Metrobloggen

Det är lite mycket att göra just nu. Bloggen står tillfälligt på hold här, hoppas kunna komma tillbaka snart. Tills dess kan ni läsa min blogg på Plaza. (Vi håller på att kämpa med teknikerna för att gör det till ett enklare och snyggare format och musiken är förhoppningsvis snart borttagen). Tja så länge!

Ps. Weei, en egen bylinebild!

Med start idag börjar jag blogga på Plaza Kvinna!

Att jag "fullständigt lever, äter och andas mode" får väl räknas som en halvtidssanning, men mycket mode blir det! Denna vecka är det pressvisningar på alla stora kedjor och pr-showrooms som ni kan få sneak peaka på i bloggen. Plazas startsida här och direktlänk till bloggen här. Lite klurigt artikelformat på bloggen, men det är teknik som inte går att undgå på sidan och snart kommer ett riktigt foto upp.

Jag kommer fortsätta blogga här också. För er som inte tål den oerhört tacky sajtmusiken eller bara vill ha den ocensurerade versionen. Plazabloggen kommer bli mer mode, mer tipsig men också med en stor portion Lova och om jobbet på Plaza. Väl mött på båda!

Hej bloggen. Busy days. Eftersom veckodagarna inte generar några dineros så har jag nu på söndagar börjat jobba i en butik som heter L'Ecole National. De gör så här fina kläder:

Det finaste är att butiken håller rum både för oss och Odenplans Blommor. Jag har alltså förutom sällskapet snygga plagg också vackra blommor och trevliga floristen Sam. Kom förbi oss på Odengatan 70!

Christoffer undrar milt varför jag låter väckarklockan ringa i fyrtio minuter varje morgon. Sedan vi ställde om till vintertid har jag faktiskt inget val. Det är först efter 40 min som jag inser de tjutade signalernas syfte och armen inte längre per automatik snoozar.

If you snooze you loose, så jag kanske borde skaffa mig en ny väckarklocka? Typ:

Att förena nytta med nöje, eller jag menar nödvändigt missnöje. Den här lilla saken slutar tjuta först efter 30 lyft.

Eller så förenar man missnöje med nöje och skjuter av larmet varje morgon. Det hade varit skoj!

Skulle lämna tillbaka några smycken efter en fotografering och sen skriva upp priset på dem. Visade sig att jag gått runt och svägt på en påse värd 294 000 kr på tunnelbana. Det är ett hus i Norrland.

Och:

Bara så ni vet.

Minimarkets lite billigare kollektion Mini for Many är så söt att jag får hål i tänderna! Vår/sommar 2010:

Och den här tishan måste jag nog knipa tag i!

Idag har jag varit i fotostudio och plåtat festmode och omslag.

Det var kul att se en enormt proffsig modell jobba framför kameran och kittlande att leka med alla fantastiska smycken och designerstycken. I matbutiken på väg hem senare blev jag själv modellscoutad. Kändes lite "pfft" i jämförelse, men var väldigt smickrande förstås. Tyvärr är jag ett par centimeter för kort, ett par centimeter för stor och ett par år för gammal, men fint och rodnande att bli föreslagen. Allis, ditt snyggo, passa på!

Sedan var jag på Fellowshop på eftermiddagen. Filade på idéer för ett skotskt varumärke men efter tusen ordvitsar var ändå bara det bästa jag kom fram till: "Bättre en skotte mellan benen än en kotte i grenen". Höhö.
"Bättre lycka nästa gång" önskar jag oss.

Sedan gick jag och Christoffer på en förhandsvisning av filmen Extract, från samma regissör som gjort hyllade kultfilmen Office Space. Den var mye bra, rolii rolii! Man fick whisky och parmarullar istället för cola och popcorn och en give-away på två fria biobiljetter när man gick hem. Flådigt!

Jag sa: ER DET FREDAG?

Jaa, rödvin till lunchen och cava till kvällen. Nu kör vi!

Titta vad söt Google är idag! Hur många sökningar på Cookie Monster tror ni att de får idag?

Just nu sitter jag på en InDesign-kurs på medieinstitutet. Fast det blir lite mellantid när folk inte fattar. Typ nu. Hit ska jag gå varje torsdag i sex veckor och sedan ska jag göra skitsnygga sidor till Plaza. Så var det tänkt, minsann!

Update: Titta! Jag har gjort en pusselbit av google. Värsta grejen.

