Metrobloggen

Jag flyttar! Kanske lämnar spår här... knappast så stora och inget långvarigt.

...om ni vill följa med i mina grubblerier --> kiumbe.wordpress.com

Där finns nu 7 rykande färska sanningar om den lilla varelsen kiumbe AKA moi

Cynikern har gett mig sanningsutmaningen....

Det är väl bara att bita ihop. Jag har iaf fått tillbaka mitt modem -- inte för att det funkar, nädå. En timme innan samma fel uppstod.

Jag är verkligen imponerad av 3's kundservice och enorma inkompetens. Har aldrig varit med om något liknande.

Tillbaka till utmaningen. Jag ska! Jag lovar! Det kanske räknas som den första... ;) Den ska iaf komma på min nya blogg. Metrobloggen är för buggig för min smak... :/ Återkommer imorgon! Kesho!

Snart är det här. Det nya året. Bara några smällar borta. Jycken är väl inte överförtjust, men katterna verkar ta det med ro. Jag själv har vant mig vid att antingen vara hemma eller på hemmafester där hunden är välkommen. Egentligen skulle jag nog lika gärna kunna gå och lägga mig och sova in det nya året, men grannen lockar med sprit så jag gör nog bäst i att knalla över en stund.

2007 har nog varit både mitt värsta och kanske lite det bästa också. Det är trots allt mycket bra som hänt. Jag bor på landet -- väldigt bra. Här finns hästar -- också extremt bra och praktiskt eftersom jag slipper åka 12 mil varje gång jag ska rida. Jag själv jobbar på att förändras psykiskt och fysiskt till ett bättre jag -- en person jag faktiskt kan tänka mig leva med. Det är jobbigt när man inte vill leva med sig själv...

2008 har definitivt potential att klå 2007 stenhårt. Nyårslöften har jag aldrig förstått mig på. Det är väl aldrig någon som håller dem ändå. Nej, lovar jag något vill jag kunna hålla det. Jag har bla lovat mig själv  (fast inget nyårslöfte, snarare ett livslöfte) att aldrig sluta lära mig saker och stagnera. Det tänker jag hålla. Jag tänker suga upp information och lagra så mycket jag bara kan om allt möjligt. Mest hästar, datagrejer, hundspråk, kbt, mm... ja allt mellan himmel och jord med andra ord.

GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA!

Jag fattar inte det begreppet. Hur kan man vara född i fel kön. Jag är väl född med min kropp. Sen kanske inte den anatomin var så jävla väluppskattad av mig själv. Vissa försöker få sina kroppar att se manligare eller kvinnligare ut. Oftast är då utgångspunkten att kroppen redan var en mans- respektive en kvinnokropp. Det ses inte som särskilt konstigt. Snarare är det underligt värre om man inte vill anstränga sig för att se ut som sina likar. Alltså kvinnfolk gör bäst i att se ut som kvinnor och mansfolk gör bäst i att se ut som män. Detta börjar redan i 3-årsåldern om man inte har föräldrar som tvingar in en i mallen redan i magen.

Vi sägs leva i en civiliserad värld. Jag tycker att vår värld inte behöver begränsa kvinnor och mäns möjligheter att göra det de vill och att kunna uttrycka sig fritt. Men det görs ständigt -- överallt. Vet inte ens om jag behöver ge exempel. Då blir det en lång text. Jag försöker istället dra paralleller till mig själv. Jag växte upp då det var lite inne att inte göra skillnad på barn pga kön. Jag var jag. Det har jag nog alltid varit, eller åtminstone försökt. Jag fick klä mig som jag ville och jag fick hålla på med saker som jag gillade att göra. Det var aldrig så att, "nej, inte kan väl du... bla bla... du är ju ___ ".

Sen kom puberteten, vad ska jag säga... det var inte så farligt. Bara det att min kropp fick inga muskler. Jag var inte längre jämnstark med mina kompisar. Däremot fick jag bröst. Ja, såna där som står ut. Inte muskler. Lite annat som hände också som bara kändes pinsamt och jobbigt.

Visst kunde jag fortsätta klä mig och göra de saker jag ville, men något hade förändrats. Svårt att sätta ord på det. Jag tyckte ju om tjejer. Såna där människor med vackra kroppar och bröst. Men jag tyckte inte så mycket om mig själv. Jag var en av dom -- tjejerna. Kändes konstigt. Jag var som en spion i deras värld och jag vantrivdes.

Nu får jag slå ut min egen hormonproduktion och tillsätta testosteron. Jag vet inte vart det gått fel. Om det är min hjärna så borde en enkel lobotomi bota mig. Är det genetiskt så kanske man skulle kunna hitta "felet" tidigt och göra något åt det. Det kanske bara är en naturligt variation. Vi kanske ska vara glada åt att vi är olika. Jag borde gilla mig själv på en öde ö, men då borde jag även trivas ganska bra om jag är helt själv i skogen -- det gör jag inte. Svårt att säga om det beror på mina omgivingar eller om det är något inne i mig.

Oavsett vad som lett fram till att jag blivit som jag blivit, så kan jag inte förstå begreppet att vara född i fel kön. Jag vill bara vara människa! Ska det vara så svårt. Jag hade tänkt att behålla ett namn som ses som kvinnligt, men det funkar inte. Det skulle automatiskt vara som att presentera sig och samtidigt säga, "hej, jag är tjej!". Störigt när jag absolut inte är tjej. Jag hade valt något könsneutralt om det funnits några som inte var typiskt kinesiska eller religösa eller så extremt vanliga att det skulle bli problematiskt. Nu får jag nöja mig med ett manligt namn som för mig personligen betyder något. Det känns bra.

kesho!

Det händer en hel del i mitt liv som jag behöver få perspektiv på. Ibland kan det hjälpa att skriva ner saker. Om jag skriver på papper -- vilket aldrig händer eftersom jag hatar att skriva med penna sen skriva-fint-böckerna i lågstadiet -- så slarvar jag bort det. Alternativet är att lägga det på datorn, men då har jag inte fördelen att kunna förpesta andra människors sinnen med mina texter. Det är nämligen rätt bra att vilt främmande människor läser saker som upprör mig tex. Då slipper jag vara upprörd/förbannad. Det är som att lägga över all skit på någon annan. Jag behöver inte få någon kommentar, men det kan ju vara kul -- eller inte, om nån snackar bs.

Så vad är det som händer... jag får nog ta och fundera lite till... känns trots allt lite utlämnande.

Ja, jag har gått på testerna också -- sen länge... undrar ifall de säger mer om ens självbild än något annat...

36% sociopat
From time to time, you may be a bit troubled and a bit too charming for your own good.
It's likely that you're not a sociopath... just quite smart and a bit out of the mainstream!