Metrobloggen

Besvikelse.

Alltid denna besvikelse.

Ni kanske undrar vad jag har för mig?

Det ska jag berätta. Bland annat håller jag på och samlar ihop citat och ordspråk jag samlat på mig genom åren, detta i form utav en citatbok.

Här är några favoriter, värda att ägna en (efter)tanke:
"Oh, spare me your sunglass-protected analysis"
"Vår kära vän Nån sa en gång att man ska dansa som om ingen tittar, och älska som om att det aldrig skulle göra ont"
"Don´t look for Mr. Right, look for Mr. Right Now""Det minsta man är skyldig sina drömmar är att tro på dem"
”There is nothing either good or bad, but thinking makes it so”

Ett år äldre.
Ett år längre.
Ett år bättre (?)

I dag kunde jag känna 
orden.
Känna dem på bara skinnet.

I dag kunde jag låta 
orden vara.
Låta dem utplåna
all annan verklighet.

I dag kunde jag låta dem utgöra mig.

Det omfamnande utan famn.

Det uttryckliga utan utgång.

Det oåterkalleliga utan kallelse.

Det skrikande utan slut.

Det ursinniga utan sinne.

I dag är jag så oerhört irriterad.

Inget har gått som det ska.

Jag kände det redan klockan 07.11 imorse.

läs litterernt.blogg.se

Nu kan ni finna mig och min vän Julia på:

litterernt.blogg.se

Där kommer vi tipsa om böcker, prata språk/läsning/, dramatik och lite allt möjligt inom just litteratur!

BOKMÄSSAN - här kommer jag!!

Jag värdesätter Er så mycket att jag får ont i hjärtat.

"Ovilja att erkänna egna begränsningar både inför dig själv och omgivningen kan få dig att ta på dig arbetsuppgifter, ansvar och utmaningar som du helt enkelt inte har resurser till."

Jag ska lära mig säga nej.

© Annika

Wish I could buy a new face

för vem kan, leva likt orden? i en tillvaro av förträngd förenkling?

skratta. leva. existera. gråta.

om det ändå handlade om bokstavskombinationer, säg mig, vem skulle då inte vilja leva?

obetydlig.

osaknad.

oälskad.

oönskad.

I dag är jag på ett så frukansvärt dåligt humör.

Bajsvärld.

"Och är inte förträngning det slutliga tecknet på att man blivit vuxen? Förmågan att skära av, släppa, gröpa ur, knipsa bort? Det är en sak att förlika sig med tanken att aldrig mer se någon - det är en helt annan sak att se någon, verkligen se henne, död. Upplevelser av overklighet är bara en förhöjd och intensivare verklighetskänsla. Bara det att den saknar känslor. När folk menar att vissa starka situationer känns "overkliga" ljuger de för sig själva. Den som vittnar om något intensivt, kanske något fruktansvärt, har just upplevt verkligheten otroligt mycket mer intensivt än vanligt. Ögat är då som en kamera som tar trettiosex bilder i sekunden mot normala arton. Detaljer får förödande konsekvenser. En pryl som legat på platsen, någons kommentar - allt förstoras till skräcken dimension. Däremot saknar vittnet känslomässiga verktyg för att bearbeta informationen emotionellt. Vittnet har ju aldrig tidigare upplevt något dylikt, och känslor av empatisk natur är inte en medfödd kemisk mekanism. Känslor måste tränas upp genom efterapning. Verkligheten i sig är känslolös. Det är vi som lägger våra känslomässiga alglager över den när vi tolkar intrycken. När vi läser världen. Författaren, till exempel, levererar en verklighet och är därför känslokall. Läsaren är den som däremot bidrar med sin inlevelse, och härmar de känslor som författaren så manipulativt vill väcka. Det är läsaren som därför ska straffas för sin investerade inbillningskraft. Såsom jag dräpt min inbillning ska läsaren dräpa också sin."

Ur Världens sista roman (Daniel Sjölin)

Just nu befinner jag mig i förkylningens värld. Där är man ständigt flummig, diffus och underlig.

!

Vilken bok läste du senast?

Det måste ha varit novellsamlingsboken Brorsan är mätt av Mirja Unge.

Vilken/vilka böcker läser du just nu?

Världens sista roman av Daniel Sjölin samt Kärleksbarn av Lotta Thell.

Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla? 
Exakt(!) lika många kvinnliga som manliga. Vad är oddsen för det?!

När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar eller tänker du "nu har jag en fjärdedel", "en tredjedel", "hurra hälften" kvar o.s.v.? 
Jag är alltid medveten om hur pass långt jag kommit/har kvar i läsningen. Det är en "inre reflex" att dela in boken i (bråk)delar.

Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? 
Nästan helt uteslutande genom författaren. Det är en slags garanti, oftast. Annars brukar jag läsa recensioner på dagensbok.com eller ögna igenom bokhandlarna i några timmar.

När blir en bok för lång?
Sidmässigt har jag inte stött på en sådan bok. Visst, en del böcker jag läst har varit på tok för långdragna, då kan det ibland handla om dålig redigering.

Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Visst vore det internationellt och begåvat att svara ja på frågan? Sanningen är den att jag läser endast på engelska när jag blir tillsagd (läs: i och med skolan)

Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig/vilken bok lämnade du senast?
Förr hände det inte. Det här året har jag dock lagt undan böcker för att de blivit bortprioriterade, t.ex. för att handligen varit trög eller liknande. Men jag har fullföljt boken i fråga till slut. Så ge upp gör jag nog ändå inte.

Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla/lånar du oftast?
Svårdefinierat skulle jag säga. Det här året har jag läst väldigt mycket inom "sanning möter fiktion"-genren. Mycket nytänkande litteratur i allmänhet.

Rekommendera 5 författare:
Jonas Hassen Khemiri, Daniel Sjölin, Fredrik Lindström, Jonas Gardell och Johanna Nilsson.

Night after night I tell myself
that I gotta find a way to escape this void
after all is said and done
my resumé's gonna be elegant from now on

Euforin.

Ett år.

Längesen nu.

vederhäftig  [²v'e:derhef:tig] vederhäftig vederhäftiga adj.

välunderrättad, kunnig

"It takes a fool to remain sane" - The Ark

Klipsk. Nyskapande. Finurlig. Intresseväckande.

Vad vill du kunna stå för när du är gammal?

Jag kan inte låta bli att känna mig hotad.

Kan inte sluta tro att jag kommer tappa det.

Tappa mitt signum.

Mitt enda jag.

Jag.

..