Poirier-Martinsson vs Norberg
The Rumble in the Swedish borgerliga Jungle ägde rum i kväll. Flera gånger kände jag att jag ville ta Johans plats, och fråga RPM med vilka våldsmedel han ville upprätthålla sina dygder och sina ideal, och hur han kunde motivera att han skulle tvinga människor att leva som han vill, eller som han uttryckte det, för att skapa det goda samhället.
Min främsta slutsats av debatten var att RPM fegade, och egentligen framstod som en libertarian med privatkonservativa böjelser. Att jag gillar att ha vänner, att åka hem till pappa eller att jag stöder min lokala dåliga och dyra handlare bara för att jag gillar att ha ett lokalt sammanhang gör mig till en konservativ förstod jag aldrig.
Jag undrade oxå vad en människa som inte delar RPMs vision av det goda samhället ska göra i hans samhälle. Ska han eller hon tvingas in i privata relationer som han eller hon inte gillar?
I och med att RPM aldrig tog ställning till något utom att vissa dygder är bra, men inte hur dessa ska främjas, förlorade han debatten. För hans ideal är libertarianism med starka sociala normer.
RPMs enda motargument var att Birgitta Ohlsson och Bengt Westerberg äs sossiga, som om det skulle vara en nyhet för klassiska liberaler. So, what’s your point RPM? Varför är Johan N din primära fiende?