Metrobloggen

Här är den ultimata pojkvännen. Man måste ju tro hans skönsång liksom...

Det fanns en tid då jag hade en mindre samling av sådana filmer. Motorsågsmassakern och...ja, det var nog den enda jag minns faktiskt. Alla andra hette något i samma stil och alla handlade om förvirrade, kåta tonåringar, som campade någonstans i vildmarken och alltid fanns det en galen psykopat någonstans som alltid gick snabbare än tonåringarna kunde springa. Till råga på allt sprang de alltid åt fel håll, gick alltid ensamma i mörka skogar och ja, jag vet inte, det var nog ganska hopplöst alltihopa tycker jag haha.

Alice Cooper - mannen, myten,. legenden, som för övrigt har gjort ledmotivet He´s Back till Jason Lives.

Trots detta är det väldigt mycket folk, kanske in yngre åldrar, som gillar den typen av filmer. Jag frågar mig varför. Kanske det är jag som har fel men är det inte mestadels tjejer som gillar sådana filmer, kanske som en ursäkt att få hålla om killen hon är intresserad av?

Mr. T och hans kompis ser på någon av Saw-filmerna just nu och jag försökte kolla på en av dem, men jag kan avslöja att det inte alls var min typ av film. En massa fantasifulla sätt att ta död på varandra eller tortera folk.

Tacka vet jag Babe. Han blev ju inte ens bacon

Bild från www.metalsucks.net

Det som göms i snö... Nejdå, jag ska inte klaga alltför mycket över hundägare som inte brytt sig om att plocka upp efter hunden men visst är det äckligt? Man kanske kan förstå det när hunden klättrat långt upp på en snödriva så man inte når, men mitt på gångvägen är ju bara så dålig stil. Med lite tur så glömmer de själva av vart hunden lade sitt bredband och trampar mitt i. Rätt åt dem i så fall haha.

Det känns lite konstigt att se den på en hemsida med bilder och allt. Jag satt ju i den lägenheten igår. Det känns faktiskt lite sorgligt men det är ju helt naturligt när hyrorna stiger hela tiden.

Tack vare stora renoveringar de senaste åren har bostadsrättsföreningen  varit tvungen att "chockhöja" och nu är vi 4 st som letar ny lägenhet. Ännu en lägenhet är snart till salu eftersom ägaren dog av hög ålder och i andra trappuppgången väntas det bli fler frånfällen inom de närmaste åren.

Men ändå. Det känns konstigt. Man har ju verkligen etablerat sig här i huset och i kvarteret. Man känner igen människorna här omkring och det är faktiskt ett väldigt bra område. Jag skulle sakna att sitta på bänken utanför på somrarna, att prata med grannarna, bli påhoppad av de gamla gubbarna när de har klagomål, att gå till macken bara för att snacka lite med fröken F, att heja på den trevliga tjejen som jobbar inom hemtjänsten....

Jag har sökt om bostadsbidrag nu men chansen att det blir beviljat är ganska liten. Men jag fortsätter hoppas. För här känns det som hemma.

Annonsen på min grannes lägenhet. Den är precis som min men spegelvänd.

Jaha minsann, så var klockan sent igen. Lagom trött är man och det börjar väl bli dags att sikta på bingen. jojo, så är det när man börjar bli gammal haha.

Kvällen var till belåtenhet. Grannen kom förbi, helt oväntat, och bjöd mig på kaffe, vilket var finemang. Vi har alltid något att diskutera och det är en klok man den där Dan, vilket vanligtvis brukar ge mig uppslag för nya inlägg. Jaja, jag veeet, jag har fortfarande en grej på gång sedan innan julas, men den kommer. Någon dag

Strax ska jag ut med Grr, sedan blir det bingen. Jag ska försöka sova länge i morgon så att min hjärna får lite tid och ork att börja fungera igen. Visst, jag skulle kunna sniffa sura sockar också men risken att dö i förtid är för stor så jag föredrar att sova istället haha.

