Metrobloggen

...när man kan skriva på ett upprop på Aftonbladet mot SVT,  som inte tänker ha med Dolph nästa lördag.

.

Läste i Aftonbladet att nu är det inne med liten byst. De blonda storbystade kvinnorna är inte inne längre. Jag förmodar att det är så att idealet återigen blivit ett annat. Nu vill vi se ut som om vi har hjärna. Och hjärna är tydligen kopplat till hårfärg, byststorlek, allvar och klädsel. Du kan inte ha högt IQ om du har blont långt hår, stor byst, korta kjolar och om du skrattar hejdlöst...eller?

Bild från loreal-paris.se

Jag ringer ofta fel. Folk ringer ofta fel och kommer till mig. Befinner jag mig i felringningszonen? Man undrar ju.

För något år sedan ringde det i telefon och en man var i andra änden av tråden och undrade var han kommit.

-Du har hamnat hos Britt, säger jag.

-I Luleå, frågar han.

-Ja säger jag.

-Jag har hamnat fel. Jag skulle komma till min syster, men hon har en trea på slutet.

-Ok, säger jag.

-Men det gör ju inget. Du låter trevlig.

-Jaha, tycker du.

-Ja. Du tror inte du vill prata med mig ett tag?

-Ehh, nja jag vet inte. Jag känner ju inte dig. Vad ska vi prata om?

-Ja jag kan berätta lite om mig och så.

-Nja, jag har nog inte riktigt tid...

-En annan gång kanske?

-Kanske.

-Ja Hej Då! Det var roligt att prata med dig.

-Hej Då!

Sedan ringde han fel ungefär en gång i månaden i ett halvår för att tvärt sluta.

En annan gång svara jag och en upphetsad man skriker: -Vad är ställningen? Vad är ställningen?

-Va?

-Ja, jag har väl kommit till Sporthallen?

-Nej ,tyvärr!

-Ok förlåt mig. Du vet inte numret till Sporthallen?

-Nej tyvärr!

Det har varit många andra felringningar och värst var nog han som skulle köpa segel och ringde fel och kom till mig och då hellre ville ha telefonsex. Hahaha...men det kanske jag berättar om en annan gång...om jag törs...det blev lite väl snuskigt.

Är det bara jag? Eller har alla det så?

Fotograf: shelead

Läser i Aftonbladet om att unga kvinnor raggar på gifta män. Det är ju inget nytt förekommande under solen, utan så har det väl alltid varit. Men nu kommer det fram forskning på området som ursäktar kvinnorna. Tydligen är kvinnor biologiskt programmerade att föredra män som är villiga att binda sig. Ehh. Vi är väl inte djur fortfarande? Vi har ju varit Homo Sapiens i ganska många tusen år. Varför har vi annars begåvats med förmågan att känna skuld? Hört talas om moral? Jag tror nog att det helt enkelt är en själslig dysfunktion som gör att vissa kvinnor dras till gifta män. För hade det bara handlat om biologi och artens förmåga till överlevnad och fortplantning hade vi aldrig fått förmågan att tänka moraliskt. Det är ju ett hot mot artens överlevnad och det fria kopulerandet.

Bild från Aftonbladet.se

Har jag dåligt inflytande på barn? Det är ju inte bra. Jag arbetar ju som förskollärare och det är ju ingen merit om jag är en dålig förebild. Tänk om alla barn på förskolan vill tatuera och pierca sig för att jag har hål i näsan och tatueringar. Barn blir ju så lätt präglade i den åldern. Varför jag funderar över det? Jo jag pratade med väninnan och hennes barn träffade mig första gången när de var i förskoleåldern och från den dagen tjatade de hela tiden om att få göra hål i öronen och näsan och tatuera sig. Hur det blev? De är idag vuxna kvinnor med egna barn...och ja de har tatueringar och är piercade. Vad hade ni väntat er?

Min gamla nyckelpiga som idag ser ut som en döskalle.

