Metrobloggen

på en Indisk gryta i en tidning. Det såg verkligen smarrigt ut på bilden och ett relativt lätt recept. Men skenet bedrog.

Den lyxiga tonårsdottern och den shuffledansande sonen ratade den ganska snabbt. Väldigt snabbt, för det smakade...blää!  (hoppsan där kom ett ord ifrån min dotter när jag vände ryggen till...)  De tyckte inte ens att det luktade gott. De smakade av den med varsin sked och sedan åkte resterna från igår fram! Jag kämpade i mig en del kan jag säga. Och nu brummar det lite i magen. I en Indisk gryta så ska det ju naturligtvis vara lite röda linser. 3 dl närmare bestämt...

Var det någon mer än jag som väntade på explosionen??

FOTOTRISS PÅ TEMAT  INUTI

1. Detta är en vacker låda som ser...

2. ...ut som en bok...

3 ...och inuti "boken" ligger alla våra fjärrkontroller!

Mitt bidrag till veckans fototriss känner jag mig mycket nöjd med. Känns som mitt-i-prick!!

det känns lite olustigt att åka hiss. Ilningen man känner i magen då hissen sätter fart mot nästa våning. Och ilningen man känner i magen då hissen stannar.

När jag var liten och besökte mormor på Vattugatan i Sundbyberg så bodde hon i ett gammalt hyreshus där de hade en gammal hiss. Huset hade endast tre våningar. Breda stentrappor i svart med små vita stenar i. Det var inte nödvändigt att åka hissen upp till mormor som bodde två trappor upp, men för barn så var det såklart nödvändigt. Speciellt då hissen var gammal och var lika liten som en toalett i en studentlägenhet på nitton kvadrat. Dessutom så hade ju hissen en gallergrind som man drog igen innan hissen satte fart i en hisnande fart! Det var ju livet att få åka denna hiss.

Min mormor hade en papegoja vars bur stod i hörnet i köket. Nu kommer jag inte ihåg vad papegojan hette. Men det var lite speciellt kan du tro, en mormor som hade en papegoja som satt på hennes axel då mormor stod vid spisen i köket. Min mormor rökte dessutom John Silver utan filter och hela lägenheten doftade av hennes pinnar.

När min mormor dog -91 och min mor frågade om det var någonting som jag ville ha från hennes hem, som  minne, så visste jag det direkt. Mormor hade en klase med plastfrukter som hängde i hennes kök. Den bestod utav bananer, päron och vindruvor bland annat. Den är det käraste ägodel jag har.

De som är på besök hos mig vet ju inte historien bakom dessa plastfrukter och de tänker säkert att hon, den där annami, hon har en förskräcklig smak!

för ess i bakfickan med den lönen?

Pengarna ska väl ändå gå till själva forskningen och alla cancersjuka patienter?!

.
Cancerfondens generalsekretare Ursula Tengelin har tjänat närmare 7 miljoner sedan hon tillträdde 2003.
Förra året fick hon drygt 1,17 miljoner.
– Jag förstår om man tycker det här är en väldigt hög lön, säger hon.
– Alternativet när man jobbar i en ideell sektor är ju att jobba i näringsliv eller offentlig sektor.
– När jag gick till den ideella sektorn så sänkte jag min lön rejält.
Skulle Ursula Tengelin avskedas i dag är hon dessutom garanterad en fallskärm på nästan 1,8 miljoner, motsvarande 18 månaders uppsägningstid. - Aftonbladet.se

Att hon inte skäms! Hon har väl ändå talets gåva och kan tacka nej till denna hiskeliga summa.

Här finns barn/vuxna som kämpar för sina liv, medan pengar som kunde gå till forskning och kanske rädda liv, går till enskilda människors löner...Tänk alla de som arbetar ideellt, för mat och husrum och en klapp på axeln. De gör det för att de kan, de vill och det känns bra i själen.

Kan hon eller han, med sin miljonlön, sjunka ned i soffan därhemma med gott samvete, utan att ens tänka tanken att pengarna istället kunde gå till forskning och det som skulle kunna göra livet drägligt för någon, i livets sista skede? 

att GeKås i Ullared säljer miljoner miljoner muffinsformar om året. (Jag har aldrig köpt en mufffinsform de gånger som jag varit där.)

Kan detta möjligtvis bero på fenomenet med Cupcakes?

Kanske borde jag känna pressen och prova på att baka Cupcakes? Det ser ju onekligen gott, och sött, ut.

då du ringde mig. Det var mitt i natten. Klockan var säkert över 02. Jag sov och hade så gjort sedan några timmar. Då ringer telefonen. Jag hör knappt vad du säger. Det är osammanhängande. Du har svårt att få fram orden. Jag hör orden slagen, sparkad.

Efter en stunds snörvlande så blir du lugnare. Han har slagit dig. Ni har bråkat. Det slutar med tjafs som så många gånger förr. Det brukar sluta med tjafs. Inget mer. När du ringer mig nu ligger du på golvet. Han har sparkat dig i ryggen och sedan dragit. Dörren igen med en smäll.

Jag sätter mig upp i sängen. Säger Jag kommer. Du säger att du inte vill. Hellre att vi träffas i morgon. På stan. Ej hemma.

