Metrobloggen

Professor Claes G. Ryn ger i en gästkrönika i konservativa Tradition & Fason sin syn på den amerikanska konservatismen.

Amerikansk politik passas gärna in i svenska mallar, men det är svårt. Betydande delar av demokraterna står till vänster om svenska Vänsterpartiet. Det finns ingen motsvarighet till den libertarianska tanken inom både republikanerna och demokraterna.

Claes G. Ryn sätter de neokonservativas ursprung inom den trotskistiska vänstern. Det ser kanske konstigt ut, men professor Ryn har en poäng.

Dagens republikaner formades av att de paleokonservativa (som Ryn delar upp i sin tur) behövde stöd i städerna och därför fick hjälp av trotskister som omvänts 360 grader på Brandeis och New School av Trotskijs idé om Sovjetunionen. När så koalitionen fick med sig libertarianerna så bröt man den linje av inrikes New Deal och utrikes internationalism i FN som blivit normen sedan Harry S. Truman. Koalitionen började att spricka upp vid första gulfkriget 1991, då de paleokonservativa och många libertarianer inte höll med om USAs intressen i Kuwait.

Intressant nog blev neokonservatismen en identitetspolitik bland andra, en superpatriotism som skapade en identitet för vit medelklass, men det tog ifrån neokonservatismen alla de egenskaper som gav idéerna styrka. Från att ha varit en mycket intellektuell tradition hamnade den genom ett rätt typiskt dubbeltänk i händerna på talespersoner som Ann Coulter och Sarah Palin.

Den kosmopolitiska patriotism som Ryn ställer upp är tänkvärd, men jag undrar om den finner något stöd i dagens USA?

Basen var real America, men den hade blivit för liten.

Republikanerna har utgått från ett traditionellt USA dominerat av småfolkets och landsbygdens konservativa åsikter.

Fast idag bor 84 procent av USA:s befolkning i storstäder. Tre fjärdedelar av landets bruttonationalprodukt kommer från de hundra största städerna. Detta nya USA byggdes upp av att hippien och fundamentalisten förenades under dotcom-eran. Då skapades en ny fåra i amerikansk politik som kunde fyllas av Barack Obama.

Städernas medelklass har inte fått sina reallöner höjda på åtta år. Problemet är att mycket av de skulder som enskilda amerikaner ådragit sig inte är för någon lyxkonsumtion, utan för att hålla sig flytande, i en marknad som har svåra strukturella problem.

I Europa så löstes problemet med ett stort steg in i mitten för de konservativa. Nu när neokonservatismens nestor Irving Kristol gått bort stundar en stor omformning av USA:s politiska landskap. Kulturkriget från 68 är slut.