Idag snöade det minsann litegrann i Stockholm. Väder som på bilden är att vänta. Tagen av duktiga Annika. Jag sprang runt på presskontor och tittade på vårkläder. Frågan är om exponeringen för allt fabulous vårmode kommer göra vintern mer eller mindre uthärdlig. Antingen leder det till intensifierat plågsam väntan eller så fungerar det som ett eskapistiskt välbehag. Satsar på sistnämnda!

Jag dricker julmust. Säsongspremiär. Gott!
Jag äter knullpasta. En variant av den här, fast med kräftstjärtar och grädde. Christoffer stod vid spisen och åt gjorde också Nina, Jerre och Pelle. Gott!
Jag tränar. Vi har ett Sats i botten på byggnaden där Plaza publishing huserar.
Jag jobbar. Och bygger bo på mitt nya skrivbord. Fint!
Jag vaknar. Äter musli och tar på mig min kenny starfighter-tröja.

Idag började jag på reklambyrån Fellowshop. Det känns alldeles fantastiskt bra! Jag fick äta morotskaka och chokladboll, lyssna på stämsång på måndagsmötet, värma fötterna under magen på vår byråhund Roxy och sätta en mycket spännande reklamidé på papper. Fellowshops blogg kan du läsa här!

Jag började också på Plaza Kvinna idag. Även det är fantastiskt spännande! Hur kul som helst att få vara på en redaktion. På min agenda står redan omslagsplåtning, modeass, shoppingsidor i tidningen och projektledningssysslor i mjukstart. Jag allt-i-allar och det passar mig utmärkt!

Jag har hetsat att få gå på maskerad hela veckan. Först på tunnelbanan hem från jobbet igår meddelade Nina att kalas med möjlighet för utklädning var på kartan. Yes! Ingen tid till förberedelse, men vi klippte sönder ett par strumpbyxor och skulle klä ut oss till helikopterrånarna. Det blev dock så fruktanvärt tight att vi såg ut som två kondomskallar. Då kom jag på att jag hade att gäng svarta fjädrar på lager, och – vi blev nog de snyggaste kråkorna ever:

Efter att vi "förat" (som vi lärt oss att verbformen för "att förfesta" blir på stockholmska) gick vi och gjorde mellanstopp på en biljardhall. Vi skulle sen vidare till Kruthuset, en typ svartklubb. Men immigrationsverket var stängt och de kunde inte ta in fler medborgare inför kvällen. Inget pass, ingen entré. Tvingades till ett liv i exil, men hittade på vägen hem två charmiga danskar som satte guldkant på kvällen.

Vi kraxade bra ihop, danskarna och kråkorna! Låter ju nästan likadant.

Det har varit en händelserik vecka minsann. Fullt upp sådär så att man nu känner att man ligger två steg efter sin egen rytm. Tur att det är söndag idag så att jag kan springa ifatt.

Kära mamma, lillasyster och mina fina bonussystrar har varit här:

De bodde på Lydmar. Och jag med. Klämde in mig mellan mamma och Allis i dubbelsängen. Vaknade av att jag låg och skedade mamma. "Jag förstod väl att du trodde att jag var Christoffer, men jag lät dig hållas, för det var så mysigt!" förklarade hon dagen efter.

Efter en finfin frukostbuffé på lydmars utomordentligt mysiga resturang med bästa vardagsrumskänslan blev det shopping på stan.

Tjejerna gick bananas och shoppade nya garderober. Jag hittade ett fint laptopfodral.

En kväll åt vi middag på Grill. Finaste resturangen! Ett litet mishmash av vackert och kitsh och smarrig kolgrill.

Julia och Clara.

Mamma lånade Allis nyinköpta kofta med stjärnfall på axlarna. Fin!

Tack för fina dagar brudar!

...so super huge they say "HEY WORLD! GUESS WHAT I'M DREAMIN' BOUT!"

From An Awesome Book, scroll right and read it all.

Jag älskar ju Laura Marling och Noah and the Whale (även om jag är gruvligt besviken på deras nya album), så självklart kommer jag att älska Mumford and Sons också:

Engelsk folkrock alltså. Samtliga band födda på samma musikaliska scen i London. Förstår inte var min kärlek för denna genre kommer ifrån. Mycket märkligt, men fantastiskt fint. Nu ska jag lyssna in mig på nysläppta första albumet Sigh No More.

Två bilder från Paris i somras.

Har ni tänkt på att det är mycket roligare att läsa "tvålull" som två-lull istället för tvål-ull?

