Metrobloggen

Vinden vände inte. Men den ändrade lite riktigt. Boendet löste sig först provisoriskt och sedan mer permanent.
Samma lika med jobb.

Men nu är det tillbaka i samma (jobb)situation igen. Men denna gång mycket mycket ostabilare än sist. Jag har en stark magkänsla av det inte kommer att gå så bra. 
Så nu söker jag nya jobb.

Att leva i ovisshet är förjävligt.

Dessutom så har jag krånglat till det för mig på ett känslomässigtplan. Det bästa vore att bryta, men jag kan inte. Det går bara inte. Är som att skära loss en liten bit av mitt hjärta. 
Ska försöka att hitta något annat att ha i tankarna, det har funkat förr.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Just nu är allt så jäkla ovisst. Som det ser ut nu så är jag bostadslös om två veckor och dessutom så är jag uppdragslös (anställd av bemanningsföretag) fr.o.m fredag.

Men jag fick just veta att företaget jag jobbar på skall rekrytera en person till avdelningen jag nu är på. Har jag en sjuhelsikes röta blir jag erbjuden jobbet. Men det kanske mest troliga är att en annan vikarie (som jobbat betydligt längre med detta än mig) blir erbjuden tjänsten, han är dock halvtidssjukskriven med en oviss framtid...
Sen finns det även ett par konsulter som fick lämna pga varsel i våras som dom kanske väljer att ta tillbaka...

Men jag hoppas hoppas hoppas att vinden för mig nu vänder och att jag blir erbjuden tjänsten. Det skulle göra att jag kan köpa mig en lägenhet samt behålla hästen... dvs det löser en jäkla massa problem för mig.

Håll en tumme för mig!

De senaste fyra dagarna har varit så konstiga. Festat med fantastiska människor, fått reda på att jag blir bostadslös, varit lite busigt olaglig, oro inför framtida jobbsituation osv. Istället för att sitta hemma och ora mig så har jag gjort precis det jag känt för, spontaniteten har sprudlat.

Livet är fantastiskt!

Men (varför finns det alltid ett men..) jag vet ju att snart kommer allt ikapp mig. Har försökt lösa bostadsfrågan, men just nu finns det inte så mycket jag kan göra förrutom att vänta. 
Hoppas att denna positiva anda håller i sig och att jag inte springer in i ett svart hål. Jag vill leva och må bra!

Love it!

Jaha då var det bestämt. Från sista augusti har jag ingenstanns att bo. Hm.. hur ska jag lösa detta nu då?

Äh det är sommar och jag är en postitiv själ. Orkar inte lägga energi på att oroa mig. Det löser sig alltid på något sätt

Förresten så blev det festligheter igår. Ganska trött och sliten idag, men det var helt klart värt det. Kanske borde ha skippat efterfesten, men va fan man lever bara en gång!

Trots att jag kanske inte har någonstanns att bo om tre veckor och att det ser lite dystert ut på jobbfronten så är humöret på topp

Måste bero på solen, eller att "någon" gör mig väldigt glad *thihi*

Ikväll blir det ev utgång. Känns väldigt lockande att festa, men samtidigt så kan jag inte låta bli att tänka att det blir en träningsdag förlorad. Dessutom så skall det även festas på lördag så där ryker ytterligare en dag.
Men samtidigt så lever man bara en gång, kanske dax att göra det fullt ut!

Idag är en bra dag!

Humöret är på topp, halsontet försvunnet, solen skiner, jag jobbar halvtid och livet leker.

Utgång igår, tänkt att vara en ego boost. Funkade utmärkt. Är trött och sliten idag, men glad och nöjd

Sådär då var det slutet av månaden och bekymren har nu avlöst varann. Slutat ena jobbet.. skönt.. men nu behöver jag ju ett annat..

Jaja jag överlever en månad på halvtid. Men sen har jag kanske inget.. det är värre... 

Måste börja ta tag i saker, får fundera på lite lösningar i helgen. Nu ska jag ut och njuta av solen =)

... that I miss you!

Men jag försöker och försöker att förtränga det. Idag är en sådan dag då det inte går så bra att förtränga.

... som jag gillar just idag just nu..

http://open.spotify.com/track/5feN3aw7Jnju4jOlAmqX3F