Metrobloggen

Korallhavet har flyttat!! Den nya adressen är:

http://korallhavet.forum24.se/ 

Länk till forumet finns även bland mina länkar till vänster.

Jag hade något jag tänkt skriva om som jag kom ihåg tidigare idag men nu har det helt försvunnit.

Jag ska vara ensam i helgen och jag oroar mig för hur det ska gå. Mamma och jag har iofs köpt hem halvfärdig mat så jag borde klara av att laga den åt mig själv men sen är det ju resten...hundar, katter, hus, och helvete.

Fast om jag skiter i att plantera mina jäkla växter utan bara tar det någon dag då det känns bra istället. Att liksom - jag måste inte plantera dem i helgen men om jag känner för det då så är det ju bara bra. Stackars, stackars plantor

FYI

Jag har blivit utmanad av tantaloran Rasch

5 saker i frysen:

• Märgben
• Pyttesmå (polska?) korvar, typ som miniprinskorvar
• Vad som känns som 40 påsar frysta grönsaker
• Gammalt bröd
• Fläskfilé - bra för det perfekta mordet

5 saker i garderoben:

• Blå IKEA-kasse
• Bäddmadrass - jo det är sant
• Påbörjad men ej avslutad stickning av halsduk
• Fleecenattlinne - bästa plagget!
• Trasiga märkesstrumpbyxor som jag köpte på rea för evigheter sen och som var så jävla bra (dvs. höll skitlänge) att jag sparat dem i hopp om att luska ut vad det var för märke det var jag köpte

5 saker i min bil:  (haha, det här blir kul)

• 25 kg sand
• 100 l terassjord - minus lite som jag planterat en ros i
• 80 l lecakulor
• Fjärrkontroll till bilstereon - fatta vilken onödig pryl!
• Massor med gamla parkeringsbiljetter

6 saker i min handväska: fan jag måste utöka den här med en extra sak så att det blir mer rättvisande. Det här finner man ALLTID i min väska, färgerna på pennorna kan dock variera.

• Pennor! - en mintblå kulspets, en röd bläck & korsordslösningsstiftspenna (vilket ord!)
• 2 st pillerdosor - en till AD/HD-meds och en till allt annat
• Ett litet ceriserosa spiralblock där jag skriver upp vad jag ska shoppa/komma ihåg att göra när jag lämnar hemmet och alla mina fantastiska idéer
• Alvedon forte och Tramadol
• Läppglans
• Talmeter - har man inte en med sig kan man ge sig fan på att man behöver mäta något!

I min tur så utmanar jag Maria - får se om hon nappar...

Firade fredagen med att tvätta håret, en lyx här ute.   Fick också tag i laktosfri minimjölk i affären, dagen innan var all laktosfri mjölk slut.

Min deppighet verkar inte gå över. Den ligger kvar och gnager, eller mer som i en sjö med dybotten. När det är orört så ser allt stilla, fint och fridfullt ut men rör man om eller vadar ut så rörs all skit upp och det syns att det är ett jävla skitvatten egentligen.

Jag har bestämt mig för att knata upp i skogen imorgon med Finn så att han får springa. Jag skiter i om jag dör på kuppen eller inte orkar gå hem. Jag får lov att orka. Jag kan grina mig hem, det gör inte mig nåt om halva Möja ser mig på vägen. Bara han slipper ha det såhär värdelöst.

Kan ni fatta att jag glömde ta med mig Sobril ut? Suck....Sepebarn.

Jag har "flytt" ut i skärgården, bort från alla trappor och djävulskap till en lite mer bekväm miljö. Dock inte med en massa bekvämligheter! Har eftersänt min post också så nu väntar jag bara på att det ska komma någon slags bekräftelse på att specialisten mottagit remissen från min läkare.

Jag har jäkligt ont och massor med dåligt samvete över att Finn får leva ett sånt uselt hundliv pga det här. Det är så orättvist, det är ju inte han som är sjuk så varför ska han behöva drabbas?!

I övrigt är jag rätt nedstämd trots att jag försöker hålla modet uppe. Det är svårt, jag kommer på mig själv med att tänka på hur pissigt det kommer bli efter sommaren. Hur jag kommer bli isolerad i min ohyreinfesterade lägenhet, tre trappor upp, mitt inne i stan där man alltid måste gå promenader med hundarna för att de ska motioneras.