Skulle vara trevligt om min käresta kom hem snart så att jag fick ägna mig åt lite sånt. Två-lull alltså.

Min lillasyster Allis och hennes kompis Linda har en blogg ihop. Och jag veeet att det är för att hon är min lillasyster och för att jag tycker att hon är världens bästa på alla sätt, men den är bara så fruktansvärt rolig och en underbar inblick hur det kan vara att gå i tvåan på gymnasiet idag. Ni hittar den här.

hahaha

Igår var jag på Blogawards på Café Opera. Började med ett teaparty på eftermiddagen, med mingel och massa sponsormontrar med tävlingar och godis. Te och massor med cupcakes. Kom direkt från jobbet och var jättehungrig, varpå tidernas sockerchock infann sig. Jag med mina 22 år kände mig gammal och vilse bland blonda små brudar vars bloggar jag inte läser, men en välfylld gottispåse fick man med sig hem i alla fall, tacksamt.

Waynes sponsrade och stod för den bästa delen av goodiebagen. Som jag har saknat en kaffetermos att ta med på tuben på mornarna! (du kan sluta leta efter min gamla i borgeby nu, mamma).

Vi hade modevisning med Topshop. Snabbt men ursnyggt såklart.

Tillställningen överlag kändes som väntat ganska märklig. Det känns så sjukt att så mycket är uppstyrt kring en handfull provocerande fjortisbrudar som har så ofantligt mycket makt och utrymme. Det blir ett skämt för bloggarna som är nominerade och faktiskt har någon vettig substans. Det är därför jag fortfarande skäms för att ha drivit något liknande en modeblogg för ett par år sedan. Synd.

Senare på kvällen rullades rosa mattan ut för gala och prisutdelning. Fotograferna var på plats och här till exempel kan man se ett urval på vampiga outfits och celbra gäster.

Foki vann Årets blogg. Har aldrig läst den, men hon är ju söt som socker och tycker att det är kul att en liten brutta från Umeå som mest verkar vara snäll och rosa kammar hem priset.

En annan värdig vinnare var Lisa. Minns att jag tittade på hennes blogg för två år sedan och förundrades över att en 13-åring kunde ha sådan extrem stilkänsla. Idag är hon 15 år och tog priset för Årets Fashionista. Och från Skåne - heja Skåne!

Calle Schulman vann årets manliga blogg, vilket var bra för nu fick man ju se honom naken!

Björn Ranelid presenterade. Memorerade såklart alla nominerades namn och motiveringen utantill och drog som vanligt hans två minuters monolog om fjärliens vingslag som inte väger någonting. Säga vad man vill av honom, men jag gillar kufar som menar väl.

Kvällen blev en kavalkad i festklänningar och höga klackar. Jag hade gått dit med inställningen att det var kul med ett tillfälle "när folk klädde upp sig lite extra", men vid ett upphaussat tillfälle som detta blev det yta på ett sätt som kändes mer ängsligt än roligt.

Så när prisutdelningen var över flydde jag tillbaka till Odenplan till mina skäggiga kompisar och drack 29-kronorsöl på Retro. Gött.

Idag skulle jag varit ledig men hade finbesök från england i butiken, så jag tog på mig mina guldiga discostrumpor och matchade med min finaste stickade tröja. Den är beklädd med små små guldpärlor. Jag känner mig som en liten stjärnhimmel i den och betitlar mig Lady Stardust.

Efter lunch begav jag mig hemåt från jobbet, snubblade in i hallen över påsarna med pant för att mötas av ett köksbord dekorerat med ännu fler ölburkar. Det blir ju lätt så en onsdag med chili con carne och nachos till.

Nu får det vara nog! tänkte jag. Samlade ihop tre kassar och gick över till konsum. 36,50 kr rikare gick jag över gatan och gjorde plusminusnoll på ett café med en vaniljbulle och en kopp kaffe med mjölk. Sedan satt jag där i ett par timmar och läste deckare av Agatha Christie.

Nu ska jag städa. Sätta musik på RIKTIGT hög volym och disk(h)odansa med diskborsten som mikrofon. Rock on!

Hej. Ikväll lyssnar jag på Angus & Julia Stone, mest Paper Aeroplanes, för den är typ nog en av de bästa låtarna jag vet i hela världen.

Sen har jag chattat lite med främlingar på Omegle. Kan vara ett kul tidfördriv. Om än ofta ganska klyschigt: