Metrobloggen

Jag och tiden är på kollisionskurs som det så vackert heter. För att tala klarspråk så är det såhär: Min tid räcker inte till just nu för att skriva intressanta och roliga blogginlägg, fota kläder och ta in all information som jag behöver för att klara av mitt nya jobb. Jag är ju inte bara Fashionhaggan, utan mamma, matte och fru också. 

När tiden inte räcker till så måste man prioritera, så jag måste helt enkelt prioritera bort bloggen en liten tid framöver för att inte drunkna i måsten.

Men, mitt mål är att komma tillbaka, kanske snart, kanske sen, jag vet inte riktigt än. Men ni kan vara säkra på att jag tittar in hos er även om jag själv inte skriver något, för läsa ser jag ändå till att jag hinner med.

På återseende!

Jag har redan smygstartat sommaren. Varje vecka unnar jag mig en pinnglass, det är sommar det. Min favorit iår är Nogger Mint, det är den godaste jag vet just nu. Hitills har jag ätit 4 stycken. Vilken är er favorit pinnglass?

Grymt god, testa själva!

Dom dära Odd Molly är fantastiska, ännu en gång har dom lyckats överraska med en klänning som väcker en måsta-ha känsla hos en som redan har alla klänningar som finns. Hur kan dom bara vara så bra?

Vill ni köpa så finns den till salu för en massa pengar här!

Jag är en frusen skit, varje morgon går därför Mr. N upp före mig och tänder upp vår nya spis, eller ny och ny, vi har ju haft den i över en månad nu, och jag skojar inte, vi eldar i den minst 1 gång om dan, ofta två. Utan tvekan så är den här öppna spisen utan skorsten en av mina absolut bästa investeringar.

Vad är ert bästa köp i kategorin större investeringar?

En viktig sak i kråksången om RUT och ROT och att vara elller inte vara höginkomsttagare är det här med att vara en lycklig människa.

Det man ska komma ihåg är att hög lön inte på något sätt är att jämställa med en lycklig människa. Att ha råd att ha städerska betyder inte att man ser ner på människor som tjänar sämre. Däremot tycker jag mig märka ett stort förakt bland människor som tjänar lite, mot de som tjänar mycket.

När man jobbar mycket byter man så att säga sin tid mot pengar. Pengar i sig, ger ingen lycka. Men att ha en massa tid och inga pengar gör inte heller människan särskilt lycklig, eftersom allt är uppbyggt kring betalningsmedlet pengar i vårt samhälle.

Hela livet går ut på att bli en harmonisk och lycklig människa. Hade det funnits en enkel guide på hur man blir det hade livet varit lätt. Nu är det inte så.

Varken pengar, bidrag eller städerska är svaret. Men den som är harmonisk och lycklig oavsett inkomst är den som har förstått vad livet går ut på.

Kanske är det hund man borde blivit, för att bli lycklig.

Jag fick en kommentar här av en " anonym" som ansåg att det var ett hån att säga såhär: Höginkomsttagare har inte blivit det av att ligga på soffan.

Men faktum kvarstår. Precis alla i Sverige har möjligheten att bli en höginkomsttagare om dom bara la manken till. Vi har alla möjligheten att gå i skola gratis, kunna gå på universitet gratis och att fortsätta utbilda oss i vuxen ålder. Vi har fri abort, vi har ett socialt skyddsnät som få länder har. Kort sagt vi har det jäkligt bra i jämförelse med övriga världen.

Trots det finns det alltid personer som anser att just dom är ett offer för omständigheter som gjort att just dom inte har fått chansen till ett liv som höginkomsttagare.

Men det finns också personer som kommer från miserabla förhållanden, som sett ur min egen synvinkel, borde ha hamnat på botten av samhällsstegen, men inte gör det. Dom tar sig upp, dom kan ha tre ungar, dom jobbar nätter för att få ekonomin att gå ihop, dom sliter som djur för att få en drägligare tillvaro pch dom lyckas.

Var ligger skillnaden? Varför är det ett hån att säga att dom som har hög inkomst faktiskt ofta har jobbat häcken av sig? För det har dom. Dom har ofta försakat mer än gemene man skulle vara villig att försaka.

Precis som OS medaljörer tränar mer än genomsnittet, så jobbar också VD:ar mer än genomsnittliga arbetare. Det är inte ett hån, det är ett faktum.

Det här med RUT-avdrag verkade uppröra en hel del läsare. Det anses upprörande att man får skattelättnad om man är en höginkosttagare. En höginkomsttagare är alla som tjänar över 250 000 kronor om året.