Mina föräldrar ska sälja sitt hus och då försvinner det som varit min fristad. Ett ställe där man bara kan öppna dörren och släppa ut hunden på gräsmattan och busa loss en stund istället för en krävande promenad. Dessutom lugnt och tyst - precis som här. Jag har typ blivit allergisk mot ljud, jag orkar inte....och framför allt - jag hatar min lägenhet. Men allt det där är sånt som jag ser till att tränga bort när det smyger sig in i tankarna. Jag har bestämt mig för att inte "skita" ner tiden här med sånt jag inte kan rå på.

Hur som helst så finner jag att jag ofta hamnar i ett slags "lägga mig ner och dö-mentalitet". Jag tänker att jag kan ligga och tyna bort i min säng tills jag dör sen....eller att jag faktiskt kan ta livet av mig om det skulle vara så. Jag ser liksom ingen lösning på det hela, jag har tuggat igenom det i huvudet säkert 200ggr nu och kommer fram till samma sak varenda gång, att det inte finns någon lösning...och att jag typ skiter i om det finns det eller ej för jag orkar ändå inte göra något och så kan jag alltid dö.

Har haft så ont i fingrarna, armen och höfterna idag och varit så trött, så trött. Jag glömde min handväska på övervåningen och började då gråta för att jag inte orkade gå upp och hämta den jäveln.

Jag hatar sånt härt väder - väderomslag, stora temperaturväxlingar, regn - jag mår alltid extra kasst då. Den pyttelilla energi som jag har försvinner helt och hållet då.

Försöker nu att vätska upp mig inför läkarbesöket på tisdag. Ska försöka att inte vara uttorkad då så jag saltar all min mat helt hysteriskt och försöker dricka massor.

Något är fel på mig.

Jag vet inte vad....men något är det. Något skumt skit. Mår som en rutten banan.

Jag har några möjliga "gärningsmän":

• SLE
• Psoriasisartrit
• Ehlers-Danlos
• Sjögrens syndrom
• Reumatism

Listade i trolighetsgrad av vad jag skulle tippa på baserat på mina symtom och min sjukdomshistoria.

Jag har i princip flyttat hem till mina föräldrar, jag orkar inte bo hemma, orkar inte gå promenader med Finn och där kan man busa av honom på tomten så att han blir nöjd ändå. Jag har också typ tagit "semester" från ätstörningen.

Jag orkar inte hålla på att bajsa med den. Jag måste fan äta för att ens orka existera...fast jag har inte så mycket aptit ändå.

Jag är online trots allt, lite då och då men jag gör bara sånt som inte är energitjyvande och chatt-tjafs och forumtjafs stjäl väldigt mycket energi....så vill man prata med mig så finns jag på MSN. Den är alltid på.

Ja, igår så kom ju den här tjejen från handikappenheten hem till mig och vi gick igenom min kilometerlånga lista med problem och svårigheter. Hon tyckte att jag hade gjort ett jättebra jobb med att skriva ner mina svårigheter och berättade att hon bad alla att göra det inför besöken men det var verkligen inte alla som klarade av att göra uppgiften och de flesta gjorde den verkligen inte så grundligt som jag hade gjort. Men det knäppa är att då borde jag ju känna att "Åh så duktigt av mig" men det gör jag inte, utan istället så känner jag mig förolämpad på något sätt. Det är för mig självklart att jag kastar ner hela min SJÄL i det här, jag får ju kämpa och slåss för att få det som jag har rätt till att få! Och då tänker jag suga ut allt som fan är möjligt att suga ut!

Hur som helst så var hon väldigt trevlig, gosade en massa med kissen och sa att hon var en kattmänniska - alla såna brukar vara bra   Mindre trevligt var att jag började gråta som niagarafallet över min värdelösa boendesituation. Hon föreslog att vi skulle ta och byta lådinsats i en av mina kökslådor och då började jag grina för jag såg framför mig hur hela lådan var full med äckliga odjur (vilket är en av anledningarna till att jag inte bytt lådinsatsen - har inte pallat att konfronteras med med äckelohyra) och så fick jag förklara genom min tår-ridå om de vidriga asen och hur jag bara hatar det här vidriga stället.

Jag är liksom hellre alla andra ställen än hemma. Mitt hem är ingen plats jag vill vara på och jag tycker inte att det ska vara så. Hemmet ska vara tryggt, en bas där man kan slappna av och vara säker...men det här är ett jävla helveteshål.

