Metrobloggen

Igår var en härlig kväll, jag fick äntligen prata med underbara Mina.  Vi har inte hörts sedan den 5 december då vi sågs på en fest. Mina är en sådan person som man verkligen saknar när man inte pratat med på ett tag, hon är en vis tjej med 2 fötter stadigt stående på jorden. Hon är den "glada brunetten" som MP en dag skrev som motivering då hon fick en extra stjärna på jobbet. Trots att Mina älskar att skoja och skratta så är hon någon som när man behöver prata allvar plockar hon direkt fram en seriös hjälp-sida och stöttar till tusen. 
Mina är en vän du inte vill förlora mot något i världen.

Visst låter hon underbar? Kika för övrigt in på hennes blogg här

Klockan 14.10 igår eftermiddag föddes en fantastisk liten flicka, mitt tredje kusinbarn.
Ulrika fick sitt första barn, en flicka på ca 2500 kg två veckor för tidigt. Både kusin och flickan mår jättebra. 

Jag undrar vad det blir för namn? Har hört talas om Charlie eller Nova. Men kanske blir det något helt annat. Spännande.

Och så var vi framme vid mellandagarna. 
Tiden då man antingen sitter och pysslar med sina nya prylar från julafton eller tiden då man redan glömt vad som låg inslaget i rött papper.
Tiden då svenskar springer runt hysteriskt på mellandagsrean och beter sig som djur som precis kommit ut på grönbete eller den tiden då en och annan håller sig så långt borta från butiks-kaoset som möjligt.
Tiden då en del längtar enormt till nyårsafton medan andra utan planer gärna skulle vilja att nyårsafton flyttade några dagar framåt.

Själv sitter jag just nu och fifflar med en av mina nya klappar, min alldeles perfekta rosa Mini Laptop. Mellandagsrean avskyr jag, så jag håller mig borta men nyår har jag planer för så jag längtar otroligt mycket efter slaget mellan 2009 och 2010.

Tyvärr ser man inte riktigt färgen, men den är världens finaste bebis-rosa :)

Lång dag på stan...

Vid elva tiden i förmiddags åkte jag och mamma in mot stan för att handla det sista inför dopparedagen imorgon. 
Julklapparna åt kusinerna är nu sista minuten fixade. Blev även en nyårsklänning till mig och ett midjebälte. Jag är så nöjd! Men klänningen och bältet ska slås in i paket som jag också får av tomten imorgon, det är ju kul att öppna paket! :)

Vilken hysteri det är inne i stan så här dagarna innan jul, folk använder både armar och ord för att komma fram så fort som möjligt. Folk sliter i saker och kastar sedan oönskade saker hejvilt. Jag säger som alla andra år "Nästa år ska jag handla julklapparna i november"

Visste du att 7 gelehallon innehåller lika många kalorier som 10 tomater?

En dag tillsammans med min "storasyster"-Karolina.
Blev en vända till staden för att köpa de sista julklapparna, eller ja, Karolina hade inte riktigt börjat shoppa än men nu var det dags.

Mitt där vi går på drottninggatan så går vi förbi en familj vars son på ca 5 år blir fantastiskt glad när familjen går förbi H&M och berättar för lillasyster: 

"Vet du vad H&M står föör???? "
"Näää"
"Hanna Montana!!!"

Vi vek oss av skratt så gulligt det var! Pojken trodde verkligen på allvar att det stod för Hanna Montana. Så söt pojke.

Systrar

Jag har en liten fobi, eller ja egentligen har jag fler men det behöver vi inte gå in på nu...En av mina fobier är att lägga nycklarna på bordet, antingen lägger jag dom fint ovanpå telefonen, men det börjar bli ett bekymmer nu när jag har så många nycklar så nu får de inte plats, eller så pular jag ner dom i en väns väska eftersom jag själv aldrig går med väska inne i skolan. 

Idag var det Karolinas väska som fick äran att bekanta sig med mina nycklar, dessvärre blev bekantskapen alldeles för långvarig.
Jag umgicks inte med Karolina i slutet av dagen men det var inga problem när vi skulle hämta jackorna innan sista lektionen eftersom Beccan har en kopia av min skåpnyckel, kommer inte ens ihåg vilka som har min nyckel längre, den är alldeles för utspridd. 
Hursomhelst gick allt bra tills jag kom till Universitetet och precis när jag hör tågrösten "tag plats, se upp för dörrarna, dörrarna stängs" så hojtar Karolina i andra sidan av luren "Dina nycklar ligger ju i min väska!!!". 

Så det var bara att i snöstorm pallra sig tillbaka till Danderyd och gå upp mot Karolina. Som tur var har jag en så söt vän så hon mötte mig påvägen så jag slapp se ut som en läskig snowman.  