-Hej! Var sopsorterar jag kondomer?
-Släng den i Brännbart.
-Även om de är oöppnade?
-Varför slänga oöppnade?
-Bäst före datum har gått ut.
-Är det inte ganska lång hållbarhet på dem?
-Jo, men nu har datumet gått ut.
-Ok, det blev inte så mycket knulla som du tänkt?
-Mmmm, ungefär. -Var slänger jag dem? I Plastförpackningar?
-Nä, släng dem i Brännbart.
-Ok, tack ska du ha!
-Det var så lite så!

Fotograf: katje

Nu är det slutknarkat för den här gången! Jag har slutat med mina Tralala-piller som jag ätit sedan mitten av september. Jag har inte längre så ont så jag klarar mig med Panodil nu. Jag är i den stela fasen i min sjukdom. Jag kan inte lyfta höger arm, men den är inte ond heller som förut. Jag har idag varit ute och kört bil för första gången på länge. Hurra!

Som ett lämmeltåg på isvägen.

Vi går från Norra Hamn på väg mot Södra Hamn.

Luleå Norra Hamn sedd från isen.

Dagen efter Melodifestivalkväll nummer 1 sitter man här och undrar om det var bättre förr. Då det bara var Melodifestival en kväll, och en jury utsåg vinnaren. Svaret är: Nej! Inte enligt mig i alla fall. I dag hörs röster om att programmet borde läggas ner, eller åtminstone borde man byta ut de som väljer ut tävlingsbidragen, eller låta bli att ge folket rösten och återigen införa en proffsjury. I Svd listar man sämsta låtarna ever på Melodifestivalen. Jag kan säga att jag vet fler som skulle platsa på den listan...och det finnas låtar jag tycker är mycket sämre än de som finns nämnda där.

Kommer ni håg Forbes? De VANN 1977. Låten är urkass och vi kom sist det året i Schlagerfestivalen i Storbrittanien.

Snacka om smart kille! Gå ut på bästa sändningstid i ett program som flera miljoner kvinnor ser och sjunga att man är singel. Vilket geni! Det är bara att konstatera att vad som än händer ikväll med Frispråkarns låt så får killen ligga.

Bild från Aftonbladet.se

Kyckling i apelsin och kardemummasås

1 kycklingfilé
olja
salt, peppar
Sås:
1 dl vatten
1 vitlöksklyfta
grädde eller I Mat (havregrädde)
2 msk koncentrerad juice
1 höns- eller grönsaksbuljongtärning
kardemumma

Till: ris blandat med ruccola och saltade jordnötter

Stek den skivade kycklingfilén i olja, salta peppra ta ur pannan. Häll i vatten, koka upp, vispa ur och häll över i gryta, häll i grädde, juice, buljongtärning,  sätt i den hackade vitlöken och kardemumma, koka ihop, sätt i kycklingfilén, koka 15-20 minuter.

Koka ris, blanda med ruccola och salta jordnötter.

Am's Radioprat har gett mig en award. Har ni inte tittat in hos henne – gör det! Leta er gärna tillbaka i inläggen och läs om hennes tid på radion i programmet Hattfabriken i P4. Det finns även länkar där man kan lyssna på tidigare program.

Med utmärkelsen följer vissa regler och reglerna är:
- Thank the person who nominated you for this award.
- Copy the award and place it on your blog.
- Link to the person who nominated you for this award.
- Tell us seven interesting things about yourself.
- Nominate seven bloggers.
- Post links to the seven bloggers you nominated

Sju intressanta (?) saker om mig:
*Jag bodde inte granne med en så cool kille som Diana (hon bodde granne med Henke) utan jag bodde granne med Bosse Johansson (Obolmannen) och Toni Allden (Carolin Stenwalls mördare) som barn.

*Jag har bytt frisyr cirka 200 gånger de senaste 30 åren och haft alla färger utom svart i mitt hår, jag har haft långt, halvlångt, page, kort, riktigt kort, sidbena, mittbena, lugg, platt, high-hair, pentat, smålockigt, storlockigt, korkskruvslockar....men inte dreads eller afroflätor.