Att ta medicin är inte roligt, men att ha roligt är en bra medicin.  Japanskt ordspråk

Nu är det äntligen dags för sjukgymnastbesök - och idag tänker jag banne mig inte missa tiden!! Jag glömde bort att köpa SL-kort igår trots att jag la in en jävla påminnelse i mobiltelefonen, så nu måste jag gå till t-banan.....MEN det har jag lagt in en påminnelse om att jag måste göra så att jag inte väntar för länge och jag har även skrivit upp det på min tavla i hallen så det ska väl vara fan om jag inte kan komma ihåg det!

Imorgon kommer människan från handikappenheten hit, jag skriver "människan" för jag har såklart ingen aning om vad hon heter. I alla fall så är jag väldigt, väldigt nervös. Jag ska lämna Finn med min pappa så att vi kan prata ostört och igår dammsög jag här så att det är rent och fint. Det ser ju såklart adhd-igt ut men jag tänkte att det är ju ingen mening med att göra någon fantastisk insats för hennes skull - det är ju bättre att hon får se hur det brukar se ut för då kan hon göra en korrekt bedömning.

Usch, nervös som fan som sagt och jag vill tona mitt hår sen måste jag också köpa kattmat till Rabalder. Vilket ska jag göra först? Tona håret eller köpa kattmat?? Velpotta.

Jag skrev ju om hur jag missade min sjukgymnasttid i onsdags förra veckan p.g.a. att bussar, tvärbanor och pendeltåg strulade. Jag fick då en ersättningstid idag lite senare efter min vattengymnastik som jag har kl 10. Min hjärna var ju minst sagt stressad när denna tid bokades så exakt när tiden var gick in genom ett öra och ut genom det andra ungefär, men jag fick en lapp med mig som tur var..

...eller också inte.

För på lappen stod nämligen alla mina inbokade tider. Även sådana som redan hade varit. Detta märkte jag nu - idag, klockan 12:25 då jag skulle titta efter exakt när sjukgymnasttiden var. Jag hade för mig att den var runt 15-tiden nån gång men kom inte ihåg exakt. När jag då tittade på lappen så upptäckte jag att det för fan var tider i april med - tider som redan varit! Och att det var TVÅ tider i maj på pappret...och Oh my fucking GOD!!

Jag hade tittat på fel jävla tid eftersom jag är helt jävla utvecklingsstörd!! GAAAAAH!!!!!

Jag skulle ha varit hos sjukgymnasten kl 12:00 - för 25 minuter sedan alltså. Det är på onsdag som jag ska vara där 15:30. Nu måste jag alltså betala ytterligare 100kr för ett förbannat besök som jag missar. Jag har fan inte råd med sån här skit   Fy fan alltså, kan man inte få dispens från såna straffavgifter när man har ett funktionshinder??? Jag tycker det är jäkligt taskigt.

Jag köpte en chokladkaka, mörk, eftersom jag inte kan äta mjölkchoklad längre p.g.a. den jävla mjölken. Valet föll på en Lindt Excellence - Intense mint. Enligt innehållsförteckningen: "Kan innehålla spår av mandlar, hasselnötter och mjölk." Finfint tänkte jag för min mage klarar av mängden spår av mjölk utan problem.

Sedan idag så mumsade jag i godan ro i mig en massa choklad för att en stund senare fullständigt dö av magsmärtor. Jag gick ut med hunden en sväng och var tvungen att stanna flera gånger för att stå dubbelvikt och tjuta i ett par minuter. Sen var det bara upp och in i lägenheten för att påbörja den plågsamma processen att försöka skita ut inälvorna. Det var då jag började fundera på vad som kunde ha orsakat denna fruktansvärda attack.

Efter att snabbt ha prickat av andra tänkbara "gärningsprodukter" så började jag studera chokladen mer noga....och vad var det som stod där på plats nummer fyra, efter kakaofettet? Jo - SMÖRFETT! Nu måste jag ju genast ta reda på om det verkligen var något med mjölk i sig, för det stod ju att chokladen endast ev. kunde innehålla SPÅR av mjölk.

Efter en sökning på nätet så stod det klart att det här smörfettet inte alls var någon mjölkfri produkt. Så min undran är då hur i hela friden får de ha en sån jävla märkning på sina produkter? Tänk om det hade stått "Kan innehålla spår av hasselnötter" och sen att den innehållt hasselnötsolja eller nåt. Vilket jävla fucking skitsvinieri! Rent ut sagt. Jag är så arg. Önskar att jag bodde i USA nu för då hade jag stämt brallorna av de asen.  De förstörde hela min dag idag.