Dagen efter så är ni vänner igen. Du förlåter honom. Du dök aldrig upp på vår avtalade plats. Vi talades vid den dagen. Sen inte mer. Jag ringde dig flera gånger. Till slut svarade du. Då hade ni flyttat isär.

Nu vet jag att ni är tillsammans igen. Men du och jag, vi har ingen kontakt. Vi har mötts en gång sedan detta hände. Du verkade skämmas. Jag försökte vara som vanligt. Frågade hur det var. Allt bara bra. sa du.

Jag vet att du såklart inte läser detta. Men om du gör, så ska du veta att jag tänker på dig ibland. Jag har inte längre ditt nummer. Men ditt efternamn är ganska ovanligt och det är säkert inte svårt att leta upp var du bor.

Den där gången när du ringde mig. Jag hade ställt upp till hundratio procent. Det är ju det som vänner är till för. Jag var ju din vän.

Det känns ändå ibland som om jag har svikit dig.

och öppnar kylskåpet sakta och försiktigt! Jag vill inte att det ska ligga där inne. Eller rättare sagt, det får inte ligga därinne!

Nagellacket! Det är det jag letar efter. Och tur för mig att det inte låg i kylskåpet!

Jag mutar den shuffledansande sonen att hjälpa mig att leta. En femma, är det ok? Han går en sväng i köket, vardagsrummet och sätter sig sedan i soffan och säger Vad konstigt. Är du säker på att du har haft det någon gång?

Ja, det är klart jag är säker. Jag höll ju det i handen för fem minuter sedan.

När han inte ser så öppnar jag skafferiet, bestickslådan och jag tittar i värmeljusskålen. Om han frågar vad jag gör kan jag bara säga att jag letar efter något annat. Men han är redan upptagen med annat. Och för honom är mitt nagellack inte så viktigt.

Fasen, vad trött jag blir på mig själv. Potatisen kokar och jag har fortfarande inte hittat lacket. Nu hinner jag ändå inte måla. Det kommer med all säkerhet dyka upp.

Någon annan dag!

...ja, hur mycket lever man efter det? Ingenting skulle jag vilja säga. Dagarna bara går och allt det där man verkligen vill göra, det gör man inte!

Carpe diem

Förra sommaren fick jag en fråga om jag ville följa med några brudar till Prag. De skulle hyra en folkvagnsbuss och bila. Bara sådär spontant, impulsivt och ta det som det kommer-resa. Jag tackade nej, vilket jag givetvis ångrar idag. Tänk vilken resa de hade. Avslappnat och hur lugnt som helst.

Carpe diem

En väninna åker till Thailand nu i februari. Hon åker ensam och brydde sig inte ens om att fråga mig om jag ville följa med. För jag kan ju ändå inte. Men om jag verkligen hade lagt lite möda på det så hade jag kanske kunnat. Hon åker ensam till någon "öde ö" där hon ska bo inhyrd hos en kvinna som hon tidigare träffat. Coolt och trots att jag ifrågasatt hennes resa så är jag imponerad. (och lite avis ja såklart)

Carpe diem

Visst kan man göra så mycket mer än vad man gör. Just nu så skulle jag vilja beställa en resa till solen. Lite värme för själen när den som mest behöver det. Men nej då, istället sitter jag här och skriver skräp. Tiden tickar på och jag hade kunnat göra någonting annat med denna tid. Visst är det roligt och trevligt med de kommentarer man får. (även om de är få.) Mycket trevligt att lära känna människor i cybervärlden som kan stötta någon de inte alls känner. Ibland sura och otrevliga men för det mesta oerhört trevliga, lyhörda, humoristiska och framför allt mänskliga. Tänk att få råd och tips ifrån människor man inte alls känner! Och själv ge råd, tips och stötta.

Har ni tänkt på det, om det är någon därute som orkade läsa ända hit?

Jag tycker om att skriva och en dag, en dag, ska jag sitta där i Frankrike i mitt pelarhus vid stranden. Skira gardiner fladdrar i sommarvinden. Jag sitter där vid min gamla Facit. Zippar på rödvin och ciggen i mungipan. Skriver självbiografier som inte är sanna. Romaner om äkta kärlek. Deckare som utspelar sig i närmiljön.

Egentligen vill jag inte skriva här som jag gör. Jag vill egentligen skriva mer. Mer text. Men samtidigt som man skriver för sig själv så vill man ju att någon ska läsa. Och samtidigt som jag skriver det jag egentligen vill, så vill jag inte att någon annan ska läsa. Så jag sparar det i Open office till en bättre dag. En annan dag. Svårbegripligt? Ja, kanske.

och allt jag vill, allt jag behöver är mjölk. Men det är stört omöjligt att komma fram till mjölkdisken. För alla kundvagnar som står i vägen. Medan familjen Karlsson, Andersson, Ljunggren står och funderar vad de ska ha för youghurt så är allt jag vill få, är fri väg fram till mjölkdisken!

men inga fönsterkuvert. Och speciellt inte den här sortens.

Som bara vill kräva mig på en massa pengar. Dags att betala tomträttsavgälden. Igen.

Suck, tänk om man ägde sin egen gård. När jag är ute på mina ägor så ser jag ju att den ju inte så mycket värd. Kommunen vill ha flera hundra tusen för "min" lilla täppa!

