talangen besatt han fortfarande.

Robert Downey Jr spelar Tony Stark, en snuskigt rik och tekniskt briljant vapentillverkare som glider genom livet, lägrar lycksökarkvinnor till höger och vänster, spelar på casinon och köper sportbilar. Att han säljer högteknologiska vapen som USA använder för att bomba skiten ur resten av världen ger han blanka fan i.

En dag är han i nåt turbanland och demonstrerar en megamissil för den amerikanska militären och blir usatt för ett attentat. Han blir kidnappad, lita slagen, och tvingas tillverka vapen åt en terroristgrupp som gömmer sig i bergen ( al Quaida-referens någon? ). Det har han däremot ingen lust med, utan bankar med hjälp av en svets, en hammare och massa plåt ihop en stridsrustning som han använder för att rymma och spränga alla i luften med.

Väl hemkommen i staterna bestämmer han sig för att vapentillverkning är hemskt och lägger ner produktionen. Istället sätter han sig och knåpar ihop en ny, bättre och vrålcoolare dräkt. En superhjälte är född...

En rätt så glättig och lätt historia, men tack vare Robert Downey Jr:s charm, regissörens kärlek till historien, och schyssta effekter blir resultatet en sjukt underhållande rulle rakt igenom. När Tony Stark pillar i sin verkstad och snackar med brandsläckaren tillhör en av filmens höjdpunkter, och bara den detaljen avslöjar ju den lilla komiska ton som finns. Inget humorbefriat som i "Batman Begins" alltså.

Ladda ner, köp eller hyr "Iron Man" idag! Nu.

/A

Jag sticker ut på vägarna en sväng med Filip och Fredrik. Det är inget skämt. Jag håller i deras bokturné.

Det här inlägget funkar inte eftersom man inte kan se vad det står på bilden. Ett litet misstag från min sida, men jag orkade inte ändra. Det gjorde inte han heller. Han skrev en ny "status" utan att först ta bort den med stavfel. Komiken!

En man vi alla känner ganska väl har precis sålt sin själ.

Visst är det skönt med riktig kyla och frost. Men nu börjar det bli löjligt. SNÖA!

Detta är humor. Alltså inte egentligen själva kiss-och-bajshumorn utan man måste tänka lite längre. Det roliga är att sångtexten nedan har någon suttit och knåpat ihop. Förmodligen ibland suddat och sagt "nej det här var dåligt, detta är bättre". Lagt ner tid på det alltså. Minns ni Onkel Kånkel?

Enligt egen utsago drack de lite sprit och skrev varannan rad när deskrev texterna. Detta är texten till "Martin Ljungs förhud". Tänk nu: Hur kom de på idén? Vad tänkte de? Varför just Martin Ljung? Det ä'r humorn.

när han kommer fram så blir han kåt
och lelle svenna suger på hans vårt
vårtiga penis som glänser av hemmoröjder och kånkelbär
gamal sperma hänger från hans förhud
under pungen ligger lille knut och slickar i skitan på karl evert
som runkar pappas pung
och där står morfar och drar i sin lille penis
och mormor hennes slida den är som enris
suga kuk vill vi göra varje dag
suga lite kuk och smeka lite skita
se hur sen växer korven ut
ut ur röven på sven-knut
och då kommer bertil och slickar han i stjärten
snart så smegman rinner fram
ut ur hålet på lille svamp
för då kommer bertil han är så kåt
han viftar med skitan och säger jag är våt
sen kommer ??? och säger jag vill vara med i skitan också
vårtor växer fram på min pung
martin ljung har en så liten förhud
att han inte når fram över ollonet
och hans skita är så stram
när han skiter så spetsar han ut små strängar utav skit
som hamnar på golvet vart han är går och vart han än står
prästen han har kuken bak liknar mest ett veteflak

/A

Var till doktorn igår. Hon var otroligt snäll och kompetent men undersökte mig ändå på....ja DET sättet. Inte "ta fram penis" alltså. Det andra....förnedrande sättet....som fick en att känna sig som fem år gammal igen.

Lämnade en uppsjö av prover, och måste även ta med två prover hemifrån...såna....prover.

Fick revaxör att droppa i öronen också. Tydligen har jag haft en gigantisk vaxpropp i örat de senaste tre åren, som bara blivit större. Inte konstigt att jag hört så jävla dåligt på högerörat.

Jaja je coco jambo jaja je.

/A

Ja det var jag som myntade prefixet "Det där med att..."  först i hela världen.

Idag såg jag en av mina facebookvänner skriva detta i sin status-uppdatering ( OBS inget är förvanskat eller redigerat, endast "copy-paste" ):

GRYM KVÄLL IGÅR:: VI BAKADE KANELBULLAR.de va inte igår..pitchenary jag o alex på lag,, vi ritar såååå bra.eller inte..ler.god mat trevligt sällskap..i likeeeee..karoke sång vart de faaan va bra vi blivit tom jag sjunger juh nu,, bra har jag inte sagt men dock,,har ingen som klagar på min sång nu...

Det hör till saken att författaren till detta är 43 år gammal. Är man 11 kan det vara godkänt, OM man får utegångsförbud och får läsa läxor som straff.

/A

Pratade med H nyss. Jag fick en underbar idé att göra en sitcom om fyra killar som pratar om politisktinkorrekta, barnsliga och sjuka saker och deras liv.

Känns det igen? Förmodligen, Jerry Seinfeld startade nåt underbart där i slutet av 80-talet, och nu är det dags att komma till Sverige. Inget jävla skit som Svensson-Svensson, En fyra för tre eller liknande. En riktig sitcom utan hämningar, och med riktig igenkänningskomik och populärkultur. Tänk mer "How I met your mother" än "Svensson Svensson".

Tanken är att karaktärerna ska baseras på mig, H och hans bror H, samt någon till vi inte bestämt ännu. Och såklart en uppsjö roliga bifigurer baserade på olika människor vi träffat genom åren.

Storyn kommer bestå av i prinip sånt som vi skriver här på bloggen. Gamla minnen, tankar om vardagen osv. Ja klassiskt standup-material. Fast med våran nischade vinkling såklart

Vad tycker ni? Låter det som en bra idé?

Nu är jag eld och lågor.

Ska äta lite morötter nu.

/A

Rättelse Henka: DETTA ÄR KOMMUNISM.

Ser det inte mysigt ut?

/Andreas

Idag samtalade jag med en tjejkompis.

Hon: Fan va sjukt det är alltså!

Jag: Vad? (Suckande)

Hon: Jag tycker att det är fel att Kenza ska tjäna så jävla mycket pengar!

Jag: Aha! Så du är kommunist.

Det är så roligt. Jag och H har känt varandra så länge att vi knappt behöver använda hela meningar längre. Det räcker till exempel att jag säger "TÄCKT", så vet han exakt vad jag menar, och att det syftar på en "Kristet"-låt.

Hörde förresten att Morgan från "Ullared" hade en källare i huset.

/A