Så akta er för Lindt choklad om ni är laktosintoleranta eller mjölkallergiska!!! LÄS NOGA 

Lindt&Sprüngli Sweden, 08-556 681 40

Jag skulle för en liten stund sedan iväg till sjukgymnasten, äntligen! Jag har väntat på att få komma dit ända sedan jag var där sist typ. Men vad händer? Jo, det kommer inga bussar och ingen tvärbana. Däremot kommer det fyra bussar i fel riktning. Tillslut kommer det en tvärbana (åt fel håll) men man kan ta pendeln så jag kastar mig på den i panik och undrar varför i helvete det inte kom några bussar eller tvärbanor åt mitt håll. Framme vid pendeln galopperar jag upp på perrongen bara för att få veta att all trafik från Nynäs och V-Haninge är inställd p.g.a. något skit så nästa tåg går om evigheter!

Springa ner igen och hoppa på första bästa buss, som tur var så stod det en inne men sen körde den hela vägen i snigelfart. Fick springa till min bytesbuss och sen när jag kom fram så kunde hon inte ta emot mig. Blääää, allt det där slitet för ingenting liksom. Jag får dessutom betala för uteblivet besök vilket är 100kr. Fick en ny tid på måndag, det var den tidigaste de kunde ge mig och det är ju bra men det innebär 4 dagars helvetesvärk extra för mig  Min lilla spurt till bussbytet var inte direkt fibrovänlig heller så det här kostade mig 100kr, 4 dagar längre värk och mer smärta och trötthet.

Jag skulle också ha tagit med deklarationen för att lämna den efter sjukgymnastbesöket men den glömde jag hemma, så nu ska jag åka in med den rackaren.

Försök tolka den här du!

Jag drömde så himla festligt, tar bara slutsnutten för det var den som var mest bisarr. Det var en operaföreställning där två kvinnor skulle sjunga en duett under ett stort rödlila velourdraperi men huvudrollsinnehavaren fick en hjärtattack och dog mitt i föreställningen - under skynket!

Då avbröt man föreställningen och alla som var där för att se på den fick gå upp en våning bakom scenen på något sätt och äta vaniljpudding för att hedra hennes minne. Till vaniljpuddingen så serverades det bearnaisesås  *asgarv*  men eftersom jag är laktosintolerant så var jag tvungen att fråga ifall det var något sånt i såsen och det visade sig att det var det. Då fick jag istället skivad leverpastej att ha till min vaniljpudding!! *dör av skratt*

Jag höll nästan på att skratta ihjäl mig medans jag sov för det var ju så himla löjligt! Man kan ju liksom vara en deltagare i drömmen men ändå ha sin rationella hjärna tillgänglig så att man kan se att det är helt skitknasigt. Det är så man kan ändra riktningen på drömmen om man känner sig missnöjd med hur den artar sig...t.ex. om man drömmer något läskigt så kan man förstå att det inte är på riktigt och ändra på "manuset" så att den får en annan riktning. Det brukar jag göra ofta. Jag älskar att drömma och är rätt skicklig på det

Har spenderat den senaste timmen på att modifiera min bloggs utseende och känner mig väldigt nöjd med resultatet. Jag har hållt på att modifiera den lite de senaste dagarna. Jag tycker det är jätteroligt att Metro har den möjligheten för då kan man ju som jag, använda en av deras mallar och modifiera den till sin egen :)

Snart dags att sova eller det borde jag väl redan göra egentligen men jag har suttit uppe och slösurfat istället. Jag var hos terapeuten idag och gjorde EMDR där, det känns som att vi gjorde framsteg och kom fram till något spännande även om själva EMDRen inte gav så jättestort resultat. På slutet fick jag avbryta för att tappingen som vi använde oss av blev smärtsam för min dum-arm men då pratade vi lite istället. Jag ser verkligen fram emot att arbeta vidare med det här.

Jag har fotfarande inte tonat mitt jäkla hår, jag blir galen. Jag vill så gärna göra det men jag orkar aldrig med det! Enormt frustrerande.

En trevlig sak hände i måndags när jag var på väg till sjukgymnastiken, jag gick där på trottoaren och funderade på Korallhavet och då slog det mig - det är jag som är admin för Korallhavet. Det är mitt hav! Och det kändes dessutom bra, så jag log och vandrade vidare.