Drog på mig tightsen, mjukisbyxorna, tjockiströjan med en stor fleece över, mössan på huvudet, halsduken virad runt halsen och varma handskar. Dags för en promenad.

Kylan bet i kinderna, näsan andas in kall och frisk luft. Känslan av att vara högst upp på ett berg i Alperna eller Kanada slog mig när jag gick där på vägen.

För första gången i år njöt jag av kylan.

2:dra advent.
Vart är snön? Varför regnar det?

Andra advent och med stormsteg närmar vi oss jul, månaderna flyger iväg. 
Jag som är en av få(?) som faktiskt inte är speciellt förtjust i jultider tycker iallfall och ett vitt täcke kan få lägga sig över Stockholm. Regn är ingenting jag vill ha, antingen får det va sol och varmt eller när det är jul så får det också visa sig i form av snö. Allt eller inget.

Jag har världens bästa vän och hennes familj är världens bästa familj.

Jag och mamsen min kom precis intrallandes genom dörren efter att ha vart på middag och trevlig kväll hos min bästa vän Karolina med föräldrar. Vi har haft en underbar kväll med mycket skratt, alltid lika trevligt att umgås med denna familj och man känner sig alltid lika välkommen och hemma i deras sällskap. Det känns som min andra familj, man känner sig så trygg med dem :)

Kvällen startade med lite glögg, vilket vi alla kanske inte var så förtjusta i men en trevlig start innan vi slog oss ner vid bordet för att äta middag. Helt underbar paj med supergod sallad och såser! När väl efterrätten skulle serveras hände något som varken jag eller min mamma någonsin kunnat tänka oss.
In i middagsrummet familjen Rosenberg intrallandes med den finaste och godaste tårta jag ätit på mycket länge. Över tårtan stod det fint skrivet "Erica 18 år" och i handen hade dom ett helt gäng med paket (!?). Jag som fyller år i juli månad blev så chockad att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, skulle jag skratta eller gråta?Varför? var det enda jag kunde fråga och som svar fick jag bara "nejmen vi har ju inte hunnit fira din födelsedag än". Men hallå familjen "underbara" Rosenberg, det hade vi ju inte behövt heller!
I paketen låg det världens mysigaste sockor och vantar som Lena stickat till mig, det var världens finaste! Jag kommer aldrig vilja ta av mig dom! Sjukt mysiga. Sedan låg det finastefinaste trosorna, nagel- och handprodukter, den snyggaste necessären jag sätt, läppglans och ett superfint snöbollsljus som kommer passa perfekt i mitt rum nu när det målas om.

Jag är lycklig.

Har jag inte världens underbaraste vän och är inte hennes familj helt fantastiskt underbar?

Världens bästa familj minus Anders. Och Alexander och Jonathan var inte med idag.

Snabbinlägg, måste rusa.

Fredagen ser ut så att jag och mamma ska ta oss hem till Karolina och hennes föräldrar för en mysig familjemiddag och spela vem vill bli miljonär. Ska bli jättemysigt.

ha en bra fredagkväll! Festa härligt ikväll!

/Lillan

Achtjoo,

Ligger nerbäddad med förkyldning. Mitt immunförsvar är i princip nere

på noll nu för tiden... Men idag har det varit mysigt hemma, mamma är hemma. Vi har tagit lite vardagslyx och bakat en kladdkaka. Nu ska vi snart laga middag, wok blir det. Smaskens.

Min tränare berättade i tisdags för laget att till matchen idag har dom kallat stora spelare som kan stå emot ett herrlag utan att skada sig. Eftersom jag är näst minst, trots att jag inte är yngst, av ca 25 spelare så föll inte lotten på mig. 
Fick dock ett sms på morgonen idag, "Har du lust att spela idag?". Överlyckliga men sjuka jag sprang ut i köket och försökte övertyga mamsen om att jag visst inte är speciellt sjuk och mamma har lärt sig, när det handlar om inomhusfotboll så spelar det ingen roll om jag har feber eller om jag brutit ett ben, jag spelar ändå. Så ikväll blir det match mot ett herrlag från något företag. Blir fantastiskt kul!! Love it!

Jag har just pratat med en vän. Vi har lite olika syn på om man ska kämpa eller inte, hur länge man ska kämpa osv.
I detta fall handlar det om främst om fotboll men jag tror stenhårt på att detta borde användas ute i det vanliga livet också.
Både jag och min vän är inte bland de bästa i vårat lag, nu när inomhus säsongen börjar så kommer inomhusturneringar, det är den bästa tiden jag vet. Att spela inomhusturneringar skulle jag kunna leva för, det är lycka för mig att gå in i ett svettluktande omklädningsrum, slänga av mig vinterjackan och på med shorts och t-shirt, stampa skorna i coca-cola så jag inte halkar på golvet under matchen, springa mig röd som en tomat i ansiktet och svetten bara rinner, det är t o m lycka för mig att få en tackling och flyga 3 meter framåt och trilla i backen med brännsår över hela knäna som sedan bränner i 2 veckor framöver. Jag älskar det och faktiskt, jag är faktiskt bra på det. Inomhus är min grej. 

