Metrobloggen

Och utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Jag älskar dig.

.. för sist jag gjorde det vaknade jag mitt i natten, med min vattenflaska bredvid mig. Öppen. Med allt dess vatten i sängen och på mig. Vem vet vad som händer i natt liksom?

Åh, jag är så jobbig. I tisdags hände en sak som jag inte riktigt kan släppa för att jag tycker det är så pinsamt. Gör jag bort mig minns jag det i all evighet, woho! Iallafall så frågade en person mig en sak jag vanligtvis inte brukar prata med, och jag hörde vad han sa första gången.

Men sen hände något som aldrig hänt förut: jag stängde av. Han sa nåt, och jag var helt i min egna värld. När jag insåg att jag faktiskt inte hört vad han sagt var det för sent att fråga, så jag bestämde mig för att svara istället. Jag vet inte sa jag och kollade på honom. "Du vet inte?", frågade han lite skeptiskt tillbaka.

"-Nä"

Jag är så smart.

Det regnar fisk i staden Lajamanu i Australien. Jag älskar sådana här mysterier. Det är nästan så att man blir religiös! Hoppas nu bara att inte någon forskare kommer och förstör det här för mig.

Hittade precis den här skojiga artikeln om att det nu är vetenskapligt bevisat att otrogna män generellt sett har lägre IQ än de män som håller sig till en partner.

Det står också att ateister har högre IQ än religiösa, mwahahaaa... ha. Frågan är om ateister är lyckligare. Jag tycker att det är relevant, ja.

Hört på bussen ikväll:

Två tjejer i min ålder, kanske något äldre, sitter och diskuterar någon icke-närvarande tjejs förhållande.

Tjej 1: De har varit tillsammans i två år.

Tjej 2: Neeej, det kan de inte ha varit!

Tjej 1: Okej, kanske ett år.

Tjej 2: Ah, annars skulle han ju vart otrogen.

Tjej 1: Ah.

Min Henri är så underbar. Nästa vecka ska han följa med mig på yoga! Hur många killar vågar prova på sånt, vavava? Och så kollar han på vampire diaries, och istället för att kolla på allt på en gång, som alla andra, så väntar han in mig så att vi ska kunna diskutera serien tillsammans. Jag kollar på den lagligt, på tv, you see.

Gah!

Visst, själva träningen är inte superenkel, men det ska den inte vara heller. Jag har nu insett att det största anledningen till varför jag inte tränar är för att det är så jäkla omständigt.

Jag var på yoga nyss. Det tog mig en halvtimme att förbereda mig hemma, en halvtimme att ta sig dit, och en halvtimme att ta sig hem igen. Det blir alltså en och en halvtimme utan att man ens varit på själva träningen. Om man lägger till 80/90 minuters yoga, så har praktiskt taget hela min dag gått åt att "träna" (om jag gör det efter att jag varit i skolan dvs). För när man kommer hem sent på kvällen orkar man ju inte med något mer.

Men skönt var det. Synd bara att man glömmer det så lätt.

Det mest spännande som hänt mig på hela dagen var Faddes premiär som komiker hos Aschberg. Behöver jag säga mer?

Jag tog en massa vitlökskapslar som ett desperat försök att bekämpa min förkylning. Nu kommer jag rapa vitlök hela dagen. Åh, pissiga immunförsvar, vad gör du mot mig?

Förra valet kallade de sig för det nya arbetarpartiet och detta års val kommer de alltså att kalla sig för gröna.

– Vi vill säga att det finns en stark grön dimension, både i tjänstesektorn men också i Moderaterna, sa Per Schlingmann om de nya, gröna, kampanjaffischerna.

Detta fenomen har ett namn.

Identitetskris, moderatgris.

SSU: Idag hade vi årets första styrelsemöte och jag blev studieorganisatör tillsammans med Vahan. Ska bli spännande att se hur jag, med noll erfarenhet, kommer klara av uppgiften. Äh, det kommer att gå super.

Efter mötet åkte jag hem till farmor, där jag genast bröt löftet jag gett mig själv bara en dag innan: Inga sötsaker på åtminstone några veckor. Höll ingen koll på hur mycket bullar och kakor jag moffade i mig, men jag vet att det var mycket..

