Metrobloggen

Kanske var det dumt att kasta in Thomas Hobbes i debatten, för jag betraktar inte honom som en liberal filosof. Däremot bygger han sin politiska filosofi på just det negativa frihetsbegreppet och kan ses som en föregångare, via John Locke, till politisk liberalism. Men det är möjligt att det var ohederligt av mig att ta upp honom.

Däremot är jag fullt medveten om att diskussionen inte alls bara handlar om ekonomisk frihet. Jag uppfattar det däremot som att du baserar ditt (negativa) frihetsbegrepp på självägande ("self-ownership" eller "individual sovereignty") och ekonomisk äganderätt. Är det en missuppfattning?

(@Henrik Sundholm: Att jag kallar negativ frihet för "frihet från staten" och positiv frihet som "frihet genom staten" var möjligen en aning slarvigt. Men det är en begreppsanvändning som jag uppfattat som inte alltför ovanlig bland libertarianer.)

Med vänliga hälsningar,
Jimmy

och tack för dina snabba svar. För att förtydliga: Min poäng angående Björklund/Leviathan berör ju just den spänning - mellan ordningsmaktens och medborgarens rättigheter/friheter - som du själv nu nämner.

Frågor kring hur detta dilemma skall hanteras är och förblir centralt för oss liberaler, vare sig vi vill det eller ej. (Inte minst efter 9/11.)

Att låtsas att Hobbes resonemang om Leviathan kan skrivas ut ur den liberala tanketraditionen är alltså att göra saker och ting väldigt lätt för sig. Man skulle till och med kunna kalla det "intellektuellt poserande". Eller hur?

mvh
Karl P

Din fråga är något förvirrande måste jag säga. Det är en enorm skillnad på Hobbes utgångspunkt att auktoritet och lydnad alltid är rätt (därför att krig är värre och det är enda sättet att undvika allas krig mot alla), och att hävda behovvet av en ordningsmakt för att upprätthålla människors fri- och rättigheter (med förståelse för att det alltid kommer att finnas en spänning rörande vilka metoder en sådan ordningsmakt har legal rätt att använda sig av). Om Jan Björklund haft något intressant att tillföra denna debatt har det gått mig förbi.
Jag delar för övrigt inte fobin mot sanna påståenden inom politiken (se gärna inlägget "Rosenbergs käpphäst" i högerspalten) eller uppskattningen av John Gray (det lilla jag mött av hans argument mot liberalismen har inte hållit särskilt hög intellektuell kvalitet), men det är en annan diskussion.

Jag vet inte om "intellektuell posör" är den beteckning som passar Gray bäst - han är trots allt en hyfsat framgångsrik professor i idéhistoria, inte sant?

Dessutom: Som god modus vivendi-liberal tycker jag att det är sympatiskt med tänkare med tillräcklig intellektuell distans för att kunna ompröva sina hållningar. Det finns inget farligare än människor som är bombsäkra på sin egen politiska Sanning. Hur skall vi annars förstå varför vissa ideologier får människor att döda, i hopp om att bidra till skapandet av Den Stora Utopin?

Hur som helst: Jag är ingen stor fan av folkpartiet, men har du pratat med exempelvis Jan Björklund om detta? Att det aldrig, under några som helst omständigheter, behövs någon ordningsmakt/Leviathan för att säkra medborgerliga friheter? Jag har en känsla av att han inte skulle hålla med dig.

mvh
Karl P

Att modern politisk filosofi börjar med Hobbes köper jag. Det finns beröringspunkter som funderingar kring samhällskontrakt, rättigheter och statsskick som andra utvecklar på basis av Hobbes. Däremot är det bisarrt att hävda likheter mellan en liberal samhällsordning och Hobbes Leviathan, som bygger på alla all slags underkastelse är bättre än krig och därför inget man bör resa sig mot. Än mer bisarrt att, som ursprungsförfattaren i sitt inlägg, använda Hobbes som något slags auktoritet för liberal socialpolitik.
John Gray är en intellektuell posör som jag tror haft de flesta ideologiska etiketter under någon del av sitt liv. Idag är han någon slags konservativ-grön-domedagsdystopiker av det mer stereotypa slaget. Någon närmare bekantskap med hans liberala fas har jag dock inte skall sägas.

Intressant att läsa om hur du "studsade" när du såg Hobbes nämnas i relation till liberalismen. I den värld som existerar utanför Timbro är det dock inte helt ovanligt att just Hobbes nämns som central för liberalismen. Här är ett exempel, ur LSE-baserade, liberale idéhistorikern John Grays "Two faces of liberalism":

"The idea that Hobbes is one of the authors of liberalism may be unfamiliar to political philosophers whose education has not included a study of the history of the subject. But liberal thought did not begin a generation ago. Only ignorance of the longer history of liberal thought supports the belief in a single, continuous liberal tradition."

Boken - som förespråkar Isaiah Berlins "modus vivendi"-liberalism, till skillnad från den panglossiska upplysningsliberlism som är populär bland svenska "liberaler" - är för övrigt mycket läsvärd.

Liberala hälsningar,
Karl P

Men nu har jag läst texten, och medan sammanfattningen är bra så får man se upp med personens egna resonemang som färgar den.

Thomas Hobbes utmålas indirekt som en liberal, när han var det rakt motsatta. Negativ frihet definieras som "frihet från staten" vilket inte alls är en sann definition. Negativ frihet är frihet ifrån initierandet av yttre våld och hot om våld - vem som än står för det. Positiv frihet är inte heller "frihet genom staten". Positiv frihet är när staten klär på dig ett strypkoppel men släpper efter lite på kopplet och låter dig gå lite halvt om halvt som du själv vill - men bara på dess nåder.

Det där med att negativ frihet handlar om äganderätt kan diskuteras. Murray Rothbard härledde rättigheter ifrån självägandeprincipen, det är sant. Ayn Rand härledde däremot rättigheter ur den "axiomatiska" och mest grundläggande rätten till liv. Jag skulle absolut inte sätta likhetstecken mellan negativ frihet och absolut äganderätt, även om de båda är omöjliga att skilja ifrån varandra. Och ärligt talat: vi kan lika gärna tala om motsägelsefri frihet istället för negativ frihet. Motsägelsefri frihet kontra motsägelsefull frihet. Eller eftersom inte självmotsägelser kan existera på annat än begreppslig nivå: reell frihet och skenbar frihet.

Det var ett tips, ingen order ;-)