Personligen blir jag upprörd över inställningen att alla som tjänar mycket pengar inte ska få ta del av skattelättnader som syftar till att underlätta för kvinnor att göra karriär.

ALLA som jobbar heltid skulle ha råd att ha städerska om det var så att man prioriterade det. Men alla prioriterar olika. Vissa väljer att spara till en resa, någon annan väljer att röka, en tredje väljer att jobba mindre när barnen är små.

Jag blir irriterad över det här tjafset om orättvisa, tjänar man mycket pengar, så betalar man redan rejält mycket i skatt. Redan där har man utjämnat orättvisan.

Som vanligt är det kvinnohat bakom igen. Det är okej att skattesubventionera byggbranschen med ROT- avdraget, men när det kommer till städning, som i de flesta fall utförs av kvinnor så kommer argumentet: Man ska ta hand om sin egen skit.

Ser ni inte själva hur det alltid är kvinnor som inte ska ha några valmöjligheter?

En sak jag undrar över är hur man kan vara emot Rut avdraget, och samtidigt utnyttja det? Hur går den ekvationen ihop? Kan någon förklara för mig, för själv fattar jag inte.

Det är ju precis samma som att vara emot prostitution och samtidigt köpa prostituerade.

Sen fattar jag inte heller Ylva Johanssons åsikt:  -Det är en felprioritering att ge såna som mig skatterabatt. Rut avdraget handlar väl inte i första hand om skatterabatt, det handlar om att skaffa fram fler jobb och att göra hushållet mer jämnlikt, eftersom det i 90 % av Sveriges familjer är kvinnan som står för städningen, oavsett om hon jobbar heltid eller inte.

Jag tycker att alla kvinnor ska ha rätt till städhjälp om man vill ha det. Det finns bara positiva saker med Rutavdraget:  Mer arbetstillfällen, lyckligare familjer och ett renare hem.

Människan är en komplex varelse. Jag har idag jobbat min andra dag på mitt nya jobb, det känns bara bättre och bättre, ja det känns faktiskt helt otroligt bra. TROTS detta, TROTS att jag har fått ett helt otroligt fantastiskt jobb, sitter jag och råläser bloggar om folk som semsterar i Thailand, och känner helt plötsligt hur avis jag är på dom. Jag vill också vara i Thailand (eller var fan som helst där det är 30 grader varmt och sandstrand).

Sen kommer han luther och sätter sig på axeln, och viskar i örat på mig: - din otacksamma Fashionhagga, du som har det så bra, sen sitter du här och vill ha ännu mer....passa dig du, så jag inte tar allt ifrån dig, nu när du sitter här och suktar efter mer.

Har ni också såna där tankar? Trots det kan jag inte sluta, jag måste rita skor, jag ska bara titta på några bilder till........

Idag har jag gjort min första dag på mitt nya jobb. Vilket välkomnande....jag blev helt mållös över alla dessa fantastiskt trevliga människor som jobbar där, vilket gäng. På mittt nya skrivbord stod dessutom en gigantisk vårbukett till mig. Ni förstår ju att man kände sig välkommen.

Idag har jag hälsat på ungefär 150 personer, och jag kommer inte ihåg någons namn känns det som....men jag får öva. Dessutom har jag fått med mig lite jobb hem. Bara att sätta igång!

Har ni haft en bra dag idag?

Här sitter jag med min gamla chef, han var också otroligt trevlig, jag har haft tur jag, som fått jobba med så mycket trevliga människor.

Utan kärlek stannar världen. Idag fyller min mamma 70 år. Hon är i Thailand. Jag hoppas hon läser det här. Grattis mamma. Jag älskar dig!

I senaste nummret av Hänt i veckan uttalar sig Laila Bagge över att nakenbilder på henne säljs till högstbjudande och hon funderar på att stämma fotografen.

Jag undrar hur det står till i Lailas huvud när hon över huvud taget har ställt upp på nakenbilder, och dessutom skrivit på ett kontrakt där hon avsäger sig rätten fär bilderna. Enligt min erfarenhet finns det inte mycket hon kan göra då. Att försöka stämma någon i Sverige under dom förhållandena är bara helkorkat.

Har man frivlligt ställt sig framför en fotograf och tagit av sig kläderna, så bör man ju fatta att bilderna kan dyka upp när som helst. Speciellt om man blir känd. Är det för att alla dessa tjejer är så smala som vettet har gått ut skallen på dom?

Jag tycker inte det minsta synd om Laila eller nån annan som tar av sig kläderna framför fotografen, eller par som spelar in sexvideos som sen kommer på villovägar, skyll er själva, puckon säger jag. Behåll era kläder på, om ni inte vill att alla ska få se era nakna kroppar.