Ha det finemang lavemang så ses vi i morgon. Tjo tjo!

"Vill du vara min kärleksbuffé? Så att jag kan lägga dig på bordet och ta vad jag vill ha"

(För våghalsen)

Hmm...ja...jo....okej då. Helt okej haha.

Betyg: 4 av 5

Taget ur "Ursäkta, vilken raggningsreplik funkar bäst på dej?" av Björn Olsson

Det är ju bra. Eller inte. Men det beror på situationen.

För ganska länge sedan råkade jag se ett program om handikappade män, ett gäng på 3-4 st, som ville ha närhet, värme och inte nödvändigtvis sex av en kvinna. Därmed ordnade de en resa ihop till en bordell utomlands, där det var lagligt att köpa sex, och de fick som de ville. Lite mänsklighet och värme från någon som tog sig tid för dem och de tyckte alla att det var toppen eftersom de i vanliga livet alltid blev nobbade av kvinnor, tack vare deras handikapp. Fråga: Ska man beröva dem denna valfrihet?

En annan vinkel är att vissa prostituterade faktiskt tjänar grova pengar på detta och trivs jättebra. Mer pengar, mer konsumtion, bättre klimat på landets handelsmarknad, bättre levnadsstandard, bra för alla. Fråga: Att några människor trivs med vad de gör och som dessutom gynnar landets kommers är väl bara bra?

En tredje vinkel är de prostituerade som tvingas till att ha sex med okända människor. Fråga: Är det inte den delen av marknaden vi borde få bort?

Sist men inte minst, varför ska vi bara hänga ut sexköparna? Varför inte alla återfallsförbrytare?

Beatrice Ask, ta nu dessa åsikter i beaktande av farbror Anders, tänk om och återkom med en bättre lösning. Sno min!

Artikeln.

Halvdöd är man, men över lag var det en bra dag. Nu har jycken fått gå lite och spana in andra voffar så nu är vi båda trötta och planerar en stund i soffan till AFV som börjar kl 17. Sedan blir det en stund under täcket och förhoppningsvis orkar man aktivera hjärncellerna lite ikväll.

Nu ska jag bara säga till Mr. T att sänka "musiken"...

Cya latex folks 

Varning för fallande is!

Det är just nu 5 plusgrader i Borås och det rasar is överallt. Då och då hör an det braka till ordentligt och jag såg att en av mina grannar hade fått is i huvudet tidigare idag. Stackare.

I mitt hus är det ännu värre. Vi lade om taket för inte så väldigt länge sedan och nu kommer takpannorna ner ihop med isen. Precis över entrén är det värst så man är ju lite orolig när man ska ut.

"Snälla farbror Reinfeldt, jag fick nyss en tegelpanna och 5 kilo is rätt i huvudet, är det okej om jag stämplar in på jobbet en kvart senare?"

Huhu jaja....

Annars har det inte hänt mycket direkt men jag är trött. Det ska bli gott och krama kudden lite, något jag har planerat att göra ganska snart faktiskt. I morgon är det fredag och då händer nog ännu mindre, tjohoo! Kanske blir det några öl, vi får se om jag är på humör, annars vette 17. Med lite is i nacken kanske det blir akuten och då är ju det problemet löst!

Nej nu blir det snart teve. Hunden har redan varit ute och lagt lite bredband i en snöhög så nu packar vi ihop och säger natti natti. Ses i morgon

När verkligheten kryper alltför nära, då reagerar vi. Vi tar till oss situationen på det sätt som passar oss bäst, vi hyser sympati och berörs. I bästa fall.

Vanligtvis tänker åtminstone inte jag så mycket på trafikolyckor som sker här och var över hela vårat land. Men när det sker alldeles intill där jag bor, ja då börjar man fundera lite extra.