Utomhus är inte fotboll riktigt min grej, jag är varken speciellt duktig eller tycker det är speciellt kul. Det är kul i perioder liksom. Därför har jag inte heller spelat i första laget hela året utan jag har suttit en del på bänken. 
Vi har nya tränare, en av dem har aldrig sätt mig spela inomhus. Första inomhusmatchen på lördag är första laget när vi spelar utomhus kallat. Hallå, tänker jag då, Inomhus och utomhus är helt olika saker. Utomhus ska du va stor, tung och passningssäker, inomhus däremot gör det inget om du är liten, teknisk och framförallt ettrig. Vi har inte heller några inomhusträningar alls så det går inte att visa upp sina kvalitéer. Jag anser att min tränare har gjort fel när han kallat laget men det kan jag ju inte säga, det är han som är tränare inte jag. Därför har jag bestämt mig för att kriga sönder mig, jag ska bevisa att han gjort fel. Jag ska kämpa så hårt att han aldrig sätt något liknande. Både jag och min vän håller med varandra om att det känns som dom redan bestämt vilka som ska spela utan att ens kolla efter, dom har sina favoriter och dom får alltid spela. Vad som skiljer mig och min vän är att jag tror stenhårt att "allt och alla går att påverka, om du vill det tillräckligt mycket så går det". Det spelar ingen roll vad det är, det går att påverka. Inomhusfotboll är det bästa jag vet och jag vet att jag kan påverka.    

/Lillan

Ligger hemma i min säng, hade sovmorgon idag. Otroligt skönt. Tänk

vad man kan uppskatta att få vakna en timme senare en vanligt, det gör hela dagen underbar. Hursomhelst, mitt i sminkandet kom jag på att jag inte har religion idag, det är mitten delen på listan som har seminarium idag och jag är ju sist så jag har inte mitt seminarium förrän nästa vecka. Så nu börjar jag inte förrän 12.30. Kunnat sova ännu längre? Nej det hade jag inte kunnat, jag somnade vid 20.20 igår så efter 12 timmars sömn hade jag sovit alldeles för länge, men jag erkänner, det va ganska skönt...

Nu har jag gjort ett löfte med mig själv. Vi får se hur länge det kommer hålla men jag ska försöka. Jag har gjort liknande löften förut men misslyckats därför ska jag denna gång inte vara så hård mot mig själv.

Sedan jag fyllde 18 i juli i somras har jag festat varje vecka, ofta 2 och ibland 3 gånger i veckan. Kroppen mår inte något vidare av detta, därför har jag bestämt mig för att trappa ner festandet, max 1 gång i veckan ska absolut räcka. Jag har insett att tom 1 gång i veckan inte är bra i längden. Men jag tror inte på att plocka bort något helt, det har jag testat förr och det ger ett enormt sug efter det man förbjudit. Det är därför jag trappar ner.

Innan min 18års dag la jag på mig ett antal kg, detta gjorde inte så mycket men nu har jag lagt på mig ännu mer. Eftersom jag inte längre har en våg hemma hos mig vet jag inte hur mycket men logiskt sätt skulle jag väl tippa på en 7-8 kg sedan i slutet på maj. Dessa kg vill jag ha bort, kanske inte alla men några. Och nej alla nu som tycker detta är en dum idé, jag ska inte banta. Jag ska göra detta genom att återuppta den träning jag innan hållt på med. Så allt kommer bli hälsosamt, det kommer att bli springturer, powerwalks och förhoppningsvis ett förnyat gymkort. Under sommaren fram tills nu har jag ätit onyttigt alldeles för många dagar i veckan, detta ska det nu ändras på och jag ska trappa ner och äta mer frukt och dricka mer vatten (ni vet väl att sötsug kan komma av att du är törstig).

Nu har ni fått läsa om min lilla plan. Tror ni jag lyckas? ;)

Jag börjar känna mig så huslig. Pappa har sovit hos sin tjej bra länge nu, hela denna vecka i sträck. Jag är hemma, det har blivit som min alldeles egna lägenhet. Både bra och dåligt. Som den sällskapssjuka människa jag är behöver jag sällskap, att vara ensam är inte min grej, bara ibland. Laga mat är inte heller min grej... Men jag ska öva. 
Idag blev det riktigt seriös mat, jag åt kött! Jajamensan allesammans, jag åt kött frivilligt! De ni... Blev pasta, och kött i cream fraiche blandat med röd pesto, tomatsås och stekt lök. Känner mig så duktig.