*Jag har 5 hål i öronen (tre i ett öra och två i det andra) med örhängen i och ett hål i näsvingen med ett stift i.

*Jag har 3 tatueringar som jag gjorde för cirka 15 år sedan, på axeln, i nacken och på skuldran.

*Jag har inga gula kläder i min garderob....annars har jag kläder i de flesta färger.

*Jag rökte från jag var 13 till jag var 23 år.

*Jag drack alkohol från jag var 13 till jag var 33.

*Jag hade sex från jag var 13 till jag var 43
*Jag åt godis från jag var 13 till jag var 53
*Jag drack kaffe från jag var 13 till jag var 63
*Jag drack te från jag var 13 till jag var 73
*Jag hittar på en massa skit i kursiv stil....

Jag gör som Diana och några andra och låter er alla få denna award av mig istället för att länka till sju andra. Grattis alla som läser detta - ni har fått en award! Jag var mest intresserad att få berätta för er om Am's blogg....ja och om mig själv också...

Det finns säkert kvinnor som är otrogna på detta sätt också, men nu ska jag prata om männen. De här männen som har förstört min syn på romantiken och tvåsamheten. Förstört bilden av lyckan att bilda familj och få barn. Inte de som bedrog mig, utan de som ville bedra sin fru med mig.

Den första mannen träffade jag på väg hem från krogen vid 4 tiden på morgonen. Den tiden då allt är stilla och naturen håller som andan. Den tiden då man inte riktigt vet om solen är på väg upp eller ner. Jag promenerade ensam mot hemmet och stannade på Malmuddsviadukten och beundrar utsikten ut mot fjärden. Då kommer en man och ställer sig bredvid mig och börjar prata. Vi pratade om det vackra, om meningen med livet, om inbakad gädda. Han berättar att imorgon gifter han sig i Gammelstads kyrka. Skulle jag vilja knulla med honom? Där och då dödade han min romantiska bild av giftermål, romantik och den eviga tvåsamheten. Jag svarade Nej.

Den andra mannen träffade jag när jag var och dansade med vänner på Fiskekyrkan. Han dansade med mig, pussade mig , kysste mig och ville uppenbarligen mer än att dansa. Han var snygg och jag var inte helt ointresserad, förrän han talade om vem han var. Han kände igen mig från affären jag handlade på, och ville att jag och han skulle träffas och ha sex på hans jobb på måndag. Jag visste genom bekanta att hans fru var höggravid och väntade deras första barn. Han dödade min tro på den lyckliga familjen. Jag svarade Nej.

Bilden är tagen 2005

Nu är det Grekland som är illa ute. Deras ekonomi rasar och arbetare på skofabriken får inte ut sin lön och ockuperar den. För ett tag sedan var det Islands ekonomi som rasade. Före det hörde vi om de svenska bankernas valutahandel i de baltiska länderna och hur Estland nu går på knäna på grund av den. Den första bubblan som sprack var ju USA:s finansmarknad. Där blev husen  värda 0 kronor och folk fick flytta från sina hus med skulder de inte kunde betala, för att de egentligen aldrig skulle fått de lånen. Varje gång tänker jag - vilken tur jag inte bor där. Undrar vilket land det blir nästa gång jag tycker det är tur att jag inte bor i? Blir det rent av Sverige – det land jag tyvärr bor i. Vad händer då? Blir mina pengar plötsligt inte värda något? Kommer min lön frysa inne? USA:s ekonomi var den första dominobrickan i detta spel och jag hoppas att Grekland blir den sista.

Fotograf: SteveFE

Kommer ni ihåg då man svarade i telefonen med sitt telefonnummer?
”RING!!!”
”15110”*


Tänk om man skulle göra det idag.

”RING!!!”
”0703-817 452”*
” Ehh – vem talar jag med?”

