Metrobloggen

Skapa din egen Metroblogg Klicka här!

Puh...

Det blev inte så illa som jag inbillade mig att det skulle bli.
Det som var annorlunda var att vi vid ankomst fick läsa igenom bestämmelser om hur det ska/bör fungera på anstalten samt att vårdarna gick ronder med jämna mellanrum för att kolla att allt var sjysst.
Så det blev okej i alla fall.

Idag är det 7 veckor till julafton och därmed 7 veckor till Ps första permission.
Permissionen efter den kommer han hem i 36 timmar och om jag har räknat rätt bör det bli helgen vecka 1 nästa år.
Men då har jag funderat lite såhär; 6e januari är röd dag = hälsa på P, 7-8 är torsdag-fredag och då har jag tänkt att han kan ta sin 36-timmars för på lördagen och söndagen kan vi ju åka och hälsa på igen. Det blir ju 5 dagar av umgänge på raken. Låter inte det bra så säg...???

I helgen ska A och jag åka till min bästa väninna i Skövde. Jag längtar massor, har inte träffat henne sedan i maj och därmed inte heller träffat hennes lilla son född i juli. Jodå, det ska bli roligt att träffa hennes make också...  
A ska få åka tåg för första gången i sitt liv och efter att jag berättat det så frågar han varje morgon om vi ska åka tåg.

Nackdelen då är ju att vi inte kommer att träffa P, men det får lov att gå.

Skrivet av Ensam kvar 4 november 2009 klockan 10:15

Kommentarer

Det är fan att en ska förstöra för alla. Lyckligtvis verkar det inte ha förändrat så mycket för er i alla fall.

Skönt att se att ni mår hyffs bra och att ni trots allt lever ett "normalt" liv. Hälsa P det göttaste och hoppas att du och A har det riktigt bra.

Skrivet av JE 2009-11-16 kl 21:55
Skönt att et inte var så annorlunda.
Hoppas att du har haft det trevligt i Skövde!
Kram Kram
Skrivet av Fängelsefrun 2009-11-07 kl 22:52
Skall bli SÅ roligt!! Längtar!!!

kram

Skrivet av smaragd / Michaela 2009-11-05 kl 15:29
Kommentaren kommer granskas innan publicering
Om bilden är oläslig, klicka på den för att få en ny.
Klicka på koden om du inte kan läsa den så får du en ny
Ensam kvar
Namn: Carolin
Kvinna
Om mig: Jag är en kvinna som från och med 4 maj 2009 kommer att vara kåkänka. Jag och min son ska försöka klara av vardagen medan maken sitter på anstalt. Han är dömd till 2,5 år, men kommer förhoppningsvis ut redan efter 1,5. Jag kommer att skriva här för att berätta om min vardag och få ur mig tankar omkring detta. Jag kommer även att be min make att skriva ner det han funderar på och lägga ut här så att alla, som vill, får veta hur det är att sitta inlåst på en öppen anstalt och hur man fyller dagarna.

Sök i denna blogg

Prenumerera på bloggen

Mina favoritbloggar

Mina favoritlänkar