Med vildrosenbuskar som växer så som jag inte vill. Tror varje år att jag utrotat dem men de kommer likväl tillbaka. Ett halvt äppleträd, som blev kapat av Mr C i höstas. Ett körsbärsträd som är tre träd i ett. Högt som sat... attan! Slänter som bara består av lera. Rododhendron (stavning sisådär va?) som bara växer och växer. Men blommorna är såklart vackrast! Maskrosor som blommar så vackert bland mossa i gräsmattan.

Egentligen borde jag säga till kommunen att de kunde ta hela ski... hm, trädgården. Jag kan tänka mig att bo kvar i huset, endast på villkoret att de tar hand om trädgården!

gnistrande vita Hollywoodtänder så skulle jag även kunna tänka mig att ha så här vackra naglar som en arbetskamrat till mig hade för ett tag sedan.

vad det är.

Nu vet jag vad det onda i ryggen beror på. Innan jag kom på det så hann jag inbilla mig en hel massa saker vad det kunde bero på. Men efter att kära Mr T hjälpt mig att bära in en tjockTV från min bil nu och in till min lilla stuga så förstod jag precis. Ja, det onda kommer ju från när jag bar en tjockTv nedför andra våningen i ett hyreshus häromdagen. För nu gör det mer ont, på samma ställe därbak i ryggen. (hoppas bara att Tv:n fungerar nu efter att ha stått i bilen i två dygn...)

mellan två personer som uppenbarligen inte tycker om varandra kan vara ganska så jobbigt. Med kroppsspråk, små gliringar och små skämt som av en utombörding kan uppfattas som ett gulligt skämt, är det ta mig sjutton psykiskt påfrestande. I ditt vänstra öra viskas det illa och i det högra örat viskas det lika illa.

Man, jag då, försöker att glida in på annat. Tala om vintervädret är ju inte på frågan. Ett uttjatat ämne. Att tala om våren när det trots allt bara är februari är heller inte på frågan. Då kan man alltid tala om solen. Drömma sig bort. En solresa. Vart som helst. Bara det finns två träd och en hängmatta. Det funkar alltid som samtalsämne.

känt att ni vill lyssna på musik, men inte hittar något som passar...?

Och volymen stämmer inte med den sinnestämning som man befinner sig i. För högt. För lågt. För snabbt. För långsamt. Till slut stänger man helt enkelt av. Allt. Fast det enda man ville var att lyssna på musik.

för en Laxsmörgås på Pullmans. Förvisso väldigt god lax, men de kronorna hade jag kunnat äta en god Sushi för istället. (man kan inte alltid vara efterklok då man äter i sällskap med andra)  Inne på Centralstationen finns den godaste Sushin. Tycker jag. För bara 58 kronor!

På Gamla Brogatan i Stockholm köpte jag lunch. Pastasallad med fetaost och lite annat. Över 80 kronor kostade den lunchlådan.

Och Sushin i Stockholm måste väl vara landets dyraste? Över 90 kronor!

Klicka här för att spela lite quizzzzzz. Landsfrågor. Himla kul, speciellt när man får som jag 2100 poäng. Med andra ord var inte för snabba att trycka "rätt svar" fast timklockan rinner och ljudet stressar!

Himla himla himla kul.

Tja, mina poäng blir ju inte allt för svåra att slå. Speciellt inte om man svarar att shoppinggatan i London heter Oxford Leeds när rätt svar ska vara Oxford street...

Your email have Won you the sum of

 One million pounds

in the UK National Lottery to claim your prize contact Barr terry woodgate on this email below barrterrywoodgate12@gmail.com Call +4470 2404 4676 Contact him, with your, Serial No:S/N-472-9768-79.

 Hur glad kan man bli??

tog grannen det för givet att snöslunga på min sida av gatan  igår kväll. Hur kommer det sig att ni män inte kan läsa kvinnors tankar? Jag ska väl inte behöva säga att det går bra att leka lite på min sida? Här finns det gott om snö att slunga! Det måste han ju ha sett?!

Och nu precis så missade jag att flytta rostiga bilen lagom till att snöplogaren kom så nu ska jag tillbringa någon timme med att skotta snö. För hand. Med en spade! Ingen snöslunga här inte. Ingen snöplog. Fast kanske om jag väntar till i eftermiddag då grannen kommer hem ifrån jobb, då kanske han tycker lite synd om mig när han ser mig slita i mitt anletes svett med en stackars spade? Fast, jag skulle inte tro det. Det ligger nog inte i hans natur. Jag får helt enkelt se det som ett träningspass...

Jag hann i alla fall kasta ut svarta pantern Sara innan hon kräktes här inne!

ett kort tag på att Detoxa mig, till jag läste att kaffe var totalt och absolut förbjudet! Jag kan ju inte leva utan kaffe, eller rättare sagt jag fungerar inte utan kaffe. Så det hela stannade vid en tanke.

Kökets bästa vän, en kaffemaskin. Den gör kanske inte världens bästa kaffe men det är i alla fall kaffesmak och det är det som är det viktiga!

(nattis, det är inget fel på bilden eller min kamera. Det ska vara så här. Tycker det ser lite mera, hm, konstnärligt ut... Ha Ha)

för vuxna män tydligen, för nu är "borren" igång igen. Ja, vad ska man säga annat än att det var hela två och en halv timme sen sist...