• Dödsolycka utanför torget, 500 meter från där jag bor och som jag såg spår av när jag åkte förbi tidigare idag.
• Samma olycka men i Aftonbladet.
• Lastbilschauffören som körde i 100 km/h med en bil fastkilad framför sig utan att märka något.

"Tappa dem! (Va?) Ja, kläderna alltså"

(För våghalsen)

Det var nog den sämsta jag har hört...

Betyg: ½ av 5

Taget ur "Ursäkta, vilken raggningsreplik funkar bäst på dej?" av Björn Olsson

Äntligen dags för kuddelainen. Eller ja, efter att voff har varit ute och jag fått i mig lite mat förstås. Hon fick förresten hoppa in i duschen idag så nu är hon vit igen och det luktar mysigt av våt hund i hela lägenheten. Mums!

I morgon ska jag försöka jobba morgonpasset och sedan blir det ett besök på sjukhuset vid kl 13. Jag måste även försöka få fart på skallen lite så att det blir ett manus till dockteatern men det står still i hjärnkontoret för tillfället. Har ni några idéer så tjoa gärna till

Nä nu blir det koka nudlar, ut med voff, lite tv och sedan ett jämfotahopp med tripper sartomortal i rak pik rakt ner mellan lakanen. Vi hörs i morgon gott folk!

(Slicka lite på ditt finger och gnugga det sedan lätt på personen och därefter på dej själv.)

"Nå, vad säjer du? Ska vi ta av oss dom här våta kläderna?"

(För våghalsen)

Jag skulle nog föredra att låtsas slicka på fingret för vem vill ha en främmande persons saliv på sig? Annars var den ju schysst.

Betyg: 3/5

Taget ur "Ursäkta, vilken raggningsreplik funkar bäst på dej?" av Björn Olsson

Det är svårt att hålla sig för skratt när man råkar ut för något sådant som jag var på nu i eftermiddags...

En två på 50,5 kvm i behov av viss renovering, nära det mesta, våning ett och en hyra på 1902 kr/månad. Visst låter det bra? Enda nackdelen är utropspriset på, hör och häpna nu, 275.000 kr!

Att det behöver renoveras är inget snack om saken för parketten i vardagsrummet var fuktskadat och väldigt slitet, tapeterna i hall och vardagsrum hade släppt på flera ställen. Massor av spik- och skruvhål i både vägg, tak och lister. Badrummet hade original badkar och toastol och nu snackar vi 60-tal plus att badkaret hade rost i sig. Dessutom var det målat i en gräslig rosaliknande nyans och toadörren hade fula skruvhål sedan det gamla låset. Köket var nog roligast av allt med en färgkombination som jag misstänker en sprutnarkoman på nojan har åstadkommit. Pissgula väggar, köksluckor i någon slags blåaktig träimitation, bänkskiva i blek marmor, även den imitation och kaklet ovanför diskbänken hade fula, bruna blommor som påminde om 70-talet.

Budgivning? Javisst, den ska jag vara med i men de kan ju glömma 275 laxar iaf. Jag lägger mitt bud på 130.000 kr och det får räcka. Läget är ju guld men det finns så mycket att göra.

Det roliga är att min morfar har faktiskt bott i exakt den lägenheten och han trodde inte sina öron när han hörde priset. Att det sedan var samma mäklare som jag hade råkat på förut i trappuppgången intill var ju lite lustigt. Men han fick ju 310.000 för den förra lägenheten och han trissade väl upp priset ordentligt den här gången trots att den förra var tusen gånger fräschare. Jag undrar om man får göra så?

Hur som helst, det där gjorde mig på bättre humör. Det är sällan man ser sådana överdrifter och man får undra hur vissa människor är kopplade där uppe i hjärnkontoret

Bilder från http://images.google.com/ och http://finapengar.ws

Nä, ta mig tusan... Jag orkar inte vara hemma längre, här händer ju absolut ingenting, det är tyst och Mr. T bara sover. Ena näsborren fungerar ju och jag har ätit bättre än vanligt så, jag tar banne mig bussen ner till jobbet och kör mina timmar idag med. Det är bättre än att sitta här och bara gnissla tankarna mot varandra.