Nu efter detta otroligt meningslösa inlägg ska jag ta en springtur ner till träningen och träna boll för första gången på över en månad.

Ha en bra kväll!

If holding hands is too descret, let's make out in the middle of the street

Erik Hassle - Isn't it obvious

Jag blundar
Drömmer mig bort
Två läppar mot min kind
Tillbaka i verkligheten
Jag blundar
Allt för att få bli väckt av dig igen
Jag älskar dina läppar
Jag blundar

Jag blundar
Drömmer mig bort
Ett andetag snuddar vid mitt öra
Tillbaka i verkligheten
Jag blundar
Allt för att få bli väckt av dig igen
Jag älskar dina andetag
Jag blundar

Gårdagskvällen tillbringades på Woken och på Royal. Första gången

jag var på Royal men jag måste nog tyvärr ge det stället en tumme ner. Musiken var så hög så att när du kom på att du hade någonting att säga så insåg du efter 4 försök att det va kört att säga något, när man inte var på dansgolvet fick man alltså praktiskt taget sitta tyst i en egen bubbla. Mycket trist. A. kom iallafall efter ett tag och det va trevligt fast som sagt trist att man skrek "Va!?" mellan varannat ord. 
Strax efter 03.00 plockade jag med mig superfulla och hyperaktiva Karolina hem, med ett stop på medborgarplatsen för lite mat. Halv 5 kröp vi ner i sängen och efter ett syster-samtal slocknade vi båda.

Dagen till ära idag har jag kört bil! Första gången någonsin. Efter endel motorstopp tycker jag att jag var riktigt duktig. Pappa däremot höll nog inte med, han lider av åksjuka och mådde riktigt dåligt när jag kört ett tag. FÖRLÅT PAPPA.

Jag förstår mig inte på killar.
Igår blev jag slagen av en, aldrig vart med om en kille som slår en tjej frivilligt. Det va inte jättehårt, men tillräckligt hårt för att vara jättefel. En tjej hade tydligen gått fram till honom, sagt till honom att gå fram och slå mig. Visade sig sen att hon hade missuppfattat hela situationen men vad som skrämmer mig är att denna kille lyssnade på henne. En vettig kille hade sagt något i stil med att hon skulle lugna ner sig och bara gå där i från eller prata med mig, men denna kille lyssnade på henne. Han slog mig och pekade sen på denna tjej och säger "hon sa det". Sjukt. Riktigt sjukt. Jag slog självklart tillbaka men jag slog killen och inte tjejen. Tjejen va strunt samma, vad jag blir arg på är honom, att han lyssnade på henne.

Killar är som datorer, felprogrammerade.

Natten va galen.
Lukas firade sin 18års dag igår, så då var det party på gång. Det är egentligen idag Lukas blir stor så GRATTIS! 
Tog däremot en taxi från Djursholm till Solna istället vid 1-tiden. Första gången jag festade med Lina och Johanna och deras gäng. 
Efter att druckit alltför mycket, blivit slagen av någon random och dansat galet så satte jag mig i taxin hemåt. En underlig kväll.

På den tiden hade man smala armar :P

Ni som känner mig vet att jag har ett litet dilemma, jag är otroligt vidskeplig. Töntigt kanske du tänker då, och ja, tyvärr är det nog det. Töntigt men viktigt (för mig).

Idag är det alltså den dagen på året som jag avskyr mer än allt, ibland spökar den dessutom fler gånger per år, Fredag den 13. Min lilla mor håller på att få spader på mig för att jag tjatar om sånt som hon tycker är larvigt, för mig är det däremot viktigt. 

Lägga nycklarna på bordet, gå på A-brunnar, gå under stegar och byggställningar, åka baklänges upp för en rulltrappa, svarta katter över gatan, spilla salt... Där har ni några saker som betyder otur.

Nejhej, nu har jag fått klagomål... Sluta blogga (innan jag knappt satt

igång igen) var tydligen ingen uppskattad idé. Kalla mig för toffel men jag lyssnar på sånt så därför kanske det inte blir något slut iallafall.

Velig människa ni har att göra med. ;)

Nej jag ger upp innan jag ens börjat. Inte bra men det gör jag. Ge upp ska man inte men det gör jag. Det va kul sålänge det vara.

Lillan is not in the house anymore.

Fortfarande jetlaggad från det stora landet på andra sidan Atlanten. Längtar dock tillbaka något enormt, Miami och New York det är mina städer det!! :)

Frihetsgudinna, Empire state buildning, Ground Zero, Central Park, Brodway, Times Square, FN-huset, Miami Ink, Miami Dade Collage, Miami Beach. I LOVE IT.

Pictures kommer.

Nu är det dags att sova. Godnatt raringar. Jag lovar att skriva intressantare en annan dag...