Och visst snöar det i Götet MEN inte så mycket!!

Plötsligt hör jag ett brummande. Det låter som om någon borrar i betong. Fast värre. Högre. Och jag som nyss satt in ett nytt fönster. Inte isolerar det mot borrljud minsann.

Som den goda granne jag ändå är så måste jag ju smyga fram mot fönstret för att se vad som är på gång. Naturligtvis så hukar jag mig, tro inget annat. Precis som kärringa Jonsson som satt mitt i byn när jag var liten och hade koll på allt och alla. Där kunde man inte tjyvåka på moped och dessutom skjutsa utan att hela byn visste detta inom några timmar.

Ah, att jag inte fattade det på en gång. Eller nej förresten, vissa saker kan man bara inte ens föreställa sig.

Min granne, med det hemska staketet som skyddar mot yttre rymdanfall, han har minsann köpt sig en snö.. ja, vad heter det...en snöslunga? En sådan där som du går bakom, putter på, så blåser den bort snön.

Det måste vara hemskt ansträngande för honom med den stora plätt han har att använda denna...snöslunga på! Vad kan det vara, kanske 20 kvadratmeter parkeringsplats. 30 max!

Vad ska jag göra? Ska jag bara sitta här med armarna i kors och låta han väsnas med sin hemska överdimensionerade maskin eller ska jag be att han tar en raid utanför min häck när han ändå håller på?

Det är inga som helst problem för mig att flytta bilen.

Jag matar fåglarna som jag berättat förut. Jag har hängt en hink på en gren för att slippa fylla på så ofta. Det är både skator, svarta fåglar, fåglar med gult på magen och fåglar med rött på magen där och äter. Jag kan inte så mycket om fåglar. Ser inte skillnad på en domherre och en bofink. Jag har nog en fågelbok liggande någonstans.. Den tittar jag i lika ofta som jag tittar i fjärilboken som jag fick av min far när jag var runt tio år. Säg, vem är intresserad av fjärilar när man är tio? Ja, jag var det inte.

Just nu är det fest, för jag tömde hinken på marken då det snöat och maten blivit till en tjock isklump. Klumpen ligger numera på marken under trädet och där festar de lataste fåglarna som inte orkar balansera i trädet.

över Göteborg idag. Det känns som om någon grillar. Det  behöver ju inte vara omöjligt. Att någon står ute med grillhandskarna på, köttet på grillen och potatisen i folie. Vill man grilla så gör man det. Det går ju faktiskt att grilla vintertid också. Varför inte göra det oväntade?

Jag har just burit en trettiotvåtums tjockTV från en lägenhet på andra våningen. Med andra ord fyra trappor. Det var oväntat. Eller kanske såg vi det mer som en omöjlighet. Men vi var två starka kvinnor som gav oss den på att fixa det. Och jädrar vad tungt det var!  Trots kylan var vi tvungna att ta av oss jackorna. Vi spottade i händerna, svor lite, stånkade och räknade till tre varje gång vi vilade och skulle ta ett nytt krafttag.

Det känns som om armarna har blivit längre.

 i Göteborg i kväll. Det snöar och är ett riktigt vinterväder. Men man måste ha öppna ögon för att tycka att det är vackert. Inte se problem med plogning, salt och förseningar. Då jag fortfarande känner mig låg ryckte jag bara på axlarna över att bussen inte kom, som skulle ta mig hem. Att jag fick stå tjugo minuter extra ute i kylan bekom mig inte. Jag drog luvan över huvudet och stod stilla.  Temperaturen på -6,8 kändes inte kallt. Det var kallare i  morse. -14 hörde jag någon säga. Men vad spelar det för roll egentligen. Det är ju fortfarande vinter. Vissa talar redan om vår. Känns mer troligt att det är vår i slutet av mars, för det brukar det väl vara? Inne i bussen var det varmt. Jag kände mig lite...förvånad. Den brukar ju vara kall. Väl hemma skottade jag snö. Medan det fortfarande snöade. Stora flingor. Grannarna tror nog den där bruden med den rostiga bilen har fått sig en knäpp. Jag kände att det var skönt. Att skotta. Kändes lite som att slå på en boxningkudde. Fast det vet jag ju ingenting om. Jag går in. Svarta pantern Sara möter i dörren. En stund senare hör jag någon skrapa med en spade på utsidan. Hm, hon var nog inte så dum ändå, den där bruden.

 vill inte släppa taget. Jag tänker på Gustav varje minut. Varje minut. Jag har aldrig varit med om en liknande känsla. En maktlöshet som har lagt sig i mitt sinne. I varje ficka.

Jag skickade ett sms till min son igår, Jag älskar dig. Det var nödvändigt. Jag säger det ofta, så han vet. Allt känns så nära på något vis. Förutom mormor, som dog -91, så har jag inga runt mig som har cancer. Men Gustav är bara tolv år. Samma ålder som min son.

Kanske är det det som gör att det hela känns...nära.

inte svårare än så. Klicka här.

Annas anatomi - Anna och hennes son Gustav har startat Dodaj, en insamling till Barncancerfonden. Skicka ett sms. Det går fort. Det går lätt. Och du, du kan väl undvara en tjuga eller hur... Minst.

det är ett som är säkert. För om det fanns en Gud så skulle alla människor på jorden leva i fred. Man och kvinna skulle samarbeta, inte motarbeta. Inga krig skulle härja. För det skulle inte Gud tillåta.