Naknare än så här kommer ni aldrig få se Fashionhaggan.

Jag har köpt 3 par vårskor redan, så nu är det dags för våren att göra entre, så jag får använda mina skönheter. Här är det senaste paret jag köpt.

Vad säger ni? Fula eller snygga?

Kommer ni ihåg dom här?

Jag gillar dom skarpt, Monica och Icander. Hur retrocoola som helst!

Okej govänner, det är dags för pressrelease här hos Fashionhaggan. Det var många som gissade på politik och skrivande, men nej, det är inte alls detta som är på G.

Sanningen är att jag kommer ge upp mitt fria freelance liv. Från och med måndag ät jag ny designchef på ICA non food, dvs för allt som säljs på Ica utom mat. Det kommer att bli otroligt spännande och troligtvis kommer jag jobba mer än någonsin tidigare, men det passar mig. Jobbet känns som om det var specilagjort för mig och det var det också, på sätt och vis.

Det kommer hända mycket på Ica framöver så håll utkik, nu vet ni ju vem ni ska klaga hos om ni inte gillar sortimentet. Men berätta för mig, vad brukar ni handla på ICA som inte är mat? Och vad tycker ni att dom saknar?

Prinsessans lilla adopterade barn följde ju naturligtvis med oss till fjällen. Hon hade egen bilbarnstol naturligtvis. Prinsessan höll för hennes öron när vi pratade för ovårdat....hon kommer att bli en bra mor. Frågan är om jag kommer att bli en bra mormor.

Se sån stil hon har....Parisen....hon ser lite ut som en skrattande hyena.

Det bästa mot en bruten arm är en naken hundkropp mot det sjuka.

Jag körde bil idag, med en smärta värre än att föda barn, då fattar alla kvinnor som fött barn hur min smärta känns, den känns som en enda lång krystvärk hela tiden.

Varför körde jag bil då, jo för att klippa mig och färga håret, så sjuk är jag ännu inte att jag skulle strunta i frisören.....är det ett bra eller dåligt tecken?

Det här är vad jag vill ha till sommaren, den knälånga kjolen med knappar fram skulle sitta som en smäck på mig, fram mot vårkanten. Dessa är från Stella Mc Cartney, men jag har tänkt rota fram en liknande från en second hand för en tjuga eller så.

.... sådär.

Jag har en spricka genom hela axelkulan samt så har ett muskelfäste lossnat från skelettet, bara brustit rakt av. Det här gör mig till invalid i 4-6 veckor. För tillfälllet går jag på morfin för att ens kunna andas mig genom smärtan.

Men det gäller att tänka positivt mitt i all skit, det kunde ändå varit värre. Dessutom har jag några riktigt finfina nyheter att delge er. Ledtråd......mer av Fashionhaggans bestämda åsikter kommer att råda i Sverige inom en snar framtid!

jaha....numera är denna bloggen omdöpt till olyckshaggan. Allvarligt krisläge råder för tillfället.

Igår under min snabba turne i London ramlade jag, skadade armen så illa att jag är i stort sett enarmad.

Svensk sjukvård ska få sina fiskar varma när jag börjar se ljuset i tunneln igen... igår satt jag på akuten till halv två på natten.

Nu ska jag försöka få träffa en ortoped som kan säga vad som ska göras med min totalt obrukbara arm...... det krävs ju rejäla insatser eftersim den inte ens gick att röntga för smärtans skull.

Som lite extra finemang såhär i vardagsstressen är barnens skola stängd pga snö, snökaos från hell is back och jag fyller 41 år......

Har ni sett vad alla modebloggare går bananas över nu?

Ett par skinnshorts från Topshop för 1200 kronor. Inte ens om jag hade kunnat ha dom hade jag satt på mig dessa frivilligt.

Nu ska jag berätta helt ärligt hur dom ser ut: Som ett par lädershorts på en läderbög från 70 talet. Det är som att man ryckt av dom från en av killarna i Village People. Ett linne och en skinnkeps med kedja, så har du skapat stilen.

Dom var inte snygga då, dom är inte snygga nu, och dom komemr aldrig att bli snygga heller, oavsett om dom sitter på Elin Kling och company.

....att vi gjorde dealen att om Mr. N kör hela vägen hem från Vemdalen i snökaos from Hell, så skulle jag packa upp alla väskor, tvätta all tvätt, fixa all mat hemma.

Har någon hört talas om den här dealen? Jag har inte skrivit på ett sånt kontrakt, never ever. Hur sjutton gick det till?