Finska: Jo, jag kom fram till att jag verkligen tycker att finskan är ett vackert språk när jag lyssnade på farmors samtal med sin man. Ni som genast avfärdar finskan som ett hemskt språk är bara trångsynta, sådetså!

Jao.

Får jag? Klart som fan att jag får. Här kommer det:

Sibel tycker jag var bra. Åtminstone bäst av alla artister vi fått höra i årets tävling, om det säger er något.

Py Bäckman, Neo, och Lovestoned var inte så spännande, va.

Anna Bergendahl har en så underbar röst. Den gör att låten blir riktigt fin.

Pernilla Wahlgren körde en låt som följde schlager-mallen exakt. Varför krävdes det fyra personer att skriva låten?

Noll disciplin var.. eh. Två gubbar skrev låten på det som de trodde var tonårsspråk. Kul.

Peter Jöback har en jävligt bra röst. Men det är bara på svenska som den blir magisk.

Japp.

På dagens svenskalektion skulle vi lära oss hur man skriver en kenning (en slags metafor), och den jag kom på var själsdödarinstitut. Skola, alltså. När klassen skulle gissa vad kenningen betydde visste alla direkt att det var skolan jag menade. Alla.

Vampire Diaries är säkert superklyschigt och dåligt gjort, men lyckligtvis kan jag inte se det. Serien är baserad på böcker, som jag avgudade när jag gick i mellanstadiet. Verkligen avgudade. Jag ville heta Elena, som huvudpersonen. Äh vad fan, jag ville vara Elena. Det var så länge sedan sist jag följde en tv-serie, så det här är mucho uppfriskande. Woho!

Idag hade vi föräldramöte i skolan angående kinaresan vi ska göra i mars. Jag fick höra att väldigt få kan engelska därborta, och att inte ens rektorn för den "internationella" internatskolan vi ska till kan engelska. Under helgen ska vi få bo hos en kinesisk familj, en svensk per familj, och man ska tydligen inte räkna med att familjerna kan nå engelska heller. Sooo....

Jag är allergisk mot nötter. Och kineser gillar att blanda i lite allt möjligt i sin mat, ja? Spännande!

WeiYu High

Förra året började den norska sexköpslagen att gälla, och nu öppnar en fripolitiks rörelse fem bordeller i protest. Bordeller som inte kräver någon betalning, och därmed inte heller bryter mot lagen. 90 personer, både män och kvinnor, har anmält sig till att arbeta som "ambassadörer" för dessa bordeller. Jag önskar dem ett stort lycka till!

Fick panik i skolan. Nu är stressångesten tillbaka, hurra! Min svenskalärare tröstade mig lite genom att citera Stagnelius: Natten är dagens mor, kaos är granne med gud.

Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
när i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;

när från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
säg, vem räddar dig då? - Vem är den vänliga ängel,
som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? 

Endast det mäktiga väsen, som först ur den eviga natten
kysste serafen till liv, solarna väckte till dans.
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: "Bliven!" -
och i vars levande kraft världarne röras ännu.
Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:
Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.

Jag bloggar inte. Jag hade ju lagt av. Ett inlägg i månaden räknas väl knappast som att blogga, visst? Och nu, när jag verkligen har en megahög med skolarbeten som måste göras, sitter jag och gör vad? Jag bloggar! Och det handlar inte bara om något litet "hej, jag är vid liv"-inlägg, utan tre + detta skaminlägg.

I guess Maggie’s back.

Det började sådär. Lite lagom akward, precis som det ska vara. För den person som är intresserad tänker jag lista allt vi gjort under veckan. Bara för att jag kan.

Måndag: Vi åkte iväg till Skavsta för att hämta belgarna med buss. Det var nervöst som tusan och visst fan lyckades jag skämma ut mig litegrann på flygplatsen. På kvällen hade vi knytis i skolan. Det här var första skräpmatskvällen av många, yay!

Tisdag: De fick se vår skola och var förtjusta. Tydligen har man inga ställen att hänga på i skolorna i Belgien. Hua! Sedan följde stadsvandring, käk, och sedan bowling på kvällen. Jag var inte sämst på bowlingen!

*paus*

Onsdag: Heldag i Stockholm. Snöstorm. Rundvandring i staden. Ni fattar.

Torsdag: Skola och sånt.