I mina ögon vore Gud någonting vackert. En man som sitter däruppe, på sitt moln, blickar ned över jorden och människorna här. Med varma händer lotsar oss på rätt väg genom livet. Vi skulle alla leva ett långt gott liv. Tills den dag då vår egen tid här var till ända. och ett nytt föds och tar över där jag och du slutade.

Varför detta nu då? Jo. Det finns mycket som berör. Berör våra hjärtan. Rör till och stuvar om våra värderingar på saker och ting.

Jag lutar mig tillbaka mot stolsryggen där jag sitter. Klumpen i halsen är brutal. Smärtan jag känner för någon som jag inte känner. Livsglädjen jag nyss hade. Glädjen med att faktiskt ha jobb och vara frisk. Barn, förvisso i tonåren med allt vad det innebär, men de är friska. Livet, som jag tar för givet. Det bara är. Det bara fortsätter. Tills det händer. Och jag är tvungen att sätta mig ned. Omvärdera. Vad har jag egentligen? Upskattar jag vad jag har? 

Jag säger ingenting mer. Om Gud. Om livet. Om dig. Om mig. Om någonting. Inte just nu.

Det här är nu. Och Gud finns inte här. Det här handlar egentligen inte alls om Gud. Det här handlar om en liten kille! En fin kille på tolv år. (Skorpion som min egen tolvåring.) Som går igenom det som ett barn inte ens ska behöva tänka på.

När jag var liten så tillbringade jag en del tid hos min farmor. I farmors stora trädgård fanns en liten gömma. Det var granar som ramade in denna lilla gömma. Därinne kunde man sitta själv och fundera. Det var ju inga funderingar kring livet i stort, utan kanske mer om vad som vankades till efterrätt. När man är liten ska man inte behöva tänka på livet i stort. Man är barn en gång och då ska det mesta vara lek. Allt blir allvarligt tids nog. Sjukdomar och annat ont ska man absolut inte behöva tänka på. Och ännu mindre drabbas av.

Klicka på det röda ordet och läs.

Jag klappade den till och med och den stod alldeles stilla. Kan ha berott på att den var uppstoppad och död. Stendöd!

Tänk att mitt första möte med en riktig ren blev inne på Willys. Och till på köpet på brödavdelningen...

Fick han verkligen sätta livet till för att göra reklam för bröd? Var det så att Willys beställde en död ren till sin brödhylla?

...ser himlande mot taket då jag talar med en väninna i telefon. Dramaqueen utbrister

Jag känner mig så genomskinlig när du talar i telefon. Det känns som om du inte ser  mig!

Jag tappar telefonluren i knät. Stum av förundran. Jag tar upp luren, återberättar efter några sekunders återhämtan för min väninna vad jag just fått höra. Hon säger Hon behöver sluta skolan. Inte bra.

Jag undrar Var det någonting hon åt?

...som inte har bonuskort av diverse slag i sin börs (plånbok). Jag försöker att minimera dem nu.

Vad ska jag med bonuskort på Åhlens för, där handlar jag ju inte så ofta precis. Inte så att jag har nytta av ett bonuskort i alla fall. När jag dessutom får ett inbetalningskort på 100 kr för att få behålla bonuskortet ja, då klipper jag det itu!

Vilken fantastisk rabatt jag erhåller på ICA då. Hela 2,90 kr! ICA:s bonuskort är gratis. Så det kan jag ju ha kvar. Ibland kommer det lite roliga erbjudanden om rabatt på resor och shower och det är ju bra. Inte för att jag utnyttjat något av detta någon gång, men de finns ju där om jag vill.

Många tycker inte om de personliga erbjudanden som ICA numera skickar ut. Att de på något vis för statistik över vad jag handlar och sedan skickar de ut erbjudanden efter det. Det stör mig inte alls. Varför skulle det göra det? Jag menar, vem bryr sig att jag alltid handlar Mjau kött till svarta pantern Sara? Enehanda kost skriker någon MEN hon gillar ju Mjau kött!!

Hon får sin lyxmat vid middagsbordet varje dag, då hon matas med delikatesser ifrån den lyxiga tonårsdotterns tallrik.

...ja, det hade jag kunnat göra på bussen hem idag från jobbet. Första bussen kom inte och den andra som kom var en mindre variant. Ingen dragspelsbuss alltså.

I alla fall så blev det väldigt trångt. Naturligtvis. Och jag var väldigt trött. Jag tänkte Ser det konstigt ut om jag står upp och blundar? Jag blundade. och det var skönt att stå upp och blunda. Hade det varit lite trängre och vi hade stått lite mer pressat mot varandra så hade jag somnat. Stående! 

Trängselskatten ska införas i Göteborg. Jag säger inte att det är fel för vi måste alla dra vårt strå till stacken om vi ska få någon rätsida med...miljön bland annat.