Då skulle vi nog alla veta vad vi har för mobilnummer...för det kan vara svårt att komma ihåg...det är ju så många siffror.

*Helt påhittat nummer. Ber om ursäkt om det är ert.

Fotograf: kgreggain

Hemmafixare har jag hört talas om men det HÄR tar ju priset. Att klippa sitt eget hår och färga det har jag och många andra gjort hemma. Färgat bryn och fransar i badrummet, plockat brynen, klistrat fast lösögonfransar och lösnaglar har jag gjort. Vi gjorde till-och-med hål i öronen på varandra när jag var ung med is, stoppnål och en potatis...men att spruta in Botox i eget ansikte skulle jag aldrig göra.

När jag var 14 år och gick i 8:an blev jag helt plötsligt väldigt skoltrött och slutade helt enkelt att gå på lektionerna. Betygen dalade i takt med frånvaron, men det struntade jag fullständigt i. Jag ville ha roligt vara med mina kompisar, dricka öl, röka och åka raggarbil...inte sitta på någon tråkig lektion. Jag hade tillslut ett betyg som en tipsrad – 1X2. På den tiden var betygsskalan från 1-5 och man kunde även få streck i ett ämne eller ett kryss. Jag hade från 7:ans betyg med bara 4:or och 5:or dalat ner till ett medelbetyg på 1,5. Mina föräldrar var inte glada, men förstod att jag var less och att det inte hängde på att jag inte kunde, utan på att jag inte ville. I 9:an lyckades jag läsa upp betygen till ett medelbetyg på 3,5 och kom in på gymnasiet.

I dag tog man upp på Nyheterna just om dessa ungdomar som skolkar ut sig ur grundskolan och aldrig kommer tillbaka. Hur det är grogrunden till missbruk och kriminalitet. Och visst är det så i många fall, men inte i alla. Jag var inte i närheten av ett liv i missbruk och kriminalitet, trots att jag under en period av mitt liv strulade. Tack vare föräldrar som alltid stöttade mig och uppmuntrade mig att hitta nya vägar att gå, så är jag idag välutbildad med ett jobb jag trivs med. De sa: -Ok, du är skoltrött....vad ska du då göra? Jag har den krokiga vägen med uppmuntran av mina föräldrar idag en universitetsutbildning, 180 högskolepoäng och jag har skrivit en C-uppsats i pedagogik. Allt är möjligt! Jag hoppas att dessa ungdomar som idag är skoltrötta har föräldrar som tror på dem och uppmuntrar dem. Alla vill inte plugga...inte just då i livet....och då ska man ha möjlighet att få göra annat.

Jag bara ÄLSKAR Jonas Gardells blogg i Aftonbladet. Kanske för att vi är jämngamla. Det han skriver skulle kunna vara jag som skrivit. Minnena är lika. I dagens inlägg skrev han om brevvänner och jag blev så smärtsamt påmind om hur det var att vara 11 år och hur det kändes. Den tiden är förbi och enda sättet att komma dit är att våga minnas.

Jag har känt igen mig så i Jonas barndoms- och ungdomsbeskrivningar i böckerna ”En komikers uppväxt” och ”Ett Ufo gör entré”. ”Jenny” har jag inte börjat läsa ännu...har inte orkat...känner som på mig att det kommer göra ont. Den väntar i bokhyllan bredvid de andra böckerna av Gardell. Men hur kan det vara så lika att växa upp i Sverige var man än bodde i landet under 70-talet? Jag växte ju upp i Malmberget, men jag känner igen mig i allt Jonas skriver, trots att han beskriver att annat samhälle i södra Sverige. Är det så idag också? Kommer de barn som växer upp nu känna igen sig i varandras berättelser om hur det var att växa upp på 10-talet i Sverige? Eller är det bara jag som känner igen min barndom i Jonas barndom, av alla oss som föddes i mitten av 1960-talet?