Ses om några timmar!

Det blev inte de vanliga inläggen igår, hoppas det är okej för er ändå, men jag är ganska säker på att ni överlevde ändå...

En lite förklaring av föregående inlägg kanske vore på sin plats: Saken är den att jag har mått ganska visset i flera dagar nu. Kanske det beror på den sega snuvan som vägrar lämna mig och jag har ju tidigare beskrivit hur det påverkar diabetesens blodsocker i negativ bemärkelse. Jag har varit väldigt trött, okoncentrerad och nära till att bli förbannad på en rad saker. Med andra ord, en helt främmande Anders.

Tankar har dykt upp om framtiden, om hur illa det kan bli om jag har lite otur. Då tänker jag främst på ekonomin och jobb, och sedan insåg jag att jag är alldeles för beroende av min omgivning. Hade jag inte vissa människor omkring mig så hade ingenting fungerat. Tanken att jag skulle klara mig helt ensam är verkligen skrämmande. Det känns som om jag har gått omkring och väntat, liksom anat att snart, snart

kommer dödsstöten som får mig att tappa viljan och som får mig att ge upp precis allting. Det var det jag försökte illustrera med föregående inläggs bild. Att nu vill jag slippa vara med längre, slippa försöka så hårt i ett samhälle som vägrar förstå en individ. Hade jag inte haft så förstående arbetskompisar så hade allt rasat som ett korthus, samtidigt som de är som en ventil och arbetsplatsen är som en frizon. Där en människas begränsningar och värde kan ses, synas, förstås och accepteras. Det är guld värt.

En annan som är guld värd är Fiddeli som jag tvingade prata i telefon i nästan 1½ timme med mig, stackaren. Men ibland hjälper det att bara prata med någon, om vad som helst, få skratta lite, fråga om råd i vissa ämnen och bara få glömma alla problem och annan skit man har i tankarna. Förr ogillade jag verkligen att prata i telefon men med vissa människor är det ett rent nöje, även om jag ibland letar efter de rätta orden eller försöker prata så mycket att varken truten eller huvudet hänger med i svängarna. Hur som helst, tack så mycket Ann-Sofie, det var precis vad jag behövde

Jag gick till sängs vid 23:30 eftersom ögonen började bli grumliga och det var svårt att se tv:n och tänkte att nu skulle jag sova länge och ordentligt....vilket självklart inte blev fallet. Jag halvsov lite, "drömde" om att jag kraschade både en budbil och en spårvagn tack vare ett snöbollskrig och helt plötsligt blev jag klarvaken. Det kändes som att jag borde skriva av mig lite för det brukar hjälpa. Man skingrar tankarna på ett bra sätt, tycker jag. Frågan är hur jag ska göra idag, om jag ska ta mig till jobbet eller stanna hemma och vila upp mig lite? Utan sömn kommer jag snubbla fram och knappt se något. Det vore väl det vettigaste man skulle kunna göra, samtidigt som jag inte vill. Jag är ju knappast sjuk i den meningen, bara allmänt konstig, omständig och tydligen inte att räkna med vissa dagar. Något jag verkligen avskyr med mig själv. Men å andra sidan, vad ska man göra? Jag valde inte att få diabetes, följdsjukdomar och en allians i regeringen...

Tja, jag vet inte. Jag ska väl lägga mig till sängs, släcka lampan och lyssna på radion så får iaf ögonen vila lite. Med lite tur kanske jag kan sova lite och orka iväg på morgonen.

Nåja, nu vet ni vad jag grunnar på, Men oroa er inte, mot bättre förstånd och alla naturlagar lär jag väl vara tillbaka som normalt kanske redan i morgon. Det är härligt att vara labil...