År 2013 ska det hela vara klart sägs det. Bra, då har Västtrafik, eller vem det nu är som kör kollektivtrafiken då, lite framförhållning hur de ska planera kollektivtrafiken. För 2013 kommer alla att vilja åka kollektivt eller hur? Och då måste ju det hela flyta på. 3 år från och med nu då. Jag ser fram emot att kunna ta bussen in till city och jobbet de tidiga morgnar som jag nu behöver ta bilen. För där jag bor trafikerar inte bussarna så ofta trots att jag bor relativt nära city. Tidiga morgnar och sena kvällar och ja, varför inte dygnet runt? Tack.

...så tänker jag att det där hade väl jag också kunnat måla. 

En kvinna i New York trillade häromdagen in ett konstverk målad av Picasso. Värdet på denna målning var flera miljoner. Jag hade inte velat vara i den kvinnans kläder kan jag väl säga.

I alla fall, jag tittar på tavlan, som är döpt till "Skådespelaren", och tänker som så att det där kan väl jag också klara av att måla!

Så jag tar fram lite konstnärsmaterial och börjar skissa lite. Men det finns inte en liknelse i slutresultatet. Över huvudtaget!

Inte ens en lätt färggrann tavla som Kandinsky´s Yellow, red and blue klarar jag av att måla av. Det ser ju så väldigt lätt ut.

Men jag vill I ALLA FALL tro att jag är lite av en konstnär. Den här tavlan har jag gjort alldeles själv. Av gips och en träbit som jag målade. Lite färg och en sprayburk med guld. Originalet har en konstnär i Karlsborg gjort. (så jag är egentligen en copycat).

Om det nu är så att någon vill kommentera min tavla så tänk dig noga för. För jag sitter med pekfingret på Radera-knappen så bäst att det är smicker!

...undrar sonen. Någonting med Falukorv. svarar jag. Åh. säger han, Med makaroner? Nej, svarar jag, inte makaroner. Någon gratäng av något slag. (falukorv med makaroner är nog den mest tråkiga rätt som jag vet).

Jaha, säger han då. Bäst att det blir Falukorv med makaroner, för nu har mina smakkörtlar ställt in sig på det!

Det blev i alla fall inte med makaroner men det var helt ok ändå.

Jag hänger helt enkelt en hink i trädet med massa fågelgodsaker i. Solrosfrö blandat med annat gott. Hålla på och dutta med fröer i den lilla fågelmataren, det tar ju slut så fort och hälften hamnar utanför. Talgbollarna har frusit till en hård boll för länge sedan. Ett tag funderade jag på att ge fåglarna den servicen att hänga ett paraply över så att de kan sitta i lugn och ro och äta. Utan att bli blöta! Men jag vet inte om de skulle uppskatta det så jag avstår.

...för teamwork är jag ju som jag sagt förut svag för!! Fångarnas nästa karriär kanske är att bli dansare. Vilket avbrott i en annars säkert ganska så grå vardag?

Dear Winner,The BMW Automobile Company, wishes to congratulate you on your success as one of our Ten(10) Star Prize Winner in this years International Awareness Promotion (IAP) This makes you the proud owner of a brand new BMW X6 CONCEPT CAR 2009 and a cash prize of £750,000.00GBP. To begin processing of your prize contact:Mr. Alex Jeferson,BMW Agent E-mail: bmw.alexjeferson10@ebox.grPhone:+447024079690, with your RefNo:BMW:6678BMW45/09 Names:,Address:,Age:,Occupation:,Phone no:, CountryRegards,Mr. Nelias Jacqueline

The BMW Automobile Company‏
Från: BMW (jacqueline.neliass@univ-poitiers.fr)

Jag googlade och fann att bilen som jag vunnit ser ut så här

Inte illa eller hur? Och dessutom har jag vunnit £750,000.00GBP. Jag kan inte ens räkna till så mycket!

Oh la la... Jag ska köpa säng, vingar, Toyota Raw 4, högtspelande stereo, walk in closet, skor, stövlar, thé, muggar, glas, bestick ifrån Indiska, biostolar, pool med inkluderande poolman i tanga, coola magneter, sommarstuga i skogen vid en sjö...och ändå kommer jag att ha pengar kvar! Är det någon som vill ha lite pengar förresten? Åh, jag är alldeles darrig i hela kroppen.

Jag fick ett mail. Jag gjorde ingenting. Köpte inte ens en lott!

Helena Lindblad, filmkritiker på Dagens Nyheter, tycker inte att de smala filmerna kommer fram i Guldbaggegalan. Hon tycker inte att det ligger något konstnärligt arbete bakom Stig Larssons Män som hatar kvinnor.

Skulle jag personligen gå och titta på de filmer som kritikerna hyllar så skulle jag ha missat många av de filmer som jag tycker är bra! För av någon anledning så sågar kritikerna de filmerna som jag tycker om. Oftast. Inte alltid.

Jag har ju ej ännu sett någon av Stig Larssons filmer, men jag ska definitivt göra det. Jag ska bara ta mig igenom böckerna först. Jag är sen jag vet. Det säger alla som jag berättar för att jag ännu inte läst ut någon av hans böcker.

Bör en film vara konstnärlig för att vinna en Guldbagge?

Ewa Gabrielsson och Stig Larsson ja, vem ärver vem? En bra länk för att lätt förstå sambolagen fann jag. 

www.afa.se/upload/Blanketter/Fakta_juridik_dfall.pdf

Vad är problemet? Vad har vi lagar till?