Varför är inte reklamen cool som den var förut? Det var ju coola snygga människor som drack cola, hade Lewis, tuggade tuggummi...ja det var ju ett helt koncept man sålde. Köp det här och du blir cool. Men nu ska ALLA som är med i reklamen vara fånar och idioter som vi skrattar åt. Vem vill bli som Telia-pappan? Ica-Stig eller ännu värre Ica-Ulf? Vem vill ha Tele 2 med ett gäng fårskallar som driver företaget, för att inte tala om 3 med idioterna som gör korståg genom Sverige i jakt på jack. Jag får ingen lust att köpa något och det är ju bra för min plånbok och för miljön...men inte för Sveriges ekonomi.

Jag blir jätte sjuk när jag blir förkyld. Det blir såååå synd om mig och jag lägger mig nästan ner och dör. Jag måste ha extra mycket testosteron i blodet. Är det inte bara män som håller på att dö när de är förkylda?

Läste om Jonas Gardells vedermödor med den intelligenta ordboken i hans mobiltelefon och kände igen mig så mycket.
Alla ni som skrivit SMS har troligtvis kommit i kontakt med begreppet T9 som är en form av intelligent ordbok i telefonen som gissar vad du ska skriva. Vad synd att den gissar fel så ofta. Folk tror ju man har värsta formen av dyslexi eller är totalt obevandrad i det svenska språket. Har man bråttom och ska skriva mycket hinner man inte kolla att alla ord blev rätt. Eller så måste man rätta telefonen, lära den det nya ordet den inte kan och helt plötsligt tar det tid. Då hade det gått snabbare utan T9. Ibland får man helt enkelt dökonstiga SMS och förstår att kompisen inte riktigt orkade korrigera telefonens dyslexi och lät meddelandet gå iväg med alla dessa löst sammansatta ord. Och då är det min tur att gissa vad hon egentligen ville säga istället för : ” Vi har spanat på mycket på sistone på vi har mega träningstasken.”

Fotograf: dariuszman

Daniel skrev ett inlägg om hur han kallas Hedvig, och det påminde mig om en nyårsafton på Stadspuben för ett antal år sedan. Den kvällen  kallade alla mig Hedvig och sjöng "Kom och skriv mig det på näsan...", och frågade hela kvällen var jag hade ugglan Helge. Det kan ha berott på frisyren jag hade och glasögonen.

Jag har fått en award av Anne och en av Järnflickan.

Nu följer det med en massa måsten i dessa awarder som jag skiter i denna gång och går bara på det gottaste som varför:

Motivering hos Anne:

Britt - Socialt empatisk, verbal och galen

Motivering hos Järnflickan:

Min andra ger jag till Britt. Hon är också en sån där människa som bryr sig, även att hon egentligen inte behöver eller borde. Hon ger mig kloka ord i vått och torrt. När man kikar in i Britts betraktelser så möts man oftast av något man kan tycka om eller för den delen skratta år.

Och sen kan jag avslöja sju nya saker om mig som inte alla vet:

1.Jag har storlek 35 på skor.
2.Jag har storlek 6.5 på handskar.
3.Mina lillfingrar har inte vuxit sedan jag var 6 år och är 3.5 cm långa.
4.Jag har aldrig varit i Ullared.
5.Jag har en Hallux Valgus på min vänstra fot.
6.Jag kan inte äta gurka, vattenmelon, honungsmelon utan att bli magsjuk.
7.Jag tycker inte om Matjessill.

I dag var det livat på Apoteket. Den här skylten fanns utanför...

...och inne fanns ett fikabord och 2 jättegulliga apotekare som idag arbetade sin sista dag för att imorgon gå i pension. De bjöd på kaffe med kakor och pratade med oss kunder. Det var väldigt roligt och annorlunda. Vi som kommit för att köpa diverse mediciner gratulerade dessa damer till att skulle gå i pension. Och damerna var glada att de skulle gå i pension. Jag fick mina Panodil expierade och en kopp kaffe att dricka.