Bilder från: http://mammamija.blogg.se www.clipartheaven.com & www.danheller.com

Nu har jag funderat i över en halvtimme på något smart att skriva, något innehållsrikt och matnyttigt men nä, tamej tusan, det går inte idag. Eller än, kanske jag ska säga, hjärnan har inte vaknat ännu. Det blir ju så när man sover dåligt....

Det får räcka att jag säger god morgon. Välkommen till den 16 mars 2010, den enda dagen i värdshistorien med detta datum. Låt oss göra något stort och bra med den.

En intressant dag är till ända, och den startade inte så dåligt som jag först trodde att den skulle göra. Det var bara sjukhuset som ville boka in en tid för möte och det är ju helt okej.

När jag sedan kom till jobbet väntade en trevlig överraskning. En jobbarkompis syster var på besök, med sin syster i släptåg. Jag hade alltså tre systrar vid fikabordet, varav en som jag har pratat lite med via Facebook. Väldigt oväntat men som sagt, trevligt

Sedan blev det lite skrivande på manus, tejpande av golv för modevisning, en e-mejladress till en jobbarkompis, lite datorfix nere i receptionen och grejer. När jag väl kom hem var jag totalt slut och efter promenixen med voff var jag tvungen att lägga mig på sofflocket en stund. Sedan blev det full rulle på nätet. Msn, Facebook och allt på samma gång, halleluja! Så nu är stackars Anders trött och längtar till snarklådan. Jag ska bara...haha.

Ni får nanna så gott så får vi se om jag hinner slänga ihop något i morgon vid 6-tiden. Tjo på er!

Jag tänkte det att nu när vi haft så lång och hård vinter så är man ju nästan rädd att det ska bli vår. Tänk vad jobbigt det kommer bli att liksom försöka ta sig fram mellan samlingarna av kärlekskranka människor som står bakom hörnen och lurar på oss i väntan på att vi ska visa oss.

Vid första chans att anfalla oss, jucka mot våra ben och överösa oss med kyssar och löften om evig kärlek om vi bara väljer dem! Om vi gör det lovas det långa promenader på stränderna, sensuella massager och kvällar framför teven med Bingolotto resten av livet.
Nejfan, våren kommer att bli livsfarlig!

(Tack till Sara för inspirationen)

Djur med vårkänslor som kan hoppa fram bakom hörnet.

"Du grabben/bruden...vet du att min mun kan skapa ett tryck av 750 psi?"

(För våghalsen)

Liksom, jaha, so what? Lite nördvarning på den tycker jag.

Betyg: 1/5

Taget ur "Ursäkta, vilken raggningsreplik funkar bäst på dej?" av Björn Olsson

Om han håller på såhär även när han vuxit upp så lär han ju hamna i problem haha. Men en ganska skön stil ändå!

Webb-tv Aftonbladet.

Sovmorgon. Inte dumt, Men när man väcks av en ringsignal på mobilen och någon lämnar ett meddelande så blir jag stressad.

Dels har jag fått för mig att det säkert kommer vara dåliga nyheter för varför inte? Det finns ju de speciella dagarna då allting går snett och då brukar det vanligtvis börja direkt på morgonen. Så jag har inte kollat vem det var som ringde ännu. Mobilen får blinka sitt elaka blåa ljus ett tag till och jag ska försöka sväva i ovisshet hur dålig min dag egentligen borde vara haha.

Ha en bra dag allihopa, vi ses ikväll

Detta är vad jag sysslar med en söndagskväll när inget finns på tv...

...och nej, det var inte stopp. Jag hade bara lite tråkigt

Billigt behöver inte betyda dåligt så här är ännu en grej för oss fattiglappar eller som helt enkelt inte vill betala överpris.

• Produkt: Morötter
• Mängd: 1 kg
• Pris: 9,90:-
• Omdöme: Smakar minst lika bra som t.ex. ICAs morötter. Lite söt smak faktiskt.
• Betyg: 5 av 5