Fredag: Heldag i Romme. Jag och ett gäng andra svenskar skulle åka pulka, men det slutade med att vi bara satt i restaurangen hela tiden, ungeför sex timmar.

Lördag: Shopping på dagen, och filmkollande på kvällen. Jag hatar att jag aldrig blir rädd när jag kollar på skräck. Jag vill så gärna!

Söndag: Vi visade dem hälla shopping och Ikea och sånt. Mycket svenskt. På natten var det röj!

Annica, jag, och min och Matildas söta belgare, Sarah

Såg nyss att jag fått en kommentar på ett gammalt inlägg om de vuxnas hycklande kring alkohol. Så. Jäkla. Underbart.

"Visst drick du bara så får vi ta hand om dig
om några år för dina missbruk. Du och dina likasinnade är ett STORT problem i samhället NI
KOSTAR enorma pengar men det är väl för mycket
begärt att era nedsupade hjärnor skulle fatta det."

Det är sjukt roligt/tragiskt att se att praktiskt taget alla som är som tycker som denne Henrik genast blir alldeles till sig av vrede när någon bara försöker skapa diskussion. Att ungdomar dricker är inte bara ett problem, utan ett STORT ett (glömde han alla överdrivna utropstecken?), och detta är något vi aldrig kommer att kunna förstå pga våra nedsupade[sic] hjärnor.

Skål för det!

Han har blåst upp mig.

Översättning: Han blåste mig.

Ja, jag är dålig på att blogga. Är jag missnöjd med det? Nej, inte egentligen. Jag bloggar som bäst när jag mår som sämst, så att jag inte bloggar är ett positivt tecken. Typ.

Idag har jag haft en fantastiskt bra alla hjärtans dag. Det var faktiskt första alla hjärtans som jag inte suttit hemma och varit genombitter hela dagen på. Allt har varit så såå perfekt. Henri, du är en gud. Guld, blommogram, och middag ute.. gosh, jag blir verkligen bortskämd. Men jag tycker att jag förtjänar't! Och så blev jag vald till styrelseledamot för SSU Västerås idag också.

Imorrn kommer en belgisk utbytesstudent att befinna sig hemma hos mig. Låt oss hoppas att mitt flyt fortsätter, så att hon trivs med mig och så. Ja.

I mellanstadiet var jag en tönt. Den mobbade. Hon som misslyckas med alla försök att vara som de andra. Och jag kan väl inte direkt säga att det var trevligt. Sedan var det dags för högstadiet, vilket jag önskade skulle bli en nystart - och visst blev det så. Jag var inte populär, men jag hade vänner, och någonstans i början av sjuan hittade jag den pålitligaste vännen av dem alla: Smink.

Det började så oskyldigt och slutade i beroende. Eller missbruk, rent ut sagt. Det var inte längre när jag vaknade på morgonen som jag var mig själv - det var när jag hade sminkat mig. Jag vågade inte ens gå ut i skogen på en joggingrunda utan att ha sminkat mig ordentligt...

I takt med att jag hittat nya sätt att sminka mig snyggare, och börjat färga håret och bry mig mer om vad jag hade på mig, så började även mitt sociala liv bli mycket rikare. Eftersom både dessa utvecklingar skett samtidigt, och att smink blivit en sådan stor del av min identitet, tror jag att jag, undermedvetet, trott att det ena inte kan finnas utan det andra.

Efter att ha träffat min pojkvän i snart tre månader visade jag mig igår utan smink för honom. Jag kände mig som en helt annan person. Jag kände mig så liten och sårbar att jag inte ens kunde se honom i ögonen på minst en timme.. Jag förstod dock tillslut att han ändå tyckte att jag var lika vacker som förr. Idag tog jag ett ännu större steg: Jag vågade mig ut på stan utan att ha sminkat mig först!

Det här kanske låter fånigt, men för mig är det stort. Kanske är jag på väg mot en framtid där sminket inte längre styr mitt liv. En framtid där jag inte längre måste planera in sminktid på morgnarna, eller alltid bära med mig tonvis av smink för att kunna fräscha upp under dagen. En framtid där det är jag, och inte sminket, som avgör vem jag är. 

Kanske.

Let me say, at the risk of seeming ridiculous, that the true revolutionary is guided by great feelings of love

- Che Guevara