Jag fattar inte att det ska vara så svårt att vila! Igår var min plan att vila hela dagen bortsett från då jag skulle till min sjukgymnast men så blev det inte. När jag kom hem från sjukgymnasten så hade jag tänkt mig att lägga mig i sängen och vila där men först måste jag gå en promenad med hunden så det gjorde jag. Sedan när vi kom in så skulle han ha mat och jag hade glömt att blanda så jag fick snabbsvälla med hett vatten. Under tiden passade jag på att diska. När vovven var matad och det var diskat så skulle jag lägga mig men jag ville bädda rent först.

För att bädda rent så måste jag också sopa golvet så att jag fick bort hundhåren och smutsen så att de nya lakanen inte blev helt håriga och skitiga eller att mina täcken och kuddar blev helt smutsiga. Ja, och då började jag med att sopa lite vid hallen och sen utanför sovrumsdörren och sen inne i sovrummet. Sen så var det också massor med hår på resårmadrassen så jag letade fram min klädvårdsrulle och började rolla sängen fri från hår. SEN kunde jag äntligen börja bädda.

När jag var klar med allt så var klockan kvart över fyra! Drack en kopp kaffe och låg sen i sängen en timme. Det var vad jag fick vilat igår.

Det här AD/HD-fladdret sabbar mina viloplaner hela tiden för "jag ska bara" och sen har jag använt upp all min vilotid. SUCK!

Jag undrar vad som har hänt med min högerarm egentligen? Den känns liksom svullen. Huden blir irriterad i armvecket när jag böjer den, som om jag hade plåstertejp över huden där och samma med handleden fast på ovansidan. Skitskumt. Bar en kasse i den handen idag och när jag sedan satte mig ner på min plats i tunnelbanan så trodde jag att armen skulle sprängas. Den känns verkligen helskum.

Det är väl bäst att jag uppdaterar här så att ni inte tror att jag har dött. Har nu varit hos läkare på vårdcentralen och fått smärtstillande (Tradolan + Alvedon) som jag ska ta 4ggr/dag plus att jag tar sömntabletter så att jag får sova även fast jag har ont. Är redan mindre deppig av att bara få sova - jag började med sömnisarna innan jag fick mina smärtstillande. Så jag tror att det här borde utrota min deppighet.

På fredag ska jag gå på Trädgårdsmässan med mamma och köpa en massa fina plantor och titta på fina saker. Känns bra att jag fick medicin innan dess annars hade jag aldrig orkat.

Jävla värk att ställa till med så mycket skit  

27 poäng på MADRS självskattningstest = hög sannolikhet för egentlig depression. www.deprimerad.net/allman/testa_2_madrs.html

15 poäng depresion på HAD-skalan = risk för depressionstillstånd som kan kräva läkarbehandling. www.deprimerad.net/allman/testa_4_hadskala.html

Jag orkar inte bry mig om något. Har en kilometerlång utväxt men orkar inte färga i den - varför ska jag göra det? Har inte duschat på evigheter heller, skitig och äcklig är jag men jag bryr mig liksom inte.

Tänkte idag när jag var ute att: "Det går ju över i alla fall. Det finns ju mediciner för att häva deppar" men inte fan kändes det bättre för det. Jag ville fortfarande bara lägga mig i sängen och stirra i taket tills jag dog.

Wow alltså! Jag säger bara ”WOW!!”

Igår var det alltså äntligen dags för herrarnas final i konståknings VM i GÖTEBORG och jag var där!!! Det är helt ofattbart. Jag trodde att jag hade sumpat min chans när jag inte åkte ner till Malmö när vi fick vara värd för EM’et men så kommer VM hit istället! Ännu större!! Den här gången tänkte jag inte gå miste om det. Jag skulle dit om jag så skulle behöva krypa dit! Fast krypa slapp jag, jag fick till och med åka första klass i X2000, värsta lyxen.

Tillbaka till VM då, jag skippar diverse mindre intressanta åkare och lägger all fokus på, gissa vem? ADRIAN såklart! När hans uppvärmningsgupp kom in på isen så började hela Scandinavium att tjuta, applådera och vifta med svenska flaggor helt hysteriskt, jag själv med såklart. Vilken stämning! Sedan skulle Adrian åka först i sin grupp så alla andra åkte av isen för att lämna plats åt Adrian, vilket resulterade i mer hysteriskt applåderande, tjutande och flaggviftande…..sedan satte programmet igång!