Dottern muttrar över alla böcker som ligger över allt.

Hon får plötsligt för sig att hon ska läsa Snabba cash och jag har väl någon gång sagt att jag tycker man ska läsa boken innan man ser filmen. Det har hon nu tagit fasta på och visst har jag boken liggande någonstans. Hon snubblar runt och letar. Titta i bokhyllan säger jag. Nej! Där är den inte. Titta vid min säng säger jag. Nej! Där är den inte. Titta någon annanstans då. ropar jag. Titta i hallen! Japp, där var den.

Nu låter det som om det var en piece of cake att hitta boken men det var det alltså inte. För jag har böcker liggande i alla rum. Pocketböcker.

Nu har jag inhandlat ännu en pocketbok. Till samlingen. Jag vill gärna läsa det som andra talar om. Det som jag blir rekommenderad. De böcker jag ser reklam för.

Alex Schulmans bok Skynda att älska. Den hamnar inte överst i traven med böcker som ska läsas, men nu har jag den i alla fall.

Jag skulle själv inte dra mig för att ladda ned detta nya tecken ifrån Sarcasm Inc trots att det kommer kostar 15 kronor.

För mig är det ingen stor summa, och sedan att miljontals människor kanske kommer göra detsamma som mig, det är inget jag tänker på. Och att dessutom företaget bakom det hela, Sarcasm Inc, kommer att tjäna många kronor på detta, det är inget jag tänker på heller.

Det är ett bra tecken. Ett tecken som är en blandning mellan @, snabela, och ett utropstecken.

Med detta tecken i din text kan du visa att du är ironisk med det du skriver. Det kan ju behövas ibland, istället för det där andra sms:et du skriver där du talar om att du bara skojade!!

...men var det värt det?

Semledagen är ju inte förrän den 16 februari och jag har ätit en Semla!

Fröken K och jag skulle fika och hon ville frikostigt bjuda på en Semla, och när man har de här läckerbitarna framför sig så är det svårt att säga nej!

...måste väl ändå vara Paprika, som ligger lite undangömt och inklämt på Köpmansgatan. Letar man efter en salladsbar och inte känner till Paprika så hittar man den inte.

Kommer man ifrån gångtunneln från Centralstationen sett, så svänger man in vänster vid hotell Europa. Tjugo meter in så ligger den till vänster.

En liten salladsbar med väldigt få bord. (2?)

"Mixa egen sallad" är vad jag beställer. Kyckling, godaste Fetaosten och gröna oliver! Det är lite beroende vem som står bakom disken om de får tvinga igen salladslocket eller inte. Till detta en valfri dressing och en bit bröd om man önskar. Currydressingen är god tycker jag.

Undrar om denna salladsbar var med i GP:s konsumentundersökning? Om inte så kan skälet vara att de inte hittade dit!

All text under bilderna är på engelska, men vi är ju vuxna människor som alla förhoppningsvis har hängt med på engelska-lektionerna i skolan!

Text by Jim Verhulst, Times’ Perspective editor | Photos by Emilio Morenatti, Associated Press


Because women usually don’t matter in this part of the world, their attackers are rarely prosecuted and acid sales are usually not controlled. It’s a kind of terrorism that becomes accepted as part of the background noise in the region. ...

Irum Saeed, 30, poses for a photograph at her office at the Urdu University of Islamabad, Pakistan, Thursday, July 24, 2008. Irum was burned on her face, back and shoulders twelve years ago when a boy whom she rejected for marriage threw acid on her in the middle of the street. She has undergone plastic surgery 25 times to try to recover from her scars.

Jag gjorde ett inlägg om P3 GULD galan, något som jag tyckte var väldigt roligt. Så får jag en kommentar, med länkar till foton och fakta, som inte kan gå någon smärtsamt förbi! (För att komma till P3 GULD klicka på guldtexten. Längst ned finner ni alla länkar som kom med en kommentar.)

Terroristernas krig börjar många gånger i det egna hemmet. Talibanrörelsens styre, liksom det föregående Mujaheddin-styret, kännetecknas av grova kränkningar av mänskliga rättigheter och ett starkt förtyck av kvinnor.

...och på väg till biografen i min miljöförstörande bil, så mumlar sonen någonting om att han önskade att han hade sin mobil med sig så att han kunde spela in mig! Jag förstår inte varför? Inte är det mitt fel att vissa bilister tycks ha fått sitt körkort på posten!!

Ute i sista minuten, som vanligt, men jag hinner ändå stanna upp för att ta ett foto av filmaffischen.

Filmen ja, den var bra. Det var jag och sonen, och andra föräldrar med sina små barn. Men visst får man vara glad så länge en shuffledansande son fortfarande vill gå på bio med sin Mamma!

Huvudpersonen i filmen var Jesus, (Flint), som fick det att regna mat ifrån himlen. Enbart genom att tillsätta vatten i en mackapär. Det regnade hamburgare, varmkorv, bacon och ägg, glass och godis, kyckling och donuts. Mer berättar jag inte ifall någon får för sig att gå och titta på den.

Cortex har givit mig en Blogg award hör och häpna. Den ser ut så här

Kreativ Blogger! Jo jo, fint ska det vara. Jag är inte så mycket för kedjebrev men jag vill ju inte komma i dålig dager så jag kommer givetvis att skicka den vidare.

Med en award kommer ansvar. Ansvaret att göra vad som krävs för att få behålla denna award.

- Lägga in awarden på sin blogg
- Länka till den man fått den av
- Berätta sju saker om sig själv
- Välj sju bloggar att skicka den till
- Länka till dessa bloggare
- Lägg en kommentar i deras blogg om att dom har fått en award

Sju saker om mig själv? Som kan vara intressanta för någon annan att läsa? Hm... Egentligen finns ju allt som är värt att veta om mig härintill. Under rubriken "Privat" Det här är jag. Men ok då. Någonting annat.

* jag lyssnar hellre än talar. Jag är en mycket bra lyssnare ska ni veta.

* jag tror att jag är, hm, synsk. Vet inte om det är rätt ord men visst låter det spännande?

* är mycket intresserad av aktier och önskar att jag kunde försörja mig som daytradare.

* har en förmåga att påbörja flera projekt här hemma samtidigt. Hur det går vill ni inte veta.

* kan somna var och hur som helst, när som helst.

* älskar glass. favoriten var Klings Mocca glass som försvann för flera flera år sedan. Nu är i stort sett alla glassorter mina favoriter.

* jag skulle vilja uppfinna någonting.



Ja, enligt reglerna så måste jag ju nu då skicka denna vidare. Ni som får den, bara gör vad ni ska! Annars bryter ni en kedja som kan vara flera tusen år gammal. Som kom till innan alla bloggare ens var födda! Så kan det vara...

*KajsaLisa, håll till godo. Jag vet att du har svar på det mesta!

*Augustas, stockholmare eller norrlänning?

*Alexis, hm, vad säger du nu då? Vi andra håller i hatten.

*Oumberligating, känns som om detta inte är din "grej" men nu väntar åtminstone jag med spänning på ett långt inlägg!

*Fashionhaggan, kan tänka mig att du har ett och annat att berätta. Resekorrespondent i skobranschen.

*MissJuni, ny man, ny vind, gamla äventyr?

*Hemmets ljuva stunder, bland alla blommor, blad och stenar.

Har precis andats ut ifrån mitt föregående inlägg om P avgifter här i stan och stadsbussar. Då kommer nästa smäll.

Tomträttsavgälden ska höjas!  

Vad är det vi ska bekosta egentligen? Är det tullarna som ska byggas? Är det turisthjulet som ska sättas upp vid operan någonstans omkring? Är det de nya husen på Friggagatan?

Min egen tomträttsavgäld höjdes i ett slag från 172 kronor om året till 2152 kronor i kvartalet!!

Det är ju inte så heller att jag har råd att köpa tomten som MITT hus står på! Jag äger huset men inte tomten.

Hoppas ingen från kommunen såg att jag kapade en stor äpplegren från mitt äppleträd i höstas, då jag bytte vatten och avloppsrör från mitt hus ut till kommunens rör i gatan. Trädet står ju på kommunens mark och jag antar att jag borde rådfrågat de om lov innan? Detsamma gäller väl päronträdet som fälldes för några år sedan? Hm, egentligen borde kommunen betala de tusenlapparna som jag betalade för rörjobbet för jag äger ju bara huset. Och dessutom fick jag vattenläcka efter att de höjde vattentrycket här omkring!! Men det är ju en fråga som är omöjlig att vinna.

Så GP:s rubrik  Chockhöjning av tomtavgifter är helt rätt. Det är verkligen en chockhöjning. Ursäkta språket, men fan vet om jag har råd att bo kvar!

Ja, eller hur?!

Det börjar bli lite för mycket av det goda nu här i Götet. För inte så länge sedan så höjdes priset på alla P-korten som företagen kan sälja till sina anställda. Då bestämde jag mig för att börja åka kommunalt. Vilket jag i stort sett inte gjorde då. Alls. De höjdes från 200 kr till 400 kr. Och eftersom det bara finns ett begränsat antal platser så var man aldrig garanterad en given plats. Så jag började åka kommunalt.

Sedan jag började åka buss, som är mitt naturliga kommunala färdmedel in till min arbetsplats, så har månadsavgiften höjts. Ingenting har dock förändrats. Kalla bussar på vintern, varma bussar på sommaren, bussar som inte dyker upp, överfulla bussar som naturligtvis inte då kan stanna för att plocka upp fler skolbarn vilket då resulterar i att de kommer försent. Inte heller har fler bussar börjat att gå från där jag bor! Och då får jag antingen ta taxi in till jobbet eller ta bilen eftersom jag ibland börjar omänskligt tidigt! Detta är mina exempel, kanske finns det fler?

Nu ska parkeringsavgifterna höjas vilket resulterar i att jag kommer att vara tvungen att lägga nästan en dagslön på parkeringsavgiften. (viss överdrift jag vet, men när man står där och ska mata i pengar eller använda Shellkortet till att betala, så känns det som om det är hiskeliga summor det rör sig om). Och vad är det för bra miljöval att ta Taxi till jobbet?

Ska parkeringsavgifterna höjas så måste väl ändå fler bussar sättas in först? Och se till att bussarna går i stort sett dygnet runt?  Inga fler höjningar. I alla fall inte förrän det har blivit förbättringar.  

HÄLSNINGAR MAMMA