Jag kan meddela att jag inte hörde en ton av Adrians musik under hela programmet för att folk applåderade som galningar hela tiden….och Adrian, han bara åkte och hoppade. Det ena efter det andra och allt satt!! Vi i publiken skrek och applåderade, klappade våra händer skinnflådda och skrek och hesa. Efter ungefär halva programmet så började jag att stoppa ner sakerna jag hade i knät i min ryggsäck och sa till mamma: ”Du får nog ta och stoppa ner de där sakerna för jag tror det kommer bli läge att stå upp när det här är över.” Det visade sig att jag inte hade fel. När Adrian avslutat ett nästan felfritt program så kastade vi oss upp och om Scandinavium var galet innan så var det INGET i jämförelse med då. ADRIAN - oh my fucking god. Du är helt amazing killen!!

Sedan till amazing kille nr.2 – Brian Joubert. Han åkte sitt Metallicaprogram, ett som jag verkligen, verkligen gillar! Och som han åkte!!! Det var nära på en upprepning av hysterin som var när Adrian åkte. Han åkte skitfint hela vägen, satte sin kvadruppel men så på slutet så knackade det till sig på ett hopp och han fick sätta handen i – ajaj inte bra men det kändes inte som att det skulle spela någon roll tyckte vi i publiken och bevisligen så tyckte nog inte Brian det heller för när han var klar så föll han på knä och kysste isen. Hela Scandinavium stod upp, jublade och applåderade. Där på isen hade vi vår vinnare. Sen att det gick som det gick, det får vi alla ta. Jeffrey Buttle var verkligen ingen ovärdig vinnare och jag tror inte någon missunnar honom vinsten. Men han var inte vår vinnare. Brian Joubert må inte ha vunnit VM, men han vann hela Scandinavium!! 

Jag har i flera dagar kännt mig lite deppig vilket orsakat stor oro här. Håller jag på att bli sjuk igen? Är det en ny jävla sjukdomsperiod på gång? Eller är det bara så att jag är deppig p.g.a. att jag har ökad värk nu?

Det är vanligt med nedstämdhet och depressionssymtom relaterade till värkintensiteten när man har fibromyalgi och just nu är jag ju inne i en period med väldigt mycket värk. Jag har dessutom sovit dåligt p.g.a. värken vilket inte hjälper varken värk, depp eller min manodepp.

Så nu har jag kastat ut duktighetsmänniskan, hon som tycker att hon inte behöver ta smärtstillande utan nog kan vänta ett tag till - tills det blir lite värre. Hon fick feta foten. Ut med henne, nu ska det tas tabletter när det gör ont och tabletter till natten så att inget stör sömnen.

Jag är så väldigt, väldigt trött....jag orkar inte bli sjuk

Såg denna artikel på Metro idag: metro.se/se/article/2007/06/19/22/2843-45/index.xml Mycket lämpligt eftersom jag tänkt vidta sådana åtgärder för att snabba upp Ful-Sune.

Så nu ska han bli snabb som en formula 1 bil!! Fast egentligen önskar jag att jag hade råd att köpa en ny dator. Vill inte ha fula Sune. Jag har ju redan spanat in min drömlaptop som jag vill ha istället, en skitsnygg LG.

Återkommer med rapport om hur Sune presterar efter vidtagna åtgärder

Just nu är jag trött på ADHD. Trött på att känna mig dum, fel, lat, slarvig, korkad och allmänt dum i huvudet.

Trött, trött, trött!!!!!!!!!

För det är inte så! Jag är inte dum i huvudet! Jag är jävligt intelligent, jag har IQ som ligger högt över det normala och jag är dessutom smart/klipsk och uppfinningsrik.

Varför ska jag behöva känna mig efterbliven bara för att jag t.ex. inte kan organisera mig så att jag kan ha städat sådär superfint? Jag vet ju vart jag har mina saker i mitt "kaos"....och varför ska jag skämmas för att jag har så dålig tidsuppfattning och bristande planeringsförmåga att jag 99 gånger av 100 inte kommer i tid till saker? Jag försöker ju för fan! Jag lägger ner sånt hårt arbete så det kan ingen ana....sen att det skiter sig ändå, ja...det får väl vara så men jag försöker jämt. Vad sägs om det? Jag tycker att det är rätt jävla asbra.

Om du hade försökt med en sak 100 000 ggr innan och bara lyckats 100 utav de gångerna, hade du fortsatt försöka med samma iver och samma intensitet då? 

Nu ska jag sova så att jag orkar försöka igen imorgon!!